This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 62008TN0306
Case T-306/08 P: Appeal brought on 1 August 2008 by Kurt-Wolfgang Braun-Neumann against the judgment of the Civil Service Tribunal delivered on 23 May 2008 in Case F-79/07, Braun-Neumann v Parliament
Mål T-306/08 P: Överklagande ingett den 1 augusti 2008 av Kurt-Wolfgang Braun-Neumann av det beslut som personaldomstolen meddelade den 23 maj 2008 i mål F-79/07 Braun-Neumann mot parlamentet
Mål T-306/08 P: Överklagande ingett den 1 augusti 2008 av Kurt-Wolfgang Braun-Neumann av det beslut som personaldomstolen meddelade den 23 maj 2008 i mål F-79/07 Braun-Neumann mot parlamentet
EUT C 247, 27.9.2008, p. 22–22
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
|
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/22 |
Överklagande ingett den 1 augusti 2008 av Kurt-Wolfgang Braun-Neumann av det beslut som personaldomstolen meddelade den 23 maj 2008 i mål F-79/07 Braun-Neumann mot parlamentet
(Mål T-306/08 P)
(2008/C 247/43)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Klagande: Kurt-Wolfgang Braun-Neumann (Lohr am Main, Tyskland) (ombud: advokaten P. Ames)
Övrig part i målet: Europaparlamentet
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att förstainstansrätten ska
|
— |
upphäva det beslut som Europeiska unionens personaldomstol meddelade den 23 maj 2008 i mål F-79/07, |
|
— |
pröva målet i sak och bifalla klagandens ursprungliga yrkanden och följaktligen förplikta parlamentet att retroaktivt från och med den 1 augusti 2004 till sökanden betala den andra hälften av efterlevandepensionen efter Gisela Mandt med ett belopp på 1 670,84 euro per månad jämte ränta motsvarande räntesatsen för Europeiska centralbankens utlåningsfacilitet plus tre procent, |
|
— |
i andra hand återförvisa målet till Europeiska unionens personaldomstol |
Grunder och huvudargument
Överklagandet är riktat mot det beslut som personaldomstolen meddelade den 23 maj 2008 i mål F-79/07, Braun-Neumann, varigenom klagandens talan avvisades.
Till stöd för sitt överklagande gör klaganden gällande att personaldomstolen har gjort en felaktig rättstillämpning vid tolkningen av artikel 90.2 i tjänsteföreskrifter för tjänstemän i Europeiska gemenskapen, eftersom denna tolkning strider mot allmänna gemenskapsrättsliga principer. Enligt klagandens uppfattning var det fel av personaldomstolen att tolka en skrivelse så att den var en åtgärd som går någon emot. Vidare är kravet på rättssäkerhet uppfyllt endast om det anses att avsaknaden av information om vilka rättsmedel som står till buds påverkar vid vilken tidpunkt fristen för att väcka talan börjar löpa, eftersom en sökandes rättigheter annars undergrävs. Slutligen ska personaldomstolens tolkning anses oproportionerlig med hänsyn till konsekvenserna för klaganden.