16.3.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/8

—

upphäva punkterna 50, 81–90 och 92 och följaktligen den överklagade domen,

—

avgöra tvisten slutligt och ogiltigförklara det angripna beslutet, och

—

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna i förevarande mål och målet vid tribunalen.

1.

Allvarlig missuppfattning av bevisningen vad avser den felaktiga slutsatsen i beslutet, vilken bekräftades av tribunalen, att åtgärden ändrade Alumix tariffer som de fastställdes genom dekret 1995, och således ett åsidosättande av artikel 107.1 FEUF och rättssäkerhetsprincipen. Tribunalen har i punkterna 81–83 i den överklagade domen gjort en felaktig tolkning av de tillämpliga bestämmelserna, särskilt artikel 15.2 i Elenergi- och gasmyndighetens beslut nr 204/99, i vilken det klart och otvetydigt framgår att Alumix tariffer inte ändrats vare sig vad gäller det elpris som betalades av Alcoa eller finansieringen av den mekanism som gjorde detta pris för Alcoa möjligt, även efter det att kompensationsåtgärden infördes.

2.

Åsidosättande av artikel 107.1 FEUF, oförenlighet med domarna i målen T-332/06 och C-149/09 P, samt allvarlig missuppfattning av punkt b i den första grunden som anförts av Alcoa avseende kommissionens slutsats att det inte krävdes någon ekonomisk analys för att slå fast att mottagaren getts en ekonomisk fördel genom åtgärden. Tribunalens dom är oriktig genom att den i) motsäger tidigare avgöranden i samma fråga (målen T-332/06 och C-149/09 P), ii) vid tillämpningen av artikel 107.1 FEUF sammanblandar två kriterier som båda är nödvändiga för att slå fast att det föreligger ett stöd, genom att slå fast att Alcoa getts en fördel enbart på grund av att det förekommit stöd som getts med statliga medel, iii) saknar tillräcklig motivering då det inte anges att kommissionen felaktigt hade antagit att det förelåg en fördel för Alcoa på grund av åtgärden och således inte genomfört en lämplig ekonomisk analys för att, i förekommande fall, fastställa värdet av denna fördel.

3.

Rättegångsfel på grund av förvanskning och missuppfattning av tribunalen vad gäller Alcoas andra grund och följaktligen har tribunalen inte avgjort denna fråga och brustit i sin motiveringsskyldighet. Tribunalen har felaktigt prövat en fråga som inte tagits upp av Alcoa i sin talan i första instans medan den helt underlåtit att pröva en väsentlig fråga som Alcoa anfört i sin talan, nämligen att även om det skulle antas att en fördel getts var den metod som kommissionen använt för att slå fast värdet av denna fördel felaktig och ledde till att det belopp som skulle återkrävas blev för högt.