—

Kawasaki Motors Europe NV, genom J.A.H. Hollebeek, M. van der Knaap och E. van Doornik, advocaten,

—

Nederländernas regering, genom M. Bulterman och B. Koopman, båda i egenskap av ombud,

—

Europeiska kommissionen, genom J.-F. Brakeland och A. Caeiros, båda i egenskap av ombud,

1

Begäran om förhandsavgörande avser giltigheten av kommissionens förordning (EG) nr 1051/2009 av den 3 november 2009 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen (EUT L 290, 2009, s. 56).

2

Begäran har framställts i ett mål mellan Kawasaki Motors Europe NV (nedan kallat KME) och Inspecteur van de Belastingdienst/Douane (skatte- och tullmyndigheten, Nederländerna) (nedan kallad tullmyndigheten). Målet rör tre bindande klassificeringsbesked meddelade av tullmyndigheten avseende lätta fyrhjuliga terrängfordon avsedda att användas som traktorer.

3

Enligt artikel 9.1 a första strecksatsen och artikel 10 i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 254/2000 av den 31 januari 2000 (EGT L 28, 2000, s. 16) (nedan kallad förordning nr 2658/87), ska Europeiska kommissionen, biträdd av tullkodexkommittén, vidta åtgärder som hänför sig till tillämpningen av kombinerade nomenklaturen, som utgör bilaga I till förordning nr 2658/87, vad gäller klassificeringen av varor. Den första av dessa bestämmelser utgjorde den rättsliga grunden för förordning nr 1051/2009.

4

Kombinerade nomenklaturen, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 948/2009 av den 30 september 2009 (EUT L 287, 2009, s. 1) (nedan kallad KN), innehåller i sin första del, avsnitt I.A, allmänna bestämmelser för tolkning av denna nomenklatur (nedan kallade de allmänna reglerna). I detta avsnitt föreskrivs följande:

”Vid klassificering av varor enligt Kombinerade nomenklaturen ska följande gälla:

…

…

5

I den andra delen av KN, som har rubriken ”Tulltaxan”, återfinns kapitel 87 som gäller ”fordon, andra än rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel, samt delar och tillbehör till fordon”. Enligt anmärkning 2 till det kapitlet förstås med ”traktorer … fordon som är konstruerade huvudsakligen för dragande eller skjutande av något annat fordon eller av maskiner, redskap eller last, även om de har smärre utrymmen som gör det möjligt att i samband med deras huvudsakliga användning medföra verktyg, utsäde, gödselmedel eller andra varor”.

6

I kapitel 87 har nummer 8701 följande lydelse:

7

Tullsatsen för import av varor enligt undernummer 8701 90 90 är 7 procent, medan fordon enligt undernummer 8701 90 11 till 8701 90 50 är befriade från tull.

8

Förordning nr 1051/2009 trädde i kraft den 26 november 2009. Genom denna förordning klassificeras två fordon, i enlighet med de uppgifter som anges i bilagan till förordningen.

9

Dessa fordon, som båda beskrivs som ”ett nytt fyrhjuligt fordon (så kallad terränghjuling) med förbränningskolvmotor med gnisttändning, med en effekt av ungefär 15 kW och en torrvikt av ungefär 310 kg”, klassificeras enligt undernummer 8701 90 11 respektive 8701 90 90 i KN.

10

Enligt preciseringarna efter beskrivningarna av dessa fordon har de följande egenskaper gemensamt:

11

Enligt dessa preciseringar har dock endast det ena fordonet en ”fast monterad vinsch lämplig för att dra timmerstockar”. Det nämns att ”[f]ordonet är huvudsakligen konstruerat för att utföra skogsbruksarbete”.

12

Enligt motiveringen i denna bilaga fastställs klassificeringarna i enlighet med de generella reglerna 1 och 6, anmärkning 2 i kapitel 87 i andra delen av KN, texten till nummer 8701 och undernummer 8701 90 samt de åttasiffriga undernumren som hör till respektive klassificering av varje fordon.

13

I denna motivering för dessa två fordon konstateras även följande:

14

Följande åtskillnad görs dock i det näst sista stycket i motiveringen till klassificeringen av respektive fordon:

15

Vid den tidpunkt då förordning nr 1051/2009 antogs, den 3 november 2009, hade de förklarande anmärkningarna till Europeiska gemenskapernas Kombinerade nomenklatur (EUT C 133, 2008, s. 1) följande lydelse vad gäller de relevanta undernumren:

16

Målet vid den nationella domstolen rör tullklassificeringen av tre terrängfordonsmodeller: (KVF-360 4×4, KVF-650 4×4 och KVF-750 4×4) av märket Kawasaki. Dessa modeller har följande egenskaper:

17

Den 28 april 2010 ansökte KME om bindande klassificeringsbesked för tre terränghjulingsmodeller, och begärde att dessa skulle klassificeras enligt undernummer 8701 90 11, 8701 90 20 respektive 8701 90 25 i KN om jordbruks- och skogsbrukstraktorer och att varorna skulle klassificeras beroende på de berörda fordonens motoreffekt.

18

Den 11 maj 2010 utfärdades bindande klassificeringsbesked enligt vilka samtliga modeller klassificerades enligt undernummer 8701 90 90.

19

Efter att utan framgång ha begärt omprövning överklagade KME de beslut varigenom dessa klassificeringsbesked hade meddelats till Gerechtshof Amsterdam (appellationsdomstolen i Amsterdam).

20

Denna domstol har anfört att bakgrunden till det nationella målet hänför sig till år 1992, det år då den behöriga myndigheten beslutade att klassificera fordon som liknade eller var identiska med de fordon som är aktuella i förevarande mål enligt undernummer 8703 21 10 i KN, som motorfordon konstruerade huvudsakligen för personbefordran. Den domstol som då var behörig att pröva tulltaxemål slog dock fast att denna klassificering var felaktig och fann att fordonen i fråga skulle klassificeras enligt undernummer 8701 90 11, avseende jordbrukstraktorer samt skogsbrukstraktorer med hjul, nya, med en effekt av högst 18 kW. Tullmyndigheten utfärdade klassificeringsbesked i enlighet med detta avgörande.

21

När giltigheten av dessa klassificeringsbesked hade gått ut, ansökte KME på nytt om bindande klassificeringsbesked för samma typ av fordon, bland annat för terränghjulingen av modellen KVF-650 4×4, som är en av de tre modeller som nu är aktuella i det nationella målet. I de bindande klassificeringsbesked som utfärdades efter dessa ansökningar, klassificerade tullmyndigheten återigen dessa fordon enligt undernummer 8703 21 10 i KN avseende ”bilar och andra nya motorfordon, konstruerade huvudsakligen för personbefordran, samt med en cylindervolym av högst 1000 cm3”. Denna klassificering fastställdes med hänvisning till kommissionens förordning (EG) nr 2518/98 av den 23 november 1998 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen (EGT L 315, 1998, s. 3).

22

Inom ramen för det domstolsförfarande som inleddes av KME avseende dessa bindande klassificeringsbesked frågade Gerechtshof Amsterdam (appellationsdomstolen i Amsterdam) EU-domstolen om denna förordnings giltighet och om vilka undernummer de berörda fordonen i förekommande fall skulle klassificeras enligt.

23

Genom domen av den 27 april 2006 i mål Kawasaki Motors Europe (C‑15/05, EU:C:2006:259), slog domstolen fast att förordning nr 2518/98 var ogiltig. I punkt 2 i domslutet i denna dom slog domstolen fast att nya fyrhjuliga terrängfordon som har en enda sadel, som styrs enligt Ackermanprincipen med hjälp av en styrstång och som är försedda med en draganordning, samt som har sådana tekniska egenskaper som gör det möjligt att dra åtminstone två gånger sin egen vikt ska klassificeras enligt undernummer 8701 90 i KN och att dessa fordon slutgiltigt skulle klassificeras enligt de undernummer som motsvarar deras motorkapacitet.

24

Till följd av denna dom utfärdade tullmyndigheten, den 12 januari 2009, nya bindande klassificeringsbesked, genom vilka de berörda fordonen klassificerades enligt undernumren 8701 90 11 eller 8701 90 20 i KN beroende på deras respektive motorkapacitet.

25

Den 3 december 2009 angav dock denna myndighet att dessa klassificeringsbesked hade upphört att gälla på grund av ikraftträdandet av förordning nr 1051/2009 och utfärdade på grundval av denna förordning de bindande klassificeringsbesked som är aktuella i det nationella målet, enligt vilka berörda fordon klassificerades enligt undernummer 8701 90 90 i KN.

26

Precis som parterna i det nationella målet anser den hänskjutande domstolen att det fordon som avses i punkt 2 i bilagan till förordning nr 1051/2009 liknar dem i det nationella målet, även om det inte är identiskt med dem, och att denna förordning därför kan tillämpas analogt på de senare fordonen, med hänvisning till domen av den 4 mars 2004, Krings (C‑130/02, EU:C:2004:122).

27

Denna domstol hyser dock tvivel avseende denna förordnings giltighet i den del det av förordningen följer att dessa fordon ska klassificeras enligt undernummer 8701 90 90 i KN eftersom de varken har kraftuttag, hydraullyft eller vinsch.

28

Denna domstol anser nämligen att punkt 2 i domslutet i domen av den 27 april 2006, Kawasaki Motors Europe (C15/05, EU:C:2006:259), som meddelades i ett förfarande vid den nationella domstolen som bland annat avsåg en fordonsmodell som var identisk med en av modellerna i det nu aktuella nationella målet, nämligen modellen KVF 650 4×4, inte kan tolkas på något annat sätt än att den innebär att domstolen har klassificerat dessa fordon som ”jordbruks- eller skogsbrukstraktorer”, eftersom det, i undernummer 8701 90 i KN, endast är för denna kategori av traktorer som denna nomenklatur preciserar undernumren beroende på motorkapacitet (de åttasiffriga undernumren 8701 90 11 till 8701 90 39).

29

Gerechtshof Amsterdam (appellationsdomstolen i Amsterdam) har dessutom påpekat att det i de förklarande anmärkningarna till undernumren 8701 90 11 till 8701 90 50, som det hänvisas till i motiveringen i punkt 2 i bilagan till förordning nr 1051/2009, vars giltighet domstolen nu har att pröva, nämns att skogsbrukstraktorer kännetecknas av förekomsten av en vinsch, men att, vad gäller jordbrukstraktorer, dessa endast ”generellt” är utrustade med hydraullyft och kraftuttag, vilket inte utesluter att sådana terränghjulingar som dem som är aktuella i det nationella målet som inte har hydraullyft eller kraftuttag klassificeras som jordbrukstraktorer.

30

Mot denna bakgrund beslutade Gerechtshof te Amsterdam att vilandeförklara målet och ställa följande giltighetsfråga till domstolen:

”Är kommissionens förordning nr 1051/2009 … giltig?”

31

Kommissionen har gjort gällande att giltighetsfrågan inte kan tas upp till sakprövning, på grund av att förordning nr 1051/2009, vars giltighet domstolen har att pröva, skulle sakna betydelse för utgången av förfarandet i det nationella målet. Som framgår av beslutet att begära förhandsavgörande är de aktuella fordonen och det fordon som avses i punkt 2 i bilagan till denna förordning inte identiska utan endast jämförbara, vilket leder till att denna förordning inte har några direkta rättsliga följder för klassificeringen av de fordon som är aktuella i det nationella målet.

32

Den hänskjutande domstolen har enligt kommissionen gjort en felaktig tolkning av domen av den 4 mars 2004, Krings (C‑130/02, EU:C:2004:122). Enligt kommissionen följer det nämligen inte av denna dom att det skulle vara nödvändigt att göra en analog tillämpning av en klassificeringsförordning för varor som är jämförbara med dem som avses i denna förordning. Denna dom anger enligt kommissionen snarare att en sådan förordning är en källa till inspiration för att främja en enhetlig tolkning av KN och likabehandling av ekonomiska aktörer.

33

Enligt kommissionen motiverade för övrigt inte denna domstol på vilket sätt fordonen i fråga i det nationella målet är jämförbara med det fordon som avses i punkt 2 i bilagan till förordning nr 1051/2009.

34

Denna invändning om rättegångshinder ska ogillas.

35

Domstolen påpekar för det första att den hänskjutande domstolen har använt exakt samma begrepp som det som används i punkt 35 i domen av den 4 mars 2004, Krings (C‑130/02, EU:C:2004:122), i den nederländska språkversionen, nämligen adjektivet ”vergelijkbaar”, som motsvaras av adjektivet ”analogues” i den franska språkversionen, och verbet ”entsprechen” i den tyska språkversionen, vilket var rättegångsspråk i det mål om förhandsavgörande i vilket denna dom meddelades.

36

Det framgår även, för det första, att denna domstol inte enbart har konstaterat att de varor som är aktuella i det nationella målet är jämförbara med dem som beskrivs i punkt 2 i bilagan till förordning nr 1051/2009, vilket är en bedömning av de faktiska omständigheterna som följer av dess exklusiva behörighet, utan dessutom har gjort en exakt beskrivning av dessa varor, som för övrigt i sak motsvarar den beskrivning som anges i bilagan avseende den vara som avses i punkt 2 i denna. Det följer således av beskrivningarna i punkterna 9–11 och 16 i denna dom att de fordon som avses i det nationella målet är jämförbara med det fordon som avses i punkt 2 i bilagan till denna förordning. Den hänskjutande domstolen har konstaterat att alla dessa fordon har samtliga egenskaper som krävs för att kunna anses som traktorer i den mening som avses i nr 8701 i KN och att de varken har kraftuttag, hydraullyft eller vinsch.

37

Den hänskjutande domstolen har därmed uppfyllt de krav som uppställs i artikel 94 a och c i domstolens rättegångsregler, eftersom den i beslutet att begära förhandsavgörande har gjort en sammanfattning av de relevanta omständigheterna, såsom dessa har utretts av den hänskjutande domstolen, som gör det möjligt att få kännedom om vad som fått den hänskjutande domstolen att undra huruvida den aktuella delen i denna förordning är giltig.

38

För det andra räcker det att framhålla att domstolen, i domen av den 4 mars 2004, Krings (C‑130/02, EU:C:2004:122), även om beslutet att begära förhandsavgörande avsåg varor som inte var identiska med dem som avses i den relevanta delen i bilagan till den klassificeringsförordning vars giltighet domstolen ombetts att pröva (se punkterna 34 och 35 i denna dom) utan enbart liknade dessa, ändå uttalade sig om huruvida denna förordning var giltig (se punkt 1 i domslutet i denna dom).

39

Det framgår av domstolens fasta praxis att även om en klassificeringsförordning inte är direkt tillämplig på varor som inte är identiska med den vara som avses i denna förordning utan endast liknar denna, är denna analogt tillämplig på sådana varor (se, för ett liknande resonemang, bland annat, dom av den 4 mars 2004, Krings, C‑130/02, EU:C:2004:122, punkterna 34 och 35, och dom av den 13 juli 2006, Anagram International, C‑14/05, EU:C:2006:465, punkterna 31–33). När en nationell domstol hyser tvivel angående giltigheten av en klassificeringsförordning som denna domstol ska tillämpa analogt på varor som är tillräckligt lika de varor som avses i denna förordning, är det således berättigat att den begär förhandsavgörande av domstolen avseende giltigheten av denna (se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 februari 2009, Kamino International Logistics, C‑376/07, EU:C:2009:105, punkt 69).

40

Giltighetsfrågan ska således besvaras.

41

I punkt 2 i domslutet i domen av den 27 april 2006, Kawasaki Motors Europe (C‑15/05, EU:C:2006:259), slog domstolen fast att ”(n)ya fyrhjuliga terrängfordon som har en enda sadel, styrning som sker enligt Ackermanprincipen med hjälp av en styrstång och som är försedda med en draganordning, samt som har sådana tekniska egenskaper som gör det möjligt att dra åtminstone två gånger sin egen vikt, skall klassificeras enligt undernummer 8701 90 i KN. Det ankommer på denna domstol att klassificera dessa fordon enligt de undernummer som motsvarar deras motoreffekt”.

42

Undernummer 8701 90 i KN avseende andra traktorer än dem som framförs av gående, dragfordon för påhängsvagnar och bandtraktorer, som omfattas av nummer 8701 10 till 8701 30, avser två kategorier traktorer, nämligen:

43

De andra traktorerna omfattas av ett enda åttasiffrigt undernummer, nämligen nr 8701 90 90.

44

Jordbruks- och skogsbrukstraktorer omfattas dock av olika åttasiffriga undernummer. Först och främst kännetecknas de utifrån om de har använts, i vilket fall de omfattas av undernummer 8701 90 50, eller om de är nya. Nya jordbruks- och skogsbrukstraktorer är uppdelade efter motorkapacitet i sex åttasiffriga undernummer, nämligen undernumren 8701 90 11, 8701 90 20, 8701 90 25, 8701 90 31, 8701 90 35 och 8701 90 39.

45

Undernummer 8701 90 i KN innehåller inga andra åttasiffriga undernummer än dem som anges i de två föregående punkterna i denna dom.

46

Av detta följer att punkt 2 i domslutet till domen av den 27 april 2006, Kawasaki Motors Europe (C‑15/05, EU:C:2006:259), enbart rör de åttasiffriga undernumren 8701 90 11 till 8701 90 39 i KN avseende nya jordbruks- och skogsbrukstraktorer, varvid domstolen tolkade dessa undernummer så, att de ska anses som relevanta för klassificering av fordon som dem som beskrivs i ovannämnda punkt 2 och att det specifika undernumret bland dessa ska bestämmas av motorkapaciteten hos det fordon som ska klassificeras. Undernummer 8701 90 90 om andra traktorer ska således uteslutas för klassificering av sådana fordon.

47

Det fordon som beskrivs i punkt 2 i bilagan till förordning nr 1051/2009 liknar de fordon som var aktuella i det mål i vilket domen av den 27 april, 2006, Kawasaki Motors Europe (C‑15/05, EU:C:2006:259), meddelades, med beaktande av den beskrivning som anges i punkterna 26–31 i denna dom. Denna slutsats vinner stöd av den omständigheten att en av fordonsmodellerna som var aktuella i det nationella mål vari denna dom meddelades, nämligen modellen KVF-650 4×4, också berörs i det nu aktuella nationella målet. Såsom angetts i punkt 36 liknar de fordon som är aktuella i det nationella målet, utan åtskillnad, det fordon som beskrivs i punkt 2 i ovannämnda bilaga.

48

Det följer således av vad som anges i punkterna 46 och 47 ovan att förordning nr 1051/2009, i den del den klassificerar det fordon som nämns i punkt 2 i bilagan enligt undernummer 8107 90 90 i KN och inte enligt ett av undernumren 8701 90 11 till 8701 90 39 i KN beroende på fordonets motorkapacitet, är oförenlig med dessa undernummers räckvidd såsom denna räckvidd framgår av punkt 2 i domslutet i domen av den 27 april 2006, Kawasaki Motors Europe (C‑15/05, EU:C:2006:259).

49

Den ogiltigförklaring som normalt sett ska följa av denna oförenlighet påverkas inte av kommissionens invändningar.

50

Det ska i detta avseende i första hand konstateras att domstolen i punkt 2 i domslutet i domen av den 27 april 2006, Kawasaki Motors Europe (C‑15/05, EU:C:2006:259), endast tolkade de åttasiffriga undernumren som omfattas av undernummer 8701 90 i KN med beaktande av de egenskaper hos fordonen som beskrivs av den hänskjutande domstolen, i enlighet med vad denna domstol frågade EU-domstolen genom sin andra fråga, och uppmanade den hänskjutande domstolen att själv företa en klassificering av dessa fordon.

51

För det andra är det inte möjligt att godta kommissionens uppfattning att det avgörande motivet för att klassificera det fordon som beskrivs i punkt 2 i bilagan till förordning nr 1051/2009 enligt undernummer 8701 90 90, det vill säga att ”[k]lassificering som jordbruks- eller skogsbrukstraktor är utesluten eftersom fordonet varken har kraftuttag, hydraullyft eller vinsch” skulle följa av de förklarande anmärkningarna till KN för att de, avseende undernumren 8701 90 11 till 8701 90 50, preciserar att ”[j]ordbrukstraktorer … i allmänhet [är] utrustade med en hydraulisk anordning som gör det möjligt att höja eller sänka jordbruksredskapen (harvar, plogar, osv.), ett kraftuttag som gör det möjligt att utnyttja motorns effekt för drift av andra apparater eller redskap och en kopplingsanordning för släpfordon” och att ”[s]kogsbrukstraktorer kännetecknas … av att de är försedda med en fast vinsch för att kunna dra timmerstockar”.

52

Vikten av dessa förklarande anmärkningar har erkänts i domstolens praxis. Även om de inte är rättsligt bindande, anses de utgöra viktiga tolkningsdata vid bedömningen av vad som omfattas av olika tulltaxenummer (se, för ett liknande resonemang, bland annat, dom av den 17 juli 2014, Sysmex Europe, C‑480/13, EU:C:2014:2097, punkt 30 och där angiven rättspraxis).

53

Här ska dels anmärkas att de delar i de förklarande anmärkningarna till KN som kommissionen hänvisar till inte har en exakt räckvidd. Beträffande utrustningen med en hydraulisk anordning som gör det möjligt att höja eller sänka jordbruksredskapen och ett kraftuttag som gör det möjligt att utnyttja motorns effekt för drift av andra apparater eller redskap vad gäller jordbrukstraktorer, står det nämligen helt enkelt att dessa ”generellt” är utrustade med dessa. Som anges i beslutet att begära förhandsavgörande, framgår det av denna formulering att avsaknaden av kännetecken inte räcker för att utesluta en traktors egenskap av jordbrukstraktor. Den förklaring som kommissionen ger, enligt vilken formuleringen innebär omvänd bevisbörda avseende fordonets ändamål, kan inte godtas. Denna räckvidd följer nämligen inte av de förklarande anmärkningarna, vilket även bevisas av avsaknaden, i motiveringen till den klassificering som görs i punkt 2 i bilagan till förordning nr 1051/2009, av ett konstaterande av att det aktuella fordonets andra kännetecken inte visar att fordonet är avsett för jordbruk.

54

Enligt den allmänna regeln nr 1 ska klassificeringen av varor förutom enligt de allmänna reglerna bestämmas med ledning av lydelsen av numren, av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen och, om inte annat föreskrivs i numren eller i anmärkningarna, med ledning av övriga allmänna regler. I den allmänna regeln 6 föreskrivs att klassificeringen av varor enligt de olika undernumren till ett tulltaxenummer ska bestämmas med ledning av undernumrens lydelse, av anmärkningarna till dessa undernummer och, i tillämpliga delar, med ledning av andra allmänna regler. Slutligen följer det av den allmänna regeln 3 a att när två eller flera nummer kan komma i fråga för en vara ska det nummer som har den mest specificerade varubeskrivningen tillämpas framför ett nummer som har en mera allmän varubeskrivning.

55

I förevarande mål står det klart att nyttofordon som det som avses i punkt 2 i bilagan till förordning nr 1051/2009 ska klassificeras som ”traktorer” i den mening som avses i undernummer 8701 90, som enbart avser nyttofordon. Den främsta distinktionen som görs i detta undernummer grundas på om ändamålet med de traktorer som avses är jordbruk, skogsbruk, eller något annat ändamål.

56

Enligt domstolens praxis kan en varas avsedda användning utgöra ett objektivt kriterium för klassificering, under förutsättning att den följer naturligt av varan och detta kan konstateras på grundval av varans objektiva kännetecken och egenskaper (se dom av den 17 juli 2014, Sysmex Europe, C‑480/13, EU:C:2014:2097, punkt 31 och där angiven rättspraxis).

57

Med beaktande av räckvidden av den allmänna regeln 3 a bör en traktor, så länge den har sådana objektiva egenskaper, klassificeras enligt det mest specificerade undernumret.

58

I förevarande mål, och såsom för övrigt framgår av de förklarande anmärkningarna till KN, kan traktorer avsedda användning som jordbruks- eller skogsbrukstraktorer följa av hur de är konstruerade och av förekomsten av anordningar eller utrustning som gör att de är lämpliga att användas inom jordbruk eller trädgårdsskötsel, varvid detta ändamål, a priori, inte är knutet till förekomsten av vissa uttömmande angivna anordningar eller utrustningar.

59

Som framgår av beskrivningen av de typer av fordon som avses i domen av den 27 april 2006, Kawasaki Motors Europe (C‑15/05, EU:C:2006:259), som i huvudsak motsvarar beskrivningen av det fordon som avses i punkt 2 i bilagan till förordning nr 1051/2009, karaktäriseras de fordon som avses i denna dom, förutom av sin stora dragkraft, av sin speciella konstruktion, särskilt vad gäller motorn, däcken och fjädringen, som gör att de kan framföras i svår terräng, samt att de kan dra utrustning med hjälp av olika typer av kopplingsanordningar. Samtliga dessa kännetecken är generella, objektiva och synliga.

60

För det tredje saknar det betydelse att, som kommissionen nämner, traktorer som uppenbarligen är avsedda för jordbruk eller skogsbruk kan användas för rekreationsändamål. Om en produkts objektiva egenskaper kan kontrolleras i samband med förtullningen, medför inte den omständigheten att det är tänkbart att den även kan användas för andra ändamål att en rättslig kvalificering av produkten är utesluten. För tullklassificeringen är det inte nödvändigt att produkten enbart och uteslutande ska vara avsedd att användas på det sätt som följer av dess objektiva egenskaper. Det är tillräckligt att denna användning utgör det huvudsakliga användningsområdet (dom av den 13 juli 2006, Anagram International, C‑14/05, EU:C:2006:465, punkt 26). Under alla omständigheter, kan denna invändning inte motivera att de aktuella fordonen klassificeras enligt undernummer 8701 90 90, som, likt alla undernummer till KN-nummer 8701, gäller nyttofordon.

61

För det fjärde, och slutligen, leder inte klassificeringen av fordon som det fordon som avses i punkt 2 i bilagan till förordning nr 1051/2009, enligt undernummer 8701 90 11 till 8701 90 50 till att undernummer 8701 90 90 ska tolkas så, att det saknar innehåll. Det räcker, i detta hänseende, att konstatera att de förklarande anmärkningarna till KN avseende detta undernummer som exempel på fordon som tillhör detta undernummer nämner traktorer för anläggningsarbeten och enaxlade traktorer för ledade motorfordon.

62

Av ovanstående följer att kommissionen, genom att anta förordning nr 1051/2009, genom vilken det fordon som beskrivs i punkt 2 i bilagan till denna förordning klassificeras enligt undernummer 8107 90 90 i KN, och inte enligt det undernummer bland undernumren 8701 90 11 till 8701 90 39 som motsvarar motorkapaciteten hos detta fordon, och minskade räckvidden för de senare undernumren och således överskred sina befogenheter enligt artikel 9.1 a i förordning nr 2658/87 (se, för ett liknande resonemang, bland annat, dom av den 4 mars 2004, Krings, C‑130/02, EU:C:2004:122, punkt 26).

63

Den ställda frågan ska således besvaras enligt följande. Punkt 2 i bilagan till förordning nr 1051/2009 är ogiltig i den del den innebär att det fordon som beskrivs i denna punkt klassificeras enligt undernummer 8107 90 90 i KN och inte enligt det av undernumren 8701 90 11 till 8701 90 39 i KN som motsvarar fordonets motorkapacitet.

64

Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (åttonde avdelningen) följande:

Punkt 2 i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1051/2009 av den 3 november 2009 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen, är ogiltig i den del det fordon som beskrivs i denna punkt klassificeras enligt undernummer 8701 90 90 i den kombinerade nomenklaturen, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 948/2009 av den 30 september 2009, och inte enligt det av undernumren 8701 90 11 till 8701 90 39 i denna nomenklatur som motsvarar fordonets motorkapacitet.