Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62008TN0584

    Mål T-584/08: Talan väckt den 30 december 2008 – Cantiere Navale De Poli mot kommissionen

    EUT C 55, 7.3.2009, p. 44–45 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    7.3.2009   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 55/44


    Talan väckt den 30 december 2008 – Cantiere Navale De Poli mot kommissionen

    (Mål T-584/08)

    (2009/C 55/79)

    Rättegångsspråk: italienska

    Parter

    Sökande: Cantiere Navale De Poli SpA (ombud: advokaterna A. Abate och R. Longanesi Cattani)

    Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

    Sökandens yrkanden

    Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

    ogiltigförklara kommissionens beslut nr K 20/2008 (f.d. nr 62/2008) av den 21 oktober 2008 om statligt stöd från Italien

    förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

    Grunder och huvudargument

    Genom rådets förordning (EG) nr 1177/2002 av den 27 juni 2002 (EGT L 172, s. 1), vilken antagits med stöd av artikel 87.3 c EG, inrättades en tillfällig skyddsordning för varvsindustrin i syfte att återställa de konkurrensvillkor som ändrats genom konkurrensbegränsande praxis från koreanska varv. Förordningen skulle ursprungligen upphöra att gälla den 31 mars 2004 men giltighetstiden förlängdes sedermera med ett år vilket gjorde det möjligt för varv inom gemenskapen att ingå fartygsbyggnadskontrakt till och med den 31 mars 2005 (det nya datum vid vilket förordningen upphörde att gälla) för vissa bestämda typer av transportfartyg. Dessa kontrakt kunde ges stöd med upp till sex procent av kontraktets värde. Sökanden har ingått fem kontrakt för byggnation av kemikalietankfartyg.

    Italien har, i syfte att finansiera samtliga kontrakt under perioden 2002–2005 anmält två finansieringar om 10 miljoner euro vardera. Kommissionen godkände genom beslut av den 19 maj 2004 den första finansieringen medan den genom det angripna beslutet fann att den andra finansieringen inte kunde godkännas. Kommissionen hävdar att den kompletterande finansieringen utgjorde nytt stöd i den mening som avses i artikel 4 i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 (EUT L 140, s. 1) i den del det överstiger 20 procent av den ursprungliga budgeten för stödordningen. Kommissionen gör vidare gällande att den kompletterande finansieringen var oförenlig med den gemensamma marknaden eftersom det anmäldes efter den 31 mars 2005, då förordning nr 1177/2002 upphörde att gälla.

    Sökanden gör gällande att den italienska regeringen inte innan den 31 mars 2005 kunde förbereda finansiering av kontrakt som den inte kände till, eftersom företagen hade rätt att ingå sådana kontrakt till och med den sista dagen förordningen var ikraft (31 mars 2005).

    Sökanden gör till stöd för sin talan mot det angripna beslutet särskilt gällande följande grunder:

    åsidosättande av förordning nr 1177/2002 mot bakgrund av gemenskapslagstiftarens särskilda syfte med artikel 87.3 c EG,

    åsidosättande av artikel 4.2 a i kommissionens förordning nr 794/2004 genom att den kompletterande finansieringen om 10 miljoner euro klassificerats som nytt stöd,

    rekommendationen av den 20 juni 2005 från WTO:s tvistlösningsorgan saknar betydelse i förhållande till de fartygsbyggnadskontrakt som det varit lagenligt att ingå enligt förordning nr 1177/2002,

    motivering saknas för påståendet att det saknas rättslig grund för att godkänna den kompletterande finansieringen,

    åsidosättande av principerna om god förvaltningssed, rätten att bli hörd, rätten till försvar, likabehandling samt subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen.


    Top