Mål C‑339/09

Skoma-Lux s. r. o.

mot

Celní ředitelství Olomouc

(begäran om förhandsavgörande från Nejvyšší správní soud)

”Gemensamma tulltaxan – Tullklassificering – Kombinerade nomenklaturen – Numren 2204 och 2206 – Jäst dryck av färska druvor – Verklig alkoholhalt på 15,8–16,1 volymprocent – Majsalkohol och betsocker tillsatt under framställningen”

Sammanfattning av domen

Gemensamma tulltaxan – Tulltaxenummer – Jäst dryck av druvor som tillsatts betsocker och majsalkohol under framställningen – Klassificering under nummer 2206 i Kombinerade nomenklaturen

(Rådets förordning nr 2658/87, bilaga I, nummer 2206; kommissionens förordning nr 1719/2005)

Rådets förordning nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordning nr 1719/2005, ska tolkas så, att en jäst dryck av färska druvor, som saluförs i flaskor om 0,75 liter och har en alkoholhalt uppgående till 15,8–16,1 volymprocent, och som under framställningen har tillsatts betsocker och majsalkohol, ska klassificeras under nummer 2206 i Kombinerade nomenklaturen i bilaga I till nämnda förordning.

Det ändamål för vilket produkten är avsett kan visserligen utgöra ett objektivt kriterium för klassificering, förutsatt att produkten endast kan användas för detta bestämda ändamål, vilket ska kunna konstateras med ledning av produktens objektiva egenskaper och kännetecken. Detta ändamål utgör emellertid bara ett relevant kriterium om klassificeringen inte kan företas endast utifrån produktens objektiva egenskaper och kännetecken.

(se punkterna 47, 48 och domslutet)

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen)

den 16 december 2010 (*)

”Gemensamma tulltaxan – Tullklassificering – Kombinerade nomenklaturen – Numren 2204 och 2206 – Jäst dryck av färska druvor – Verklig alkoholhalt på 15,8–16,1 volymprocent – Majsalkohol och betsocker tillsatt under framställningen”

I mål C‑339/09,

angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, framställd av Nejvyšší správní soud (Republiken Tjeckien) genom beslut av den 2 juli 2009, som inkom till domstolen den 24 augusti 2009, i målet

Skoma-Lux s. r. o.

mot

Celní ředitelství Olomouc,

meddelar

DOMSTOLEN (första avdelningen)

sammansatt av avdelningsordföranden A. Tizzano samt domarna J.‑J. Kasel, A. Borg Barthet, E. Levits och M. Safjan (referent),

generaladvokat: V. Trstenjak,

justitiesekreterare: handläggaren K. Malacek,

efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 9 september 2010,

med beaktande av de yttranden som avgetts av:

–        Skoma-Lux s. r. o., genom M. Filouš, advokát,

–        Celní ředitelství Olomouc, genom M. Brázda, i egenskap av ombud,

–        Tjeckiens regering, genom M. Smolek, i egenskap av ombud,

–        Greklands regering, genom G. Kanellopoulos, Z. Chatzipavlou och V. Karra, samtliga i egenskap av ombud,

–        Europeiska kommissionen, genom L. Bouyon, L. Jelínek och M. Šimerdová, samtliga i egenskap av ombud,

med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,

följande

Dom

1        Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av numren 2204 och 2206 i Kombinerade nomenklaturen i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1719/2005 av den 27 oktober 2005 (EUT L 286, s. 1) (nedan kallad KN).

2        Begäran har framställts i ett mål mellan Skoma-Lux s. r. o. (nedan kallat Skoma-Lux) och Celní ředitelství Olomouc (tullmyndigheten i Olomouc), angående klassificeringen i KN av en vara med beteckningen ”rött dessertvin Kagor VK”, som importeras till Republiken Tjeckien.

 Tillämpliga bestämmelser

3        KN, som infördes genom förordning nr 2658/87, bygger på det internationella systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallat HS). Systemet utarbetades av Tullsamarbetsrådet, numera Världstullorganisationen. Systemet inrättades genom den internationella konvention som ingicks i Bryssel den 14 juni 1983. Konventionen godkändes på Europeiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 12, s. 3). I KN återfinns nummer och undernummer med sex siffror från HS. Endast den sjunde och den åttonde siffran anger de undergrupper som uteslutande förekommer i KN.

4        För att lämna mer omfattande förklaringar om hur HS ska tillämpas publicerar Världstullorganisationen regelbundet förklarande anmärkningar till detta system (nedan kallade HSEN). På samma sätt har Europeiska kommissionen, för att säkerställa tillämpningen av KN, utarbetat förklarande anmärkningar till denna nomenklatur, med stöd av artikel 9.1 a andra strecksatsen i förordning nr 2658/87. Dessa förklarande anmärkningar, vilka regelbundet offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, ersätter inte HSEN, utan kompletterar dessa och ska läsas i förening med dem.

5        I 2002 års version av HS, vilken är tillämplig i målet vid den nationella domstolen, återfinns nummer 2204, under rubriken ”Vin av färska druvor, inbegripet vin som tillsatts alkohol; druvmust, annan än sådan enligt nr 2009”.

6        I HSEN anges, avseende nummer 2204, följande:

”2204.10  – Mousserande vin

                           – Annat vin; druvmust vars jäsning har förhindrats eller avbrutits genom tillsats av alkohol:

2204.21 – – På kärl rymmande högst 2 liter

2204.29  – – Andra

2204.30  – Annan druvmust

I)       Vin av färska druvor

Det vin som klassificerats under detta nummer är endast slutprodukten från alkoholjäsningen av färsk druvmust.

Detta nummer omfattar bl.a.:

...

4.      dessertvin (även benämnt starkvin), vilket har hög alkoholhalt och i allmänhet erhålls av must med hög sockerhalt; genom jäsningen omvandlas endast en del av sockret till alkohol. I vissa fall görs det starkare genom tillsats av alkohol eller av koncentrerad, med alkohol försatt must. Bland olika slag av dessert- eller starkvin märks kanarie- och cypernviner, lacryma christi, madeira, malaga, marsala, portvin, malvoisie, samos och sherry.

...”

7        I 2002 års version av HS återfinns även nummer 2206, under rubriken ”Andra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd; blandningar av jästa drycker samt blandningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans”.

8        I HSEN anges, avseende nummer 2206, följande:

”Detta nummer omfattar alla andra jästa drycker än de som omfattas av nr 2203–2205, t.ex:

...

10.      ingefärs- och örtdricka, vilka framställs av socker och vatten samt ingefära eller örter genom förjäsning med jäst.

Alla ovannämnda drycker kan vara naturligt mousserande eller vara kolsyrade på konstlad väg. De är fortfarande hänförliga till detta nummer när de gjorts starkare genom tillsats av alkohol eller när alkoholhalten ökats genom ytterligare jäsning, förutsatt att de behåller sin karaktär av varor enligt detta nummer.

...”

9        Den version av KN som är tillämplig i målet vid den nationella domstolen följer av förordning nr 1719/2005, vilken trädde i kraft den 1 januari 2006.

10      Del 1 i KN består av ett antal inledande bestämmelser. I avsnitt I A i denna del, med rubriken ”Allmänna bestämmelser för tolkning av [KN]”, föreskrivs följande:

”Vid klassificering av varor enligt [KN] skall följande gälla:

1.      Benämningarna på avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel är endast vägledande. Klassificeringen skall bestämmas med ledning av lydelsen av HS-numren (med fyrställig sifferkod), av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen och, om inte annat föreskrivs i HS-numren eller i anmärkningarna, med ledning av följande bestämmelser.

...”

11      Del 2 i KN består av tulltaxan. I avdelning IV i denna del, med rubriken ”Beredda livsmedel; drycker, sprit och ättika; tobak samt varor tillverkade av tobaksersättning”, ingår kapitel 22, med rubriken ”Drycker, sprit och ättika”. I detta kapitel ingår bland annat numren 2203–2206, som har följande lydelse:

”2203 00 Maltdrycker:

...

2204                Vin av färska druvor, inbegripet vin som tillsatts alkohol; druvmust, annan än sådan enligt nr 2009:

...

2205               Vermouth och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen:

...

2206 00 Andra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd; blandningar av jästa drycker samt blandningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

...”

12      Kapitel 22 i tulltaxan innehåller även kompletterande anmärkningar, vilka har följande lydelse:

”...

5.      Nr 2204 21 11–2204 21 99 och 2204 29 12–2204 29 99 omfattar t.ex. följande:

a)       Druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol, dvs. en vara

–        med en verklig alkoholhalt av minst 12 men understigande 15 volymprocent, och

–        framställd genom tillsats av en produkt som erhållits vid destillation av vin till ojäst druvmust med en naturlig alkoholhalt av minst 8,5 volymprocent.

b)       Vin som tillsatts alkohol, dvs. en vara

–        med en verklig alkoholhalt av minst 18 men högst 24 volymprocent,

–        framställd enbart genom att vin utan restsocker har tillsatts en orektificerad produkt, som har erhållits vid destillering av vin och som har en alkoholhalt av högst 86 volymprocent, och

–        som har en största halt av flyktig syra av högst 1,5 g per liter, uttryckt som ättiksyra.

c)       Starkvin, dvs. varor

–        med en total alkoholhalt av minst 17,5 volymprocent och en verklig alkoholhalt av minst 15 men högst 22 volymprocent, och

–        framställda av druvmust eller vin, som måste härröra från vinstockssorter, som i det tredje land där de har sitt ursprung har godkänts för framställning av starkvin och har en minsta naturlig alkoholhalt av minst 12 volymprocent,

–        genom frysning, eller

–        genom tillsats under eller efter jäsningen

–        antingen av en vara som erhållits vid destillation av vin,

–        eller av koncentrerad druvmust eller, beträffande vissa kvalitetsstarkviner, upptagna i en förteckning över dylika viner, som av tradition framställs på detta sätt, druvmust som koncentrerats genom direkt uppvärmning och som i övrigt motsvarar definitionen på koncentrerad druvmust,

–        eller en blandning av dessa produkter.

...”

 Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågan

13      Den 18 januari 2006 ingav Skoma-Lux till Celní úřad Olomouc (tullkontoret i Olomouc) en deklaration för övergång till fri omsättning av varor som salufördes under beteckningen ”rött dessertvin Kagor VK”. Dessa varor, vilka har sitt ursprung i Moldavien, deklarerades under KN-nummer 2204.

14      Celní úřad Olomouc företog en kontroll av tulldeklarationen och tog härvid ett varuprov för att identifiera ursprunget för den alkohol samt det socker och vatten som varorna innehöll. Det framgår av de analyser som företogs att varuprovet innehöll minst 25 procent socker som inte härrörde från druvsaften, utan troligtvis från en blandning av druvsaft, betsocker och socker som erhållits genom hydrolys av majsstärkelse. Enligt dessa analyser hade varorna tillverkats av sötad druvsaft som tillsatts majsalkohol, vilket hade medfört att jäsningsprocessen hade avbrutits.

15      Celní úřad Olomouc fann, i beslut av den 28 november 2006, att de varor som är i fråga i målet vid den nationella domstolen skulle, med hänsyn till de analyser som företagits, klassificeras under KN‑nummer 2206. Skälet härtill var att det inte rörde sig om ett starkvin, då det under framställningen hade berikats, inte med en produkt som erhållits vid destillation av vin, utan med alkohol som erhållits på annat sätt.

16      Den 5 april 2007 ogillade Celní ředitelství Olomouc det överklagande som Skoma-Lux hade gjort av beslutet från Celní úřad Olomouc.

17      Den 4 december 2007 ogiltigförklarade Krajský soud v Ostravě (regional domstol i Ostrava), på talan av Skoma-Lux, beslutet från Celní ředitelství Olomouc och återförvisade målet till myndigheten för förnyad prövning. Krajský soud v Ostravě fann att de varor som är i fråga i målet vid den nationella domstolen skulle klassificeras under KN-nummer 2204 och framhöll bland annat att tillsatsen av socker eller alkohol, oavsett ursprung, inte innebär att de aktuella varornas väsentliga egenskaper ändras, det vill säga att de har framställts av färska druvor.

18      Celní ředitelství Olomouc överklagade beslutet från Krajský soud v Ostravě till Nejvyšší správní soud (högsta förvaltningsdomstolen). Nejvyšší správní soud anser att de varor som är i fråga i målet ska klassificeras under KN-nummer 2206. Eftersom det har slagits fast att dessa varor innehåller majsalkohol härrör de nämligen inte uteslutande från druvor.

19      Med hänsyn till att utgången i det mål som Nejvyšší správní soud har att avgöra beror på tolkningen av tillämplig unionslagstiftning, beslutade den emellertid att vilandeförklara målet och ställa följande fråga till domstolen:

”Ska en vara med beteckningen ’rött dessertvin Kagor VK’, som tappats i flaskor om 0,75 liter och har en alkoholhalt på 15,8–16,1 volymprocent, och som under framställningen har tillsatts betsocker och majsalkohol – ingredienser som inte härrör från färska druvor – klassificeras under [KN-]nummer 2204 eller 2206?”

 Prövning av tolkningsfrågan

 Upptagande till sakprövning

20      Skoma-Lux har i sitt yttrande i huvudsak anfört att egenskaperna hos det röda dessertvinet Kagor VK inte motsvarar egenskaperna hos den vara som tolkningsfrågan avser. Detta vin framställs, enligt Skoma-Lux, genom jäsning av druvmust, vilken avbryts genom att vinet tillsätts vinalkohol eller vindestillat för att uppnå erforderlig alkoholhalt.

21      I ett förfarande enligt artikel 267 FEUF ankommer det uteslutande på den nationella domstolen, vid vilken tvisten anhängiggjorts och vilken har ansvaret för det rättsliga avgörandet, att mot bakgrund av de särskilda omständigheterna i målet bedöma såväl om ett förhandsavgörande är nödvändigt för att döma i saken som relevansen av de frågor som ställs till domstolen. Domstolen är följaktligen i princip skyldig att meddela ett förhandsavgörande när de frågor som ställts avser tolkningen av unionsrätten (se, bland annat, dom av den 13 mars 2001 i mål C‑379/98, PreussenElektra, REG 2001, s. I‑2099, punkt 38, och av den 8 september 2010 i de förenade målen C‑316/07, C‑358/07–C‑360/07, C‑409/07 och C‑410/07, Stoß m.fl., REU 2010, s. I‑0000, punkt 51).

22      Det följer av fast rättspraxis att nationella domstolars frågor om tolkningen av unionsrätten som ställs inom ramen för den beskrivning av omständigheterna i målet och av tillämplig lagstiftning som den nationella domstolen har lämnat på eget ansvar, och vilka det inte ankommer på domstolen att pröva riktigheten av, presumeras vara relevanta (se, bland annat, dom av den 7 juni 2007 i de förenade målen C‑222/05–C‑225/05, van der Weerd m.fl., REG 2007, s. I‑4233, punkt 22 och där angiven rättspraxis).

23      Domstolens uppgift inom ramen för en begäran om förhandsavgörande i fråga om tullklassificering består snarare i att ge den nationella domstolen vägledning i fråga om de kriterier vars tillämpning leder till en riktig klassificering i KN av de aktuella varorna än i att själv utföra klassificeringen, i synnerhet som domstolen inte nödvändigtvis förfogar över alla uppgifter som är oundgängliga för klassificeringen. Den nationella domstolen har under alla omständigheter bättre förutsättningar att göra klassificeringen. Domstolen får emellertid, i en anda av samarbete med de nationella domstolarna, lämna samtliga uppgifter som den anser vara nödvändiga (se, bland annat, dom av den 16 juli 2009 i mål C‑56/08, Pärlitigu, REG 2009, s. I‑6719, punkt 23 och där angiven rättspraxis).

24      Som kommissionen har anfört ankommer det följaktligen på domstolen att omformulera den fråga som har ställts på ett sådant sätt att det som domstolen ska avgöra är huruvida en jäst dryck av färska druvor, som saluförs i flaskor om 0,75 liter och har en alkoholhalt på 15,8–16,1 volymprocent, och som under framställningen har tillsatts betsocker och majsalkohol (nedan kallad den aktuella drycken), ska klassificeras under KN-nummer 2204 eller 2206.

 Tillämpning av förordning (EG) nr 600/2006

25      I beslutet om hänskjutande har Nejvyšší správní soud hänvisat till kommissionens förordning (EG) nr 600/2006 av den 18 april 2006 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen (EUT L 106, s. 5). Denna förordning antogs med stöd av artikel 9.1 a i förordning nr 2658/87, enligt vilken kommissionen är behörig att klargöra innehållet i tulltaxenummer. I förordningen klassificeras en vara som har samma egenskaper som den aktuella drycken under KN‑nummer 2206.

26      Kommissionen har i sitt yttrande anfört att nämnda förordning antogs till följd av att det röda dessertvinet Kagor VK hade klassificerats på olika sätt av tullmyndigheterna i medlemsstaterna.

27      Det framgår emellertid av fast rättspraxis att en förordning som reglerar villkoren för klassificering under ett nummer eller undernummer i tulltaxan är konstitutiv och kan inte ha retroaktiv verkan (se, bland annat, dom av den 7 juni 2001 i mål C‑479/99, CBA Computer, REG 2001, s. I‑4391, punkt 31, och av den 27 november 2008 i mål C‑403/07, Metherma, REG 2008, s. I‑8921, punkt 39).

28      Enligt skäl 1 i förordning nr 600/2006 har förordningen antagits för att säkerställa en enhetlig tillämpning av KN. Det är emellertid ostridigt att denna förordning trädde i kraft den 9 maj 2006, det vill säga efter ingivandet av deklarationen för övergång till fri omsättning av de varor som är i fråga i målet vid den nationella domstolen, och att den inte har tillerkänts retroaktiv verkan.

29      Mot bakgrund härav är förordning nr 600/2006 inte tillämplig i målet vid den nationella domstolen. Tolkningsfrågan ska således prövas utifrån förordning nr 2658/87, i dess lydelse enligt förordning nr 1719/2005.

 Prövning i sak

 Yttranden som har avgetts till domstolen

30      Skoma-Lux har hävdat att den aktuella drycken, vad avser dess särskilda organoleptiska egenskaper, dess objektiva kännetecken och dess ändamål, motsvarar de varor som klassificeras under KN-nummer 2204. Tullmyndigheterna i flera medlemsstater har utfärdat bindande klassificeringsbesked om att det röda dessertvinet Kagor VK ska klassificeras under nämnda KN-nummer.

31      Celní ředitelství Olomouc har anfört att nämnda dryck enligt HSEN ska klassificeras under KN-nummer 2206, eftersom den innehåller tillsatt alkohol som inte erhållits vid destillation av vin.

32      Den tjeckiska regeringen har framhållit att den alkohol som ingår i de drycker som klassificeras under KN-nummer 2204 uteslutande ska härröra från jäsning av druvor. Eftersom den aktuella drycken till viss del innehåller alkohol som inte är vinalkohol faller den under KN‑nummer 2206, vilket omfattar alla jästa drycker som inte kan klassificeras under andra nummer i kapitel 22 i KN.

33      Den grekiska regeringen anser att den aktuella drycken faller under KN‑nummer 2206. Enligt kompletterande anmärkning 5 till kapitel 22 i KN kan den nämligen inte klassificeras under KN-nummer 2204, eftersom den etylalkohol som används vid framställningen inte erhållits vid destillation av vin. Dessutom omfattar KN‑nummer 2206 drycker för vilka det är tillåtet att tillsätta etylalkohol som utvunnits ur majs, under förutsättning att basproduktens väsentliga egenskaper bevaras, vilket är fallet när det gäller den aktuella drycken.

34      Kommissionen är av den uppfattningen att det enligt HSEN inte är förbjudet att i vin tillsätta alkohol som inte härrör från druvor. Den aktuella drycken ska följaktligen, i princip, klassificeras under KN‑nummer 2204. Den aktuella drycken ska emellertid, enligt kommissionen, klassificeras under KN-nummer 2206, om karaktären hos denna jästa dryck av färska druvor, genom att betsocker och majsalkohol tillsätts under framställningen, ändras i en sådan utsträckning att produktens kännetecken påtagligt skiljer sig från de organoleptiska och kemiska kännetecknen hos de produkter som typiskt sett klassificeras under KN‑nummer 2204, såsom dessa kännetecken definieras i internationella och nationella standarder. Detta gäller särskilt för drycker där minst halva den verkliga alkoholhalten i volymprocent härrör från annat än färska druvor. Det ankommer på de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten att bedöma hur stor skillnad mellan kännetecknen som krävs i detta hänseende.

 Domstolens svar

35      Enligt fast rättspraxis ska, av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll, det avgörande kriteriet för klassificering av varor allmänt vara varornas objektiva kännetecken och egenskaper, såsom de definieras i tulltaxenumren i KN och i anmärkningarna till avdelningen eller kapitlet (se, bland annat, dom av den 18 juli 2007 i mål C‑142/06, Olicom, REG 2007, s. I‑6675, punkt 16, och av den 20 maj 2010 i mål C‑370/08, Data I/O, REU 2010, s. I‑0000, punkt 29).

36      Vidare erinrar domstolen om att såväl de anmärkningar som föregår de olika kapitlen i Gemensamma tulltaxan som HSEN är viktiga hjälpmedel för att säkerställa en enhetlig tillämpning av tulltaxan och utgör i sig giltiga tolkningsdata för densamma (se, bland annat, dom av den 20 november 1997 i mål C‑338/95, Wiener SI, REG 1997, s. I‑6495, punkt 11, och av den 29 april 2010 i mål C‑123/09, Roeckl Sporthandschuhe, REU 2010, s. I‑0000, punkt 29).

37      I detta fall nämns i nummer 2204 i HS ”vin av färska druvor, inbegripet vin som tillsatts alkohol”. I HSEN avseende detta nummer preciseras, när det gäller vin av färska druvor, att det vin som klassificerats under detta nummer endast är slutprodukten från alkoholjäsningen av färsk druvmust.

38      I nummer 2204 anges, som ett sådant vin av färska druvor, starkvin, även kallat dessertvin. Det är ostridigt att alkoholhalten i volymprocent för starkvin, vilken anges i kompletterande anmärkning 5 c till kapitel 22 i KN, motsvarar alkoholhalten för den aktuella drycken. Det är likaledes ostridigt att den aktuella drycken inte uppfyller villkoren i de kompletterande anmärkningarna 5 a och 5 b, vilka avser färsk druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol respektive vin som tillsatts alkohol.

39      Enligt kompletterande anmärkning 5 c till kapitel 22 i KN är det dessutom, beträffande starkvin, tillåtet med en tillsats under eller efter jäsningen. Denna tillsats får dock endast vara antingen en produkt som erhållits vid destillation av vin eller koncentrerad druvmust, alternativt en blandning av dessa produkter.

40      I motsättning till vad kommissionen har gjort gällande framgår det således klart och otvetydigt av HSEN avseende nummer 2204, jämfört med kompletterande anmärkning 5 c till kapitel 22 i KN, att alkohol som ingår i ett starkvin, oavsett om den är resultatet av alkoholjäsningen eller om den är tillsatt, måste härröra uteslutande från druvor.

41      Domstolen konstaterar därmed – utan att det finns anledning att pröva huruvida ett starkvin, i den mening som avses i nämnda KN-nummer, kan innehålla betsocker – att den aktuella drycken, som under framställningen har tillsatts majsalkohol, inte kan klassificeras under KN‑nummer 2204.

42      Det kan vidare konstateras att den aktuella drycken, med hänsyn till dess egenskaper och objektiva kännetecken, uppfyller villkoren för att klassificeras under KN-nummer 2206.

43      KN-nummer 2206 omfattar i själva verket ”[a]ndra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd; blandningar av jästa drycker samt blandningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans”. I HSEN preciseras att detta nummer omfattar alla andra jästa drycker än dem som omfattas av nr 2203–2205.

44      Av vad som ovan angetts följer att den aktuella drycken inte kan omfattas av KN-nummer 2204. Med hänsyn till dess sammansättning kan den inte heller klassificeras under KN-nummer 2203 00 avseende ”[m]altdrycker”, eller under KN-nummer 2205, avseende ”[v]ermouth och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen”.

45      När det gäller tillsats av alkohol och socker i den aktuella drycken, framgår det i HSEN avseende nummer 2206 att drycker som har tillsatts alkohol fortfarande ska vara hänförliga till detta nummer. Vidare kan en dryck som under framställningen har tillsatts socker klassificeras under nummer 2206. Det framgår nämligen av förklarande anmärkning 10 till HS avseende nummer 2206 att ingefärs- och örtdricka, vilka framställs av socker och vatten samt ingefära eller örter, faller under detta nummer.

46      Det faktum att drycker som omfattas av nummer 2206 tillsätts alkohol hindrar inte, enligt HSEN avseende nummer 2206, att klassificeringen kvarstår, förutsatt att de behåller sin karaktär av varor enligt detta nummer, det vill säga karaktären av jästa drycker. Det framgår av beslutet om hänskjutande att den aktuella drycken har smaken, färgen och doften av en jäst dryck som härrör från druvor. Den har följaktligen inte förlorat de särskilda organoleptiska kännetecken som är typiska för en jäst dryck (se, för ett liknande resonemang, dom av den 7 maj 2009, i mål C‑150/08, Siebrand, REG 2009, s. I‑3941, punkt 37).

47      När det gäller Skoma-Lux argument att det röda dessertvinet Kagor VK är avsett att drickas som vin och att det därmed ska klassificeras under KN-nummer 2204, erinrar domstolen om att det ändamål för vilket produkten är avsett visserligen kan utgöra ett objektivt kriterium för klassificering, förutsatt att produkten endast kan användas för detta bestämda ändamål, vilket ska kunna konstateras med ledning av produktens objektiva egenskaper och kännetecken (se dom av den 15 februari 2007 i mål C‑183/06, RUMA, REG 2007, s. I‑1559, punkt 36, och domen i det ovannämnda målet Roeckl Sporthandschuhe, punkt 28). Det ändamål för vilket produkten är avsett utgör emellertid bara ett relevant kriterium om klassificeringen inte kan företas endast utifrån produktens objektiva egenskaper och kännetecken (se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 december 1976 i mål 38/76, Industriemetall LUMA, REG 1976, s. 2027, punkt 7). Mot bakgrund av ovanstående är det tydligt att den aktuella drycken, med hänsyn till dess objektiva egenskaper och kännetecken, endast omfattas av KN‑nummer 2206.

48      Mot denna bakgrund ska tolkningsfrågan besvaras enligt följande: Förordning nr 2658/87, i dess lydelse enligt förordning nr 1719/2005, ska tolkas så, att en jäst dryck av färska druvor, som saluförs i flaskor om 0,75 liter och har en alkoholhalt på 15,8–16,1 volymprocent, och som under framställningen har tillsatts betsocker och majsalkohol, ska klassificeras under KN-nummer 2206.

 Rättegångskostnader

49      Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttranden till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (första avdelningen) följande:

Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1719/2005 av den 27 oktober 2005, ska tolkas så, att en jäst dryck av färska druvor, som saluförs i flaskor om 0,75 liter och har en alkoholhalt uppgående till 15,8–16,1 volymprocent, och som under framställningen har tillsatts betsocker och majsalkohol, ska klassificeras under nummer 2206 i Kombinerade nomenklaturen i bilaga I till nämnda förordning.

Underskrifter

---

* Rättegångsspråk: tjeckiska.