Access to European Union law
<a href="https://eur-lex.europa.eu/content/help/eurlex-content/experimental-features.html" target="_blank">More about the experimental features corner</a>
Choose the experimental features you want to try
EUR-Lex
Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

You are here
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search

Document 62012CN0555

    Mål C-555/12: Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale di Tivoli (Italien) den 3 december 2012 — Claudio Loreti m.fl. mot Comune di Zagarolo

    EUT C 32, 2.2.2013, p. 11–12 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    2.2.2013   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 32/11

    Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale di Tivoli (Italien) den 3 december 2012 — Claudio Loreti m.fl. mot Comune di Zagarolo

    (Mål C-555/12)

    2013/C 32/16

    Rättegångsspråk: italienska

    Hänskjutande domstol

    Tribunale di Tivoli

    Parter i målet vid den nationella domstolen

    Kärande: Claudio Loreti m.fl.

    Svarande: Comune di Zagarolo

    Tolkningsfrågor

    Det är nödvändigt att hänskjuta följande tolkningsfrågor till Europeiska unionens domstol för förhandsavgörande:

    1.

    Är artikel 7 i den förvaltningsprocesslag som är i kraft i Republiken Italien — vilken med tillämpning av artikel 103 i den italienska konstitutionen föreskriver följande:

    ”Förvaltningsdomstolar ska vara behöriga att pröva mål som rör legitima intressen och, på de särskilda områden som föreskrivs i lag, tvister som rör individuella rättigheter i samband med utövande av eller underlåtenhet att utöva administrativa befogenheter i fråga om åtgärder, rättsakter, överenskommelser eller beteenden som innebär utövande, även indirekt, av sådana befogenheter från en myndighets sida. Rättsakter eller åtgärder vidtagna av regeringen då den utövar politisk makt kan inte överklagas till domstol.” –

    förenlig med artikel 6 i [Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna] och artiklarna 47 och 52.3 i [Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna], såsom dessa bestämmelser är utformade till följd av ändringen av artikel 6 [FEU]

    a)

    i den mån ovannämnda bestämmelse ger olika domstolar behörighet att pröva individuella rättsliga situationer som definieras på ett abstrakt sätt (legitima intressen och individuella rättigheter) men vilka det rent faktiskt är svårt eller rent av omöjligt att med säkerhet fastställa att de föreligger i avsaknad av bestämmelser som fastställer deras innebörd, och

    b)

    i den mån det i nämnda bestämmelse föreskrivs att olika domstolar är behöriga att pröva mål som rör samma sak beroende på kriterier (fastställande av olika individuella rättsliga situationer) som inte längre speglar de verkliga förhållandena sedan möjligheten infördes att väcka skadeståndstalan avseende legitima intressen (vilken möjlighet infördes år 2000 för att anpassa nationell lagstiftning till gemenskapsrättsliga principer), med betydande skillnader även avseende de processrättsliga regler som gäller vid dessa domstolar?

    Den hänskjutande domstolen önskar även svar på följande:

    2.

    Är artikel 103 i den italienska konstitutionen förenlig med de ovannämnda bestämmelserna, i den mån nämnda artikel 103 föreskriver och på olika sätt skyddar individuella rättsliga situationer (benämnda legitima intressen) som det inte finns någon motsvarighet till i gemenskapsrätten, genom att ge olika domstolssystem behörighet på området, vilken behörighet regelbundet ändras?
    Top