Parter
Domskäl
Domslut

Parter

I mål T-63/12,

Oil Turbo Compressor Co. (Private Joint Stock), Teheran (Iran), företrätt av advokaten K. Kleinschmidt,

sökande,

mot

Europeiska unionens råd, företrätt av M. Bishop och Z. Kupčová, båda i egenskap av ombud,

svarande,

angående en talan om ogiltigförklaring av rådets beslut 2011/783/Gusp av den 1 december 2011 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 319, s. 71), i den del som rör sökanden,

meddelar

TRIBUNALEN (fjärde avdelningen)

sammansatt av ordföranden I. Pelikánová samt domarna K. Jürimäe (referent) och M. van der Woude,

justitiesekreterare: handläggaren K. Andová,

efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 11 juli 2012,

följande

Dom

Domskäl

Bakgrund till tvisten

1. Sökanden, Oil Turbo Compressor Co. (Private Joint Stock), är ett bolag med säte i Iran. Sökanden är verksam inom produktion, forskning och underhåll inom gas, petrokemi och energi i allmänhet. Det finns särskild anledning att nämna dess tillverkning och försäljning av turbiner och turbokompressorer som särskilt anpassas efter kundernas behov.

2. Europeiska unionens råd antog den 26 juli 2010 beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp (EUT L 195, s. 39). Enligt artikel 20.1 i beslut 2010/413 ska alla tillgångar och ekonomiska resurser som tillhör de personer och enheter som förtecknas i bilagorna I och II till samma beslut frysas.

3. Efter att ha antagit beslut 2010/413 antog rådet, den 25 oktober 2010, förordning (EU) nr 961/2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EG) nr 423/2007 (EUT L 281, s. 1). Enligt artikel 16.2 a i förordning nr 961/2010 ska alla tillgångar och ekonomiska resurser som tillhör de personer, enheter och organ som förtecknas i bilaga VIII till nämnda förordning frysas.

4. Rådet antog den 1 december 2011 beslut 2011/783/Gusp om ändring av beslut 2010/413 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 319, s. 71, nedan kallat det angripna beslutet). I detta beslut lades bland annat sökanden till, i förteckningen över personer och enheter som avses i bilaga II till beslut 2010/413.

5. Samma dag antog rådet genomförandeförordning (EU) nr 1245/2011 om genomförande av förordning nr 961/2010 (EUT L 319, s. 11). I denna förordning lades bland annat sökanden till, i den förteckning som upprättats i bilaga VIII till förordning nr 961/2010.

6. I det angripna beslutet motiverade rådet sitt beslut att frysa sökandens tillgångar och ekonomiska resurser enligt följande:

”Företag anknutet till Sakhte Turbopomp va Kompressor (SATAK) (även känt som Turbo Compressor Manufacturer, TCMFG), vilket har uppförts på förteckningen av EU.”

7. Rådet underrättade, i skrivelse av den 5 december 2011, sökanden om att denne förts upp i förteckningen över de personer och enheter som avses i bilaga II till beslut 2010/413 och i bilaga VIII till förordning nr 961/2010. Denna skrivelse kom i retur till rådet med det iranska postverkets stämpel ”Adressaten avflyttad”.

8. Genom skrivelse av den 9 februari 2012 begärde sökanden att rådet skulle ompröva sitt beslut att uppta sökanden i förteckningen över de personer och enheter som är förtecknade i bilaga II till beslut 2010/413 och bilaga VIII till förordning nr 961/2010.

Förfarandet och parternas yrkanden

9. Sökanden har väckt förevarande talan genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 13 februari 2012.

10. Genom särskild handling som inkom till tribunalens kansli samma dag begärde sökanden att målet skulle handläggas skyndsamt i enlighet med artikel 76a i tribunalens rättegångsregler.

11. Tribunalen (fjärde avdelningen) biföll denna begäran genom beslut av den 13 mars 2012.

12. Parterna utvecklade sin talan och svarade på tribunalens muntliga frågor vid förhandlingen den 11 juli 2012.

13. Sökanden har yrkat att tribunalen ska

— ogiltigförklara det angripna beslutet i den del som rör sökanden, och

— som en åtgärd för processledning enligt artikel 64 i tribunalens rättegångsregler, förelägga rådet att förete alla handlingar som rör det angripna beslutet i den mån de angår sökanden, samt

— förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

14. Rådet har yrkat att tribunalen ska

— ogilla talan, och

— förplikta sökanden att ersätta rättegångskostnaderna.

Rättslig bedömning

15. Sökanden har anfört följande fyra grunder till stöd för sin talan: 1) Uppenbart oriktig bedömning av de faktiska omständigheter som ligger till grund för det angripna beslutet, 2) åsidosättande av sökandens rätt till en rättvis rättegång och till effektivt domstolsskydd, 3) åsidosättande av proportionalitetsprincipen och 4) åsidosättande av motiveringsskyldigheten och rätten att yttra sig.

16. Vad rör den första grunden har sökanden gjort gällande att sökanden aldrig varit ett företag anknutet till Sakhte Turbopomp va Kompressor (SATAK) och att sökanden inte heller haft detta bolag som filial. För det andra har rådet sammanblandat Turbo Compressor Manufacturer (TCMFG), som hade band till sökanden, med SATAK. Sökanden anser för det tredje att eftersom det inte har presenterats några faktiska omständigheter eller någon bevisning som tyder på att TCMFG deltagit i spridningskänslig kärnteknisk verksamhet och/eller i utveckling av kärnvapenbärare eller andra vapensystem, är rådets beslut 2011/299/Gusp av den 23 maj 2011 om ändring av beslut 2010/413 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 136, s. 65) rättsstridigt, i den del som rör TCMFG. I nämnda beslut har rådet bland annat lagt till TCMFG i förteckningen över de personer och enheter som avses i bilaga II till beslut 2010/413. För det fjärde förelåg det, när det angripna beslutet antogs, inget korsvist ägande mellan sökanden och TCMFG, eftersom TCMFG hade sålt samtliga sina aktier till D den 6 juni 2011 och eftersom sökanden sålt samtliga sina aktier i TCMFG till Sa.

17. Rådet har bestritt sökandens argument.

18. När en rättsakt innebär att restriktiva åtgärder vidtas mot en enhet ska domstolsprövningen av rättsaktens laglighet, enligt rättspraxis, omfatta dels bedömningen av de fakta och omständigheter som har åberopats som grund för beslutet, dels prövningen av den bevisning och de uppgifter som ligger till grund för nämnda bedömning (se, för ett liknande resonemang, förstainstansrättens dom av den 14 oktober 2009 i mål T-390/08, Bank Melli Iran mot rådet, REG 2009, s. II-3967, punkterna 37 och 107).

19. Enligt fast rättspraxis måste dessutom en unionsrättsakts lagenlighet bedömas i förhållande till de faktiska och rättsliga omständigheter som rådde den dag då rättsakten antogs (se, analogt, förstainstansrättens dom av den 27 september 2006 i mål T-322/01, Roquette Frères mot kommissionen, REG 2006, s. II-3137, punkt 325 och där angiven rättspraxis).

20. I förevarande fall har rådet angett följande skäl för sitt beslut att frysa sökandens tillgångar och ekonomiska resurser:

”Företag anknutet till Sakhte Turbopomp va Kompressor (SATAK) (även känt som Turbo Compressor Manufacturer, TCMFG), vilket har uppförts på förteckningen av EU.”

21. Det ska anmärkas att sökanden har medgett att bolaget haft kopplingar till TCMFG, men att sökanden även har ingett en rad handlingar som visar att det inte längre förelåg något korsvist ägande mellan sökanden och detta bolag när det angripna beslutet antogs den 1 december 2011, varför tribunalen anser att rådets påstående att sökanden vid denna tidpunkt var anknuten till TCMFG är materiellt felaktigt.

22. Det framgår således av handlingarna i målet att TCMFG sålt samtliga sina andelar i sökandebolaget till D den 6 juni 2011. Sökanden har härvid ingett en kopia av den registrerade överlåtelsehandlingen och en kopia av betalningsbekräftelsen av den 6 juni 2011, av vilken det framgår att priset uppgick till 363 036 010 000 iranska rial (IRR) (23 970 600 euro). Sökanden har vidare ingett en kopia av betalningsbekräftelsen för den skatt som erlagts till den iranska skattemyndigheten för nämnda försäljning, uppgående till 14 521 440 400 IRR (958 825 euro). I likhet med vad sökanden har anmärkt, finner tribunalen att det framgår av protokollet från styrelsemötet av den 13 juni 2011 att TCMFG sålt sina andelar till D.

23. Sökanden har vidare ingett handlingar som visar att bolaget inte längre äger några aktier i TCMFG. Sökanden har särskilt visat att man sålt sina andelar i TCMFG till Sa., den 8 juni 2011, genom att inge en kopia av överlåtelseavtalet, en kopia av betalningsbekräftelsen på försäljningspriset 160 772 410 000 IRR (10 612 500 euro) och en kopia av betalningsbekräftelsen på den skatt som erlagts till den iranska skattemyndigheten för nämnda försäljning, uppgående till 6 430 896 400 IRR (424 621 euro).

24. Vid förhandlingen har rådet förklarat att man inte bestrider att dessa omständigheter är materiellt korrekta. Tribunalen finner därför att även om TCMFG innehade aktier i sökandebolaget fram till den 6 juni 2011, så bygger det angripna beslutet på en felaktig materiell premiss, eftersom detta besluts laglighet, såsom anmärkts i punkt 19 ovan, ska bedömas i förhållande till de omständigheter som rådde den dag då beslutet antogs, det vill säga den 1 december 2011, en tidpunkt vid vilken TCMFG hade sålt samtliga dessa aktier.

25. Rådet har inte anfört några argument som föranleder tribunalen att göra någon annan bedömning.

26. Rådet har i sitt svaromål hävdat att försäljningen av TCMFG:s och sökandens korsvist ägda aktier endast skett för att ge intryck av att bolagen har skilt sig åt och för att dölja det verkliga ägandeförhållandet, vilket i så fall skulle innebära att skälen för att uppta sökanden i förteckningen över de personer och enheter som avses i bilaga II till beslut 2010/413 var giltiga den dag som det angripna beslutet antogs, och fortfarande är det. Vid förhandlingen påstod rådet även att TCMFG, trots försäljningen, fortfarande hade band till sökanden.

27. Tribunalen anmärker härvid att rådet, såsom nämnts i punkt 20 ovan, i det angripna beslutet endast hänvisat till att sökanden var ett företag anknutet till SATAK, även känt som TCMFG. Rådet har på intet sätt gjort gällande att TCMFG – trots att bolaget inte längre ägde några aktier i sökandebolaget – ändå i praktiken kontrollerar detsamma, vilket skulle innebära att aktieöverlåtelsen var en kringgående manöver för att undgå tillämpning av bestämmelser som ger rådet rätt att i förteckningen över de personer och enheter som avses i bilaga II till beslut 2010/413 ta upp enheter som ägs eller kontrolleras av personer och enheter som är direkt knutna till eller ger stöd till Irans spridningskänsliga kärntekniska verksamhet eller till utvecklingen av system för kärnvapenbärare.

28. Det ska dessutom anmärkas att rådet vid förhandlingen uttryckligen har medgett att det har formulerat en ny motivering i sitt svaromål och under det muntliga förfarandet, för att förklara varför sökanden upptagits i nämnda förteckning, eftersom rådet inte hade kännedom om relevanta omständigheter som låg till grund för denna motivering när det angripna beslutet antogs.

29. Tribunalen vill dock anmärka att det angripna beslutets laglighet endast kan bedömas utifrån de faktiska och rättsliga omständigheter som låg till grund för beslutet och inte utifrån omständigheter som rådet har fått kännedom om efter det att beslutet antogs. Detta gäller även om rådet skulle anse att dessa omständigheter skulle kunna rättfärdiga nämnda beslut. Tribunalen kan nämligen inte följa rådets uppmaning att byta ut motiveringen till beslutet (se, analogt, tribunalens dom av den 28 mars 2012 i mål T-190/10, Egan och Hackett mot parlamentet, punkterna 102 och 103 och där angiven rättspraxis).

30. Det finns således stöd för den första grunden. Det angripna beslutet ska därför ogiltigförklaras i den del som rör sökanden, och det saknas därvid anledning att pröva parternas övriga grunder och argument. Vidare saknas det anledning att förelägga rådet att inge de handlingar som sökanden hänvisat till i sitt andra yrkande.

Rättegångskostnader

31. Enligt artikel 87.2 i rättegångsreglerna ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Sökanden har yrkat att rådet ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom rådet har tappat målet, ska sökandens yrkande bifallas.

Domslut

Mot denna bakgrund beslutar

TRIBUNALEN (fjärde avdelningen)

följande:

1) Rådets beslut 2011/783/Gusp av den 1 december 2011 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran ogiltigförklaras i den del som rör Oil Turbo Compressor Co. (Private Joint Stock).

2) Europeiska unionens råd ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Oil Turbo Compressors rättegångskostnader.