This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 62009TN0121
Case T-121/09: Action brought on 27 March 2009 — Al Shanfari v Council and Commission
Mål T-121/09: Talan väckt den 27 mars 2009 — Al Shanfari mot rådet och kommissionen
Mål T-121/09: Talan väckt den 27 mars 2009 — Al Shanfari mot rådet och kommissionen
EUT C 113, 16.5.2009, p. 43–44
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
16.5.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 113/43 |
Talan väckt den 27 mars 2009 — Al Shanfari mot rådet och kommissionen
(Mål T-121/09)
2009/C 113/87
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Thamer Al Shanfari (ombud: P. Saini, QC, T. Nesbitt och B. Kennelly, barristers, samt A. Patel, N. Sheikh och K. Mehta, solicitors)
Svarande: Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
— |
ogiltigförklara rådets förordning (EG) nr 314/2004, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 77/2009, i den mån den rör sökanden, och |
— |
förplikta rådet och kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Till följd av rådets förordning (EG) nr 314/2004, (1) i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 77/2009, (2) (nedan kallad den angripna förordningen), har sökandens samtliga medel inom Europeiska unionens medlemsstater spärrats. Detta har inneburit att sökanden förhindras att göra affärer i EU och att han anses ha kopplingar till den repressiva regimen i Zimbabwe och vara inblandad i verksamhet som på ett allvarligt sätt undergräver demokratin, respekten för mänskliga rättigheter och rättssäkerheten. Dessutom har det meddelats ett reseförbud för sökanden i enlighet med artikel 4 i rådets gemensamma ståndpunkt 2004/161/GUSP. (3)
Sökanden åberopar följande grunder till stöd för sitt yrkande att den angripna förordningen ska ogiltigförklaras.
Som första grund görs det gällande att den angripna förordningen saknar korrekt rättslig grund. Varken artikel 60 EG eller artikel 301 EG ger rådet behörighet att spärra samtliga medel tillhöriga en enskild person som inte har några kopplingar till regeringen i Zimbabwe.
Som andra grund görs det gällande att den angripna förordningen utgör ett åsidosättande av rådets och kommissionens motiveringsskyldighet enligt artikel 253 EG. Den korta noteringen avseende sökanden i bilaga III är uppenbarligen felaktig, och några ytterligare uppgifter ges inte i rådets gemensamma ståndpunkt som förordnar om reseförbud för sökanden.
Som tredje grund görs det gällande att den angripna förordningen utgör ett åsidosättande av sökandens grundläggande rättigheter, i och med att förordningen inverkar menligt på sökandens rätt till effektivt domstolsskydd och rätt till en rättvis rättegång. Vidare inverkar den angripna förordningen på ett oproportionerligt sätt på sökandens rätt till egendom.
(1) Rådets förordning (EG) nr 314/2004 av den 19 februari 2004 om vissa restriktiva åtgärder mot Zimbabwe (EUT L 55, s. 1).
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 77/2009 av den 26 januari 2009 om ändring av rådets förordning (EG) nr 314/2004 om vissa restriktiva åtgärder mot Zimbabwe (EUT L 23, s. 5).
(3) Rådets gemensamma ståndpunkt 2004/161/GUSP av den 19 februari 2004 om ändring och förlängning av restriktiva åtgärder mot Zimbabwe (EUT L 50, s. 66).