8.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 39/12

—

upphäva den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 16 september 2013 i de förenade målen T-373/10, T-374/10, T-382/10 och T-402/10, såvitt klagandens talan ogillas,

—

i andra hand, delvis ogiltigförklara kommissionens beslut K(2010) 4185 slutlig av den 23 juli 2010, i dess lydelse enligt den överklagade domen, såvitt beslutet avser sökanden,

—

i tredje hand, sätta ned de böter som klaganden ålagts genom artikel 2 i beslutet av den 23 juli 2010 med ett lämpligt belopp,

—

i fjärde hand, återförvisa målet till tribunalen för ny prövning, och

—

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

1.

Klaganden har i sin första grund hävdat att tribunales rättstillämpning i samband med bedömningen av den påstådda överträdelsen i Österrike är felaktig. Enligt klaganden har tribunalen grundat sin bedömning på konstateranden och skäl som varken var föremål för det angripna beslutet eller meddelandet om invändningar. Klaganden har vidare kritiserat tribunalen för att ha bortsett ifrån eller felaktigt återgett flera relevanta argument som klaganden framfört.

2.

Klaganden har i sin andra grund kritiserat tribunalens kvalificering av flera olika förfaranden som en enda, komplex och fortlöpande överträdelse (single, complex and continous infringement), trots att förfarandena var fristående i såväl rättslig som faktisk bemärkelse. En sådan kvalificering var inte heller motiverad med hänsyn till att de förfaranden som bedömts gemensamt inte var komplementära. Enligt klaganden innebär tribunalens uppfattning om rättsbegreppet ”enda, komplex och fortlöpande överträdelse” ett åsidosättande av principen om en rättvis rättegång.

3.

Klaganden har i sin tredje grund anfört att tribunalens rättstillämpning var felaktig när den gjorde en så kallad light review. Tribunalen har inte utfört sin prövning på ett korrekt sätt och har som en följd av detta inte upprätthållit den unionsrättsliga principen om domstolsskydd.

4.

Klaganden har som fjärde grund gjort gällande att det av tribunalen fastställda bötesbeloppet under alla omständigheter var oproportionerligt. Det kan varken anses proportionerligt eller tillåtet att bibehålla det av tribunalen fastställda högsta lagstadgade bötesbeloppet (10 procent av koncernens omsättning) med hänsyn till att vissa belastande omständigheter har ogiltigförklarats av tribunalen och att andra sådana omständigheter också ska ogiltigförklaras med hänvisning till en felaktig rättslig motivering. Flertalet av de omständigheter som anförts till styrkande av överträdelsen är inte giltiga och det är därför inte möjligt att anse att det under tio år begåtts en enda, komplex och fortlöpande överträdelse med avseende på tre produktkategorier i sex länder, eftersom det är uppenbart att bevisning saknas och att det inte föreligger något orsakssamband samt att bolaget inte kan hållas ansvarigt för förfarandena. Det kan på sin höjd vara fråga om enstaka överträdelser på lokal nivå och sådana överträdelser kan under inga omständigheter motivera bötesbeloppets storlek. Ärendet utgör långt ifrån något allvarligt, och än mindre något mycket allvarligt, fall. Tribunalen har underlåtit att ta detta förhållande i beaktande och har därigenom grovt åsidosatt de bedömningskriterier som den hade att tolka.