Överklagande ingett den 24 juli 2012 av Europeiska unionens råd av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 4 maj 2012 i mål T-529/09, Sophie in 't Veld mot Europeiska unionens råd

(Mål C-350/12 P)

2012/C 303/29

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Europeiska unionens råd (ombud: Berman, B. Driessen, Cs. Fekete)

Övriga parter i målet: Sophie in 't Veld, Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

Grunder och huvudargument

Överklagandet rör tolkningen av undantag som avser skydd för allmänintresset i fråga om internationella förbindelser och skyddet för juridisk rådgivning. Undantagen föreskrivs i dels ett absolut undantag från allmänhetens rätt till tillgång till handlingar i artikel 4.1 a tredje strecksatsen och i ett särskilt undantag i artikel 4.2 andra strecksatsen i förordningen. (1)

Rådet gör gällande att tribunalen gjorde fyra fel i sin tolkning av nämnda undantag.

För det första gjorde tribunalen fel genom att fastslå att oenighet om valet av rättslig grund inte kan undergräva EU:s intressen i internationella förbindelser (första delen av första grunden). Tvister avseende unionens behörighet och valet av rättslig grund mellan institutionerna har nära samband med konflikter avseende innehållet i internationella avtal. Oenighet om behörigheten mellan institutionerna kan vidare inverka på EU:s förhandlingsposition, ha negativ effekt på dess trovärdighet som förhandlingspartner och äventyra förhandlingsresultatet.

För det andra tillämpade tribunalen en felaktig prövningsnivå och ersatte rådets bedömning av den aktuella handlingens betydelse för internationella förbindelser med sin egen bedömning (andra delen av den första grunden). När det gäller skyddet för allmänintresset i fråga om internationella förbindelser ska prövningsnivån ge den berörda institutionen ”ett omfattande utrymme för skönsmässig bedömning” snarare än att kräva att det styrks att det föreligger ”faktisk och specifik” skada. Tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning då den gjorde en fullständig prövning av rådets skäl och tillämpade kravet på ”faktisk och specifik” skada. Härigenom ersatte tribunalen rådets bedömning av följderna i utrikespolitiskt hänseende av att handlingen lämnas ut med sin egen bedömning.

För det tredje gjorde tribunalen en felaktig rättstillämpning genom att underlåta att beakta de känsliga innehållet i det begärda juridiska yttrandet och de särskilda omständigheter som rådde då begäran gjordes (första delen av den andra grunden). Ämnet som behandlades i det juridiska yttrandet gäller känsliga internationella förhandlingar som fortfarande pågick då ansökan om att få tillgång till handlingen gjordes. Centrala och livsviktiga intressen på området för internationellt samarbete för att förebygga och bekämpa terrorism och finansiering av terrorism stod på spel och valet av rättslig grund som behandlades i det juridiska yttrandet var föremål för meningsskiljaktigheter mellan institutionerna. Tribunalen förbisåg dessa specifika egenskaper av det juridiska yttrandet.

Slutligen likställde tribunalen felaktigt förhandling och slutande av ett internationellt avtal med institutionernas lagstiftande verksamhet i syfte att tillämpa testet med det övervägande allmänintresset (andra delen av den andra grunden). Härigenom bortsåg tribunalen från viktiga skillnader mellan förhandling av internationella avtal — då allmänhetens insyn med nödvändighet är begränsad med hänsyn till de strategiska och taktiska intressen som står på spel — och slutande och genomförande av sådana avtal.

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, s. 3)