19.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 151/13

1)

Om en bank år 2009 har väckt talan om obligationsrättsliga förhållanden och yrkat betalning av en fordran som den anser sig ha mot sina kunder efter att de intecknade fastigheterna har sålts på auktion, är då direktiv 1993/13 (1)tillämpligt vid prövningen av villkoren i ett avtal om hypotekslån som ingicks år 1986, med beaktande av att såväl den tredje auktionen (19 juli 1993) som de domstolsbeslut där fastställandet av räntan (3 juli 2000) och det slutliga budet för fastigheterna (18 juli 2000) godkändes, ägde rum efter det att direktivet offentliggjordes?

2)

Om en bank år 2009 har väckt talan om obligationsrättsliga förhållanden och yrkat betalning av en fordran som den anser sig ha mot sina kunder efter att de intecknade fastigheterna har sålts på auktion, ska då den nationella domstolen tolka artikel 10 i lag 26/1984 mot bakgrund av direktiv 1993/13, med beaktande av att såväl den tredje auktionen (19 juli 1993) som de domstolsbeslut genom vilka fastställandet av räntan (3 juli 2000) och det slutliga resultatet av auktionen rörande fastigheterna (18 juli 2000) godkändes, ägde rum efter det att direktivet offentliggjordes?

3)

Påverkar den omständigheten att regel 12 i artikel 131 i hypotekslagen är tvingande med avseende på det undantag som föreskrivs i artikel 1.2 i direktiv 1993/13, endast det sätt på vilket man ska förfara vid den tredje auktionen, om borgenären har väckt talan om sakrätt, samtidigt som den inte hindrar den nationella domstolen, om borgenären därefter har väckt talan om obligationsrättsliga förhållanden, att pröva huruvida det sätt på vilket fordringsbeloppet har beräknats är förenligt med unionsrätten?

4)

Strider det mot de unionsrättsliga bestämmelserna om konsumentskydd (artiklarna 3 och 5 i direktiv 1993/13) att en bank efter att de intecknade fastigheterna sålts på auktion till ett ”löjligt lågt” belopp senare väcker talan mot sina kunder om sakrätt, och då utgår från detta ”löjligt låga” belopp som tidigare bjudits för de utauktionerade fastigheterna då fordringsbeloppet fastställs?

5)

Om en bank år 2009 har väckt talan om obligationsrättsliga förhållanden och yrkat betalning av en fordran som den anser sig ha mot sina kunder efter att de intecknade fastigheterna har sålts på auktion, vilka såldes till banken till ett ”löjligt lågt” pris, strider det då mot den allmänna principen om likabehandling att inte beakta de lagändringar som skedde genom lag 1/2000 och lag 4/2011?