25.8.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 282/55

—

ogiltigförklara kommissionens beslut C(2013)9101 slutligt av den 22 januari 2014, i den del kommissionen beslutat att varken subventionen för säljfrämjande verksamhet eller garantierna (banklån eller avsiktsförklaringar) som beviljats Saremar av Regione Sardegna, utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF, och

—

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

1.

Genom den första grunden, avseende felaktig tillämpning av artikel 107.1 FEUF, har Grandi Navi Veloci gjort gällande att kommissionens beslut är felaktigt i den del det bekräftar att Saremar inte dragit någon ekonomisk fördel av den ersättning som Regione Sardegna betalat ut för påstådd försäljningsfrämjande verksamhet. Enligt sökanden har kommissionen åsidosatt artikel 107.1 FEUF när den slog fasts att det belopp som Regione Sardegna betalat ut som ersättning för Saremars säljfrämmande verksamhet, motsvarande 3 0 00  000 euro, var marknadsmässigt och fann att villkoret avseende en ekonomisk fördel för mottagaren inte var uppfyllt.

2.

Genom den andra grunden har Grandi Navi Veloci för det första gjort gällande att kommissionen gjort en uppenbart felaktig bedömning vad gäller den påstådda olämpligheten av den metod som använts av den expert som Tribunale di Genova utsett, och för det andra kritiserat kommissionen för att inte ha inlett någon utredning och för att ha åsidosatt principen om god förvaltningssed.

3.

Genom den tredje grunden har Grandi Navi Veloci gjort gällande att kommissionens beslut är motsägelsefullt och att kommissionen inte på ett tillräckligt sätt har motiverat, i den mening som avses i artikel 296 FEUF, varför de åtgärder som vidtagits i samband med den påstådda säljfrämjande verksamheten inte ska kvalificeras som stöd.

4.

Genom den fjärde grunden har Grandi Navi Veloci åberopat för det första åsidosättande och felaktig tillämpning av artikel 107.1 FEUF, genom att kommissionen funnit att varken banklån eller avsiktsförklaringar utgör statligt stöd, och för det andra ett därmed sammanhängande åsidosättande av skyldigheten att motivera beslutet, i den mening som avses i artikel 296 FEUF.