Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62014CN0483

    Mål C-483/14: Begäran om förhandsavgörande framställd av des Obersten Gerichtshof (Österrike) den 31 oktober 2014 – KA Finanz AG mot Sparkassen Versicherung AG Vienna Insurance Group

    EUT C 46, 9.2.2015, p. 17–18 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    9.2.2015   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 46/17


    Begäran om förhandsavgörande framställd av des Obersten Gerichtshof (Österrike) den 31 oktober 2014 – KA Finanz AG mot Sparkassen Versicherung AG Vienna Insurance Group

    (Mål C-483/14)

    (2015/C 046/24)

    Rättegångsspråk: tyska

    Hänskjutande domstol

    Oberster Gerichtshof

    Parter i målet vid den nationella domstolen

    Kärande: KA Finanz AG

    Svarande: Sparkassen Versicherung AG Vienna Insurance Group

    Tolkningsfrågor

    1.

    Ska artikel 1.2 e i konventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser från 1980 (Romkonventionen) (1) tolkas så, att undantaget från tillämpningsområdet för ”reglerna om bolag” omfattar

    a.

    omvandlingsåtgärder såsom fusioner och fissioner och

    b.

    bestämmelsen om gäldenärsskydd i artikel 15 i rådets tredje direktiv 78/855/EEG av den 9 oktober 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om fusioner av aktiebolag (2) i samband med omvandlingsåtgärder?

    2.

    Blir resultatet detsamma om artikel 15 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/35/EU av den 5 april 2011 om fusioner av aktiebolag (3) är tillämplig?

    3.

    Om den första och den andra frågan besvaras jakande: Leder undantaget från tillämpningsområdet enligt artikel 1.2 d i förordning nr 593/2008 (4) – vilken har ersatt Romkonventionen – till samma resultat eller krävs det en annan tolkning? Om så är fallet, på vilket sätt?

    4.

    Kan villkor för hur fusioner ska behandlas i lagvalshänseende utläsas av unionens primärrätt såsom etableringsfriheten enligt artikel 49 FEUF, friheten att tillhandahålla tjänster enligt artikel 56 FEUF eller den fria rörligheten för kapital och betalningar enligt artikel 63 FEUF, i synnerhet huruvida den nationella lagstiftningen i den stat från vilken det fusionerande bolaget härstammar eller den nationella lagstiftningen från målbolaget ska tillämpas?

    5.

    Om fråga 4 ska besvaras nekande: Kan villkor för behandlingen i lagvalshänseende utläsas av unionens sekundärrätt, såsom Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar (5), Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/35/EU av den 5 april 2011 om fusioner av aktiebolag eller rådets sjätte direktiv 82/891/EEG av den 17 december 1982 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om delning av aktiebolag (6), i synnerhet huruvida den nationella lagstiftningen i den stat från vilken det fusionerande bolaget härstammar eller den nationella lagstiftningen från målbolaget ska tillämpas, eller ska frågan vilken materiell nationell lagstiftning som är tillämplig avgöras enligt nationella lagvalsregler?

    6.

    Ska artikel 15 i rådets tredje direktiv 78/855/EEG av den 9 oktober 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om fusioner av aktiebolag tolkas så, att en emittent gentemot innehavare av andra värdepapper med särskilda rättigheter som emellertid inte utgör aktier, särskilt i frågan om efterställda obligationer, vid en gränsöverskridande fusion ha rätt att avsluta det rättsliga förhållandet och bortse från dessa rättsinnehavare?

    7.

    Blir resultat detsamma om artikel 15 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/35/EU av den 5 april 2011 om fusioner av aktiebolag tillämpas?


    (1)  Konvention om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, öppnad för undertecknande i Rom den 19 juni 1980 (EGT L 266, s. 1).

    (2)  EGT L 295, s. 36; svensk specialutgåva, område 17, volym 1, s. 34.

    (3)  EUT L 110, s. 1.

    (4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I), EUT L 177, s. 6.

    (5)  EUT L 310, s. 1.

    (6)  EGT L 378, s. 47; svensk specialutgåva, område 17, volym 1, s. 41.


    Top