1

Europeiska kommissionen har yrkat att domstolen ska fastställa att Republiken Portugal har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (EUT L 152, s. 1) beträffande zoner och områden med tätbebyggelse i Braga, Porto Litoral, Área Metropolitana de Lisboa Norte och Área Metropolitana de Lisboa Sul, genom att underlåta att se till att koncentrationerna av PM10 i luften inte överskrider de gränsvärden som slås fast i denna bestämmelse.

2

Enligt artikel 11 i rådets direktiv 96/62/EG av den 27 september 1996 om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten (EGT L 296, s. 55) är medlemsstaterna skyldiga att avge årliga rapporter med avseende på huruvida gränsvärdena för koncentrationen av PM10 iakttas.

3

Artikel 5.1 i rådets direktiv 1999/30/EG av den 22 april 1999 om gränsvärden för svaveldioxid, kvävedioxid och kväveoxider, partiklar och bly i luften (EGT L 163, s. 41) har följande lydelse:

”Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att koncentrationen PM10 i luften vid utvärdering enligt artikel 7 inte överskrider de gränsvärden som anges i avsnitt I i bilaga III från och med de datum som fastställs i bilagan.

…”

4

Enligt lydelsen i artikel 5.4 i direktiv 1999/30 ska, där dessa gränsvärden överskrids på grund av koncentrationer av PM10 i luften som beror på naturfenomen och som avsevärt överskrider normal bakgrundsnivå från naturliga källor, den ifrågavarande medlemsstaten informera kommissionen och förebringa nödvändiga bevis.

5

I bilaga III till direktiv 1999/30 fastställs två slags gränser för partiklarna PM10, och två olika etapper anges som i sin tur är uppdelade i två tidsperioder. Beträffande tidsperioderna för etapp 1, som sträcker sig mellan den 1 januari 2005 och den 31 december 2009, får dygnsgränsvärdet 50 μg/m3 inte överskridas mer än 35 gånger per år, och det årsgränsvärde som inte får överskridas är 40 μg/m3. Beträffande tidsperioderna för etapp 2, som inleds den 1 januari 2010, får dygnsgränsvärdet 50 μg/m3 inte överskridas mer än 7 gånger per år och årsgränsvärdet är 20 μg/m3.

6

Vid den utvärdering som föreskrivs i artikel 7 i direktiv 1999/30 bör zoner skiljas från tätbebyggelse.

7

Enligt artikel 2 led 8 i direktiv 1999/30 avser en zon en ”del av medlemsstaternas territorium som avgränsats av dessa”.

8

I artikel 2 led 9 i direktiv 1999/30 definieras tätbebyggelse som en ”zon som utmärks av en befolkningskoncentration på mer än 250000 invånare eller, om befolkningskoncentrationen är högst 250000 invånare, en sådan befolkningstäthet per km2 att utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten från medlemsstaternas sida är motiverad”.

9

Direktiv 2008/50 trädde i kraft den 11 juni 2008 och utgör en kodifiering av fem rättsakter avseende utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten, bland annat direktiv 96/62 och direktiv 1999/30.

10

Enligt artikel 31 i direktiv 2008/50 har de ovannämnda direktiven upphört att gälla från och med den 11 juni 2010, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter i fråga om tidsfristerna för genomförande och tillämpning av dessa direktiv.

11

Artikel 13 i direktiv 2008/50 har rubriken ”Gränsvärden och tröskelvärden för larm för skydd av människors hälsa”. I artikel 13.1 i detta direktiv föreskrivs följande:

”Medlemsstaterna ska se till att nivåerna av svaveldioxid, PM10, bly och kolmonoxid i luften inte i någon av deras zoner och tätbebyggelse överskrider gränsvärdena i bilaga XI.

…

Efterlevnaden av dessa krav ska bedömas i enlighet med bilaga III.

De toleransmarginaler som anges i bilaga XI ska tillämpas i enlighet med artiklarna 22.3 och 23.1.”

12

Bilaga XI till direktiv 2008/50 påverkar inte de gränsvärden för PM10 som fastställs i bilaga III till direktiv 1999/30.

13

I artikel 22 i direktiv 2008/50 fastslås däremot särskilda regler avseende förlängning av tidsfristen för att uppfylla kraven och bland annat villkoren för undantaget från skyldigheten att tillämpa vissa gränsvärden.

14

Artikel 22.2 och 22.4 i direktiv 2008/50 har följande lydelse:

”2.   Om det på grund av platsspecifika spridningsförhållanden, ogynnsamma klimatförhållanden eller bidraget från gränsöverskridande luftföroreningar inte är möjligt att klara gränsvärdena i bilaga XI för PM10 i en viss zon eller tätbebyggelse, ska en medlemsstat undantas från skyldigheten att tillämpa dessa gränsvärden till senast den 11 juni 2011, under förutsättning att villkoren i punkt 1 är uppfyllda och medlemsstaten visar att alla lämpliga åtgärder har vidtagits på nationell, regional och lokal nivå för att uppfylla tidsfristerna.

…

4.   Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de anser att punkt 1 eller 2 är tillämplig och ska överlämna den luftkvalitetsplan som avses i punkt 1 inklusive all information som kommissionen behöver för att kunna bedöma om villkoren är uppfyllda. I sin bedömning ska kommissionen beakta beräknade effekter på både den nuvarande och den framtida luftkvaliteten i medlemsstaterna, av åtgärder som har vidtagits av medlemsstaterna och även beräknade effekter på luftkvaliteten av nuvarande gemenskapsåtgärder och planerade gemenskapsåtgärder som ska föreslås av kommissionen.

Om kommissionen inte framfört några invändningar inom nio månader efter det att denna underrättelse mottagits ska villkoren för tillämpning av punkt 1 eller 2 anses vara uppfyllda.

Om invändningar framförs får kommissionen kräva att medlemsstaten ändrar eller lämnar in nya luftkvalitetsplaner.”

15

När kommissionen, med avseende på huruvida gränsvärdena för koncentrationen av PM10 iakttagits, bedömde de årliga rapporter som Republiken Portugal hade avgett för åren 2005, 2006 och 2007 i enlighet med direktiv 96/62 och direktiv 1999/30, fann den att dessa gränsvärden under denna tidsperiod hade överskridits i åtta zoner och tätbebyggelser, nämligen i Braga, Vale do Ave, Vale de Sousa, Porto Litoral, Zona de Influência de Estarreja, Área Metropolitana de Lisboa Norte, Área Metropolitana de Lisboa Sul och Setúbal.

16

Kommissionen ansåg att Republiken Portugal därmed inte hade iakttagit de skyldigheter som föreskrivs i artikel 5.1 i direktiv 1999/30 och sände därför en formell underrättelse till Portugal den 2 februari 2009. I denna underrättelse angav kommissionen vidare att de överskridanden av gränsvärdena som konstaterats återspeglade en långsiktig tendens att inte iaktta de ovannämnda skyldigheterna.

17

Kommissionen angav i en bilaga i vilka zoner det hade registrerats att gränsvärdena för PM10 hade överskridits och uppmanade de portugisiska myndigheterna att yttra sig inom två månader.

18

I sitt svar av den 6 april 2009 betonade Republiken Portugal att den, den 5 mars 2009, hade framställt en begäran enligt artikel 22 i direktiv 2008/50 om förlängning av tidsfristen för att uppfylla de gränsvärden som anges i bilaga XI till detta direktiv. Republiken Portugal ansåg att villkoren för en sådan förlängning var uppfyllda beträffande tätbebyggelserna i Vale do Ave, Vale de Sousa, Porto Litoral, Área Metropolitana de Lisboa Norte, Área Metropolitana de Lisboa Sul och Setúbal.

19

De portugisiska myndigheterna erinrade beträffande tätbebyggelsen i Setúbal om att de redan före den formella underrättelsen hade förklarat att gränsvärdena överskridits på grund av sådana naturfenomen som avses i artikel 5.4 i direktiv 1999/30. De lämnade en beskrivning av den metod som använts för att fastställa hur stor inverkan dessa naturfenomen hade.

20

Beträffande zonerna i Braga och Zona de Influência de Estarreja upplyste Republiken Portugal på samma sätt kommissionen om att program för förbättring av luftkvaliteten utarbetades och begärde en förlängning av tidsfristen för att uppfylla de föreskrivna gränsvärdena.

21

I beslut av den 26 november 2009 invände kommissionen mot Republiken Portugals begäran om undantag av den 5 mars 2009 i enlighet med artikel 22 i direktiv 2008/50. Kommissionen avslog därför denna begäran.

22

Med beaktande av invändningarna i beslutet av den 26 november 2009 och de ovannämnda årliga rapporterna, riktade kommissionen ett motiverat yttrande till Republiken Portugal den 22 mars 2010.

23

I sin svarsskrivelse av den 9 juni 2010 gjorde Republiken Portugal gällande att ett antal åtgärder höll på att vidtas och betonade att den hade för avsikt att fullfölja de ansträngningar som gjorts för att till fullo iaktta gränsvärdena för koncentrationen av PM10. Republiken Portugal medgav att dessa gränsvärden hade överskridits i zoner och tätbebyggelser i Aveiro/Ílhavo, Zona de Influência de Estarreja, Porto Litoral, Braga och Área Metropolitana de Lisboa Norte.

24

Eftersom kommissionen inte var nöjd med detta svar, beslutade den att väcka förevarande talan.

25

Kommissionen har – med stöd av sina invändningar i beslutet av den 26 november 2009 och Republiken Portugals årliga rapporter för åren 2005, 2006 och 2007 med avseende på huruvida gränsvärdena för koncentrationen av PM10 iakttagits – gjort gällande att dessa gränsvärden överskridits beträffande zoner och tätbebyggelser i Braga, Porto Litoral, Área Metropolitana de Lisboa Norte och Área Metropolitana de Lisboa Sul.

26

Enligt kommissionen angavs det i dessa rapporter att de ifrågavarande gränsvärdena alltjämt överskreds i ett flertal zoner och områden med tätbebyggelse. Det framgår att det i vissa fall finns en långsiktig tendens att överskrida dessa gränsvärden. Genom rapporten för år 2009, som Republiken Portugal lämnade den 30 september 2010, bekräftas detta konstaterande beträffande zoner och tätbebyggelser i Braga, Porto Litoral, Aveiro/Ílhavo, Área Metropolitana de Lisboa Norte och Área Metropolitana de Lisboa Sul. I Área Metropolitana de Lisboa Sul fortsatte gränsvärdena att överskridas på vissa provtagningsplatser, trots att naturfenomen beaktats. Kommissionen har dessutom anmärkt att zonen Aveiro/Ílhavo inte angavs i de rapporter som föregick den formella underrättelsen och det motiverade yttrandet.

27

Republiken Portugal har först och främst bestritt att överskridandet av gränsvärdena för koncentrationen av PM10 återspeglar en långsiktig tendens i Portugal.

28

Republiken Portugal har vidare gjort gällande att kommissionen i det motiverade yttrandet inte preciserade vilka zoner och vilken tätbebyggelse som avsågs med den anmärkning som riktades mot Portugal.

29

Republiken Portugal har erinrat om ett flertal åtgärder som de portugisiska myndigheterna vidtagit och som visar på en positiv utveckling, på så sätt att gränsvärdena för koncentrationen av PM10 överskrids i mindre omfattning. Republiken Portugal har, på grundval av tillgängliga uppgifter i rapporten för år 2009, slutligen medgett att dygnsgränsvärdet för koncentrationerna av PM10 fortfarande överskreds i zoner och tätbebyggelse som är föremål för förevarande förfarande. Detta gäller emellertid inte årsgränsvärdet, som inte har överskridits sedan år 2008 i någon av dessa zoner eller områden med tätbebyggelse.

30

Republiken Portugal har således yrkat att talan ska ogillas i den mån anmärkningarna bestritts.

31

I sin replik har kommissionen betonat att det administrativa säkerställandet av luftkvaliteten åligger medlemsstaterna i enlighet med det system som införts genom direktiv 96/62 och direktiv 2008/50. Detta tar sig uttryck bland annat i att medlemsstaterna är behöriga att avgränsa zoner och områden med tätbebyggelse, att upprätta förteckningar över de zoner och områden med tätbebyggelse där föroreningskoncentrationerna överskrider gränsvärdena för dessa föroreningar eller underskrider dessa, att fastställa platser där vissa åtgärder ska vidtas och att avgöra vilka åtgärder som ska vidtas. Detta tar sig å andra sidan även uttryck i att medlemsstaterna är skyldiga att i god tid tillhandahålla information i form av en rapport om gränsvärdena överskrids.

32

Det är därför endast med ledning av de värden som medlemsstaten själv meddelar som kommissionen kan kontrollera huruvida gränsvärdena för de ifrågavarande föroreningarna iakttas. Dessa värden ska meddelas inom nio månader efter utgången av det aktuella året. Kommissionen kan därför endast konstatera att gränsvärdena för koncentrationen av PM10 har överskridits under den tidsperiod som omfattas av de rapporter som Republiken Portugal lämnat.

33

Den omständigheten att dessa gränsvärden överskridits under flera år i vissa zoner utvisar enligt kommissionen att det föreligger ett systembetingat problem som Republiken Portugal måste ha full kännedom om, med hänsyn till att det är medlemsstaten själv som samlat in uppgifterna och funnit att gränsvärdena överskridits.

34

Kommissionen anser därför att direktivens system i fråga om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten gör det möjligt för kommissionen att kontrollera om fördragsbrott föreligger endast med ledning av den enda tillåtna bevisning som står till dess förfogande, nämligen de uppgifter som medlemsstaterna tillhandahåller. Kommissionen anser att det åligger den berörda medlemsstaten att vederlägga kommissionens slutsatser med stöd av färskare uppgifter som styrker att gränsvärdena för de ifrågavarande föroreningarna iakttas för närvarande. Om den ifrågavarande medlemsstaten inte vidtar några sådana åtgärder, måste kommissionen anse att fördragsbrottet består och den kan begära att domstolen fastställer fördragsbrottet.

35

Kommissionen har i förevarande mål gjort gällande att den under det administrativa förfarandet begärde att Republiken Portugal skulle iaktta de gränsvärden som fastställs i direktiv 2008/50. Yrkandena i förevarande fördragsbrottstalan avser således inte tidigare år utan ett aktuellt fördragsbrott, och Republiken Portugal kan bestrida detta endast genom att bevisa att direktivet iakttagits inom den frist som angavs i det motiverade yttrandet. Det ankommer således på Republiken Portugal att, genom att lämna nya uppgifter som utvisar att det har upphört, styrka att fördragsbrottet inte längre föreligger. Om Republiken Portugal inte lämnar några sådana uppgifter, ska fördragsbrott anses föreligga.

36

Kommissionen har vidare betonat att den inte har något intresse av att domstolen fäller ett avgörande avseende tidigare händelser. Kommissionen gynnas nämligen inte av en dom avseende ett förhållande som upphört. Om domstolen fastställer att Republiken Portugal mellan år 2005 och år 2007 inte iakttog ett direktiv som var i kraft vid den tiden men som därefter har upphört att gälla, har en sådan dom i princip inte någon ändamålsenlig verkan.

37

Beträffande Republiken Portugals argument att kommissionen i det motiverade yttrandet inte preciserade vilka zoner och vilka områden med tätbebyggelse som inte avsågs, har kommissionen gjort gällande följande. Republiken Portugal har kännedom om på vilka platser gränsvärdena har överskridits, eftersom denna medlemsstat är den enda källan till information beträffande huruvida gränsvärdena för koncentrationen av PM10 överskridits. Eftersom en ansökan om undantag gjordes för de ifrågavarande zonerna, vilken låg till grund för kommissionens beslut av den 26 november 2009, är Republiken Portugal tillräckligt underrättad om föremålet för tvisten. Republiken Portugal har nämligen inte bestritt omständigheterna och har i senare uttalanden till och med själv nämnt de zoner där de ovannämnda gränsvärdena överskridits. Kommissionen har vidare sagt sig ha preciserat de aktuella zonerna i den formella underrättelsen och uppgett att dessa uppgifter inte ändrades i det motiverade yttrandet.

38

Republiken Portugal har i sitt svaromål medgett att den – enligt de senast tillgängliga uppgifterna – fortfarande inte garanterar att dygnsgränsvärdet för koncentrationerna av PM10 inte överskrids i fyra zoner eller områden med tätbebyggelse, men att Portugal under tiden har lyckats se till att årsgränsvärdet för koncentrationerna av PM10 inte överskreds vid den tidpunkt då förhandlingen avslutades. Syftet med talan är därför endast att domstolen ska fastställa att medlemsstaten, eftersom den inte har vidtagit nödvändiga åtgärder, fortfarande gör sig skyldig till fördragsbrott beträffande dygnsgränsvärdet för PM10 i dessa fyra zoner eller områden med tätbebyggelse.

39

Republiken Portugal har i sin duplik genmält att enligt domstolens fasta praxis ska förekomsten av ett fördragsbrott bedömas mot bakgrund av den situation som rådde i medlemsstaten vid utgången av den frist som har angetts i det motiverade yttrandet (se, bland annat, dom av den 20 mars 2003 i mål C-143/02, kommissionen mot Italien, REG 2003, s. I-2877, punkt 11, och av den 12 juni 2003 i mål C-446/01, kommissionen mot Spanien, REG 2003, s. I-6053, punkt 15).

40

Vid fristens utgång den 7 juni 2010 avsåg de tillgängliga uppgifterna åtgärderna för år 2009 samt de zoner och områden med tätbebyggelse som Republiken Portugal angav i sitt svar. Domstolens dom bör således avse den dagen. Kommissionens uppgifter beträffande vilken tidpunkt domen ska avse saknar nämligen grund enligt ovannämnda rättspraxis.

41

Kommissionen har yrkat att domstolen ska fastställa att Republiken Portugal har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 13 i direktiv 2008/50 genom att underlåta att se till att koncentrationerna av PM10 i luften inte överskrider de gränsvärden som slås fast i denna bestämmelse.

42

Trots att Republiken Portugal inte har framställt någon invändning om rättegångshinder i målet, erinrar domstolen inledningsvis om att den kan pröva ex officio huruvida de villkor som anges i artikel 258 FEUF för att väcka talan om fördragsbrott är uppfyllda (se, bland annat, dom av den 31 mars 1992 i mål C-362/90, kommissionen mot Italien, REG 1992, s. I-2353, punkt 8, av den 26 januari 2012 i mål C-185/11, kommissionen mot Slovenien, punkt 28, och av den 8 mars 2012 i mål C-524/10, kommissionen mot Portugal, punkt 64).

43

Domstolen ska härvid undersöka huruvida det motiverade yttrandet och talan innehåller en konsekvent och precis framställning av anmärkningarna, så att domstolen exakt kan förstå räckvidden av det påstådda åsidosättandet av unionsrätten, vilket är nödvändigt för att domstolen ska kunna kontrollera om det påstådda fördragsbrottet faktiskt föreligger (se, för ett liknande resonemang, dom av den 1 februari 2007 i mål C-199/04, kommissionen mot Förenade kungariket, REG 2007, s. I-1221, punkterna 20 och 21, och av den 24 mars 2011 i mål C-365/10, kommissionen mot Slovenien, punkt 19).

44

Såsom framgår av bland annat artikel 38.1 c i domstolens rättegångsregler och av rättspraxis avseende denna bestämmelse, ska en ansökan genom vilken en talan väcks innehålla uppgifter om föremålet för talan och en kortfattad framställning av grunderna för densamma. Dessa uppgifter ska vara så klara och precisa att svaranden ska kunna förbereda sitt försvar och domstolen kunna utöva sin kontroll. Av detta följer att de väsentliga faktiska och rättsliga omständigheter på vilka talan grundas på ett konsekvent och begripligt sätt ska framgå av innehållet i själva ansökan och att yrkandena i ansökan ska vara tydligt utformade för att undvika att domstolen dömer utöver vad som har yrkats (ultra petita) och för att förhindra att en anmärkning inte blir prövad (se, bland annat, dom av den 15 juni 2010 i mål C-211/08, kommissionen mot Spanien, REU 2010, s. I-5267, punkt 32, av den 26 januari 2012 i det ovannämnda målet kommissionen mot Slovenien, punkt 29, och av den 19 april 2012 i mål C-141/10, kommissionen mot Nederländerna, punkt 15).

45

Det framgår av yrkandena i ansökan att kommissionens talan endast avser zoner och områden med tätbebyggelse i Braga, Porto Litoral, Àrea Metropolitana de Lisboa Norte och Àrea Metropolitana de Lisboa Sul. Beträffande frågan om vilka slags gränsvärden för PM10 som överskridits, har kommissionen i sin replik avgränsat föremålet för talan till dygnsgränsvärdet för PM10.

46

Kommissionen har däremot inte – vare sig i yrkandena eller i de rättsliga grunderna – preciserat beträffande vilka år fördragsbrott görs gällande. Eftersom kommissionen har åberopat endast direktiv 2008/50, har den emellertid begränsat sig till att göra gällande att det är fråga om ett aktuellt fördragsbrott och att domstolens avgörande ska avse nutid och inte förfluten tid. Kommissionen har emellertid inte preciserat viken tidsperiod som avses.

47

En nödvändig del saknas således i den ansökan genom vilken talan har väckts – nämligen en uppgift om den tidsperiod beträffande vilken kommissionen har gjort gällande att Republiken Portugal har åsidosatt unionsrätten. Detta innebär att kraven på konsekvens, klarhet och precision inte är uppfyllda.

48

Kommissionen har inte angett exakt vilken tidsperiod som avses med det fördragsbrott som har gjorts gällande. Kommissionen har i övrigt underlåtit att förebringa relevant bevisning och har kortfattat betonat att den inte har något intresse av att domstolen fäller ett avgörande avseende tidigare händelser, eftersom kommissionen inte gynnas av en dom avseende ett förhållande som upphört. Kommissionen har därigenom inte bara uppenbart åsidosatt både domstolens och sina egna skyldigheter enligt den rättspraxis som anges ovan i punkterna 43 och 44, den har inte heller gett domstolen möjlighet att utföra sin prövning av förevarande talan om fördragsbrott.

49

Såsom framgår av handlingarna i målet, utvisar emellertid en kontroll av de årliga rapporter för åren 2005, 2006 och 2007 som Republiken Portugal gett in till kommissionen att dygnsgränsvärdet för koncentrationerna av PM10 överskridits i ett flertal zoner och områden med tätbebyggelse. Kommissionen sände en formell underrättelse till Republiken Portugal på grundval av dessa rapporter. I denna underrättelse angav kommissionen att den ansåg att Portugal inte iakttog de skyldigheter som föreskrivs i artikel 5.1 i direktiv 1999/30. Kommissionen har under förhandlingen medgett dels att den bevisning på vilken den har grundat sin talan utgörs av uppgifter ur de årliga rapporterna för åren 2005, 2006 och 2007, dels att det inte är fråga om ett systembetingat problem, eftersom det inte föreligger någon allmän och fortlöpande överträdelse.

50

Med ledning av dessa avgörande uppgifter kan den slutsatsen dras att underlåtelsen att uppfylla de skyldigheter som föreskrivs i artikel 5.1 i direktiv 1999/30 i vart fall avser att dygnsgränsvärdet för PM10 i luften överskridits samt att denna underlåtelse omfattar tiden mellan åren 2005 och 2007 och avser zoner och områden med tätbebyggelse i Braga, Porto Litoral, Àrea Metropolitana de Lisboa Norte och Àrea Metropolitana de Lisboa Sul.

51

Förevarande talan om fördragsbrott kan således prövas i sak inom de på så sätt angivna gränserna.

52

Vad gäller frågan huruvida talan kan bifallas i sak, erinrar domstolen om att Republiken Portugal i sitt yttrande har medgett att dygnsgränsvärdena för koncentrationerna av PM10 i luften överskridits inom de gränser som slagits fast ovan i punkt 50.

53

Talan ska därför bifallas med denna begränsning.

54

Beträffande tiden efter år 2007 uppfyller talan, av de skäl som angetts ovan i punkterna 47 och 48, emellertid inte kraven på klarhet och precision. Talan ska därför avvisas i denna del.

55

I motsats till vad kommissionen har gjort gällande i yrkandena i ansökan, ska direktiv 2008/50 därför inte beaktas. Detta direktiv är nämligen inte tillämpligt på de omständigheter som har gjorts gällande mot Republiken Portugal och som inträffade före den 11 juni 2008, det vill säga den dag då detta direktiv offentliggjordes och trädde i kraft.

56

Av vad anförts följer att Republiken Portugal har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 5.1 i direktiv 1999/30 beträffande zoner och områden med tätbebyggelse i Braga, Porto Litoral, Área Metropolitana de Lisboa Norte och Área Metropolitana de Lisboa Sul, genom att under åren 2005–2007 underlåta att se till att dygnsgränsvärdet för koncentrationerna av PM10 i luften inte överskrider de gränsvärden som slås fast i denna bestämmelse.

57

Enligt artikel 138.1 i rättegångsreglerna ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Enligt artikel 138.3 första meningen i rättegångsreglerna ska vardera parten bära sina rättegångskostnader, om parterna ömsom tappar målet på en eller flera punkter.

58

I förevarande mål ska det emellertid beaktas att kommissionens talan avvisas vad avser påståendet om underlåtelse att uppfylla de skyldigheter som följer av artikel 13 i direktiv 2008/50 beträffande tiden efter år 2007.

59

Kommissionen och Republiken Portugal ska därför förpliktas att bära sina egna rättegångskostnader.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (första avdelningen) följande: