1

Inge Barnett har, genom ansökan som inkom till personaldomstolens kansli den 10 mars 2014, yrkat att personaldomstolen ska ogiltigförklara det beslut som fattades av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) den 11 juli 2013 om att fastställa förteckningen över de personer som år 2013 kunde komma i åtnjutande av den åtgärd som föreskrivs i artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen, i den version som var tillämplig fram till och med den 31 december 2013 (nedan kallade tjänsteföreskrifterna), i den mån Inge Barnett genom detta beslut nekas att få komma i åtnjutande av den åtgärden, och ogiltigförklara beslutet att avslå hennes klagomål.

2

I artikel 52 i tjänsteföreskrifterna föreskrivs följande:

”Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 50 [i tjänsteföreskrifterna] skall en tjänsteman pensioneras

…

…”

3

Artikel 77 i tjänsteföreskrifterna har följande lydelse:

”En tjänsteman som tjänstgjort i minst 10 år skall ha rätt till avgångspension. Han har emellertid rätt till sådan pension oberoende av tjänstgöringstidens längd om han är över 63 år och om det inte har varit möjligt att återinsätta honom i tjänst under en period av icke aktiv tjänst eller om han entledigats i tjänstens intresse.

…

Rätten till avgångspension erhålls vid 63 års ålder.”

4

Artikel 9 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna har följande lydelse:

”1.   En tjänsteman som lämnar tjänsten före 63 års ålder kan begära att hans avgångspension

2.   Tillsättningsmyndigheten får i tjänstens intresse, på grundval av objektiva kriterier och genom tillämpning av öppna förfaranden som fastställs i allmänna genomförandebestämmelser, besluta att pensionen inte skall minskas på detta sätt för de tjänstemän som berörs. Det totala antalet tjänstemän och tillfälligt anställda som går i pension varje år utan att deras pension minskas får inte överstiga 10 % av de tjänstemän vid alla institutioner som gick i pension året innan. Andelen får variera mellan 8 % och 12 % per år, under förutsättning att den sammanlagda andelen för två på varandra följande år inte överstiger 20 % och att budgetbalansen inte påverkas. [Europeiska k]ommissionen skall inom fem år lägga fram en utvärderingsrapport för Europaparlamentet och [Europeiska unionens råd] om tillämpningen av denna bestämmelse. Om det är lämpligt skall [Europeiska] kommissionen med tillämpning av artikel 336 [FEUF] lägga fram ett förslag om att den högsta årliga procentsatsen efter fem år skall fastställas till mellan 5 % och 10 % av alla tjänstemän vid alla institutioner som gick i pension året innan.”

5

Genom beslut nr 192/09 A av den 13 mars 2009 antog EESK:s ordförande de allmänna genomförandebestämmelser som avses i artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna (nedan kallade EESK:s allmänna genomförandebestämmelser). EESK:s allmänna genomförandebestämmelser antogs i två versioner, nämligen en fransk och en engelsk språkversion.

6

I den franska språkversionen av EESK:s allmänna genomförandebestämmelser föreskrivs följande:

”…

7

I punkt 6 b i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser anges det i en fotnot att ”yrkesverksamhetens längd” motsvarar ”[f]aktiska perioder av yrkesverksamhet som styrkts i vederbörlig ordning, beräknade per den 31 [december] det år då åtgärden för förtidspension tillämpas”.

8

I den engelska språkversionen av punkt 6 i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser föreskrivs följande:

”In order to identify which applications best serve the interests of the service and to ensure complete transparency in the drawing-up of the list of officials who can benefit from the facility, a following points system shall be established based on the following criteria:

…

…”

9

Europaparlamentet, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol och Europeiska unionens revisionsrätt antog sina allmänna genomförandebestämmelser till artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna den 6 oktober, den 29 april, den 28 april, den 20 oktober respektive den 21 december 2004.

10

Vad beträffar de allmänna genomförandebestämmelser till artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna som antogs av parlamentet (nedan kallade parlamentets allmänna genomförandebestämmelser), föreskrivs följande i artikel 5 i dessa, med rubriken ”Prövning av ansökan av [generaldirektoratet] för personal och den avdelning eller politiska grupp som tjänsteplaceringen avser”:

”…

4.   Ansökan från en tjänsteman som är föremål för omorganisationsåtgärder som beslutats av institutionen ska anses ha företräde, med hänsyn till tjänstens intresse: tjänstemannens arbetsuppgifter har upphört till följd av pågående omorganisationsåtgärder, när någon lämplig ny arbetsuppgift för den berörda personen inte har identifierats eller inte kan identifieras inom en snar framtid.

5.   Vid fastställandet av de grupper som har företräde … och prioritetsordningen för var och en av dessa, ska avdelningen även ta hänsyn till … sökandens tjänstetid vid Europaparlamentet och sökandens ålder[.]

…”

11

Artikel 6 i parlamentets allmänna genomförandebestämmelser har rubriken ”Urvalsförfarandet för [generaldirektoratet] för personal”, och i artikel 6.2 föreskrivs följande:

”I [förteckningen över de tjänstemän och tillfälligt anställda som generaldirektören vid generaldirektoratet för personal föreslår ska få komma i åtnjutande av förtidspension] ska följande beaktas:

…

…”

12

Vad beträffar de allmänna genomförandebestämmelser till artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna som antogs av rådet (nedan kallade rådets allmänna genomförandebestämmelser), föreskrivs följande i artikel 5 i dessa:

”1.   Begreppet tjänstens intresse ska bedömas med hänsyn till omständigheterna och olika faktorer, däribland

2.   Tillsättningsmyndigheten ska i tid hänskjuta ärendet till den partssammansatta kommittén för att den ska avge ett yttrande rörande de objektiva och konkreta kriterier som gör det möjligt att genomföra punkt 1 under det aktuella året. Den partssammansatta kommittén ska avge sitt yttrande inom [femton] arbetsdagar från den dag då ärendet hänsköts till kommittén.”

13

Efter att ha samrått med den partssammansatta kommittén i enlighet med artikel 5.2 i rådets allmänna genomförandebestämmelser för att genomföra kriteriet tjänstens intresse, som föreskrivs i artikel 5.1 i dessa allmänna genomförandebestämmelser, fastslog rådets tillsättningsmyndighet följande kriterier för år 2004, vilka personalen upplystes om genom personalmeddelande nr 105/04 av den 15 juli 2004:

14

Vad beträffar de allmänna genomförandebestämmelser till artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna som antogs av kommissionen (nedan kallade kommissionens allmänna genomförandebestämmelser), föreskrivs följande i artikel 5 i dessa, med rubriken ”Prövning av ansökan av kommissionens avdelningar”:

”…

2.   Varje avdelning eller generaldirektorat ska årligen upprätta en förteckning över sökande på grundval av de kriterier som fastställs i punkterna 4, 5, 6 och 7.

Behöriga sökande ska indelas i tre grupper som har företräde, beroende på om tjänstens intresse i det aktuella fallet anses vara omfattande, ringa eller obefintligt. …

…

4.   Iakttagandet av följande kriterier avseende tjänstemannens arbetsuppgifter ska anses ge tjänstemannens ansökan företräde med hänsyn till tjänstens intresse:

6.   Vid fastställandet av de grupper som har företräde enligt punkt 2 och prioritetsordningen för var och en av dessa, kan avdelningen även ta hänsyn till … sökandens tjänstetid vid kommissionen och/eller sökandens konkreta delaktighet i avdelningens och/eller kommissionens arbete.

…”

15

Vad beträffar de allmänna genomförandebestämmelser till artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna som antogs av domstolen (nedan kallade domstolens allmänna genomförandebestämmelser), föreskrivs följande i artikel 5 andra stycket i dessa:

”Den partssammansatta kommittén ska, inom [femton] arbetsdagar från den dag då ärendet hänsköts till kommittén, till tillsättningsmyndigheten översända en förteckning, i prioritetsordning, över de tjänstemän och tillfälligt anställda som kommittén anser kan komma i åtnjutande av åtgärden, med hänsyn till tjänstens intresse. Denna förteckning ska upprättas med beaktande av bland annat följande objektiva kriterier:

…”

16

Vad beträffar de allmänna genomförandebestämmelser till artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna som antogs av revisionsrätten (nedan kallade revisionsrättens allmänna genomförandebestämmelser), har artikel 5 i dessa följande lydelse:

”…

Den partssammansatta kommittén ska, inom [femton] arbetsdagar från den dag då ärendet hänsköts till kommittén, till tillsättningsmyndigheten översända en förteckning över de tjänstemän och tillfälligt anställda som kommittén anser kan komma i åtnjutande av åtgärden, med hänsyn till tjänstens intresse. Denna förteckning ska upprättas med beaktande av bland annat de objektiva kriterier som anges nedan i prioritetsordning:

…”

17

Inge Barnett tillträdde en tjänst som tillfälligt anställd vid EESK den 1 mars 1982. Hon anställdes därefter som provanställd tjänsteman den 1 juni 1982 och fick sedan fast anställning den 1 december 1982.

18

Genom ett personalmeddelande av den 18 mars 2013 (nedan kallat meddelandet av den 18 mars 2013), som offentliggjordes på franska och engelska, uppmanades EESK:s personal att anmäla sitt eventuella intresse för möjligheten att gå i förtidspension utan minskning av pensionsrättigheterna, genom att inge en ansökan senast den 7 april 2013. I ovannämnda meddelande angavs att antalet personer som kunde komma i åtnjutande av åtgärden hade fastställts till två för år 2013.

19

Åtta tjänstemän vid EESK, däribland Inge Barnett, ingav en ansökan i tid.

20

Genom beslut av den 11 juli 2013 fastställde EESK:s tillsättningsmyndighet förteckningen över de två personer som år 2013 kunde komma i åtnjutande av den åtgärd som föreskrivs i artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna, i detta fall X och Y.

21

Genom skrivelse av den 14 augusti 2013 ingav Inge Barnett ett klagomål enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna avseende det beslut som fattades av EESK:s tillsättningsmyndighet den 11 juli 2013 om att fastställa förteckningen över de två personer som år 2013 kunde beviljas förtidspension utan minskning av pensionsrättigheterna, i den mån Inge Barnett inte hade angetts i denna förteckning och hennes ansökan som ingavs den 19 mars 2013 således hade avslagits genom beslutet (nedan kallat det angripna beslutet).

22

Genom beslut av EESK:s tillsättningsmyndighet av den 9 december 2013 avslogs klagomålet (nedan kallat beslutet att avslå klagomålet). Två tabeller var bifogade detta beslut. Av den första tabellen framgick antalet poäng som i enlighet med punkt 6 a, b och c i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser hade tilldelats X, Y och Inge Barnett samt det totala antalet poäng som hade tilldelats, nämligen 9,5 poäng, 9,5 poäng respektive 8,5 poäng, och av den andra tabellen framgick de sökandes placering. Enligt den andra tabellen placerades Inge Barnett på tredje plats, efter X och Y.

23

På egen begäran beviljades Inge Barnett förtidspension från och med den 1 januari 2014. Det skedde följaktligen en minskning av hennes pensionsrättigheter.

24

Inge Barnett har yrkat att personaldomstolen ska

”[–] … ogiltigförklara EESK:s beslut att för år 2013 inte bevilja [henne] förmånen enligt artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna …, såsom detta avslagsbeslut konkretiserades genom [beslutet av den 11 juli 2013 om att fastställa förteckningen över de två personer som år 2013 kunde beviljas förtidspension utan minskning av pensionsrättigheterna och genom beslutet att avslå klagomålet] …, och

[–] … förplikta [EESK] att ersätta rättegångskostnaderna.”

25

EESK har yrkat att personaldomstolen ska

26

Genom skrivelse från kansliet av den 6 mars 2015 anmodades EESK att svara med anledning av vissa åtgärder för processledning. EESK efterkom denna anmodan.

27

Parlamentet, rådet, kommissionen, domstolen och revisionsrätten anmodades, likaså genom skrivelser från kansliet av den 6 mars 2015, att svara med anledning av vissa åtgärder för bevisupptagning, och bland annat att inge de allmänna genomförandebestämmelser till artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna som antagits av deras respektive tillsättningsmyndighet. Institutionerna efterkom denna anmodan.

28

Genom sitt första yrkande har Inge Barnett inte bara yrkat att det angripna beslutet ska ogiltigförklaras, utan även att beslutet att avslå klagomålet ska ogiltigförklaras.

29

Det ska erinras om att ett yrkande om ogiltigförklaring som formellt framställs mot ett beslut att avslå ett klagomål får, om detta yrkande som sådant saknar självständigt innehåll, till följd att den rättsakt som klagomålet avsåg ska prövas av personaldomstolen (se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 januari 1989, Vainker/parlamentet, 293/87, EU:C:1989:8, punkt 8, och dom av den 15 september 2011, Munch/harmoniseringskontoret, F‑6/10, EU:F:2011:139, punkt 25).

30

I förevarande fall konstaterar personaldomstolen att det angripna beslutet inte innehåller skälen till att Inge Barnett nekades att få komma i åtnjutande av den åtgärd som föreskrivs i artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna och att Inge Barnett endast indirekt åsyftas i förteckningen över de tjänstemän som fick komma i åtnjutande av ovannämnda åtgärd, eftersom hon inte finns med däri. Beslutet att avslå klagomålet fastställer dock det angripna beslutet och kompletterar detta genom att ange skälen både till beslutet att föra in X och Y på förteckningen över de personer som kunde komma i åtnjutande av åtgärden och till beslutet att undanta Inge Barnett från denna förteckning.

31

I ett sådant fall är det lagenligheten av den ursprungliga rättsakt som går den berörde emot som ska prövas med beaktande av motiveringen i beslutet att avslå klagomålet. Denna motivering ska nämligen anses sammanfalla med motiveringen i nämnda rättsakt (dom av den 9 december 2009, kommissionen/Birkhoff, T‑377/08 P, EU:T:2009:485, punkterna 58 och 59 och där angiven rättspraxis).

32

Yrkandet om ogiltigförklaring av beslutet att avslå klagomålet saknar självständigt innehåll och talan ska följaktligen anses riktad mot det angripna beslutet, vars motivering preciseras genom beslutet att avslå klagomålet.

33

Inge Barnett har åberopat två grunder till stöd för sin talan. Den första grunden, vilken har åberopats i första hand, avser en felaktig rättstillämpning vid tolkningen av punkt 6 b i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser. Den andra grunden, vilken har åberopats i andra hand för det fall personaldomstolen inte bifaller talan såvitt avser den första grunden, är baserad på en invändning om rättsstridighet avseende punkt 6 b i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser.

34

Inge Barnett har i första hand gjort gällande att skillnaden mellan antalet poäng som X och Y tilldelades och antalet poäng som hon tilldelades beror på EESK:s felaktiga tolkning av punkt 6 b i dess allmänna genomförandebestämmelser. Vid tilldelningen av poängen avseende kriteriet yrkesverksamhetens längd, vilket föreskrivs i denna bestämmelse, tog EESK i beaktande all X:s och Y:s yrkesverksamhet, både den som utövats vid unionsinstitutionerna och den som utövats utanför dessa, då däremot endast tjänsteåren vid unionen borde ha beaktats. Om EESK hade gjort en korrekt tolkning av ovannämnda punkt 6 b, skulle Inge Barnett ha placerats på första plats, eftersom hon hade börjat sin yrkeskarriär vid unionsinstitutionerna flera år före X och Y.

35

Till stöd för den första grunden har Inge Barnett anfört flera argument. För det första har hon gjort gällande att punkterna 5 och 6 i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser ska läsas efter varandra och att de båda naturligtvis avser tjänsteåren vid unionens institutioner eller organ.

36

För det andra har Inge Barnett hävdat att den tolkning som EESK har förordat, enligt vilken uttrycken ”durée de l’activité professionnelle” (”yrkesverksamhetens längd”) och ”length of employment” (”anställningstidens längd”) som används i den franska respektive den engelska språkversionen av punkt 6 b i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser, omfattar all yrkesverksamhet som de personer som ansöker om förtidspension utan minskning av pensionsrättigheterna har haft under sin livstid, gör det praktiskt taget omöjligt att använda den fullständiga poängskala som föreskrivs i denna bestämmelse, eftersom den nästan oundvikligen leder till att alla sökande får högsta antalet poäng som föreskrivs för detta kriterium.

37

För det tredje har Inge Barnett gjort gällande att uttrycket ”length of employment” (”anställningstidens längd”), vilket används i den engelska språkversionen av punkt 6 b i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser, visar att det endast är tjänstgöring vid unionsinstitutionerna av de personer som ansöker om förtidspension utan minskning av pensionsrättigheterna som avses. I den engelska språkversionen av meddelandet av den 18 mars 2013 används dessutom uttrycket ”length of service” (”tjänstgöringstidens längd”) på det ställe där uttrycket ”durée de [l’]activité professionnelle” (”yrkesverksamhetens längd”) används i den franska språkversionen, vilket ytterligare visar att EESK är skyldig att beakta endast de år av arbete som har fullgjorts vid unionsinstitutionerna.

38

Inge Barnett har, för det fjärde, hävdat att den tolkning av punkt 6 b i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser som EESK har förordat kan leda till en situation där yrkesverksamma år som fullgjorts utanför unionsinstitutionerna beaktas som likställda med de yrkesverksamma år som har fullgjorts vid dessa institutioner, även vid en begränsad veckoarbetstid. En sådan situation skulle kunna ge upphov till ett åsidosättande av principen om likabehandling, eftersom den skulle göra det möjligt att ”erhålla en förmån i form av ytterligare pensionsrättigheter med avseende på samma anställningsperiod”.

39

För det femte anser slutligen Inge Barnett att med hänsyn till skillnaden mellan de två språkversionerna av EESK:s allmänna genomförandebestämmelser, ska punkt 6 b i dessa allmänna genomförandebestämmelser tolkas med hänsyn till systematiken i och ändamålet med de föreskrifter i vilka denna bestämmelse ingår. Det finns ingen anledning att tro att EESK ville tillmäta yrkeserfarenhet som förvärvats utanför unionsinstitutionerna samma vikt som tjänstgöring vid dessa institutioner. Tvärtom framstår det som mer troligt att EESK ville gynna de tjänstemän som har ägnat en större del av sitt yrkesliv i tjänst vid denna institution eller i tjänst vid unionsinstitutionerna jämfört med de tjänstemän som har arbetat en kortare tid vid unionsinstitutionerna. Detta är för övrigt det kriterium som tillämpas av parlamentet, rådet och domstolen.

40

EESK har, för det första, genmält att det är med avsikt som punkterna 5 och 6 i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser har olika lydelse. Punkt 5 i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser kräver således att den som ansöker om den åtgärd som föreskrivs i artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna har samlat ihop femton ”tjänsteår” som tjänsteman eller anställd i unionen, medan uttrycket ”yrkesverksamhet” avsiktligt används i punkt 6 b i dessa allmänna genomförandebestämmelser, ett uttryck som används flera gånger i tjänsteföreskrifterna för att hänvisa till de olika yrkesverksamheter som utövats av berörd tjänsteman eller anställd utanför unionsinstitutionerna.

41

För det andra anser EESK att punkterna 5 och 6 i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser har olika räckvidd. Punkt 5 i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser har till syfte att definiera de behörighetskriterier som ska vara uppfyllda av de som ansöker om förtidspension utan minskning av pensionsrättigheterna, medan punkt 6 i dessa allmänna genomförandebestämmelser syftar till att fastställa de urvalskriterier som gör det möjligt att skilja de godtagna ansökningarna åt.

42

För det tredje har EESK gjort gällande att Inge Barnetts resonemang leder till att principen om likabehandling åsidosätts, eftersom det utmynnar i att de tjänstemän och anställda som är medborgare i EU:s ursprungliga medlemsstater eller länder som mycket tidigt anslöt sig till unionen gynnas.

43

För det fjärde anser EESK att fotnot 4 i punkt 6 b i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser (se punkt 7 i denna dom) visar att det vid tillämpningen av denna bestämmelse är tillåtet att beakta all yrkesverksamhet som den sökande har utövat, inbegripet yrkesverksamhet som har utövats utanför unionsinstitutionerna. Eftersom det i denna fotnot hänvisas till ”[f]aktiska perioder av yrkesverksamhet som styrkts i vederbörlig ordning”, kan den endast avse yrkeserfarenhet som förvärvats utanför unionsinstitutionerna, med tanke på att en tjänstemans yrkeskarriär inom unionen inte behöver styrkas inför institutionen, eftersom institutionen har tillgång till all bevisning som krävs avseende denna karriär.

44

För det femte har EESK framhållit att såväl uttrycket ”durée de l’activité professionnelle” (”yrkesverksamhetens längd”) i den franska texten som uttrycket ”[l]ength of employment” (”anställningstidens längd”) i den motsvarande engelska språkversionen som förekommer i punkt 6 b i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser stöder dess uppfattning att en sökandes hela yrkeserfarenhet får beaktas, inbegripet yrkesverksamhet som har utövats utanför unionsinstitutionerna. Vad beträffar den engelska språkversionen av meddelandet av den 18 mars 2013, var det på grund av ett sakfel som uttrycket ”length of service” (”tjänstgöringstidens längd”) användes på det ställe där uttrycket ”durée de [l’]activité professionnelle” (”yrkesverksamhetens längd”) användes i den franska språkversionen. I vilket fall som helst kan ett sådant sakfel i ett personalmeddelande inte ge upphov till någon som helst rättighet, eftersom den enda giltiga texten är punkt 6 b i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser, både på franska och engelska.

45

För det sjätte har EESK bestritt att dess tolkning av punkt 6 b i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser kan leda till att principen om likabehandling åsidosätts. Den aktuella åtgärden gör det nämligen inte möjligt att bevilja ytterligare pensionsrättigheter till en tjänsteman som tidigare har arbetat utanför unionsinstitutionerna, utan den gör det endast möjligt för tjänstemannen att gå i förtidspension utan att tjänstemannens pensionsrättigheter minskas.

46

För det sjunde anser slutligen EESK, med hänvisning till EU-domstolens fasta praxis i frågan, att den franska språkversionen och den engelska språkversionen av EESK:s allmänna genomförandebestämmelser inte skiljer sig åt och att systematiken i och ändamålet med EESK:s allmänna genomförandebestämmelser i vilket fall som helst just visar att dess tolkning av punkt 6 b i dessa är korrekt.

47

Det framgår av de två tabeller som bifogades beslutet att avslå klagomålet att X och Y båda placerades på första plats med samma antal poäng, med vardera ett medelbetyg på 4,30 poäng och totalt 9,5 poäng, uppdelat på 2,5 poäng för att ha fyllt 59 år per den 31 december 2013, 4 poäng för längden på deras yrkesverksamhet, på 33 respektive 26 år, och 3 poäng för deras betygsrapporter. Inge Barnett placerades omedelbart efter X och Y, på tredje plats, med ett medelbetyg på 4,50 poäng och totalt 8,5 poäng, nämligen 1,5 poäng för att ha fyllt 57 år per den 31 december 2013, 4 poäng för längden på hennes yrkesverksamhet på 31 år och 3 poäng för hennes betygsrapporter.

48

Det framgår även av handlingarna i målet att både X och Y började sin yrkeskarriär inom unionsinstitutionerna år 1991. Eftersom de gick i pension år 2013, hade de således arbetat vid unionsinstitutionerna i vart fall under 22 år och knappt 23 år. Det är ostridigt att Inge Barnett hade arbetat under 31 år vid EESK.

49

Vid fastställandet av antalet poäng som skulle tilldelas i fråga om kriteriet avseende längden på X:s och Y:s yrkesverksamhet, på 33 år respektive 26 år, lade således EESK till deras yrkesverksamma år utanför unionsinstitutionerna till deras tjänsteår vid unionsinstitutionerna, i förevarande fall knappt 23 år och i vart fall mer än 22 år. Om EESK enbart hade beaktat deras tjänsteår inom unionen, skulle X och Y endast ha fått vardera 2 poäng för detta kriterium, vilket skulle ha sänkt deras totalpoäng till 7,5 poäng och skulle ha lett till att Inge Barnett placerades på första plats.

50

Frågan är följaktligen huruvida EESK, vid beräkningen av längden på de sökandes yrkesverksamhet, såsom föreskrivs i punkt 6 b i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser, kunde beakta de sökandes alla yrkeserfarenheter, som förvärvats såväl inom som utanför unionsinstitutionerna, eller huruvida EESK uteslutande borde ha beaktat de tjänsteår som fullgjorts vid unionen.

51

Personaldomstolen konstaterar i det avseendet att i den franska språkversionen av meddelandet av den 18 mars 2013 används uttrycket ”durée de [l’]activité professionnelle” (”yrkesverksamhetens längd”) på det ställe där uttrycket ”length of service”, det vill säga tjänstgöringstidens längd, används i den engelska språkversionen. Denna språkliga skillnad kan dock inte ge upphov till någon som helst rättighet för Inge Barnett, eftersom meddelandet av den 18 mars 2013 utgör en åtgärd för att genomföra EESK:s allmänna genomförandebestämmelser och följaktligen en bestämmelse av lägre rang än dessa. Vidare noterar personaldomstolen att uttrycken ”durée de l’activité professionnelle” (”yrkesverksamhetens längd”) och ”length of employement” (”anställningstidens längd”) i den franska och den engelska språkversionen av punkt 6 b i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser inte skiljer sig åt, men att deras ordalydelse inte gör det möjligt att ge ett klart svar på den fråga som avses i föregående punkt. Det krävs således en teleologisk och kontextuell tolkning av punkt 6 b i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser.

52

En sådan tolkning av punkt 6 b i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser kräver att den är förenlig med de överordnade reglerna och i första hand med artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna (se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 september 2006, De Soeten/rådet, F‑86/05, EU:F:2006:87, punkt 42 och där angiven rättspraxis), vilket först föranleder personaldomstolen att granska ratio legis för den sistnämnda bestämmelsen.

53

I det avseendet noterar personaldomstolen att två handlingar som upprättades i samband med förarbetena till artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna, vilka ingavs av rådet som svar med anledning av åtgärderna för bevisupptagning, innehåller uppgifter om syftet med denna bestämmelse. I skrivelse nr 9522/03 från rådets ordförandeskap av den 19 maj 2003, som innehåller förslaget från rådets ordförandeskap om översyn av tjänsteföreskrifterna riktat till rådet, anges att den aktuella bestämmelsen ”syftar till att underlätta personaladministrationen, särskilt vid mindre institutioner”. Enligt lydelsen i skrivelse nr 12957/03 från rådets ordförandeskap av den 26 september 2003, om godkännande av medlingskommitténs resultat i samband med översynen av tjänsteföreskrifterna, riktad till Ständiga representanternas kommitté, är bestämmelsen avsedd att ”garantera lämplig flexibilitet åt institutionerna, särskilt i samband med [unionens] utvidgningsprocess”. Personaldomstolen påpekar att därefter antogs skäl 33 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 723/2004 av den 22 mars 2004 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna (EUT L 124, s. 1), i vilket det föreskrivs att ”bestämmelse[n] [om flexibla pensionsregler] bör vara avsedd att underlätta personaladministrationen särskilt i de mindre institutionerna”.

54

Personaldomstolen anser att ratio legis för artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna består i att, genom beviljandet av förtidspension utan minskning av pensionsrättigheterna, underlätta personaladministrationen vid unionsinstitutionerna. Denna bestämmelse syftar således inte till att gynna de tjänstemän eller anställda som, i slutet av sina yrkeskarriärer, kan styrka ett större antal tjänsteår vid unionsinstitutionerna jämfört med de som kan styrka ett färre antal tjänsteår vid unionsinstitutionerna på grund av att deras karriärer i större omfattning än för de förstnämnda har ägt rum utanför dessa institutioner.

55

Vidare ska det påpekas att enligt artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna får förtidspension utan minskning av pensionsrättigheterna endast beviljas ”i tjänstens intresse”. I det avseendet har det slagits fast att bedömningen av tjänstens intresse ska ske på grundval av objektiva kriterier och genom tillämpning av öppna förfaranden som fastställs i allmänna genomförandebestämmelser och att lagstiftaren har avsett att begränsa administrationens utrymme för skönsmässig bedömning vad beträffar tjänstens intresse. Det har även slagits fast att omfattningen av fördelen enligt tjänsteföreskrifterna och de garantier som lagstiftaren har omgett beviljandet av denna fördel med motiverar att unionsdomstolen gör en exakt prövning, på grundval av de kriterier som institutionerna själva har fastställt, av tillsättningsmyndighetens bedömning av tjänstens intresse (dom av den 12 september 2006, De Soeten/rådet, F‑86/05, EU:F:2006:87, punkt 48). Varje unionsinstitution ska genom allmänna genomförandebestämmelse anta sin definition av tjänstens intresse som motiverar beviljandet av förtidspension utan minskning av pensionsrättigheterna.

56

Det framgår även av artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna att lagstiftaren avsåg att ge tillsättningsmyndigheten vid varje unionsinstitution ett utrymme för skönsmässig bedömning beträffande de kriterier som ska användas för att välja ut de tjänstemän och de anställda som ska beviljas förtidspension utan minskning av pensionsrättigheterna, förutsatt att dessa kriterier är objektiva och har fastställts på förhand. Ovannämnda bestämmelse kräver således inte att samtliga unionsinstitutioner antar gemensamma kriterier för att skilja de sökande åt. Om detta hade varit lagstiftarens avsikt, skulle den – såsom EESK har anfört – ha kunnat ålägga institutionerna att fastställa kriterierna genom överenskommelse eller den skulle ha kunnat föreskriva dessa direkt i tjänsteföreskrifterna, vilket den inte har gjort. Eftersom det inte heller finns någon allmän rättsprincip som skulle ha tvingat samtliga unionsinstitutioner att välja samma kriterier vid antagandet av deras allmänna genomförandebestämmelser till artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna, ska slutsatsen dras att unionsinstitutionerna, i sina respektive allmänna genomförandebestämmelser, var och en fritt kunde definiera tjänstens intresse som motiverar beviljandet av förtidspension utan minskning av pensionsrättigheterna och fastställa de objektiva kriterier som var och en av institutionerna anser är lämpliga för att skilja de som ansöker om denna åtgärd åt.

57

Eftersom artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna inte tvingar institutionerna att betrakta tjänstetiden vid unionsinstitutionerna som ett objektivt kriterium som gör det möjligt att skilja de som ansöker om förtidspension utan minskning av pensionsrättigheterna åt, men eftersom bestämmelsen inte heller förbjuder att institutionerna stöder sig på detta kriterium för att skilja de sökande åt, är det följaktligen inte uteslutet att en institution väljer att använda sitt utrymme för skönsmässig bedömning genom att i sina allmänna genomförandebestämmelser till artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna, bland andra kriterier, fastställa kriteriet om tjänstetid vid unionen. Ett sådant val innebär således att man ger företräde åt de tjänstemän som under fler antal år har varit i tjänst vid unionsinstitutionerna, genom att garantera dem en bättre plats i förteckningen över placeringen av de som ansöker om den åtgärd som föreskrivs i artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna än de kolleger vars yrkeskarriär i mindre omfattning har ägt rum inom unionsinstitutionerna.

58

Detta är för övrigt, såsom framgår av punkterna 9–16 i denna dom, det val som parlamentet, rådet, kommissionen, domstolen och revisionsrätten gjorde. Vad beträffar parlamentet och kommissionen, föreskrivs det både i artikel 5.5 i parlamentets allmänna genomförandebestämmelser och i artikel 5.6 i kommissionens allmänna genomförandebestämmelser att tjänstetid som fullgjorts vid den berörda institutionen utgör ett av de kriterier som ska beaktas för att välja ut sökande. Vad beträffar rådet och revisionsrätten, framgår det av punkt 3 i rådets personalmeddelande nr 105/04 och av artikel 5 i revisionsrättens allmänna genomförandebestämmelser att tjänstetiden vid vilken unionsinstitution som helst värderas. Vad beträffar domstolen, föreskrivs det i artikel 5 i domstolens allmänna genomförandebestämmelser att ”tjänstetid” utgör ett av de objektiva kriterierna. När personaldomstolen ställde en fråga om detta i samband med åtgärderna för bevisupptagning uppgav domstolen att detta uttryck omfattade inte bara de tjänstgöringsperioder som en tjänsteman har fullgjort vid domstolen, utan även de tjänstgöringsperioder som fullgjorts vid andra unionsinstitutioner.

59

Det val som gjordes av de institutioner som nämnts i föregående punkt är inte på något sätt bindande för EESK. EESK hade därför rätt att använda sitt utrymme för skönsmässig bedömning och i sina allmänna genomförandebestämmelser till artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna fastställa, som ett objektivt kriterium för att välja ut sökande, längden på de berörda personernas all yrkesverksamhet, utan att begränsa den till enbart den yrkesverksamhet som utförts vid unionsinstitutionerna.

60

Mot bakgrund av det ovan anförda, finner personaldomstolen att frågan huruvida EESK, vid beräkningen av längden på yrkesverksamheten, såsom föreskrivs i punkt 6 b i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser, kunde beakta de sökandes alla yrkeserfarenheter, som förvärvats såväl inom som utanför unionsinstitutionerna, ska besvaras jakande.

61

Det ska även tilläggas att denna slutsats inte påverkas av Inge Barnetts argument att en sådan tolkning av punkt 6 b i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser skulle kunna medföra ett åsidosättande av principen om likabehandling genom att de godtagna sökande vars yrkesverksamhet har utövats även utanför unionsinstitutionerna skulle beviljas ”ytterligare pensionsrättigheter med avseende på samma anställningsperiod”.

62

Eftersom pensionsrättigheterna beräknas på grundval av de tjänsteår som fullgjorts vid unionsinstitutionerna och i förekommande fall på grundval av de nationella pensionsrättigheter som överförts, kommer den omständigheten att förtidspension utan minskning av pensionsrättigheterna beviljas en tjänsteman som kan åberopa en yrkesverksamhet som har utövats utanför unionsinstitutionerna inte att ge tjänstemannen ytterligare pensionsrättigheter jämfört med situationen för en tjänsteman som också beviljas förtidspension utan minskning av pensionsrättigheterna och som har skaffat sig all sin yrkeserfarenhet vid unionsinstitutionerna.

63

Mot bakgrund av det ovan anförda kan talan inte bifallas såvitt avser den första grunden. Det finns därför anledning att pröva den grund som Inge Barnett har åberopat i andra hand.

64

Inge Barnett har i andra hand gjort gällande att punkt 6 b i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser är rättsstridig, i den mån denna bestämmelse ska tolkas så, att den även omfattar arbete som har utförts utanför unionsinstitutionerna. Även om institutionerna har ett visst utrymme för skönsmässig bedömning i fråga om de objektiva kriterier som de ska anta med tillämpning av artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna, krävs det fortfarande att dessa kriterier faktiskt främjar tjänsten intresse. Eftersom endast tjänstgöring vid unionsinstitutionerna, med uteslutande av arbete som utförts utanför dessa institutioner, faktiskt främjar tjänstens intresse, strider punkt 6 b i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser mot artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna.

65

Vid förhandlingen hävdade Inge Barnett i det avseendet att EESK var skyldig att anta objektiva kriterier i förhållande till tjänstens särskilda intresse som den ställdes inför och att unionsdomstolen måste kunna pröva lagenligheten av tjänstens intresse. Hon framhöll att unionsdomstolen måste kunna få kännedom om tjänstens intresse och bedöma huruvida de objektiva kriterier som fastställts av EESK gjorde det möjligt att tillgodose detta intresse. I förevarande fall innehåller dock EESK:s allmänna genomförandebestämmelser inte någon uppgift som gör det möjligt att bedöma tjänstens intresse som EESK eftersträvar när den tillämpar det kriterium som föreskrivs i punkt 6 b i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser, avseende yrkesverksamhetens längd.

66

EESK har genmält att den har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när den vidtar åtgärder i tjänstens intresse och att unionsdomstolen, vid sin prövning av huruvida icke-diskrimineringsprincipen har iakttagits, ska begränsa sig till att kontrollera att EESK inte har gjort en åtskillnad som är godtycklig eller som uppenbart strider mot tjänstens intresse. EESK har vidare anfört att de objektiva kriterierna i punkt 6 i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser varken är godtyckliga eller strider mot tjänstens intresse.

67

Såsom har påpekats i punkterna 55 och 56 i denna dom, får förtidspension utan minskning av pensionsrättigheterna enligt artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna beviljas om tjänstens intresse motiverar det, ett intresse som varje unionsinstitution fritt får definiera i sina allmänna genomförandebestämmelser till artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna. För att skilja de sökande åt, ska tillsättningsmyndigheten därefter fastställa och tillämpa objektiva kriterier och öppna förfaranden, vilka också fastställs i de allmänna genomförandebestämmelser till artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna som antagits av institutionen.

68

Personaldomstolen konstaterar att parlamentets, rådets, kommissionens, domstolens och revisionsrättens allmänna genomförandebestämmelser faktiskt innehåller en definition av tjänstens intresse i den mening som avses i artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna. Vad beträffar parlamentet hänvisar artikel 5.4 i parlamentets allmänna genomförandebestämmelser till omorganisationsåtgärder som beslutats av parlamentet, och särskilt till att en tjänstemans arbetsuppgifter har upphört till följd av pågående omorganisationsåtgärder, när någon lämplig ny arbetsuppgift för personen inte har identifierats eller inte kan identifieras inom en snar framtid. Vad beträffar rådet föreskrivs det likaså i artikel 5.1 i rådets allmänna genomförandebestämmelser att begreppet tjänstens intresse ska bedömas med hänsyn till omständigheterna och olika faktorer, däribland behoven av en strukturell omstrukturering av vissa avdelningar och behoven av ny eller ändrad kompetens som krävs inom rådets generalsekretariat med hänsyn till de nya uppgifter som det har tilldelats och de krav som hänger samman med unionens utvidgning. Vad beträffar kommissionen fastställs det i artikel 5.4 i kommissionens allmänna genomförandebestämmelser kriterier för omorganisationsåtgärder i syfte att bedöma tjänstens intresse, såsom pågående omorganisations- eller omstruktureringsåtgärder. Vad beträffar domstolen och revisionsrätten identifieras tjänstens intresse som omorganisation av avdelningen i artikel 5 i domstolens allmänna genomförandebestämmelser och i artikel 5 i revisionsrättens allmänna genomförandebestämmelser.

69

Vidare konstaterar personaldomstolen att i de allmänna genomförandebestämmelserna för de fem institutioner som nämnts i föregående punkt fastställs objektiva kriterier som gör det möjligt att bevilja vissa sökanden förmånen i stället för andra, såsom deras ålder, längden på deras yrkeserfarenhet eller deras personliga förhållanden och familjeförhållanden, samt det förfarande som ska tillämpas av de sökande och av institutionen.

70

Vad beträffar EESK:s allmänna genomförandebestämmelser föreskrivs det däremot i punkt 6 i dessa att ”[f]ör att identifiera de ansökningar som bäst tillgodoser tjänstens intresse och för att säkerställa full insyn vid upprättandet av förteckningen över de tjänstemän som kan komma i åtnjutande av åtgärden, ska ett poängsystem inrättas”. Enligt punkt 6 i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser ska detta poängsystem beakta den berörda personens ålder (punkt 6 a i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser), yrkesverksamhetens längd (punkt 6 b i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser), vilken – såsom har fastslagits i punkt 60 i denna dom – ska anses omfatta den berörda personens all yrkeserfarenhet, och det aritmetiska medelvärdet av poängen i betygsrapporterna för de fem senaste åren (punkt 6 c i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser).

71

Det framgår således av lydelsen i punkt 6 i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser att EESK begränsade sig till att fastställa dels kriterier avseende ålder, yrkeserfarenhetens längd och de kvalifikationer som de sökande har visat prov på under de senaste tjänsteåren vid EESK eller vid institutionerna, kriterier som helt enkelt är avsedda att skilja de sökande åt, dels det förfarande som ska tillämpas både av de sökande när de inger sina ansökningar och av tillsättningsmyndigheten när den fattar sitt beslut, men att EESK har underlåtit att identifiera tjänstens intresse som motiverar beviljandet av den åtgärd som föreskrivs i artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna.

72

Ovanstående granskning av lydelsen i punkt 6 i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser visar att EESK ansåg att det låg i tjänstens intresse vid detta organ att underlätta förtidspensionering av de äldsta av organets tjänstemän, vilka har arbetat flest antal år under sin karriär och som har fått flest antal poäng i sina senaste betygsrapporter. Dessa kriterier överensstämmer dock inte i sig med ratio legis för artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna, vilket – såsom har påpekats i punkt 54 i denna dom – består i att underlätta institutionernas personaladministration.

73

När EESK tillfrågades om detta vid förhandlingen, bekräftade den att tjänstens intresse, som avses i artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna, inte identifieras i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser. Enligt vad EESK har uppgett, undersöker den först huruvida det föreligger ”ett allmänintresse för hela tjänsten” av att artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna tillämpas, och om så är fallet inleder den ansökningsförfarandet för all personal vid EESK. Alla behöriga sökande som uppfyller de tre kriterier som fastställs i punkt 6 i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser avseende ålder, yrkesverksamhetens längd och kvalifikationer i tjänsten förs upp på en förteckning i fallande ordning efter antalet erhållna poäng. Denna förteckning offentliggörs och meddelas de sökande. Därefter kan de sökande besluta huruvida de ska avstå från förtidspension eller ej.

74

Personaldomstolen konstaterar således att EESK i sina allmänna genomförandebestämmelser till artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna underlät att definiera tjänstens intresse som motiverar att förtidspension beviljas utan minskning av pensionsrättigheterna och att EESK i praktiken likställde tjänstens intresse med förtidspensionering av dess äldsta tjänstemän, vilka har arbetat flest antal år under sin karriär och som har fått flest antal poäng i sina senaste betygsrapporter.

75

Kriteriet avseende yrkesverksamhetens längd, oavsett om den har fullgjorts vid unionsinstitutionerna eller utanför dessa, vilket föreskrivs i punkt 6 b i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser, gör det dock, vare sig ensamt eller tillsammans med kriterierna avseende ålder och kvalifikationer, vilka återfinns i punkt 6 a respektive punkt 6 c i nämnda allmänna genomförandebestämmelser, inte möjligt att definiera tjänstens intresse som motiverar beviljandet av förtidspension utan minskning av pensionsrättigheterna.

76

Härav följer att punkt 6 b i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser – vare sig ensam eller i förening med punkt 6 a och 6 c i samma allmänna genomförandebestämmelser – inte gjorde det möjligt för EESK att bedöma tjänstens intresse, i den mening som avses i artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna, med hänsyn till vilket intresse EESK var skyldig att pröva ansökningarna, såsom Inge Barnetts ansökan, om att få dra fördel av sistnämnda bestämmelse.

77

Följaktligen, och efter att vid förhandlingen ha hört parterna yttra sig i frågan huruvida det sätt på vilka tjänstens intresse hade beaktats av EESK i dess allmänna genomförandebestämmelser kunde motivera en ogiltigförklaring av det angripna beslutet, ska personaldomstolen bifalla den framställda invändningen om rättsstridighet, förklara att punkt 6 b i EESK:s allmänna genomförandebestämmelser inte är tillämplig i det aktuella fallet och bifalla talan såvitt avser den andra grunden.

78

Eftersom det angripna beslutet grundar sig på en rättsstridig bestämmelse, är beslutet rättsstridigt och ska därför ogiltigförklaras.

79

Enligt artikel 101 i rättegångsreglerna ska, om inte annat följer av bestämmelserna i kapitel 8 i avdelning II i rättegångsreglerna, tappande part bära sina rättegångskostnader och förpliktas att ersätta den andra partens rättegångskostnader, om detta har yrkats. Enligt artikel 102.1 i rättegångsreglerna får personaldomstolen, om så anses skäligt, besluta att en tappande part ska bära sina rättegångskostnader, men endast delvis, eller inte alls, ska ersätta den andra partens rättegångskostnader.

80

Av domskälen i denna dom framgår att EESK är tappande part. Inge Barnett har dessutom uttryckligen yrkat att EESK ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom omständigheterna i förevarande fall inte motiverar en tillämpning av artikel 102.1 i rättegångsreglerna, ska EESK bära sina rättegångskostnader och ersätta Inge Barnetts rättegångskostnader.

Mot denna bakgrund beslutar

PERSONALDOMSTOLEN (andra avdelningen)

följande: