Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62014TN0272

Mål T-272/14: Talan väckt den 30 april 2014 – P-D Glasseiden m.fl. mot kommissionen

EUT C 223, 14.7.2014, p. 26–27 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

14.7.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 223/26


Talan väckt den 30 april 2014 – P-D Glasseiden m.fl. mot kommissionen

(Mål T-272/14)

2014/C 223/31

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökandena: P-D Glasseiden GmbH Oschatz (Oschatz, Tyskland), P-D Interglas Technologies GmbH (Erbach, Tyskland), P-D Industriegesellschalt mbH, Glasfaser Brattendorf (Wilsdruff STT Grumbach, Tyskland) och Glashütte Freital GmbH (Freital, Tyskland) (ombud: advokaterna H. Janssen och G. Engel)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut av den 18 december 2013 i ärendet om statligt stöd SA.33995 (2013/C) – Stöd till el från förnybara energikällor och minskade EEG-tilläggsavgifter för energiintensiva användare, och

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena tre grunder.

1.

Första grunden: Åsidosättande av artikel 107.1 FEUF

Sökandena har gjort gällande att det överklagade beslutet strider mot artikel 107.1 FEUF då de i lagen om företräde för förnybara energikällor (nedan kallade EEG) föreskrivna EEG-tilläggsavgifterna och särskilda kompensationssystemet inte utgjorde beviljande av statliga medel eller medel som kontrolleras av staten. Alla omständigheter som är relevanta för klassificeringen av dessa åtgärder fastställdes i det administrativa förfarandet mellan kommissionen och Förbundsrepubliken Tyskland. Det förelåg inte längre några tvivel, vilket kommissionen i ett förfarande enligt artikel 108.2 FEUF och artikel 4.4 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (1) skulle ha fastslagit.

2.

Andra grunden: Åsidosättande av artikel 108.1 FEUF och rättssäkerhetsprincipen

Sökandena har gjort gällande att kommissionen åsidosatte artikel 108.1 FEUF och rättssäkerhetsprincipen genom att använda sig av förfarandet för nytt stöd enligt artikel 4.4 i förordning nr 659/1999 istället för av förfarandet för befintligt stöd enligt artikel 17 och följande artiklar i förordning nr 659/1999 i samband med kontrollen av institutionens preliminära bedömning enligt vilken EEG utgjorde stöd. Sökandena har särskilt gjort gällande att kommissionen i beslutet av den 22 maj 2002 inte bedömde att EEG 2000 utgjorde stöd i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF eftersom statliga medel inte hade överförts. Ändringarna av EEG 2000 till EEG 2012 saknade betydelse i jämförelse med kommissionens beslut av den 22 maj 2002. Kommissionen hade därför kunnat göra gällande en ändrad rättsuppfattning i ett förfarande enligt artikel 108.1 FEUF, utan att belasta sökandena.

3.

Tredje grunden: Åsidosättande av artikel 41 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och av principen om rätt till försvar

Sökandena har vidare gjort gällande att svaranden antog det överklagade beslutet utan att sökandena hade getts möjlighet att yttra sig.


(1)  Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, s. 1).


Top