EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 62010CA0618
Case C-618/10: Judgment of the Court (First Chamber) of 14 June 2012 (reference for a preliminary ruling from the Audiencia Provincial de Barcelona — Spain) — Banco Español de Crédito SA v Joaquín Calderón Camino (Directive 93/13/EEC — Consumer contracts — Unfair term concerning interest on late payments — Order for payment procedure — Powers of the national court)
Mål C-618/10: Domstolens dom (första avdelningen) av den 14 juni 2012 (begäran om förhandsavgörande från Audiencia Provincial de Barcelona — Spanien) — Banco Español de Crédito, SA mot Joaquín Calderón Camino (Direktiv 93/13/EEG — Konsumentavtal — Oskäliga villkor om dröjsmålsränta — Förfarande för betalningsföreläggande — Den nationella domstolens behörighet)
Mål C-618/10: Domstolens dom (första avdelningen) av den 14 juni 2012 (begäran om förhandsavgörande från Audiencia Provincial de Barcelona — Spanien) — Banco Español de Crédito, SA mot Joaquín Calderón Camino (Direktiv 93/13/EEG — Konsumentavtal — Oskäliga villkor om dröjsmålsränta — Förfarande för betalningsföreläggande — Den nationella domstolens behörighet)
EUT C 227, 28.7.2012, p. 5–5
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
|
28.7.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 227/5 |
Domstolens dom (första avdelningen) av den 14 juni 2012 (begäran om förhandsavgörande från Audiencia Provincial de Barcelona — Spanien) — Banco Español de Crédito, SA mot Joaquín Calderón Camino
(Mål C-618/10) (1)
(Direktiv 93/13/EEG - Konsumentavtal - Oskäliga villkor om dröjsmålsränta - Förfarande för betalningsföreläggande - Den nationella domstolens behörighet)
2012/C 227/06
Rättegångsspråk: spanska
Hänskjutande domstol
Audiencia Provincial de Barcelona
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Banco Español de Crédito, SA
Motpart: Joaquín Calderón Camino
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Audiencia Provincial de Barcelona — Tolkning av artikel 6.1 i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, s. 29), artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (EUT L 149, s. 22), artiklarna 5, 6.2, 7 och 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG (EUT L 133, s. 66) och artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/22/EG av den 23 april 2009 om förbudsföreläggande för att skydda konsumenternas intressen (kodifierad version) (EUT L 110, s. 30) — Konsumentkreditavtal — Tillämplig räntesats vid betalningsdröjsmål — Oskäliga villkor — Förfarande för betalningsföreläggande — Den nationella domstolens behörighet
Domslut
|
1. |
Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal ska tolkas så, att det utgör hinder för en sådan nationell lagstiftning som den som är i fråga i det nationella målet, enligt vilken den domstol hos vilken det ansökts om betalningsföreläggande inte ex officio kan bedöma — vare sig in limine litis eller i något annat skede i förfarandet och trots att den har tillgång till alla rättsliga och faktiska omständigheter som är nödvändiga i detta hänseende — huruvida ett villkor om dröjsmålsränta som intagits i ett avtal mellan en näringsidkare och en konsument är oskäligt, såvida konsumenten inte har bestritt betalningsföreläggandet. |
|
2. |
Artikel 6.1 i direktiv 93/13 ska tolkas så, att den utgör hinder för en sådan nationell bestämmelse som artikel 83 i kungligt lagstiftningsdekret 1/2007 om omarbetning av den allmänna lagen om skydd för konsumenter och användare och andra kompletterande lagar (Real Decreto Legislativo 1/2007 por el que se aprueba el texto refundido de la Ley General para la Defensa de los Consumidores y Usuarios y otras leyes complementarias) av den 16 november 2007, enligt vilken en nationell domstol, när den ogiltigförklarar ett oskäligt villkor i ett avtal mellan en näringsidkare och en konsument, kan utfylla avtalet genom att ändra innehållet i detta villkor. |