12.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 142/18

1)

Ska uttrycket ”etniska ursprung” som används i rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tolkas så, att det omfattar en stor grupp av bulgariska medborgare med romskt ursprung som den grupp som är bosatt i stadsdelen Gizdova mahala i staden Dupnitsa?

2)

Är uttrycket ”jämförbar situation” i den mening som avses i artikel 2.2 a i direktiv 2000/43 tillämpligt i det här aktuella fallet, i vilket kommersiella mätinstrument placerats på sex till sju meters höjd i den romska stadsdelen, samtidigt som dessa mätinstrument normalt placeras på mindre än två meters höjd i andra stadsdelar utan en stor romsk befolkning?

3)

Ska artikel 2.2 a i direktiv 2000/43 tolkas så, att placeringen av kommersiella mätinstrument på sex till sju meters höjd i stadsdelar med stor romsk befolkning innebär att befolkningen med romskt ursprung behandlas mindre förmånligt än befolkningen med annat etniskt ursprung?

4)

Ska nämnda bestämmelse med avseende på den mindre förmånliga behandlingen tolkas så, att denna behandling under de faktiska omständigheterna i det nationella målet helt eller delvis beror på att den berör den etniska gruppen romer?

5)

Är en nationell bestämmelse som 1 § 7 i de kompletterande bestämmelserna till lagen om skydd mot diskriminering (Zakon za zashtita ot diskriminatsia) (nedan kallad ZZD), enligt vilken varje handling, åtgärd eller underlåtenhet som direkt eller indirekt inkräktar på legitima rättigheter eller intressen utgör ”mindre förmånlig behandling”, förenlig med direktiv 2000/43?

6)

Är uttrycket ”en skenbart neutral bestämmelse” i den mening som avses i artikel 2.2 b i direktiv 2000/43 tillämpligt på CEZ Razpredelenie Bulgaria AD:s praxis att placera kommersiella mätinstrument på sex till sju meters höjd? Hur ska begreppet ”skenbart” tolkas? Ska det tolkas så att praxisen uppenbarligen är neutral eller så att den endast vid ett första påseende förefaller vara neutral, det vill säga ger sken av att vara neutral?

7)

Krävs för att indirekt diskriminering i den mening som avses i artikel 2.2 b i direktiv 2000/43 ska föreligga att det neutrala agerandet försätter personer i en särskilt oförmånlig situation på grund av deras ras eller etniska ursprung, eller räcker det att agerandet endast påverkar personer med ett visst etniskt ursprung negativt? Är i detta sammanhang en nationell bestämmelse som artikel 4.3 ZZD, enligt vilken indirekt diskriminering föreligger när en person på grund av sådana egenskaper som avses i artikel 4.1 ZZD (inklusive etnisk tillhörighet) försätts i en mindre förmånlig situation, förenlig med artikel 2.2 b i direktiv 2000/43?

8)

Hur ska uttrycket ”särskilt missgynnar” i den mening som avses i artikel 2.2 b i direktiv 2000/43 tolkas? Motsvarar uttrycket det i artikel 2.2 a i direktiv 2000/43 använda uttrycket ”behandlas mindre förmånligt” eller avser det endast särskilt betydande, uppenbara och allvarliga fall av särbehandling? Försätter den praxis som beskrivits ovan de berörda personerna i en särskilt oförmånlig situation? Om det inte föreligger några särskilt betydande, uppenbara och allvarliga fall av försättande av personer i en oförmånlig situation innebär detta att indirekt diskriminering inte föreligger (utan att det är nödvändigt att pröva om den aktuella praxisen är motiverad, ändamålsenlig och nödvändig för att uppnå et legitimt mål)?

9)

Är nationella bestämmelser som artikel 4.2 och 4.3 ZZD, enligt vilka ”mindre förmånlig behandling” är en förutsättning för direkt diskriminering och ”försättande i en mindre förmånlig situation” är en förutsättning för indirekt diskriminering, utan att såsom i direktivet göra åtskillnad med avseende på den mindre förmånliga behandlingen/situationens svårighetsgrad, förenlig med artikel 2.2 a och b i direktiv 2000/43?

10)

Ska artikel 2.2 b i direktiv 2000/43 tolkas så, att CEZ Razpredelenie Bulgaria AD:s här aktuella praxis är objektivt motiverad med beaktande av behovet av att garantera ett säkert elektricitetsnät och av att i vederbörlig ordning registrera elektricitetsförbrukningen? Är denna praxis också ändamålsenlig med beaktande av att CEZ Razpredelenie Bulgaria AD är skyldig att ge konsumenterna möjlighet att avläsa mätinstrumenten? Är denna praxis nödvändig med beaktande av att det enligt uppgifter i media finns andra tekniskt och ekonomiskt möjliga medel för att garantera de kommersiella mätinstrumentens säkerhet?