24.3.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/25

—

ogiltigförklara kommissionens förordning (EU) nr 1131/2011 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 vad gäller steviolglykosider, i den mån som förordningen endast tillåter att de steviolglykosider som utvinns ur bladen från växten Stevia rebaudiana Bertoni används som livsmedelstillsatser och inte som livsmedelsingredienser framställda av jordbruksprodukter eller som arompreparat, och

—

fastställa att Europeiska unionen är skyldig att ersätta den skada som sökanden har lidit med anledning av att kommissionens förordning (EU) nr 1131/2011 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 vad gäller steviolglykosider, i den mån som förordningen endast tillåter att de steviolglykosider som utvinns ur bladen från växten Stevia rebaudiana Bertoni används som livsmedelstillsats och inte som livsmedelsingrediens framställd av jordbruksprodukter eller som arompreparat samt med anledning av att andra företag därför använder steviolglykosider vid sin konventionella mjölkproduktion och därigenom konkurrerar ut sökanden, medan sökanden i egenskap av ekomejeri och producent av ekoprodukter genom riktlinjerna i förordningarna (EG) nr 834/2007 och nr 889/2008 är hindrad att tillsätta steviolglykosider som livsmedelstillsats, även när sökanden utvinner dessa från ekologiskt odlade Steviablad på det sätt som är tillåtet för ekoprodukter enligt unionsrätten.

1.

Första grunden: Åsidosättande av principen ”inte utan befogenhet” (non ultra vires)

Sökanden gör gällande att kommissionen oriktigt har behandlat steviolglykosider, som utvinns ur bladen från växten Stevia rebaudiana Bertoni, som livsmedelstillsats och därför antagit den aktuella förordningen utanför den befogenhet som tilldelats den. Steviolglykosider väljs särskilt på grund av sin smak. De tillförs således inte som livsmedelstillsats för ett tekniskt ändamål i enlighet med artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1333/2008 (2), utan uteslutande för att ge arom och/eller smak i den mening som avses i skäl 5 i förordningen. Steviolglykosider ska således klassas som livsmedelsingredienser eller arompreparat från växter. Kommissionen har således handlat utanför sin befogenhet.

2.

Andra grunden: Åsidosättande av den grundläggande rätten till likabehandling

Sökanden gör gällande att dennes rätt till likabehandling, i den meningen att godtycke är förbjudet, har åsidosatts genom att sökanden i egenskap av ekomejeri hindras att producera och sälja ekoyoghurt med eko-steviolglykosider medan sökandens konkurrenter, som saluför yoghurt från konventionellt jordbruk, får använda sig av steviolglykosider. Att använda eko-steviolglykosider som livsmedelstillsats är förbjudet enligt artikel 19.2 b i förordning (EG) nr 834/2007 (3), enligt vilken endast får användas tillsatser som har godkänts för användning i ekologisk produktion. Något sådant godkännande har varken skett i artikel 27.1 a i förordning (EG) nr 889/2008 (4) eller genom upptagande i positivlistan i bilaga VIII, avsnitt A, till denna förordning. Genom att endast tillåta steviolglykosider som livsmedelstillsats har kommissionen till förmån för dem som saluför konventionella produkter rättsstridigt begränsat konkurrensen på marknaden.

3.

Tredje grunden: Åsidosättande av den grundläggande rätten till skydd för äganderätten och åsidosättande av näringsfriheten

Sökanden gör gällande att dennes grundläggande rätt till skydd för äganderätten och dennes näringsfrihet har åsidosatts.

4.

Fjärde grunden: Bristande motivering

Enligt sökanden är dessutom förordning nr 1131/2011 inte tillräckligt motiverad, eftersom det i skälen inte anges varför steviolglykosider, som endast används för att ge smak, sötma och en aningen bitter ton, klassas som livsmedelstillsatser.