1

Europeiska kommissionen har yrkat att domstolen ska fastställa att artikel 12.4 a i konventionen med stadga för Europaskolorna av den 21 juni 1994 (EGT L 212, s. 3) (nedan kallad konventionen) ska tolkas och tillämpas så, att den garanterar att lärare som har utstationerats av en medlemsstat, under den tid som utstationeringen varar, får tillträde till samma karriär- och löneutvecklingsmöjligheter som lärare som tjänstgör inom den medlemsstatens territorium samt att det är oförenligt med artiklarna 12.4 a och 25.1 i konventionen att utesluta vissa lärare som har utstationerats av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, under den tid som utstationeringen varar, från det tillträde, som lärare anställda vid offentliga skolor i England och Wales har, till mer fördelaktiga löneskalor (bland annat ”threshold pay”, ”excellent teacher system” och ”advanced skills teachers”) och andra tilläggsbetalningar (som ”teaching and learning responsibility payments”) samt uppflyttning inom den befintliga löneskalan.

2

Europaskolorna inrättades ursprungligen med stöd av två rättsakter, dels stadgan för Europaskolan, som undertecknades i Luxemburg den 12 april 1957 (Recueil des traités des Nations unies, volym 443, s. 129), dels protokollet om grundande av Europaskolor, vilket upprättats med hänvisning till nämnda stadga och som undertecknades i Luxemburg den 13 april 1962 (Recueil des traités des Nations unies, volym 752, s. 267).

3

Dessa rättsakter ersattes av den konvention som trädde i kraft den 1 oktober 2002 och som är den konvention som just nu äger tillämpning. Till skillnad från de ursprungliga rättsakterna, där endast medlemsstaterna var parter, ingicks konventionen även av Europeiska gemenskaperna, vilka bemyndigats härför genom rådets beslut 94/557/EG, Euratom av den 17 juni 1994 om bemyndigande för Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen att underteckna och sluta konventionen med stadga för Europaskolorna (EGT L 212, s. 1; svensk specialutgåva, område 16, volym 2, s. 81).

4

I det tredje skälet i konventionen anges följande:

”som beaktar att Europaskolsystemet är en särskild typ av skolsystem och som beaktar att det utgör en form av samarbete mellan medlemsstaterna och mellan dem och Europeiska gemenskaperna och som samtidigt helt erkänner medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och organisationen av sina utbildningssystem, och för sin kulturella och språkliga mångfald”.

5

I artikel 3.2 i konventionen föreskrivs följande:

”Undervisningen skall ske genom lärare som är utsända eller utnämnda av medlemsstaterna i enlighet med beslut som fattats av styrelsen enligt det förfarande som fastställs i artikel 12.4.”

6

I artikel 12.4 a i konventionen, som hör till avdelning II med rubriken ”Skolornas organ”, föreskrivs följande:

”I administrativa frågor skall styrelsen ha följande uppgifter:

...

7

I artikel 25 i konventionen föreskrivs följande:

”Skolornas budget skall finansieras genom

Reglerna för bidrag från Europeiska gemenskaperna skall fastställas i en särskild överenskommelse mellan styrelsen och kommissionen.”

8

Enligt artikel 26 i konventionen ska ”Europeiska gemenskapernas domstol … ensam ha behörighet i tvister mellan de fördragsslutande parterna, vad avser tolkning och tillämpning av denna konvention, vilka inte har lösts av styrelsen.”

9

På grundval av artikel 12.1 i konventionen antog styrelsen stadgan för den utstationerade personalen vid Europaskolorna (nedan kallad stadgan för den utstationerade personalen), vilken bland annat innehåller bestämmelser om lön och arbetsvillkor för lärare vid Europaskolorna.

10

Enligt artikel 10.1 i stadgan för den utstationerade personalen ska de utstationerade lärarna besitta de kvalifikationer och uppfylla de nödvändiga villkor som erfordras för att inneha motsvarande befattningar i de länder de kommer från. I artikel 30 första stycket, som återfinns i kapitel III i stadgan med rubriken ”Utvärdering”, föreskrivs följande. ”Personalmedlems sakkunskap, effektivitet och anpassning i tjänsten är för undervisnings- och övervakningspersonal liksom för biträdande rektorer föremål för en utvärderingsrapport, som skall upprättas i lika mån av rektor som av den nationella inspektören, enligt de bestämmelser som finns fastställda i tillämpningsbestämmelserna. Om meningsskiljaktighet skulle föreligga, skall den nationella inspektörens rapport ha företräde.”

11

Enligt artikel 49 i stadgan uppbär den utstationerade personalen de nationella löner som behöriga nationella myndigheter utbetalar samt ett tillägg motsvarande skillnaden mellan den lön som föreskrivs i stadgan och värdet av den nationella lönen med avdrag för obligatoriska sociala avgifter. Tillägget betalas ut av Europaskolan (nedan kallat det europeiska tillägget).

12

En personalmedlem som slutgiltigt lämnar sin tjänst har dessutom – förutsatt att detta inte sker till följd av en disciplinåtgärd – enligt artikel 72.1 i stadgan rätt till ett avgångsvederlag som står i proportion till den faktiska tjänstgöringstiden upp till den maximala perioden om nio år. Avgångsvederlaget beräknas enligt artikel 72.2 som antalet tjänstgöringsår multiplicerat med differensen mellan en och en halv månad med den sista europeiska grundlönen korrigerad med den för ursprungslandet fastställda koefficienten, och en och en halv månad med den sista nationella grundlönen.

13

Stadgan innehåller däremot inget pensionssystem för utstationerade lärare, vilka under utstationeringen fortsätter att betala avgifter till sina nationella pensionssystem.

14

I Förenade kungariket är utbildningssystemet föremål för en decentraliserad behörighet fördelad på tre separata regioner: England och Wales (som tillsammans utgör en region i detta avseende), Nordirland och Skottland. Arbetsvillkoren skiljer sig mellan dessa tre regioner.

15

I den region som utgörs av England och Wales – den enda region som är i fråga i den aktuella tvisten – är de flesta lärarna anställda vid någon av de statsunderstödda skolorna (”maintained schools”). Lön och arbetsvillkor för dessa lärare fastställs genom beslut av behörig minister, närmare bestämt i ett dokument avseende lön och villkor för skollärare (”School Teachers Pay and Conditions Document”, nedan kallat STPCD), som är bindande för alla anställningsavtal som ingås av en statsunderstödd skola.

16

Ett visst antal lärare är inte anställda vid statsunderstödda skolor utan vid andra typer av skolor, till exempel fristående statliga skolor som stöds av sponsorer (”academies”), privatskolor, Europaskolan i Culham eller skolor som drivs av utländska regeringar. För dessa skolor är formerna och villkoren för arbetet enligt STPCD fakultativa.

17

Löneskalorna i 2009 års version av STPCD ser i huvudsak ut som följer.

18

För lärarna finns det en grundlöneskala indelad i sex löneklasser. Det huvudsakliga kriteriet för att flyttas upp till nästa klass är erfarenhet mätt i antal tjänsteår. Bortsett från undantagsfall med otillfredsställande resultat sker uppflyttning inom denna löneskala således automatiskt.

19

År 2000 gjordes en generell löneökning på tre procent i England och Wales. Samtidigt gjordes en löneökning på sju procent på grundval av ett nytt system kallat ”threshold pay”. En lärare måste uppfylla vissa krav för att omfattas av det nya systemet.

20

Enligt detta system kan engelska och walesiska lärare som har nått grundlöneskalans högsta löneklass ansöka om tillämpningen av en övre löneskala (”post-threshold pay scale”). En lärare som vill ansöka om detta måste uppfylla vissa yrkesmässiga normer, styrka sina kvalifikationer och begära att få sin kompetens bedömd. Utvärderingarna görs av rektorerna. De yrkesmässiga normer som lärarna ska uppfylla anges i dokumentet ”Yrkesmässiga normer för lärare” (”Professional Standards for Teachers”). När en lärare omfattas av den övre löneskalan (och blivit ”post-threshold teacher”) handlar det inte om automatisk uppflyttning, utan eventuell uppflyttning sker på grundval av slutsatserna från årliga utvärderingssamtal.

21

Dessutom kan statsunderstödda skolor enligt STPCD inrätta tjänster för ”utmärkta lärare” (”excellent teachers”) och ”lärare med särskilda färdigheter” (”advanced skills teachers”), för vilka det finns separata löneskalor, samt tjänster som ger rätt till tilläggsbetalningar för undervisnings- och lärandeansvar (”teaching and learning responsibility payments”). En lärare kan inte samtidigt inneha flera av dessa tjänster.

22

För att få delta i ”excellent teacher scheme” måste en lärare ha befunnit sig i minst två år på den högsta av de tre nivåerna i ”post-threshold pay scale” och visa prov på specifik yrkeskompetens enligt vad som anges i ”Professional Standards for Teachers”. En lärare kan emellertid endast begära en utvärdering, som görs av utomstående personer, för detta ändamål i samband med att han eller hon söker en ledig ”excellent teacher”-tjänst vid sin egen skola. En ”excellent teacher” ska vid sidan av sina ordinarie undervisningsuppgifter också hjälpa andra lärare att bli effektivare och att förbättra sin undervisningskvalitet.

23

För att kunna komma i fråga för en ”advanced skills teacher”-tjänst behöver en lärare inte nödvändigtvis redan ha fått tillträde till ”post-threshold pay scale”, men han eller hon måste uppfylla ”post-threshold teacher standards” och särskilt de yrkesmässiga normer som gäller specifikt för ”advanced skills teachers” enligt vad som anges i ”Professional Standards for Teachers”. Utvärderingarna i detta avseende görs av utomstående personer. Dessa tjänster innebär ytterligare åtaganden som utförs till gagn för lärare från andra skolor.

24

För ”teaching and learning responsibility payments” kan slutligen alla undervisande lärare komma i fråga utan att det finns något krav på att de ska ha fått tillträde till ”post-threshold pay scale”. Dessa tilläggsbetalningar ges till lärare som tar på sig ”ett varaktigt kompletterande ansvar inom ramen för [skolans] personalstruktur”. Tanken är att ge kompensation för ansvar bland annat i fråga om att hjälpa elever utanför klassrummet eller att spela en drivande roll när det gäller ämnes- eller läroplansutveckling.

25

Förenade kungarikets tjänster vid Europaskolorna är öppna för alla lärare med tillräckliga kvalifikationer, oberoende av huruvida de vid tidpunkten för utnämningen eller utstationeringen är anställda av en statsunderstödd skola, en privatskola, en skola utanför landets gränser eller till och med ingen utbildningsinrättning alls.

26

De lärare som är utstationerade av Förenade kungariket vid Europaskolorna behåller inte sin avtalsmässiga relation till sin tidigare arbetsgivare, utan ingår i samband med utstationeringen ett nytt anställningsavtal med ”Department for Children, Schools and Families” (ministeriet för barndoms-, skol- och familjefrågor, nedan kallat utbildningsministeriet).

27

I det anställningsavtalet anges det, när det gäller engelska och walesiska lärare, att STPCD inte är tillämpligt på lärare vid Europaskolorna. Det slås emellertid fast att de nationella löner som varje månad betalas ut till de utstationerade lärarna ska fastställas i enlighet med löneskalorna i STPCD och att dessa lärare ska ha rätt till årliga löneökningar som förhandlas fram på nationell nivå och är tillämpliga i kraft av STPCD. Det anges också att inga andra tillägg till den nationella lönen ska betalas ut och att en utstationerad lärare inte har rätt att, så länge tjänstgöringen vid Europaskolorna varar, ansöka om uppflyttning till en högre löneskala, tilläggsbetalning eller en annan ställning enligt STPCD. Slutligen slås det fast i anställningsavtalet att tjänstgöring vid en Europaskola ger rätt till pension enligt pensionssystemet för engelska och walesiska lärare och att avgifterna till det systemet kommer att grunda sig uteslutande på den nationella lönen.

28

Med anledning av ett stort antal klagomål från berörda lärare och flera frågor från Europaparlamentets ledamöter har kommissionen sedan år 2000 flera gånger vänt sig till Förenade kungarikets olika utbildningsministrar vid respektive tidpunkt och påpekat att det är oförenligt med konventionen att förvägra brittiska lärare utstationerade vid Europaskolorna möjligheten att få tillträde till den nya löneskalan. Varken en första skriftväxling under åren 2000 och 2001 eller en andra under 2007 erbjöd någon lösning på meningsskiljaktigheterna. Då begärde kommissionen att frågan skulle tas upp vid sammanträdet för Europaskolornas styrelse den 20–22 oktober 2008. Den 20 november 2008 hölls en videokonferens mellan företrädare för kommissionen och utbildningsministeriet, men inte heller denna kunde överbrygga oenigheten. Den 13 januari 2009 ingav kommissionen en sista begäran till styrelsen i syfte att finna en lösning på situationen och meddelade samtidigt att den, om inget resultat uppnåddes, ansåg sig tvungen att väcka talan vid domstolen.

29

Frågan om tolkningen av artiklarna 12.4 a och 25.1 i konventionen diskuterades vid styrelsesammanträdet den 20–21 januari 2009. Efter mötet konstaterade styrelsen att den ”inte hade lyckats slita tvisten och noterade att kommissionen hade för avsikt att vända sig till domstolen för att där väcka talan om tolkning och tillämpning mot Förenade kungariket med stöd av artikel 26 i konventionen i kombination med artiklarna 10 EG och 39 EG”.

30

Under dessa förhållanden beslutade kommissionen att väcka förevarande talan.

31

Kommissionen har yrkat att domstolen, med stöd av artikel 26 i konventionen, ska uttala sig om hur artikel 12.4 a sista meningen i konventionen ska tolkas samt pröva huruvida Förenade kungariket tillämpar den bestämmelsen korrekt, särskilt när det gäller lärare som har utstationerats av England och Wales vid Europaskolorna, och således uppfyller de förpliktelser som följer av den bestämmelsen och av artikel 25.1 i konventionen.

32

Kommissionen anser att sista meningen i artikel 12.4 a i konventionen ålägger medlemsstaterna en skyldighet att garantera att de utstationerade lärarna behåller de rättigheter i fråga om befordring och pension som garanteras enligt nationella regler. Denna konvention tilldelar, på grund av detta och i detta avseende, de utstationerade lärarna en rättighet.

33

Denna tolkning bekräftas enligt kommissionen av bestämmelsens klara och ovillkorliga lydelse samt av sammanhanget och bestämmelsens syfte, vilket är att lärarna inte ska missgynnas av sin utstationering.

34

Kommissionen har också gjort gällande att termen ”befordring” ska ges en fristående tolkning och avser att omfatta de olika nationella ersättningssystem som är tillämpliga på lärare vid utstationering. Termens stora räckvidd bekräftas av en analys av de olika språkversionerna.

35

Förenade kungariket anser däremot att artikel 12.4 a i konventionen riktar sig uteslutande till styrelsen och inte ålägger medlemsstaterna någon skyldighet.

36

Enligt Förenade kungariket bekräftas denna tolkning dels av bestämmelsens lydelse, som hör till avdelning II med rubriken ”Skolornas organ” i vilken ingen bestämmelse ålägger medlemsstaterna några skyldigheter, dels av den hänvisning som i artikel 3.2 i konventionen görs till artikel 12 i konventionen.

37

Enligt Förenade kungariket innebär artikel 12.4 a i konventionen att styrelsen vid utövandet av sina administrativa funktioner måste iaktta nationella regler i fråga om befordran och pension. Det skulle nämligen enligt Förenade kungariket inte vara rimligt att anse att konventionen ålägger medlemsstaterna att följa sin egen lagstiftning.

38

Enligt Förenade kungariket skulle det också strida mot artikel 165.1 FEUF, enligt vilken medlemsstaterna själva bestämmer hur deras utbildningssystem ska vara organiserade, om konventionen ålade medlemsstaterna en skyldighet att tillerkänna lärare som har utstationerats eller utnämnts vid Europaskolorna rättigheter som dessa lärare inte kan göra anspråk på enligt nationell lagstiftning.

39

Dessutom har denna medlemsstat gjort gällande att termen ”befordring”, i den betydelse som är allmänt vedertagen i Förenade kungariket, uteslutande avser att en lärare går vidare till en högre administrativ tjänst med större ansvar inom skolornas organisation, exempelvis en tjänst som rektor eller biträdande rektor (”head teacher” eller ”deputy head teacher”). När det gäller termerna ”rättigheter som garanteras” enligt nationella regler, har Förenade kungariket i huvudsak hävdat att dessa termer ska tolkas bokstavligt och restriktivt. En befordring – som inte automatiskt följer av tjänstetid utan som läraren måste ansöka om och som läraren åtnjuter endast om han eller hon uppfyller vissa krav – utgör således inte en rättighet som garanteras enligt nationella regler.

40

Meningsskiljaktigheterna mellan kommissionen och Förenade kungariket avseende tolkningen av sista meningen i artikel 12.4 a i konventionen rör i huvudsak två frågor. Den första är huruvida denna bestämmelse innehåller någon skyldighet för de medlemsstater som är parter till konventionen och den andra är vilken räckvidd termerna ”rättigheter ifråga om befordring som garanteras” enligt nationella regler ska anses ha.

41

När det gäller den första frågan erinrar domstolen inledningsvis om att det i artikel 12.4 a i konventionen föreskrivs att styrelsen, i administrativa frågor, varje år på förslag av skolinspektörsnämnderna ska besluta om behovet av lärarpersonal genom inrättande eller indragning av tjänster. Den ska säkerställa en rättvis fördelning av tjänster mellan medlemsstaterna. Den ska tillsammans med regeringarna lösa frågor angående utnämning eller utstationering av lärare på de olika nivåerna och studievägledare i skolan. Personalen ska behålla de rättigheter i fråga om befordring och pension som garanteras enligt nationella regler.

42

Det framgår således av nämnda bestämmelses lydelse att – medan de tre första meningarna i bestämmelsen tilldelar styrelsen befogenheter som vid behov ska utövas i samarbete med regeringarna – den tredje meningen är formulerad på ett neutralt sätt genom att fastställa att lärarna har rätt att behålla de rättigheter i fråga om befordring och pension som garanteras enligt nationella regler, utan att specificera vem som ska garantera att lärarna behåller dessa rättigheter.

43

Det är emellertid uppenbart att nämnda rättigheter inte skulle kunna behållas om de medlemsstater som är parter till konventionen var fria att utforma sina nationella regler och de bestämmelser som reglerar utnämning eller utstationering av sina lärare vid en Europaskola på ett sätt som skulle frånta dessa lärare deras rättigheter under den tid som utnämningen eller utstationeringen avser.

44

I detta avseende påpekar domstolen att de vid Europaskolorna utnämnda eller utstationerade lärarnas rättigheter i fråga om befordring och pension helt och hållet bestäms av respektive nationella regler och att det följaktligen är omöjligt för styrelsen att garantera att dessa rättigheter behålls när dessa regler inte möjliggör att rättigheterna behålls. Styrelsen är visserligen skyldig att iaktta de nationella reglerna, men det är ändå så att tillämpningen av dessa regler på utnämnda eller utstationerade lärare inte kräver något agerande från styrelsens sida och att det är svårt att tänka sig att styrelsen, med beaktande av att styrelsens befogenheter är begränsade och strikt avgränsade av konventionen, kan åsidosätta lärarnas rättigheter i fråga om befordring och pension enligt nationella regler.

45

Domstolen konstaterar att under sådana omständigheter skulle Förenade kungarikets tolkning av sista meningen i artikel 12.4 a i konventionen – som innebär att bestämmelsen riktar sig uteslutande till styrelsen i syfte att ålägga den att iaktta de nationella reglerna avseende befordring och pension – frånta bestämmelsen all ändamålsenlig verkan.

46

I motsats till vad Förenade kungariket har gjort gällande ska denna bestämmelse således tolkas på så sätt att den också för de medlemsstater som är parter till konventionen innebär en skyldighet att garantera att lärarna, under den tid utnämningen eller utstationeringen vid Europaskolorna varar, behåller de rättigheter i fråga om befordring och pension som garanteras enligt nationella regler.

47

Detta konstaterande motsägs varken av det faktum att artikel 12 i konventionen hör till avdelning II med rubriken ”Skolornas organ”, i vilken anges vilka uppgifter styrelsen ska ha i administrativa frågor, eller av den hänvisning som i artikel 3.2 i konventionen görs till artikel 12 i konventionen.

48

Även om det står klart att artikel 12 i huvudsak anger vad som åligger styrelsen bör det påpekas att denna artikel, i näst sista meningen i punkt 4 a, också avser ”regeringarna” och att sista meningen i denna bestämmelse, som konstaterats ovan i punkt 42 i denna dom, inte är formulerad på ett sådant sätt att den innebär ett åläggande för styrelsen, utan i stället på ett sådant sätt att den anger en ovillkorlig rättighet för de lärare som är utnämnda eller utstationerade vid Europaskolorna.

49

Placeringen av denna sista mening förklaras av historiska skäl och av det inneboende samband som finns mellan syftet med denna mening och syftet med den föregående meningen. I stadgan för Europaskolan, som avses i punkt 2 i denna dom, i dess lydelse av den 12 april 1957, var dessa meningar förenade och artikel 12.3 i stadgan föreskrev att styrelsen ”tillsammans med regeringarna [skulle avgöra] frågor om utnämning och utstationering av lärare och skolvärdar på ett sådant sätt att dessa behåller sina rättigheter i fråga om befordring och pension som garanteras enligt nationella regler och får del av de förmåner som tilldelas tjänstemännen i deras kategori i utlandet”. Det framgår tydligt av denna tidigare lydelse av stadgan att styrelsen och regeringarna tillsammans skulle avgöra frågor om utnämning och utstationering på ett sådant sätt att lärarna inte missgynnades på grund av deras utnämning eller utstationering vid en Europaskola. Även om konventionen i sin nuvarande lydelse ytterligare stärker skyddet för lärarna genom att tillerkänna dem en uttrycklig och ovillkorlig rättighet, avser den på intet sätt att befria regeringarna från deras skyldigheter i detta avseende.

50

I motsats till vad Förenade kungariket tycks anse, är dessutom denna skyldighet inte utan innehåll på grund av det faktum att medlemsstaterna är skyldiga att följa sin egen lagstiftning. Det framgår nämligen ovan att det ansvar som de medlemsstater som är parter till konventionen har för att uppnå det mål som avses i sista meningen i artikel 12.4 a i konventionen inte bara innefattar skyldigheten att iaktta nationella regler i fråga om befordring och pension, utan också skyldigheten att garantera att dessa regler utformas på ett sådant sätt att de inte utesluter lärare som är utnämnda eller utstationerade vid Europaskolorna.

51

En sådan skyldighet är dessutom inte oförenlig med artikel 165 FEUF. För det första berör den begränsning av Europeiska unionens befogenhet på utbildningsområdet som föreskrivs i denna artikel inte konventionen, eftersom denna inte är en sekundärrättsakt som antagits av ett av unionens organ, utan ett folkrättsligt avtal som ingåtts mellan medlemsstaterna och Europeiska gemenskaperna. Vad för det andra gäller det som anges i tredje skälet i konventionen – att det samarbetssystem av sitt eget slag mellan medlemsstaterna och Europeiska gemenskaperna som det är fråga om erkänner medlemsstaternas ansvar för organisationen av sina utbildningssystem – kan det konstateras att detta ansvar inte på något sätt påverkas av medlemsstaternas skyldighet att inte missgynna de lärare som är utnämnda eller utstationerade vid Europaskolorna i fråga om rättigheter till befordring och pension.

52

När det gäller den andra tolkningsfrågan – som parterna har olika uppfattning om och som avser vilken räckvidd termerna ”rättigheter ifråga om befordring som garanteras” enligt nationella regler, som återfinns i sista meningen i artikel 12.4 a i konventionen, ska anses ha – bör det påpekas att räckvidden av denna bestämmelse och därigenom det skydd som denna bestämmelse ger de lärare som är utnämnda eller utstationerade vid Europaskolorna inte kan skilja sig åt beroende på varifrån lärarna kommer och att nämnda termer således ska ges en självständig tolkning.

53

En sådan tolkning måste bland annat göra det möjligt att faktiskt uppnå målet med denna bestämmelse och måste således garantera att lärarna inte missgynnas i fråga om rättigheter till befordring och pension på grund av deras utnämning eller utstationering vid Europaskolorna.

54

När det gäller termen ”befordring” kan domstolen, mot bakgrund av nämnda mål med bestämmelsen, inte godta den restriktiva tolkning som Förenade kungariket har föreslagit. Såsom generaladvokaten har påpekat i punkterna 45 och 46 i sitt förslag till avgörande, avser denna term inte bara en lärares befordran till tjänster med en högre ställning i en skolas hierarki och som är förknippade med ett större ansvar, såsom en rektorstjänst, utan allt avancemang i karriären. Termen omfattar således även uppflyttning till högre tjänstegrader inom samma befattning, varvid den berörde får högre lön men inte vare sig en annan tjänstebeteckning eller utökat ansvar.

55

I motsats till vad Förenade kungariket tycks anse går det inte av termerna ”rättigheter som garanteras” enligt nationella regler att sluta sig till att det enda som avses i princip är fall där det i nationella regler föreskrivs en automatisk befordran med koppling till tjänstgöringstid. Såsom generaladvokaten har angett i punkterna 53–55 i sitt förslag till avgörande, framgår det av lydelsen av och ändamålet med den sista meningen i artikel 12.4 a i konventionen att denna bestämmelse avser att se till att lärare som är utnämnda eller utstationerade vid Europaskolorna får behålla alla rättigheter i fråga om karriärutveckling som föreskrivs i respektive nationella regler, oberoende av den form som dessa rättigheter har. Beroende på innehållet i de rättigheter som erkänns i dessa regler kan dessa rättigheter exempelvis innebära en automatisk rätt till befordran eller enbart en rätt att delta i de förfaranden som gör det möjligt att komma vidare i karriären. Däremot kan dessa rättigheter inte vara mer begränsade än de rättigheter som dessa lärare skulle ha åtnjutit om de hade stannat kvar på sin tjänst vid skolan i sin ursprungsmedlemsstat.

56

Av det ovan anförda följer att artikel 12.4 a sista meningen i konventionen ska tolkas så, att den förpliktar de medlemsstater som är parter till denna konvention att se till att de lärare som är utstationerade eller utnämnda vid Europaskolorna – under den tid som utstationeringen eller utnämningen varar – åtnjuter samma rättigheter i fråga om karriärutveckling och pension som dem som är tillämpliga på deras nationella motsvarigheter enligt deras ursprungsmedlemsstats regler.

57

Kommissionen anser att det anställningsavtal som engelska och walesiska lärare måste ingå med utbildningsministeriet för deras utstationering vid Europaskolorna är oförenligt med artiklarna 12.4 a och 25.1 i konventionen, eftersom det innebär att lönen för dessa lärare fryses vid då gällande löneklass för hela utstationeringsperioden och eftersom det hindrar dem från att ansöka om att flyttas upp till en högre löneklass eller komma i åtnjutande av de ”teaching and learning responsibility payments” som föreskrivs i STPCD.

58

Enligt kommissionen missgynnas de potentiella sökandena genom att det är omöjligt för dem att, under den tid utstationeringen varar, delta i den utvärdering som möjliggör för dem att få tillträde till ”post-threshold pay scale”. På grund av detta kan de, när de återvänder till Förenade kungariket efter utstationeringen, endast söka tjänster som omfattas av grundlöneskalan, vilket begränsar utbudet av tillgängliga tjänster.

59

Det faktum att lärarna i fråga under en nioårig utstationering inte kan komma i fråga för tilläggsbetalningar eller befordringar minskar enligt kommissionen i betydande utsträckning den lön som beaktas vid beräkningen av pensionsrättigheter och således storleken på den framtida pensionen för dessa lärare.

60

Kommissionen har dessutom gjort gällande att detta har en betydande negativ inverkan på unionens budget, eftersom unionens budget måste täcka en större skillnad mellan den lägre nationella lönen och den harmoniserade lönen enligt stadgan för den utstationerade personalen.

61

Kommissionen anser, med utgångspunkt i en ungefärlig uträkning, att unionens budget år 2008 var tvungen att täcka extra kostnader på ungefär 720000 euro för de 194 engelska och walesiska utstationerade lärarna. Denna kostnad är resultatet av den större skillnad som måste täckas enligt artikel 49.2 b i stadgan för den utstationerade personalen och följaktligen enligt artikel 25.2 i konventionen. Med utgångspunkt i denna uträkning kan det skäligen anses att det faktum att det är omöjligt för de engelska och walesiska utstationerade lärarna att få tillträde till ”post-threshold pay scale” orsakar en extra årlig kostnad för unionens budget på mellan 500000 och 1000000 euro.

62

Kommissionen har påpekat att den inte anser att de engelska och walesiska utstationerade lärarna automatiskt måste få tillträde till de högre löneskalorna för ”post-threshold teacher”, ”advanced teacher” och ”excellent teacher” och avancera inom dessa på samma sätt eller få del av ”teaching and learning responsibility payments”. Kommissionen anser det vara tillräckligt att dessa lärare får del av löneutvecklingen på samma villkor som alla andra lärare som är anställda i Förenade kungariket och att de således bland annat kan delta i de utvärderingsförfaranden som föreskrivs för tillträde till dessa löneskalor.

63

Enligt kommissionen framgår det av en noggrann undersökning av de olika yrkesmässiga normer och uppgifter som gäller avseende dessa löneskalor och tilläggsbetalningar att de lärare som är utstationerade vid Europaskolorna utför sådana uppgifter som i princip är ägnade att ge dem tillträde till nämnda löneskalor eller få del av nämnda tilläggsbetalningar.

64

Kommissionen anser att Förenade kungariket inte kan åberopa påstådda tekniska svårigheter för att rättfärdiga åsidosättandet av de skyldigheter som följer av konventionen. Dessutom ifrågasätter kommissionen att sådana svårigheter faktiskt föreligger eller att dessa svårigheter inte skulle kunna överbryggas med hjälp av insatser som står i proportion till de intressen som berörs.

65

När det för det första gäller genomförandet av utvärderingen av de utstationerade lärarna, har kommissionen påpekat att utvärderingen avseende tillträde till ”post-threshold pay scale” utförs av rektorerna vid respektive skola och att det inte tycks finnas något som hindrar att denna uppgift anförtros rektorn vid Europaskolan. Även andra lösningar är tänkbara. Förenade kungariket skulle kunna sända inspektörer som kontrollerar den utvärdering som rektorerna vid Europaskolorna genomför. Utvärderingen skulle kunna genomföras av utomstående. Även en kombination av dessa båda lösningar är tänkbar. Slutligen finns det inget som hindrar att de utvärderare från den nationella myndigheten som utför utvärderingarna av nationella sökande till ”advanced skills teachers”- och ”excellent teachers”-tjänsterna kommer till Europaskolorna, eftersom de redan utför utvärderingar i försvarsministeriets skolor i Tyskland och i andra länder utanför Förenade kungariket.

66

När det för det andra gäller Förenade kungarikets argument som grundar sig på att tillträdet till högre löneskalor är beroende av inrättandet av tjänster, har kommissionen påpekat att detta inte är fallet när det gäller tillträde till ”post-threshold pay scale”, vars införande i huvudsak utgör en förtäckt generell lönehöjning. När det gäller tillträdet till övriga högre löneskalor rör det sig om att skapa en tjänst i budgethänseende. Emellertid finns det inget som hindrar Förenade kungariket från att tilldela utbildningsministeriet ett lämpligt antal ”advanced skills teachers”- och ”excellent teachers”-tjänster för de utstationerade lärarna.

67

Förenade kungariket har ifrågasatt påståendet att dess behandling av de utstationerade lärarna strider mot artiklarna 12.4 a och 25 i konventionen.

68

Förenade kungariket anser att kommissionens talan bygger på en felaktig förståelse av stadgan för de utstationerade lärarna och av karaktären av de tilläggsbetalningar som föreskrivs i STPCD. I detta avseende har denna medlemsstat bland annat påpekat att de engelska och walesiska utstationerade lärarna inte nödvändigtvis tidigare var verksamma vid en nationell statsunderstödd skola och därför inte nödvändigtvis omfattades av STPCD före utstationeringen. STPCD utgör därför inte de ”nationella regler[na]” i den mening som avses i artikel 12 i konventionen.

69

Enligt Förenade kungariket har dessutom de utstationerade engelska och walesiska lärarna frivilligt lämnat sina tidigare tjänster för en ny tjänst vid en Europaskola på grundval av ett nytt anställningskontrakt som ingåtts med utbildningsministeriet. I nämnda kontrakt anges också att en utstationerad lärare inte kan ansöka om att få tillträde till de högre löneskalorna och de tilläggsbetalningar som avses i STPCD. Nämnda lärare har således frivilligt valt en tjänst som inte omfattas av STPCD.

70

För övrigt har Förenade kungariket gjort gällande att de tilläggsbetalningar som föreskrivs i STPCD inte ”garanteras” enligt nationella regler och inte utgör ”rättigheter i fråga om befordring”, i den mening som avses i artikel 12.4 a i konventionen. Dessa tilläggsbetalningar följer inte automatiskt av tjänstgöringstid, utan läraren måste ansöka om dem, och de tilldelas endast enligt vissa villkor. Dessutom är ”teaching and learning responsibility payments” och ”advanced skills teachers”- och ”excellent teachers”-systemen endast tillgängliga för det fall en skola beslutar att inrätta sådana tjänster. Tilläggsbetalningarna utgör inte heller en ”befordring” i den mening som avses i nämnda artikel, eftersom de lärare som får en sådan betalning fortfarande tjänstgör som ”lärare” och inte får en högre uppsatt tjänst.

71

Förenade kungariket anser att om de utstationerade lärarna hade rätt till tilläggsbetalningar utan att behöva utöva det ansvar som är förknippat med dem, skulle detta innebära att de lärare som är verksamma i Förenade kungariket diskriminerades. Förenade kungariket har bland annat bestritt att de utstationerade lärarna uppfyller de villkor som uppställs för att de ska få tilläggsbetalningar. Således föreligger inte någon faktisk likvärdighet mellan situationen för de europeiska lärarna och situationen för lärarna vid de statsunderstödda skolorna i Förenade kungariket.

72

Enligt Förenade kungariket skulle det faktum att kontrollen av Europaskolornas lärares yrkesmässiga kompetens inte skulle vara lika noggrann och sträng som den kontroll som föreskrivs på nationell nivå även utgöra en diskriminering av de lärare som är verksamma i Förenade kungariket. Den lösning som kommissionen föreslår – att nämnda kontroll utförs av inspektörer som utsänds från Förenade kungariket vid Europaskolorna – är inte tillräcklig för att garantera en likvärdighet i detta avseende.

73

När det slutligen gäller artikel 25 i konventionen har Förenade kungariket gjort gällande att även om Förenade kungarikets tolkning av artikel 12.4 a sista meningen i konventionen visade sig vara felaktig, skulle det ändå inte föreligga någon förlust för unionens budget. Det är visserligen möjligt att en del av de utstationerade och utnämnda engelska och walesiska lärarna vid Europaskolorna förvärvar rätten att få del av en tilläggsbetalning i framtiden, om de ger in en lämplig ansökan och denna godkänns. Eftersom beviljandet av en sådan rättighet är beroende av en individuell utvärdering av varje lärare, kan emellertid för närvarande inte någon av nämnda lärare göra anspråk på en sådan. Följaktligen har Förenade kungariket hittills fullgjort sin skyldighet att betala hela beloppet avseende lön som dessa lärare har rätt till.

74

Kommissionen har i huvudsak gjort gällande att Förenade kungariket har underlåtit att i enlighet med artikel 12.4 a sista meningen i konventionen se till att de lärare som England och Wales har utnämnt eller utstationerat vid Europaskolorna får behålla de rättigheter i fråga om befordring och pension som garanteras enligt nationella regler och följaktligen också, i strid med artikel 25.1 i samma konvention, underlåtit att fortsätta att betala ut lön till dessa lärare.

75

För att bedöma huruvida detta påstående är välgrundat prövar domstolen först huruvida STPCD för dessa lärare utgör de nationella regler som gäller för lärarna i fråga, i den mening som avses i artikel 12.4 a sista meningen i konventionen.

76

I detta avseende är det av betydelse att pröva huruvida medlemsstaterna som är parter till konventionen – även om de, såsom det erinras om i tredje skälet i konventionen, fortfarande är helt och hållet ansvariga för organisationen av sina utbildningssystem – är förhindrade att åberopa särdrag i utbildningssystemet för att undandra sig skyldigheter som följer av konventionen och för att frånta de lärare som de utnämner eller utstationerar vid Europaskolorna det skydd som föreskrivs i artikel 12.4 a sista meningen i konventionen.

77

Detta skulle vara följden av Förenade kungarikets argumentation som går ut på att STPCD inte utgör de nationella reglerna för de engelska och walesiska lärarna i den mening som avses i nämnda bestämmelse. Enligt denna argumentation skulle det, med beaktande av särdragen i denna medlemsstats utbildningssystem, helt enkelt inte finnas några nationella regler för den medlemsstaten.

78

Dessutom bör det påpekas att STPCD är obligatoriskt för alla statsunderstödda skolor i England och Wales och att majoriteten av de lärare som anställs inom dessa områden är anställda av en sådan skola. Påpekas bör även den omständigheten att också en stor del av de icke-statsunderstödda skolorna helt eller delvis tillämpar STPCD. Kommissionen har i detta avseende anfört, utan att på denna punkt bli motsagd av Förenade kungariket, att de icke-statsunderstödda skolor som endast delvis tillämpar STPCD i praktiken använder sig av de villkor som föreskrivs i STPCD som utgångspunkt och lägger till ytterligare förmåner samt att STPCD i själva verket tillämpas på 90 procent av de lärare som är anställda i denna medlemsstat.

79

Det standardanställningsavtal, som de lärare som är utnämnda eller utstationerade av England och Wales vid Europaskolorna ingår med utbildningsministeriet med anledning av utnämningen eller utstationeringen, föreskriver dessutom att de nationella löner som varje månad betalas ut till dessa lärare ska fastställas i enlighet med löneskalorna i STPCD och att dessa lärare ska ha rätt till årliga löneökningar som förhandlas fram på nationell nivå och är tillämpliga i kraft av STPCD. Det står således klart att även för nämnda lärare är arbetsförhållandena delvis reglerade genom STPCD och att det alltså endast är selektivt, bland annat när det gäller möjligheten till en högre löneskala och en tilläggsbetalning, som nämnda avtal utesluter tillämpningen av STPCD.

80

Vid dessa förhållanden måste det konstateras att STPCD utgör de nationella reglerna för de engelska och walesiska lärarna i den mening som avses i artikel 12.4 a sista meningen i konventionen.

81

När det gäller Förenade kungarikets argument att Förenade kungariket inte är skyldigt att tillerkänna alla de lärare som det utnämner eller utstationerar vid Europaskolorna de rättigheter i fråga om befordring som föreskrivs i STPCD, eftersom endast en del av dessa lärare före utnämningen eller utstationeringen var verksamma vid en statsunderstödd skola i England eller Wales, bör det påpekas att kommissionen inom ramen för denna talan inte har påstått att nämnda i STPCD föreskrivna rättigheter ska tillämpas på alla lärare som Förenade kungariket har utnämnt eller utstationerat, utan endast på de lärare som kommer från England och Wales. Den omständigheten att STPCD bland annat inte tillämpas på de lärare som är anställda i Skottland saknar följaktligen betydelse för prövningen av denna talan.

82

I den mån som inte bara de statsunderstödda skolorna i England och Wales, utan också en stor andel av de icke-statsunderstödda skolorna, helt eller delvis tillämpar STPCD, kan det för övrigt antas att flertalet av de engelska och walesiska utnämnda eller utstationerade lärarna vid Europaskolorna omfattades av villkoren i STPCD före utnämningen eller utstationeringen. Även om det skulle visa sig att en del av dessa lärare inte omfattades av STPCD på grund av att de antingen var anställda vid en icke-statsunderstödd skola som inte frivilligt tillämpade STPCD eller inte anställda vid någon skola alls, kan denna omständighet i vilket fall som helst inte motivera att Förenade kungariket, med stöd av det standardavtal som lärarna måste ingå med anledning av utnämningen eller utstationeringen vid Europaskolorna, utesluter samtliga engelska och walesiska lärare från vissa förmåner som föreskrivs i STPCD.

83

I motsats till vad Förenade kungariket har gjort gällande, motiveras denna uteslutning inte av det faktum att nämnda lärare undertecknar detta avtal med fri vilja och full insikt. Förvisso är det så att dessa lärare inte på något sätt är tvungna att ansöka om att utnämnas eller utstationeras vid en Europaskola samt kan ta reda på innehållet i det nya anställningsavtalet. Dessa lärare har dock inget annat val än att underteckna nämnda avtal, vars villkor påtvingas dem av utbildningsministeriet. Utan att frånta artikel 12.4 a sista meningen i konventionen dess ändamålsenliga verkan kan det under sådana omständigheter inte på goda grunder anses att lärarna frivilligt har avstått från nämnda i STPCD föreskrivna förmåner och de rättigheter som de tillerkänns i denna bestämmelse i konventionen.

84

Domstolen prövar därefter frågan huruvida tillträdet till mer fördelaktiga löneskalor, såsom ”post-threshold pay scale” och de löneskalor som tillämpas på ”excellent teachers” och ”advanced skills teachers”, samt åtnjutandet av andra tilläggsbetalningar, såsom ”teaching and learning responsibility payments”, som föreskrivs i STPCD, utgör rättigheter i fråga om befordring, i den mening som avses i den bestämmelsen. I detta avseende erinrar domstolen om att det redan har konstaterats i punkterna 54 och 55 i denna dom att även sådana rättigheter som innebär högre lön men inte en annan tjänstebeteckning för läraren, liksom sådana rättigheter som inte automatiskt tilldelas på grundval av tjänstgöringstid utan kräver att läraren deltar i förfaranden och uppfyller vissa villkor, utgör rättigheter i fråga om befordring, i den mening som avses i den bestämmelsen.

85

Av detta följer att domstolen inte kan godta Förenade kungarikets argument att de lärare, för vilka dessa löneskalor och betalningar gäller, har behållit sina befattningar och har behövt underkasta sig sådana förfaranden. Dessutom har kommissionen inte gjort gällande att de lärare som är utnämnda eller utstationerade av England eller Wales automatiskt måste få del av nämnda löneskalor och betalningar, men att de måste ha tillgång till dem på samma villkor som dem som gäller för engelska och walesiska lärare som omfattas av STPCD.

86

Förenade kungariket har gjort gällande att de utnämnda eller utstationerade lärarna i princip inte kan uppfylla de yrkesmässiga normer som måste vara uppfyllda för att en lärare ska få tillträde till dessa löneskalor samt utöva sådant ytterligare ansvar som är kopplat till tillämpningen av vissa av dessa löneskalor och betalningar. Domstolen påpekar i detta avseende att kommissionen har gjort en noggrann undersökning av dessa krav och åtaganden och därvid på ett rimligt sätt förklarat att ett stort antal av nämnda lärare uppfyller dessa normer och har likvärdiga åtaganden vid Europaskolorna.

87

Denna undersökning och dessa förklaringar har inte ifrågasatts genom de enstaka argument som framförts av Förenade kungariket och som i huvudsak går ut på att det inte föreligger någon faktisk likvärdighet mellan situationen för lärarna vid Europaskolorna och situationen för deras nationella motsvarigheter. Ett sådant påstående strider faktiskt mot artikel 10 i stadgan för den utstationerade personalen, enligt vilken de utnämnda eller utstationerade lärarna ska besitta de kvalifikationer och uppfylla de nödvändiga villkor som erfordras för att inneha motsvarande befattningar i de länder de kommer från. I den mån som nämnda argument grundar sig på uppfattningen att nämnda lärare per definition inte kan uppfylla dessa normer och ha sådana åtaganden mot bakgrund av att Europaskolorna inte fungerar exakt likadant som de statsunderstödda skolorna i England och Wales, beaktar inte argumenten Europaskolornas särskilda ställning och att de utgör ett system av sitt eget slag.

88

I motsats till vad Förenade kungariket har gjort gällande, innebär tillträdet till nämnda löneskalor och tilläggsbetalningar för de lärare som är utnämnda eller utstationerade av England och Wales vid Europaskolorna inte heller en diskriminering av deras nationella motsvarigheter med hänvisning till att det är omöjligt att utföra kontroller av Europaskolornas lärares yrkesmässiga kompetens lika noggrant och strängt som kontrollerna på nationell nivå. Såsom generaladvokaten har påpekat i punkterna 87–90 i sitt förslag till avgörande, är detta argument ogrundat, eftersom det är helt och hållet genomförbart att utföra sådana kontroller. Förenade kungariket har för övrigt inte närmare angett varför det anser att de olika lösningar som i detta avseende har föreslagets av kommissionen inte möjliggör att ett tillfredsställande resultat uppnås, utan har inskränkt sig till att påstå att det inte skulle vara tillräckligt att skicka nationella inspektörer till Europaskolorna.

89

Förenade kungariket har också anfört att många lärare vid de statsunderstödda skolorna i England och Wales inte omfattas av de löneskalor som föreskrivs för ”excellent teachers” och ”advanced skills teachers” eller ”teaching and learning responsibility payments” på grund av att ingen sådan tjänst eller mycket få sådana tjänster som ger rätt till dessa löneskalor och betalningar har inrättats vid deras skolor. Denna omständighet motiverar emellertid inte att samtliga engelska och walesiska utnämnda eller utstationerade lärare vid Europaskolorna utesluts från dessa löneskalor och betalningar.

90

Som svar på kommissionens begäran om inrättande vid Europaskolorna av ett antal sådana tjänster som står i proportion till antalet i England och Wales, har Förenade kungariket inte ifrågasatt att detta faktiskt är möjligt, men har uppgett att det antal tjänster som skulle inrättas vid Europaskolorna skulle vara mycket lågt eller till och med obefintligt och att det vid dessa förhållanden skulle vara svårt att avgöra vid vilka Europaskolor dessa tjänster skulle inrättas. Sådana praktiska svårigheter vid fördelningen av tjänster som ger rätt till nämnda löneskalor och betalningar kan emellertid inte motivera att några sådana tjänster inte inrättas vid Europaskolorna. Det står dessutom klart att Förenade kungariket, med stöd av artikel 12.4 a näst sista meningen i konventionen, kan få hjälp av styrelsen med att lösa dessa problem för att bland annat identifiera tjänster vid Europaskolorna att besätta med ”excellent teachers” och ”advanced skills teachers”.

91

Av det ovan anförda framgår att tillträdet till mer fördelaktiga löneskalor, såsom ”post-threshold pay scale” och de löneskalor som tillämpas på ”excellent teachers” och ”advanced skills teachers”, samt åtnjutandet av andra tilläggsbetalningar, såsom ”teaching and learning responsibility payments”, som föreskrivs i STPCD, utgör rättigheter i fråga om befordring, i den mening som avses i artikel 12.4 a sista meningen i konventionen, vilka Förenade kungariket måste säkerställa att de lärare som England och Wales har utnämnt eller utstationerat vid Europaskolorna omfattas av. Eftersom tillträdet till dessa löneskalor och betalningar har en direkt påverkan på storleken på den pension som dessa lärare kan kräva, utgör dessa också en rättighet i fråga om pension som garanteras enligt nationella regler i den mening som avses i den bestämmelsen.

92

När det slutligen gäller frågan huruvida Förenade kungariket tillämpar artikel 25.1 i konventionen korrekt, erinrar domstolen om att denna bestämmelse ålägger medlemsstaterna att bidra till Europaskolornas budget genom bidrag i form av fortsatt utbetalning av lön till de lärare som de utstationerar eller utnämner vid dessa skolor. Enligt punkt 2 i samma artikel, jämförd med artikel 49 i stadgan för den utstationerade personalen, ska unionen bidra till nämnda budget genom att betala det europeiska tillägget. I detta avseende har kommissionen, utan att bli motsagd av Förenade kungariket på denna punkt, företett sifferuppgifter som på ett rimligt sätt visar att frysningen av lönerna för de engelska och walesiska lärare som är utnämnda eller utstationerade vid Europaskolorna har gjort att unionen har varit tvungen att betala ett högre europeiskt tillägg till dessa lärare, vilket har orsakat en ökning av unionens årliga bidrag till skolornas budget.

93

Denna bedömning påverkas inte av Förenade kungarikets argument att tillträdet till de högre löneskalorna och tilläggsbetalningarna är beroende av en individuell utvärdering av varje lärare, vilken fortfarande inte har gjorts avseende de engelska och walesiska lärare som är utnämnda eller utstationerade vid Europaskolorna. Detta argument beaktar uppenbarligen inte vare sig att anledningen till att dessa utvärderingar inte ägt rum är att dessa lärare systematiskt har uteslutits från nämnda löneskalor och betalningar eller det faktum att det rimligen kan antas att vissa av dessa lärare redan skulle ha fått tillträde till dessa löneskalor och betalningar om de inte varit uteslutna därifrån.

94

Av detta följer att i den mån som en korrekt tolkning och en korrekt tillämpning av Förenade kungariket av artikel 12.4 a sista meningen i konventionen skulle ha lett till att denna medlemsstat bidrog i större utsträckning till Europaskolornas budget, finns det ett åtminstone indirekt samband mellan åsidosättandet av artikel 12.4 a i konventionen och den skyldighet som åligger medlemsstaterna enligt artikel 25.1 i konventionen. Detta samband har för övrigt inte bestritts av Förenade kungariket. Följaktligen har Förenade kungariket, genom att hindra nämnda lärare från att ansöka om att omfattas av en högre löneklass eller komma i åtnjutande av ”teaching and learning responsibility payments”, också åsidosatt artikel 25.1 i konventionen.

95

Mot bakgrund av det ovan anförda konstaterar domstolen följande. Förenade kungariket har gjort en felaktig tillämpning av artiklarna 12.4 a och 25.1 i konventionen genom att utesluta de engelska och walesiska lärare som är utnämnda eller utstationerade vid Europaskolorna, under den tid som utnämningen eller utstationeringen varar, från tillträde till mer fördelaktiga löneskalor, bland annat ”threshold pay”, ”excellent teacher system” och ”advanced skills teachers” och tillträde till andra i STPCD föreskrivna tilläggsbetalningar, såsom ”teaching and learning responsibility payments”.

96

Enligt artikel 69.2 i rättegångsreglerna ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Kommissionen har yrkat att Förenade kungariket ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom Förenade kungariket har tappat målet, ska kommissionens yrkande bifallas.

Mot denna bakgrund beslutar

domstolen (första avdelningen)

följande: