1

I rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 230, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 20, s. 236) (nedan kallat direktivet) fastställs bland annat de gemenskapsbestämmelser som är tillämpliga på godkännande och återkallande av godkännande för utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden.

2

I nionde skälet i direktivet anges att godkännandebestämmelserna måste säkerställa en hög skyddsnivå, särskilt för att förhindra godkännande av växtskyddsmedel vilkas risker för hälsan, grundvattnet och miljön inte har undersökts tillräckligt. I detta skäl anges även att människors och djurs hälsa och miljön bör sättas före målet att förbättra växtproduktionen.

3

Växtskyddsmedel definieras i artikel 2 i direktivet som, bland annat, verksamma ämnen som är avsedda att förstöra oönskade växter. Verksamma ämnen utgörs enligt samma artikel av ämnen eller mikroorganismer, som har en allmän eller specifik verkan på skadliga organismer eller på växter, växtdelar eller växtprodukter.

4

I artikel 4.1 i direktivet föreskrivs att medlemsstaterna skall säkerställa att ett växtskyddsmedel endast godkänns om dess verksamma ämnen finns upptagna i bilaga 1 till direktivet.

5

Verksamma ämnen som inte finns upptagna i bilaga 1 kan under vissa förutsättningar omfattas av undantag under en övergångsperiod. Enligt artikel 8.2 i direktivet fick medlemsstaterna under tolv år efter anmälan av detta direktiv godkänna att växtskyddsmedel som innehöll verksamma ämnen som inte var upptagna i bilaga 1 och som fanns på marknaden två år efter anmälan av detta direktiv, det vill säga den 25 juli 1993, släpptes ut på den nationella marknaden. Kommissionen skulle påbörja ett arbetsprogram som syftade till att successivt undersöka sådana verksamma ämnen. Därefter kunde det beslutas om nämnda ämne skulle upptas i bilaga 1 till direktivet eller inte. Medlemsstaterna skulle se till att berörda godkännanden beviljades, återkallades eller ändrades på lämpligt sätt.

6

Kommissionen påbörjade i enlighet med dessa bestämmelser ett arbetsprogram för att successivt undersöka olika verksamma ämnen. Inom ramen för detta arbetsprogram skulle de berörda parter som önskade att ett visst ämne upptogs i bilaga 1 lämna alla nödvändiga uppgifter till kommissionen och medlemsstaterna inom en fastställd tid.

7

Genom kommissionens förordning (EEG) nr 3600/92 av den 11 december 1992 om närmare bestämmelser för genomförandet av den första etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i direktivet (EGT L 366, s. 10; svensk specialutgåva, område 3, volym 46, s. 203) fastställs ett förfarande för utvärdering av en första grupp ämnen i syfte att de eventuellt skulle upptas i bilaga 1 till direktivet.

8

I kommissionens förordning (EG) nr 451/2000 av den 28 februari 2000 om genomförandebestämmelser för den andra och tredje etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i direktivet (EGT L 55, s. 25) föreskrev kommissionen därefter att en andra och en tredje grupp ämnen skulle utvärderas i syfte att de eventuellt skulle upptas i bilaga 1 till direktivet.

9

I den andra gruppen aktiva ämnen ingår malation – som är föremål för förevarande förfarande – som är ett bekämpningsmedel vilket används, främst inom jordbruket, för att bekämpa olika insekter på en mängd jordbruks- och trädgårdsväxter och för att bekämpa mygg, flugor och insekter i hus och hem.

10

Det förfarande som infördes genom förordning nr 451/2000 inleddes i enlighet med artikel 4.1 i nämnda förordning genom att den producent som önskade att ett verksamt ämne upptogs i bilaga 1 till direktivet anmälde detta till den rapporterande medlemsstat som anges i bilaga I till förordningen. Republiken Finland var rapporterande medlemsstat med avseende på malation.

11

Enligt artikel 6.1 i förordning nr 451/2000 skulle den som ingett anmälan inlämna en sådan sammanfattande dokumentation och en fullständig dokumentation, såsom anges i artikel 6.2 och 6.3 i nämnda förordning till den rapporterande medlemsstaten.

12

Fristen för att lämna in denna dokumentation samt andra relevanta uppgifter som kunde bidra till utvärderingen fastställdes till den 30 april 2002 i enlighet med bestämmelserna i artikel 5.4 c och d i förordning nr 451/2000 och artikel 2 i kommissionens förordning (EG) nr 703/2001 av den 6 april 2001 om fastställande av de verksamma ämnen i växtskyddsmedel som skall utvärderas i den andra etappen av det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i rådets direktiv 91/414/EEG och om ändring av förteckningen över rapporterande medlemsstater för dessa ämnen (EGT L 98, s. 6).

13

Enligt artikel 7.1 i förordning nr 451/2000 skulle den rapporterande medlemsstaten, senast sex månader efter det att alla akter med dokumentation för ett visst verksamt ämne hade kommit in, meddela kommissionen om dokumentationen var fullständig eller ej. När det gällde sådana verksamma ämnen för vilka akten med dokumentation ansågs vara fullständig gjorde den rapporterande medlemsstaten en utvärdering av akten.

14

Enligt artikel 8.1 i förordning nr 451/2000 i dess ursprungliga lydelse skulle den rapporterande medlemsstaten så snart som möjligt, och senast tolv månader efter det att dokumentationen hade bedömts vara fullständig, överlämna en utvärderingsrapport om dokumentationen i vilken nämnda medlemsstat antingen rekommenderade att det verksamma ämnet skulle upptas i bilaga 1 till direktivet eller att det inte skulle upptas där.

15

Bestämmelserna i artikel 8 i förordning nr 451/2000 ändrades genom kommissionens förordning (EG) nr 1490/2002 av den 14 augusti 2002 om kompletterande tillämpningsföreskrifter för den tredje etappen av det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i direktivet och om ändring av förordning nr 451/2000 (EGT L 224, s. 23), på så sätt att ytterligare en etapp i förfarandet infördes.

16

Den rapporterande medlemsstaten skulle sålunda – samtidigt som den utfärdade en rekommendation till kommissionen att föra in det verksamma ämnet i bilaga 1 till direktivet eller att inte föra in det där – skicka ett utkast till rapport om bedömningen av dokumentationen till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet så snart som möjligt, dock senast tolv månader efter det att akten med dokumentation bedömts vara fullständig (artikel 8.1 i förordning nr 451/2000). I detta skede av förfarandet var det i princip inte möjligt att lämna in nya resultat från vetenskapliga undersökningar. Den rapporterande medlemsstaten kunde dock begära att anmälarna lämnade in sådana ytterligare uppgifter som var nödvändiga för att komplettera dokumentationen (artikel 8.2 i förordning nr 451/2000).

17

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet skulle då skicka den rapporterande medlemsstatens utkast till bedömningsrapport till de andra medlemsstaterna och fick organisera samråd med experter (granskning, peer review). I detta skede av förfarandet var det inte möjligt att lämna in nya resultat från vetenskapliga undersökningar. Den rapporterande medlemsstaten kunde dock, efter samtycke från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, begära att anmälarna inom en viss tidsfrist lämnade de kompletterande uppgifter som den rapporterande medlemsstaten eller Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet ansåg krävdes för att dokumentationen skulle vara fullständig (artikel 8.5 i förordning nr 451/2000).

18

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet skulle utvärdera den rapporterande medlemsstatens utkast till bedömningsrapport och avge ett yttrande till kommissionen om huruvida det verksamma ämnet kunde förväntas uppfylla säkerhetskraven i direktivet senast inom ett år efter mottagandet av nämnda utkast till bedömningsrapport. I tillämpliga fall skulle Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet yttra sig om de tillgängliga alternativ som uppgavs motsvara säkerhetskraven (artikel 8.7 i förordning nr 451/2000).

19

Kommissionen skulle senast sex månader efter mottagandet av yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, efter omständigheterna, avge ett utkast till ett beslut innebärande att det verksamma ämnet inte skulle föras in i bilaga 1 till direktivet och att medlemsstaterna skulle återkalla godkännandena för utsläppande på marknaden av växtskyddsmedel som innehöll detta ämne, eller ett utkast till direktiv för att föra in det verksamma ämnet i bilaga 1 till direktivet (artikel 8.8 i förordning nr 451/2000).

20

Den slutliga rättsakten skulle antas i enlighet med det så kallade kommittéförfarande som föreskrivs i bestämmelserna i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (EGT L 184, s. 23) jämförda med artikel 19 i direktivet och artikel 2 b i förordning nr 1490/2002, det vill säga efter yttrande av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

21

Sökandebolaget Cheminova A/S är ett danskt bolag som grundades år 1938 och vars verksamhet främst består i framställning och saluföring av växtskyddsmedel. Bolaget saluför sina produkter på två sätt. Antingen säljer det dem på gemenskapsmarknaden direkt till kunder med användning av sina egna nationella godkännanden, eller också väljer bolaget att sälja sina produkter via dotterbolag, exempelvis Cheminova Agro Italia Srl, Cheminova Bulgaria EOOD och Agrodan, SA, sökande i förevarande mål, eller via kunder. I det sistnämnda fallet kan även dotterbolagen eller kunderna inneha nationella godkännanden. Sökandebolagen säljer dessutom sina produkter till kunder utanför gemenskapsmarknaden, särskilt i Nordamerika och Afrika. Cheminova A/S, Cheminova Agro Italia, Cheminova Bulgaria och Agrodan (nedan tillsammans kallade de fyra Cheminova-sökandebolagen) ingår i en koncern vars moderbolag är Auriga Industries A/S. Det sistnämnda bolaget har inte någon egen affärsverksamhet.

22

Sökandebolaget Lodi SAS är ett franskt bolag som är specialiserat på framställning och försäljning av insekticider. Bolaget innehar i Frankrike godkännanden för försäljning avseende flera malationbaserade produkter.

23

Den 24 augusti 2000 ingav Cheminova A/S en ansökan till kommissionen om att malation skulle införas i bilaga 1 till direktivet. Kommissionen accepterade denna ansökan och upptog Cheminova A/S på förteckningen över ”anmälare”. Cheminova A/S lämnade in den sammanfattande och fullständiga dokumentationen till Republiken Finland som var rapporterande medlemsstat, och begärde därvid att en utvärdering skulle ske avseende fyra slags grödor, nämligen äpplen, jordgubbar, alfalfa och prydnadsväxter (växthusväxter). Republiken Finland meddelade kommissionen den 28 oktober 2002 att den dokumentation som Cheminova A/S lämnat in var fullständig.

24

Republiken Finland gjorde en utvärdering av malation och ingav, utan att ha begärt kompletterande vetenskapliga uppgifter från Cheminova A/S, den 2 februari 2004 sitt utkast till bedömningsrapport till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet för peer review. Detta utkast till bedömningsrapport – i vilket Republiken Finland rekommenderade att malation skulle införas i bilaga 1 till direktivet men med den begränsningen att det endast fick användas på prydnadsväxter i växthus – genomgick en peer review av medlemsstaterna och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. Denna granskning pågick mellan den 2 februari 2004 och den 13 januari 2006 utan att Republiken Finland eller Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet begärde att Cheminova A/S skulle inkomma med kompletterande vetenskapliga uppgifter. Under perioden den 4 april–24 november 2005 sände Cheminova A/S på eget initiativ vetenskapliga dokument rörande malation till Republiken Finland och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

25

Den 13 januari 2006 ingav Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet sina ”slutsatser angående granskningen av risken med bekämpningsmedel innehållande det verksamma ämnet malation”. Medlemsstaterna och kommissionen gjorde därefter inom Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa en bedömning av frågeställningen. Cheminova A/S ingav den 17 mars och den 31 juli 2006 ytterligare vetenskapliga dokument till kommissionen angående malation. Kommissionen föreslog i sin granskningsrapport av den 29 september 2006 att malation inte skulle föras in i bilaga 1 till direktivet.

26

Den 6 juni 2007 antog kommissionen, i överensstämmelse med yttrandet av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, beslut 2007/389/EG om att inte införa malation i bilaga 1 till rådets direktiv 91/414/EEG och om återkallande av godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller detta ämne (EUT L 146, s. 19) (nedan kallat det angripna beslutet). Detta beslut har följande lydelse:

”Artikel 1

Malation skall inte införas som ett verksamt ämne i bilaga I till [direktivet]

Artikel 2

Medlemsstaterna skall se till

Artikel 3

En eventuell övergångsperiod som beviljas av medlemsstaterna i enlighet med artikel 4.6 i [direktivet] skall vara så kort som möjligt och upphöra senast den 6 december 2008.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.”

27

Det förhållandet att malation inte skall föras in som verksamt ämne i bilaga 1 till direktivet motiveras i det angripna beslutet med att en rad frågor väcktes under utvärderingen av det verksamma ämnet. Dessa frågor rörde det faktum att genotoxiciteten hos isomalation inte kan uteslutas och samt effekterna av vissa toxikologiskt relevanta metaboliter. Det hade därför inte varit möjligt att utifrån den information som fanns tillgänglig dra slutsatsen att malation uppfyllde kriterierna för att införas i bilaga 1 till direktivet (skäl 5).

28

Det anges sålunda i det angripna beslutet att eftersom den tekniska varan innehöll isomalation, som är en förorening som på ett väsentligt sätt bidrar till malations toxicitetsprofil och vars genotoxicitet inte kan uteslutas, kan risken för användare, arbetstagare och andra personer som råkar befinna sig i närheten inte uteslutas. Vidare anges att det på grundval av den information som finns tillgänglig inte har kunnat bevisas att den exponering från akut och kroniskt intag av ätbara grödor som konsumenterna beräknas utsättas för är acceptabel, eftersom det inte finns tillräckligt med information om effekterna av vissa toxikologiskt relevanta metaboliter (skäl 5).

29

Trots de argument som Cheminova A/S framförde (mellan den 4 april 2005 och den 31 juli 2006) angående isomalation och metaboliter fann kommissionen att frågorna inte kunde avföras och att bedömningar på grundval av inlämnade uppgifter som granskats under expertmöten vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet inte hade visat att växtskyddsmedel innehållande malation, under föreslagna användningsvillkor, generellt uppfyllde kraven i direktivet (skäl 6).

30

Sökandebolagen har genom ansökan, som inkom till förstainstansrättens kansli den 30 augusti 2007, väckt talan om ogiltigförklaring av det angripna beslutet.

31

Genom särskild handling, som inkom till förstainstansrättens kansli den 5 september 2007, har sökandebolagen ingett en ansökan om interimistiska åtgärder. I denna ansökan har de yrkat att förstainstansrättens ordförande skall

32

Kommissionen har, i sitt skriftliga yttrande som inkom till förstainstansrättens kansli den 24 september 2007, yrkat att förstainstansrättens ordförande skall

33

Förstainstansrättens ordförande ställde i det interimistiska förfarandet vissa frågor till parterna vilka dessa besvarade skriftligen inom den föreskrivna fristen.

34

Enligt artiklarna 242 EG och 243 EG jämförda med artikel 225.1 EG kan förstainstansrätten, om den anser att omständigheterna så kräver, förordna om uppskov med verkställighet av en angripen rättsakt eller föreskriva nödvändiga interimistiska åtgärder.

35

I artikel 104.2 i förstainstansrättens rättegångsregler föreskrivs att en ansökan om interimistiska åtgärder skall ange föremålet för talan, de omständigheter som ställer krav på skyndsamhet och de faktiska och rättsliga grunder på vilka den begärda åtgärden omedelbart framstår som befogad (fumus boni juris). Uppskov med verkställigheten och interimistiska åtgärder kan beviljas av rätten, om det har fastställts att beviljandet vid första påseendet framstår som faktiskt och rättsligt befogat (fumus boni juris) och att åtgärderna ställer krav på skyndsamhet på så sätt att de – för att undvika att den som ansöker om de interimistiska åtgärderna orsakas allvarlig och irreparabel skada – måste beviljas och ha verkan redan innan målet har avgjorts i sak. Dessa villkor är kumulativa, vilket innebär att det inte kan förordnas om interimistiska åtgärder när ett av villkoren inte är uppfyllt (beslut av domstolens ordförande av den 14 oktober 1996 i mål C-268/96 P(R), SCK och FNK mot kommissionen, REG 1996, s. I-4971, punkt 30). Rätten skall även i förekommande fall göra en avvägning mellan de föreliggande intressena (se beslut av domstolens ordförande av den 23 februari 2001 i mål C-445/00 R, Österrike mot rådet, REG 2001, s. I-1461, punkt 73 och där angiven rättspraxis).

36

Vid denna helhetsbedömning i det interimistiska förfarandet förfogar rätten dessutom över ett omfattande utrymme för skönsmässig bedömning och är fri att med avseende på de särskilda omständigheterna i fallet i fråga avgöra sättet att pröva om dessa villkor är uppfyllda liksom i vilken ordning denna prövning skall utföras, då det inte finns någon bestämmelse i gemenskapsrätten i vilken det föreskrivs ett redan upprättat analysschema för bedömningen av om det är nödvändigt att bevilja interimistiska åtgärder (beslut av domstolens ordförande av den 19 juli 1995 i mål C-149/95 P(R), kommissionen mot Atlantic Container Line m.fl., REG 1995, s. I-2165, punkt 23, och av den 3 april 2007 i mål C-459/06 P(R), Vischim mot kommissionen, ej publicerat i rättsfallssamlingen, punkt 25).

37

Med beaktande av handlingarna i målet, och särskilt parternas svar på rättens frågor, anser förstainstansrättens ordförande att han förfogar över samtliga uppgifter som är nödvändiga för att avgöra förevarande ansökan om interimistiska åtgärder, utan att det är nödvändigt att först ge parterna tillfälle att yttra sig muntligen.

38

Kommissionen anser att ansökan om interimistiska åtgärder skall avvisas, eftersom den inte uppfyller de formella kraven i artikel 104.2 och 104.3 i rättegångsreglerna. I ansökan om interimistiska åtgärder hänvisas nämligen i huvudsak endast till den mycket omfattande texten i ansökan i målet rörande huvudsaken och det är i stort sett omöjligt att av den förstnämnda ansökan i sig förstå i vilka hänseenden det riktas kritik mot det angripna beslutet. De grunder som anförs i ansökan om interimistiska åtgärder för att visa att det föreligger fumus boni juris har framställts i endast nio punkter, medan grunderna för ogiltigförklaring anges i 88 punkter i ansökan rörande huvudsaken. Rätten skall i det interimistiska förfarandet emellertid inte beakta grunder som inte har angetts i själva ansökan om interimistiska åtgärder.

39

Kommissionen har tillagt att inte något annat sökandebolag än Cheminova A/S är personligen berört, i den mening som avses i artikel 230 fjärde stycket EG, av det angripna beslutet, vilket utgör en allmän tillämpningsrättsakt som endast är riktad till medlemsstaterna. De andra sökandebolagen är blott säljare eller användare av den aktuella produkten. Det framgår av de tre förteckningar som bifogats kommissionens yttrande att det finns en mängd andra aktörer, utöver nämnda sökandebolag, som använder malation eller som har tillstånd att saluföra ämnet. Talan, och därmed ansökan om interimistiska åtgärder, skall följaktligen avvisas såvitt angår dessa sökandebolag.

40

Enligt sökandebolagen kan talan rörande huvudsaken tas upp till sakprövning i enlighet med artikel 230 fjärde stycket EG, eftersom den riktas mot en rättsakt som har tvingande rättsverkningar vilka berör dem direkt och personligen. Cheminova A/S har i egenskap av anmälare av malation otvivelaktigt talerätt i målet rörande huvudsaken. När det skall avgöras huruvida en och samma talan, vilken har anhängiggjorts av flera sökande, kan tas upp till sakprövning, saknas det anledning att pröva de övriga sökandenas talerätt, om den ifrågavarande talan kan tas upp till sakprövning vad gäller en av dem (se beslut av förstainstansrättens ordförande av den 19 juli 2007 i mål T-31/07 R, Du Pont de Nemours (France) m.fl. mot kommissionen, REG 2007, s. II-2767, punkt 113, och där angiven rättspraxis).

41

Utöver Cheminova A/S har dessutom vart och ett av de andra sökandebolagen talerätt i målet rörande huvudsaken, eftersom samtliga innehar nationella godkännanden för försäljning av malationbaserade växtskyddsmedel, vilka har meddelats av behöriga nationella myndigheter. Eftersom ingen annan aktör fortsättningsvis kan erhålla ett sådant godkännande utgör dessa sökandebolag en sluten krets av aktörer. Alla deras godkännanden kommer såsom en direkt följd av det angripna beslutet att återkallas senast den 6 december 2007.

42

Det framgår av artikel 104.1 i rättegångsreglerna att en ansökan om interimistiska åtgärder endast kan prövas om den har framställts av den som är part i ett mål som är anhängiggjort vid förstainstansrätten. Denna regel innebär ett krav på att talan i målet rörande huvudsaken, till vilken ansökan om interimistiska åtgärder hänför sig, kan prövas av förstainstansrätten.

43

Det följer av fast rättspraxis att frågan huruvida talan rörande huvudsaken kan upptas till prövning i princip inte skall prövas inom ramen för ett förfarande om interimistiska åtgärder, för att inte föregripa prövningen av saken i målet. Det kan likväl vara nödvändigt att, för det fall det har gjorts gällande att det är uppenbart att talan rörande huvudsaken skall avvisas, fastställa om vissa omständigheter föreligger som gör det möjligt att vid första påseendet dra slutsatsen att talan rörande huvudsaken, som ansökan om interimistiska åtgärder är hänförlig till, kan prövas (beslut av domstolens ordförande av den 12 oktober 2000 i mål C-300/00 P(R), Federación de Cofradías de Pescadores de Guipúzcoa m.fl. mot rådet, REG 2000, s. II-8797, punkt 34, och beslut av förstainstansrättens ordförande av den 15 januari 2001 i mål T-236/00 R, Stauner m.fl. mot parlamentet och kommissionen, REG 2001, s. II-15, punkt 42, och av den 8 augusti 2002 i mål T-155/02 R, VVG International m.fl. mot kommissionen, REG 2002, s. II-3239, punkt 18).

44

En sådan prövning av huruvida talan kan upptas till sakprövning är nödvändigtvis förenklad, med hänsyn till att ett interimistiskt förfarande är brådskande (beslutet i det ovan i punkt 43 nämnda målet Federación Cofradías de Pescadores de Guipúzcoa m.fl. mot rådet, punkt 35).

45

I ett förfarande om interimistiska åtgärder kan frågan huruvida talan rörande huvudsaken kan upptas till sakprövning nämligen endast bedömas prima facie, eftersom syftet är att pröva huruvida sökanden har åberopat tillräckliga omständigheter som a priori motiverar slutsatsen att det inte kan uteslutas att talan rörande huvudsaken skall upptas till sakprövning. Rätten skall avvisa ansökan om interimistiska åtgärder endast om det är helt uteslutet att talan rörande huvudsaken kan upptas till sakprövning. Att i ett interimistiskt förfarande avgöra frågan huruvida talan kan upptas till sakprövning, när detta prima facie inte är helt uteslutet, skulle innebära att förstainstansrättens avgörande i huvudsaken föregreps (beslut av förstainstansrättens ordförande av den 17 januari 2001 i mål T-342/00 R, Petrolessence och SG2R mot kommissionen, REG 2001, s. II-67, punkt 17, och av den 19 december 2001 i de förenade målen T-195/01 R och T-207/01 R, Government of Gibraltar mot kommissionen, REG 2001, s. II-3915, punkt 47, och av den 7 juli 2004 i mål T-37/04 R, Região autónoma dos Açores mot rådet, REG 2004, s. II-2153, punkt 110).

46

Kommissionen har i förevarande fall bestritt att talan rörande huvudsaken kan upptas till sakprövning. Det skall således prövas huruvida det föreligger omständigheter som gör det möjligt att vid första påseendet dra slutsatsen att talan rörande huvudsaken i detta mål kan prövas.

47

Det skall i detta avseende konstateras att kommissionen, som har bestritt att de andra sökandebolagen, förutom Cheminova S/A, har talerätt i målet rörande huvudsaken, uttryckligen har medgett att det sistnämnda bolaget har talerätt. Eftersom Cheminova är anmälare avseende malation och verkligen har deltagit i det förfarande för utvärdering av ett verksamt ämne som föreskrivs i direktivet och omfattas av de processrättsliga skyddsregler som föreskrivs i den relevanta lagstiftningen, kan det inte vid första påseendet uteslutas att bolaget är direkt och personligen berört av det angripna beslutet i den mening som avses i artikel 230 fjärde stycket EG och att bolagets talan rörande huvudsaken kan upptas till sakprövning (beslutet i det ovan i punkt 40 nämnda målet Du Pont de Nemours (France) m.fl. mot kommissionen, punkt 112).

48

Under dessa omständigheter finns det, prima facie, ingen anledning att bedöma huruvida de andra sökandebolagen har talerätt, eftersom det är fråga om en och samma talan (se, för ett liknande resonemang, domstolens dom av den 24 mars 1993 i mål C-313/90, CIRFS m.fl. mot kommissionen, REG 1993, s. I-1125, punkt 31, svensk specialutgåva, volym 14, s. I-83, och förstainstansrättens dom av den 8 juli 2003 i mål T-374/00, Verband der freien Rohrwerke m.fl. mot kommissionen, REG 2003, s. II-2275, punkt 57, se även, för ett liknande resonemang, förstainstansrättens dom av den 6 juli 1995 i de förenade målen T-447/93–T-449/93, AITEC m.fl. mot kommissionen, REG 1995, s. II-1971, punkt 82). Denna rättspraxis, som är grundad på processekonomiska ställningstaganden, motiveras av den omständigheten att förstainstansrätten, även för det fall någon av nämnda sökandebolag inte har talerätt, skall sakpröva de grunder som anförts till stöd för yrkandet om ogiltigförklaring i deras helhet (se, för ett liknande resonemang, förstainstansrättens dom av den 9 juli 2007 i mål T-282/06, Sun Chemical Group m.fl. mot kommissionen, REG 2007, s. II-2149, punkt 52).

49

Det skall emellertid betonas att även om den rättspraxis som nämnts ovan i punkt 48 i förekommande fall skall beaktas i förfarandet rörande huvudsaken skall den inte tillämpas vid bedömningen av huruvida det föreligger ett krav på skyndsamhet inom ramen för ett interimistiskt förfarande.

50

Enligt fast rättspraxis skall kravet på skyndsamhet nämligen bedömas i förhållande till behovet av ett tillfälligt beslut, för att förhindra att en allvarlig och irreparabel skada vållas den part som ansöker om den interimistiska åtgärden. Denna part är skyldig att bevisa att den inte kan invänta ett avgörande i huvudsaken utan att personligen lida en skada som får allvarliga följder som inte kan avhjälpas (beslut av domstolens ordförande av den 15 juni 1987 i mål 142/87 R, Belgien mot kommissionen, REG 1987, s. 2589, punkt 23, och av den 8 maj 1991 i mål C-356/90 R, Belgien mot kommissionen, REG 1991, s. I-2423, punkterna 20 och 23).

51

Av detta följer att endast en part som har rätt att väcka talan rörande huvudsaken, till vilken ansökan om interimistiska åtgärder är hänförlig, kan tillåtas att styrka att det föreligger ett krav på skyndsamhet och att göra gällande att den personligen skulle vållas allvarlig och irreparabel skada om den interimistiska åtgärden inte beviljades. I avsaknad av en sådan begränsning skulle det, för att interimistiska åtgärder skall beviljas, räcka att de företag som berörs av en gemenskapsrättsakt går samman och gemensamt väcker talan om ogiltigförklaring med en därtill knuten ansökan om interimistiska åtgärder, varvid endast en av de sökande som väckt talan har talerätt i den mening som avses i artikel 230 fjärde stycket EG medan de övriga endast kan visa att de vållas allvarlig och irreparabel skada.

52

I det aktuella sammanhanget skall det således prövas huruvida det vid en prima facie-bedömning framstår som uppenbart att de andra sökandebolagen, förutom Cheminova A/S, inte har rätt att yrka ogiltigförklaring av det angripna beslutet vid förstainstansrätten i talan rörande huvudsaken.

53

Enligt artikel 230 fjärde stycket EG får varje fysisk eller juridisk person väcka talan mot ett beslut som, även om det utfärdats i form av ett beslut riktat till en annan person, direkt eller personligen berör honom.

54

Vad gäller frågan huruvida de andra sökandebolagen, förutom Cheminova A/S, vid första påseendet är personligen berörda av det angripna beslutet, vilket enbart riktar sig till medlemsstaterna (artikel 4 i det angripna beslutet), skall det konstateras att det angripna beslutet vid en prima facie-bedömning utgör en rättsakt med allmän giltighet i så måtto att det är tillämpligt på objektivt bestämda situationer och medför rättsverkningar för en allmänt och abstrakt angiven personkrets. Artiklarna 1 och 3 i det angripna beslutet rör nämligen ett verksamt ämne, malation, och de ekonomiska aktörer som innehar godkännanden för försäljning anges på ett allmän och abstrakt sätt. Mot bakgrund av dessa bestämmelser och med förbehåll för särdrag som är utmärkande för dessa ekonomiska aktörer berörs således nämnda aktörer vid en prima facie-bedömning på samma sätt av det angripna beslutet och de befinner sig i samma situation.

55

Det är emellertid inte uteslutet att bestämmelserna i denna rättsakt med allmän giltighet under vissa omständigheter kan beröra vissa av dessa aktörer personligen (se domstolens dom av den 16 maj 1991 i mål C-358/89, Extramet Industrie mot rådet, REG 1991, s. I-2501, punkt 13, av den 18 maj 1994 i mål C-309/89, Codorniú mot rådet, REG 1994, s. I-1853, punkt 19, svensk specialutgåva, volym 15, s. I-141, och av den 25 juli 2002 i mål C-50/00 P, Unión de Pequeños Agricultores mot rådet (REG 2002, s . I-6677, punkt 36).

56

Andra fysiska eller juridiska personer än dem som ett beslut är riktat till kan göra anspråk på att vara personligen berörda endast om beslutet angår dem på grund av vissa egenskaper som är utmärkande för dem eller på grund av en faktisk situation som särskiljer dem från alla andra personer och därigenom försätter dem i en ställning som motsvarar den som gäller för en person som ett beslut är riktat till (domstolens dom av den 15 juli 1963 i mål 25/62, Plaumann mot kommissionen, REG 1963, s. 197, 223, svensk specialutgåva, volym 1, s. 181, domarna i de ovan i punkt 55 nämnda målen Codorníu mot rådet, punkt 20, och Unión de Pequeños Agricultores mot rådet, punkt 36, samt dom av den 1 april 2004 i mål C-263/02 P, kommissionen mot Jégo-Quéré, REG 2004, s. I-3425, punkt 45).

57

Möjligheten att mer eller mindre exakt fastställa antalet rättssubjekt som berörs av en rättsakt, eller till och med deras identitet, innebär inte att dessa rättssubjekt skall anses personligen berörda av rättsakten, om det framgår att den är tillämplig i objektiva rättsliga eller faktiska situationer som anges i rättsakten i fråga (domstolens beslut av den 24 maj 1993 i mål C-131/92, Arnaud m.fl. mot rådet, REG 1993, s. I-2573, punkt 13, se även domstolens beslut av den 18 december 1997 i mål C-409/96 P, Sveriges Betodlares och Henrikson mot kommissionen, REG 1997, s. I-7531, punkt 37, och förstainstansrättens dom av den 22 februari 2000 i mål T-138/98, ACAV m.fl. mot rådet, REG 2000, s. II-341, punkt 64).

58

I förevarande fall tycks det som om de andra sökandebolagen, förutom Cheminova A/S, inte på något vis särskiljs genom vissa egenskaper som är utmärkande för dem utan berörs på samma sätt som alla andra säljare och användare av malation vilka befinner sig i samma situation. Det finns inte några konkreta uppgifter i det angripna beslutet som möjliggör slutsatsen att det antogs med beaktande av den särskilda situation som de andra sökandebolagen, förutom Cheminova A/S, befann sig i. Det tycks därför som om det uteslutande är på grund av deras objektiva status som ekonomiska aktörer vilka omfattas av det angripna beslutet som dessa sökandebolag skulle kunna göra anspråk på att påverkas av nämnda beslut. En sådan påverkan räcker emellertid inte för att någon skall anses personligen berörd i den mening som avses i artikel 230 fjärde stycket EG. Sökandebolagen har inte anfört något argument i motsatt riktning som kan föranleda en annan bedömning.

59

Vad gäller den omständigheten att de andra sökandebolagen, förutom Cheminova A/S, innehar nationella godkännanden för försäljning avseende malation räcker det att påpeka att blotta förekomsten av sådana tillstånd till försäljning, vilken potentiellt påverkas genom det angripna beslutet, inte medför att innehavaren av nämnda rättighet särskiljs, eftersom det är klarlagt att nämnda rättighet beviljas, med tillämpning av en allmän och abstrakt regel, objektivt bestämda aktörer (se, för ett liknande resonemang, förstainstansrättens beslut av den 28 november 2005 i mål T-94/04, EEB m.fl. mot kommissionen, REG 2005, s. II-4919, punkterna 53–55). Kommissionen har genom de tre förteckningar som den bifogat sitt yttrande visat att det finns ett stort antal andra bolag, utöver sökandebolagen, som också säljer och använder malation och som således i likhet med sökandebolagen innehar tillstånd till försäljning. Sökandebolagen har i sitt svar på en fråga från förstainstansrättens ordförande i det interimistiska förfarandet inte bestritt att de bolag som kommissionen nämnt finns på marknaden.

60

Sökandebolagen har vidare, som svar på en fråga från förstainstansrättens ordförande i det interimistiska förfarandet, ingett skrivelser i vilka de andra sökandebolagen, förutom Cheminova A/S, har getts tillgång till uppgifter som det sistnämna bolaget besitter. Dessa skrivelser var avsedda att underlätta för de nämnda sökandebolagen att erhålla nationella godkännanden för försäljning. Sökandebolagen har, med hänvisning till förstainstansrättens dom av den 11 september 2002 i mål T-13/99, Pfizer Animal Health mot rådet (REG 2002, s. II-3305, punkt 98), gjort gällande att nämnda skrivelser har gett upphov till särskilda rättigheter som motsvarar dem som det sökande företaget kunde göra anspråk på i det ovan i punkt 55 nämnda målet Codorníu mot rådet (punkt 21).

61

Det är i detta avseende tillräckligt att påpeka att de aktuella skrivelserna rörande tillgång till uppgifter varken hade till syfte eller verkan att ge de bolag till vilka de var ställda samma rättsliga ställning som Cheminova A/S. De innebar endast att det var lättare att erhålla nationella godkännanden för försäljning avseende malation och de kan därför inte ha en vidare räckvidd än dessa godkännanden själva. Det har redan slagits fast ovan i punkt 59 att de andra sökandebolagen, förutom Cheminova A/S, inte särskiljs genom dessa godkännanden. Hänvisningen till domen i det ovan i punkt 60 nämnda målet Pfizer Animal Health mot rådet är irrelevant, eftersom förstainstansrätten förklarade att talan i det målet kunde upptas till sakprövning endast mot bakgrund av en helhet av omständigheter som medförde att sökandeföretaget hade en särskild processrättslig ställning, särskilt den omständigheten att sökandeföretaget var ansvarigt för den första avyttringen av den aktuella produkten (domen i det ovannämnda målet Pfizer Animal Health mot rådet, punkterna 97, 98 och 105). Detta är inte fallet beträffande den processrättsliga ställningen för de andra sökandebolagen, förutom Cheminova A/S.

62

Även om det antas att det angripna beslutet kan ha olika verkningar beroende på vilken av de berörda säljarna eller användarna det rör sig om, räcker inte detta förhållande för att visa att de andra sökandebolagen, förutom Cheminova A/S, har vissa utmärkande egenskaper eller befinner sig i en faktisk situation som särskiljer dem från de aktörer som nämns i de förteckningar som kommissionen har framlagt. Sökandebolagen har nämligen inte preciserat i ansökan om interimistiska åtgärder i vilken mån de negativa konsekvenserna av det angripna beslutet medför synnerlig påverkan på deras rättigheter till försäljning, och detta på ett sådant sätt som särskiljer dem från alla andra aktörer av detta slag (se, för ett liknande resonemang, förstainstansrättens beslut av den 11 september 2007 i mål T-28/07, Fles-Werke m.fl. mot kommissionen, ej publicerat i rättsfallssamlingen, punkt 63).

63

Argumentet att de andra sökandebolagen, förutom Cheminova A/S, tillhör en sluten krets av bolag som senast den 6 december 2007 kommer att förlora sina godkännanden för försäljning skall inte heller godtas. För att förekomsten av en sådan krets skall kunna utgöra en omständighet som kan särskilja de enskilda i fråga med avseende på en rättsakt med allmän giltighet, krävs det enligt fast rättspraxis att den gemenskapsinstitution från vilken den ifrågasatta rättsakten härrör vid antagandet av densamma var skyldig att beakta dessa enskildas särskilda situation (se beslutet i det ovan i punkt 43 nämnda målet Federación de Cofradías de Pescadores de Guipúzcoa m.fl. mot rådet och kommissionen, punkt 46 och där angiven rättspraxis, förstainstansrättens dom av den 15 december 1994 i mål T-489/93, Unifruit Hellas mot kommissionen, REG 1994, s. II-1201, punkt 25, förstainstansrättens beslut av den 3 juni 1997 i mål T-60/96, Merck m.fl. mot kommissionen, REG 1997, s. II-849, punkt 58, och förstainstansrättens dom av den 27 juni 2001 i mål T-166/99, Andres de Dios m.fl. mot rådet, REG 2001, s. II-1857, punkt 54). I förevarande mål hade kommissionen emellertid inte någon sådan skyldighet när den antog det angripna beslutet.

64

Av det ovan anförda följer att det inte kan anses att de andra sökandebolagen, förutom Cheminova A/S, vid en prima facie-bedömning är personligen berörda av det angripna beslutet. Dessa sökandebolag har således inte rätt att göra gällande sin egen personliga situation i syfte att styrka att det föreligger ett krav på skyndsamhet. De har följaktligen inte heller rätt att framställa förevarande ansökan om interimistiska åtgärder.

65

I den mån som kommissionen har gjort gällande att ansökan om interimistiska åtgärder inte uppfyller formkraven i artikel 104.2 och 104.3 i rättegångsreglerna skall det erinras om att ansökan om interimistiska åtgärder bland annat skall ange de faktiska och rättsliga grunder på vilka den begärda åtgärden omedelbart framstår som befogad och den skall göras genom särskild handling och i enlighet med artiklarna 43 och 44 i nämnda rättegångsregler.

66

Det följer i detta avseende av fast rättspraxis att en ansökan om interimistiska åtgärder i sig skall göra det möjligt för svaranden att förbereda sitt yttrande och för rätten att pröva ansökan, i förekommande fall, utan att ha tillgång till andra uppgifter, eftersom de väsentligaste faktiska och rättsliga omständigheter som ansökan grundas på skall framgå på ett konsekvent och begripligt sätt av innehållet i själva ansökan (beslut av förstainstansrättens ordförande i det ovan i punkt 43 nämnda målet Stauner m.fl. mot parlamentet och kommissionen, punkt 34, beslut av den 7 maj 2002 i mål T-306/01 R, Aden m.fl. mot rådet och kommissionen, REG 2002, s. II-2387, punkt 52, av den 25 juni 2003 i mål T-175/03 R, Schmitt mot Europeiska byrån för återuppbyggnad, REGP 2003, s. I-A-175 och II-883, punkt 18, och av den 23 maj 2005 i mål T-85/05 R, Dimos Ano Liosion m.fl. mot kommissionen, REG 2005, s. II-1721, punkt 37).

67

I förevarande fall kan det visserligen anses att ansökan om interimistiska åtgärder faktiskt är bristfällig när det gäller de grunder som anförts till stöd för att det föreligger fumus boni juris, men i ansökan anges likväl omständigheter som gör det möjligt för förstainstansrättens ordförande att pröva dessa grunder i det interimistiska förfarandet. Det framgår nämligen av ansökan att sökandebolagen i huvudsak har gjort gällande att det saknas grund för det angripna beslutet i det att de relevanta vetenskapliga uppgifter som Cheminova A/S i rätt tid har framlagt vid de behöriga instanserna inte har beaktats. Sökandebolagen har dessutom framställt en invändning om rättsstridighet avseende förordning nr 1490/2002 på grund av att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet genom denna förordning med retroaktiv verkan tilläts delta i förfarandet för utvärdering av malation, trots att förfarandet redan hade inletts.

68

Det kan under dessa omständigheter inte anses att ansökan on interimistiska åtgärder inte uppfyller kraven i artikel 104.2 i rättegångsreglerna. Denna ansökan skall således upptas till sakprövning såvitt angår Cheminova A/S.

69

Enligt sökandebolagen är det nödvändigt att förevarande ansökan bifalls på grund av att det angripna beslutet innebär att de orsakas allvarlig och irreparabel skada. Skadan består i förlusten av deras godkännanden för försäljning av malationbaserade produkter senast den 6 december 2007, förlusten av kunder och den irreparabla förlusten av marknadsandelar till förmån för mycket starka konkurrerande företag som redan finns på marknaden. Det anseende som de fyra Cheminova-sökandebolagens viktigaste produkter åtnjuter skulle dessutom oåterkalleligen förstöras genom det angripna beslutet. Slutligen skulle det anseende som sökandebolagens andra, mångåriga, varumärken har på marknaden skadas genom det angripna beslutet.

70

När det gäller den bevisbörda som åligger sökandebolagen har de, med hänvisning till beslut av domstolens ordförande av den 21 oktober 2003 i mål C-365/03 P(R), Industrias Químicas del Vallés mot kommissionen (REG 2003, s. I-12389), punkt 6, gjort gällande att det räcker att de styrker att de ”förmodligen” kommer att åsamkas allvarlig och irreparabel skada därför att de ”svårligen skulle kunna erbjuda” sina kunder ersättningsprodukter och att det finns en ”risk” för att de oåterkalleligen förlorar marknadsandelar med hänsyn till konkurrensvillkoren på den relevanta marknaden. Sökandebolagen har tillagt att denna fastställelse av nivån på beviskraven har bekräftats genom beslutet i det ovan i punkt 40 nämnda målet Du Pont de Nemours (France) m.fl. mot kommissionen.

71

Sökandebolagen anser vidare att de inte behöver visa att de förmodligen kommer att bli insolventa om det inte förordnas om uppskov med verkställigheten av det angripna beslutet utan det räcker att de styrker att de, om en sådan åtgärd inte vidtas, hamnar i en situation som kan leda till att deras ”marknadsandelar oåterkalleligt förändras” (beslut av förstainstansrättens ordförande av den 11 april 2003, i mål T-392/02 R, Solvay Pharmaceuticals mot rådet, REG 2003, s. II-1825, punkt 107, och av den 5 augusti 2003 i mål T-158/03 R, Industrias Químicas del Vallés mot kommissionen, REG 2003, s. II-3041, punkt 69), eller att deras ”ställning på marknaden” eller anseende påverkas (beslut av förstainstansrättens ordförande av den 20 juli 2000 i mål T-169/00 R, Esedra mot kommissionen, REG 2000, s. II-2951, punkt 45).

72

När det gäller förevarande mål har sökandebolagen uppgett att Cheminova A/S framställer tre olika slags växtskyddsmedel, nämligen insekticider, herbicider och fungicider. Cheminova saluför olika verksamma ämnen på marknaden för insekticider, däribland malation, klorpyrifos och dimetoat.

73

Italien och Spanien är de viktigaste marknaderna i Europa på vilka Cheminova A/S saluför malation genom sina dotterbolag Cheminova Agro Italia och Agrodan. Cheminova A/S säljer även malationbaserade produkter till Cheminova Bulgaria och till dotterbolag i Polen och Förenade kungariket. I andra stater inom gemenskapen saluför Cheminova A/S sina produkter direkt till kunder.

74

Det är uppenbart att skadan är överhängande och irreparabel, eftersom medlemsstaterna enligt det angripna beslutet senast den 6 december 2007 skall återkalla de godkännanden för försäljning av växtskyddsmedel som de fyra Cheminova-sökandebolagen innehar. Ett återkallande av dessa godkännanden kommer att medföra en oåterkallelig förlust av sökandebolagens samtliga marknadsandelar och kundkrets när det gäller malation. Deras andel av gemenskapsmarknaden för malation uppskattas till ungefär [konfidentiellt] ( 1 ).

75

När det gäller möjligheten att ersätta malation med ett annat verksamt ämne har sökandebolagen anfört att inga verksamma ämnen, från en teknisk synpunkt, är identiska. Eftersom det inte finns någon fullkomlig ersättningsmöjlighet måste sökandebolagens kunder ta hänsyn till ersättningsproduktens tekniska egenskaper innan de väljer att ersätta malation med nämnda produkt. Ur en rättslig synvinkel måste sökandebolagen inneha ett nationellt godkännande för att använda och saluföra ett ersättningsämne. Eftersom det tar tid att utverka sådana godkännanden är det troligt att marknaden under tiden kommer att ha erövrats av konkurrerande företag. Det skulle krävas ungefär tio års forskning och utveckling för sökandebolagen att introducera ett nytt verksamt ämne och en sådan introduktion skulle vara mycket kostsam. Från en affärsmässig synpunkt kan det inte rimligen krävas att sökandebolagen saluför andra tillverkares produkter. I strukturellt hänseende kännetecknas den relevanta marknaden av intensiv konkurrens och sökandebolagen har kraftfulla konkurrenter som inte bara kan erbjuda direkta ersättningsprodukter utan produkter som uppfyller alla behov i fråga om bekämpning av skadegörare, ogräs och sjukdomar.

76

Sökandebolagen har med avseende på produkter som konkurrerar med malation framlagt en tabell över 22 sannolika ersättningsämnen, varav klorpyrifos och abamektin, vilka saluförs av stora företag, exempelvis Dow, Bayer, DuPont, Syngenta och BASF. Dessa företag förfogar över väletablerade märkesprodukter som uppfyller behoven hos de kunder till vilka sökandebolagen inte längre har rätt att sälja malationbaserade produkter. Nämnda företag har också betydande ekonomiska resurser för de reklamåtgärder som krävs i samband med denna försäljning. De skulle således kunna erövra den marknad som de fyra Cheminova-sökandebolagen förlorar och konsolidera denna erövring.

77

Sökandebolagen har i detta avseende hänvisat till uttalanden av kunder hos Cheminova A/S, enligt vilka dessa, i avsaknad av malation, främst skulle använda klorpyrifos, fosmet och dimetoat.

78

Vad gäller ett eventuellt återinförande på marknaden av malation har sökandebolagen hänvisat till en undersökning som genomförts hos vissa av deras viktigaste kunder. De nio svar som erhållits från kunder i sex av gemenskapens medlemsstater bekräftar att det förmodligen skulle bli en oåterkallelig förlust av marknadsandelar och kunder.

79

När det gäller möjligheten för de fyra Cheminova-sökandebolagen att kompensera förlusten av malationbaserade produkter genom att ersätta dem med produkter ur deras eget produktutbud har de gjort gällande att denna ersättningsmöjlighet endast föreligger i fråga om klorpyrifosetyl och dimetoat.

80

Deras klorpyrifos- och dimetoatbaserade produkter kan emellertid inte betraktas som ersättningar för malationbaserade produkter. Sökandebolagen har nämligen inte de nationella godkännanden för försäljning som är nödvändiga i var och en av de medlemsstater där de för närvarande är verksamma. Det framgår härvid av en tabell att det saknas överensstämmelse med klorpyrifos- och dimetoatbaserade produkter i Spanien, som är sökandebolagens viktigaste marknad i gemenskapen. Sålunda skulle endast [konfidentiellt] procent av den förlorade användningen teoretiskt sett kunna återvinnas i Spanien genom försäljning av ersättningsprodukter som finns i sökandebolagens produktutbud. Denna procentsats motsvarar [konfidentiellt] procent av sökandebolaget Agrodans omsättning avseende malation.

81

Sökandebolagen har påpekat att malation har använts på gemenskapsmarknaden på ett fullständigt säkert sätt under cirka 40 år och har anfört att deras anseende i allmänhet och förtroendet för malation påverkas genom det angripna beslutet. Sökandebolagen skadas allvarligt på en marknad som är särskilt känslig för hälso- och miljöfrågor, vilket får allvarliga följder inte bara i affärsrelationerna med kunderna utan även i relationerna med de personer som i egenskap av aktieägare investerat. Cheminova A/S är innehavare av varumärket Fyfanon®™, som registrerades år 1969 och som sedan ungefär 40 år är företagets viktigaste produkt när det gäller saluföring av malation. Cheminova A/S är innehavare av andra relevanta malationvarumärken, vilkas anseende och ”goodwill” helt kommer att ödeläggas genom det angripna beslutet.

82

Sökandebolagen har vidare hävdat att om malation verkligen hade införts i bilaga 1 till direktivet, skulle Cheminova A/S i egenskap av anmälare, med stöd av artikel 13 i direktivet, ha kunnat vägra att ge sina konkurrenter och kunder tillgång till uppgifter som erhållits – till ett högt pris – för att uppnå att det verksamma ämnet infördes. I normala fall får konkurrenter och kunder tillgång till nämnda uppgifter – vilka är nödvändiga för att erhålla nationella godkännanden avseende det aktuella växtskyddsmedlet – endast mot erläggande av en betalning som beräknas på ett sådant sätt att anmälaren får ersättning för de kostnader denne har haft. På grund av att malation inte införs i bilaga 1 i direktivet orsakas Cheminova A/S skada som består i att bolaget inte åtnjuter det skydd för uppgifter som ett sådant upptagande medför.

83

När det gäller frågan huruvida den skada som det angripna beslutet ger upphov till är allvarlig har sökandebolagen uppgett att den omsättning som Cheminova A/S har, inkluderat den omsättning som Cheminova Agro Italia, Cheminova Bulgaria och Agrodan har, motsvarar ungefär [konfidentiellt] procent av koncernens sammanlagda omsättning år 2006. Enligt sökandebolagen framgår det av rapporten av Deloitte & Touch (bilaga till ansökan om interimistiska åtgärder) att den omsättning som är hänförlig till malation under kalenderåret 2006 uppgick till nästan [konfidentiellt] miljoner euro, vilket motsvarar [konfidentiellt] procent av de fyra Cheminova-sökandebolagens sammanlagda omsättning. [konfidentiellt] procent av denna omsättning är hänförlig till gemenskapsmarknaden. Den omsättning som uppnåtts i de länder som berörs av det angripna beslutet uppgår till ett sammanlagt belopp på nästan [konfidentiellt] miljoner euro år 2006, vilket motsvarar [konfidentiellt] procent av den sammanlagda omsättning som är hänförlig till malation.

84

Sökandebolagen har preciserat att de kommer att förlora sina försäljningsmöjligheter inom gemenskapen på grund av att de nationella godkännandena återkallas. När det gäller försäljning i tredjeland visar rapporten från Deloitte & Touch på skada i flera avseenden. Vissa tredjeländer följer gemenskapslagstiftningen, vilket innebär att beslutet att inte införa ett verksamt ämne i bilaga 1 till direktivet kommer att medföra att nämnda ämne förbjuds i dessa länder. Detta bekräftas av rapporten av Phillips McDougall (bilaga till ansökan om interimistiska åtgärder). I enlighet med artikel 5 i Rotterdamkonventionen om förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel (EUT L 63, 2003, s. 29) är dessutom konventionsstaterna skyldiga att anmäla förbud senast nittio dagar efter det att de har beslutats. En sådan anmälan kan leda till att det aktuella ämnet förs in i bilaga III till konventionen med följden att ämnet omfattas av ett förfarande med förhandsgodkännande vid export utom gemenskapen. Kommissionen har förberett en sådan anmälan.

85

Ett sådant beslut att inte införa ett verksamt ämne i bilaga 1 till direktivet, såsom det angripna, åtföljs dessutom vanligtvis av en fastställelse av gränsvärden för resthalter av det aktuella ämnet i produkter av vegetabiliskt ursprung. Fastställelsen av sådana gränsvärden för resthalter innebär i praktiken ett förbud mot import till gemenskapen av skördar eller produkter som behandlats med malation utanför gemenskapen. Osäkerheten angående gränsvärderna för resthalter är i vart fall tillräcklig för att väcka tvivel hos kunder utanför gemenskapen, vilket framgår av ett e-postmeddelande från Fundecitrus som är en sammanslutning av citrusfruktodlare i Brasilien. Deloitte & Touche beaktade dessa omständigheter vid bedömningen av den skada som är en följd av förlusten av möjligheten att sälja malation utanför gemenskapen.

86

Deloitte & Touche beräknade även en utebliven vinst till följd av den förväntade tillväxten inom ramen för ”rapsprojektet”. Cheminova A/S hade haft för avsikt att leverera malation till rapssektorn senast år 2009 och det fanns därför förväntningar på att ”rapsprojektet” skulle leda till en avsevärt högre omsättning och vinster för de malationbaserade produkterna. Deloitte & Touche hade uppskattat denna uteblivna vinst till mer än [konfidentiellt] miljoner euro fram till år 2011.

87

Mot bakgrund av alla de faktiska omständigheter som skulle beaktas vid bedömningen av skadans allvar uppgav Deloitte & Touche att de fyra Cheminova-sökandebolagen genom det angripna beslutet skulle åsamkas en skada som kunde beräknas till ett sammanlagt belopp på nästan [konfidentiellt] miljoner euro.

88

Sökandebolagen har hävdat att också sökandebolaget Lodi skulle åsamkas en allvarlig och irreparabel skada om den interimistiska åtgärden inte beviljades.

89

Kommissionen anser att den skada som sökandebolagen har påstått sig lida är av rent ekonomisk art. En sådan skada kan i allmänhet inte anses irreparabel, eftersom den kan avhjälpas genom ekonomisk ersättning vid ett senare tillfälle.

90

När det gäller frågan huruvida den påtalade skadan är allvarlig har kommissionen medgett att det angripna beslutet kommer att medföra försäljningsbortfall samt förlust av intäkter och marknadsandelar. Hög marknadsandel är emellertid inte i sig en målsättning. Ett företag har nämligen nytta av en hög marknadsandel endast om denna inbringar vinster till företaget. För att avgöra huruvida en förlust av marknadsandel är allvarlig eller ej skall denna andel följaktligen värderas i ekonomiska termer i förhållande till hela företagets ekonomiska storlek. En stor del av de fyra Cheminova-sökandebolagens försäljning av malation berörs inte av det angripna beslutet, eftersom endast [konfidentiellt] procent av deras försäljning äger rum på gemenskapsmarknaden.

91

Den skada som kan beaktas uppgår endast till [konfidentiellt] procent av Cheminova-koncernens omsättning för de kommande tre åren. En sådan skada kan inte anses allvarlig. Kommissionen har härvid hänvisat till beslut av domstolens ordförande av den 23 maj 1990 i de förenade målen C-51/90 R och C-59/90 R, Cosmos-Tank m.fl. mot kommissionen (REG 1990, s. I-2167).

92

Enligt kommissionen var det fel av sökandebolagen att beakta försäljningsbortfall och förlust av vinster efter år 2010 vid fastställelsen av skadan. Dessa förluster är nämligen tidsmässigt alltför avlägsna för att motivera den begärda interimistiska åtgärden. Sökandebolagen har dessutom sammanblandat försäljningen på gemenskapsmarknaden med försäljningen utanför denna marknad. Det angripna beslutet har emellertid endast verkningar på gemenskapsmarknaden och inte i tredjeland.

93

När det gäller frågan huruvida den påtalade skadan är irreparabel har kommissionen påpekat att sökandebolagen borde ha bevisat att hinder av strukturell eller rättslig art gör det omöjligt för dem att återerövra en väsentlig del av sina marknadsandelar med hjälp av bland annat lämpliga reklamåtgärder. Sökandebolagen har inte förebringat någon bevisning i detta avseende utan de har endast hävdat att vissa konkurrenter innehar stora marknadsandelar. Denna omständighet är emellertid inte i sig ett hinder av strukturell art som gör det omöjligt för sökandebolagen att återerövra sina marknadsandelar.

94

Förevarande ansökan om interimistiska åtgärder är för övrigt motsägelsefull med avseende på de verksamma ämnen som skulle kunna ersätta malation. De båda rapporter som sökandebolagen har framlagt till stöd för sin ståndpunkt kommer fram till rakt motsatta slutsatser härvidlag. De kunduttalanden som åberopats i syfte att visa att det knappast är möjligt att malation återinförs på marknaden föranleder inte den pessimistiska tolkning som sökandebolagen har gjort. Tvärtom framstår ett sådant återinförande som helt realistiskt.

95

Sökandebolagen har vidare medgett att de ämnen som skulle kunna ersätta malation inte utgör en fullkomlig ersättningsprodukt för detta ämne. Detta visar att malation, tack vare sina inneboende egenskaper, skulle kunna återerövra sin marknadsandel om det återinfördes på marknaden. Kommissionen anser följaktligen att sökandebolagen inte har bevisat att det föreligger oöverstigliga hinder som omöjliggör för dem att återerövra en ansenlig del av marknaden.

96

Kommissionen har härav dragit slutsatsen att det inte har styrkts att det föreligger ett krav på skyndsamhet i förevarande fall.

97

Enligt fast rättspraxis skall frågan huruvida en ansökan om interimistiska åtgärder ställer krav på skyndsamhet bedömas med beaktande av om det är nödvändigt att fatta ett interimistiskt beslut för att undvika att den som ansöker om de interimistiska åtgärderna orsakas allvarlig och irreparabel skada. Det behöver inte vara fastställt med absolut säkerhet att skadan är nära förestående utan det är tillräckligt att den ifrågavarande skadan, särskilt då den beror på förekomsten av ett antal faktorer, är förutsebar med en tillräcklig grad av sannolikhet (se beslut av förstainstansrättens ordförande av den 7 juni 2007 i mål T-346/06 R, IMS mot kommissionen, REG 2007, s. II-1781, punkterna 121 och 123 och där angiven rättspraxis). Sökanden är dock skyldig att bevisa de omständigheter som ligger till grund för antagandet att han kommer att lida allvarlig och irreparabel skada (beslut av domstolens ordförande av den 14 december 1999 i mål C-335/99 P(R), HFB m.fl. mot kommissionen, REG 1999, s. I-8705, punkt 67, beslut av förstainstansrättens ordförande av den 15 november 2001 i mål T-151/01 R, Duales System Deutschland mot kommissionen, REG 2001, s. II-3295, punkt 188, och av den 25 juni 2002 i mål T-34/02 R, B mot kommissionen, REG 2002, s. II-2803, punkt 86).

98

Det följer likaså av fast rättspraxis att en skada av ekonomisk art inte kan anses vara irreparabel, eller ens svår att avhjälpa, förutom i undantagsfall, eftersom den kan avhjälpas genom ekonomisk ersättning vid ett senare tillfälle (beslut av domstolens ordförande av den 11 april 2001 i mål C-471/00 P(R), kommissionen mot Cambridge Healthcare Supplies, REG 2001, s. I-2865, punkt 113, och beslut av förstainstansrättens ordförande av den 15 juni 2001 i mål T-339/00 R, Bactria mot kommissionen, REG 2001, s. II-1721, punkt 94).

99

Den begärda interimistiska åtgärden är befogad endast om det visar sig att sökanden i avsaknad av denna åtgärd skulle befinna sig i en situation som skulle kunna äventyra företagets existens innan den dom har avkunnats genom vilken huvudsaken avgörs (beslut av förstainstansrättens ordförande av den 3 december 2002 i mål T-181/02 R, Neue Erba Lautex mot kommissionen, REG 2002, s. II-5081, punkt 84). Den omständigheten att sökanden försvinner från marknaden inom en snar framtid är en såväl allvarlig som irreparabel skada och det är i ett sådant fall motiverat att bevilja den begärda interimistiska åtgärden.

100

Även om hänsyn har tagits till den omständigheten att en sökandes marknadsandel oåterkalleligt förändras (beslut av förstainstansrättens ordförande av den 30 juni 1999 i mål T-13/99 R, Pfizer Animal Health mot rådet, REG 1999, s. II-1961, punkt 138, beslutet i det ovan i punkt 71 nämnda målet Solvay Pharmaceuticals mot rådet, punkt 107, och i det ovan i punkt 40 nämnda målet Du Pont de Nemours (France) m.fl. mot kommissionen, punkt 175), skall det preciseras att denna situation kan jämföras med den situation där det finns en risk för att en sökande försvinner från marknaden, och motivera att den interimistiska åtgärden vidtas, endast om den oåterkalleliga förändringen av en sökandes marknadsandel också är allvarlig. Det räcker således inte att det finns risk för att en sökande oåterkalleligt förlorar en hur liten marknadsandel som helst utan det är viktigt att denna marknadsandel är tillräckligt stor. En sökande som åberopar en sådan förlust av marknadsandelar skall dessutom visa att det på grund av hinder av strukturell eller rättslig art är omöjligt att återerövra en väsentlig del av dessa marknadsandelar bland annat med hjälp av lämpliga reklamåtgärder (se, för ett liknande resonemang beslutet i det ovan i punkt 98 nämnda målet kommissionen mot Cambridge Healthcare Supplies, punkterna 110 och 111, och beslut av förstainstansrättens ordförande av den 26 februari 2007 i mål T-416/06 R, Sumitomo Chemical Agro, ej publicerat i rättsfallssamlingen, REG 2007, s. II-0000, punkterna 59 och 60).

101

Det är mot bakgrund av dessa överväganden som förstainstansrättens ordförande skall ta ställning till de omständigheter som sökandebolagen har anfört i syfte att styrka att Cheminova A/S kommer att orsakas allvarlig och irreparabel skada om det inte förordnas om uppskov med verkställigheten av det angripna beslutet. Det skall i detta sammanhang erinras om att argumenten rörande sökandebolagen Lodi, Cheminova Agro Italia, Cheminova Bulgaria och Agrodan inte skall beaktas vid denna prövning (se ovan punkt 64).

102

Det skall inledningsvis avgöras huruvida den påtalade skadan kan anses allvarlig med hänsyn särskilt till företagets storlek och omsättning och vad som är kännetecknande för den koncern i vilken företaget ingår (se beslutet i de ovan i punkt 91 nämnda förenade målen Cosmos-Tank m.fl. mot kommissionen, punkt 26, och beslutet i det ovan i punkt 40 nämnda målet Du Pont de Nemours (France) m.fl. mot kommissionen, punkterna 196 och 203 och där angiven rättspraxis).

103

Sökandebolagen har härvid uppgett att omsättningen i den koncern som Cheminova tillhör under de tre åren 2004, 2005 och 2006 i genomsnitt uppgick till 5,248 miljarder danska kronor (DKK), det vill säga mer än 700 miljoner euro. Enligt sökandena är det styrkt att skadan är allvarlig, särskilt genom det faktum att den omsättning som under år 2006 var hänförlig till malation uppgick till nästan [konfidentiellt] miljoner euro, ”vilket motsvarar [konfidentiellt] procent av den sammanlagda omsättning som Cheminova-sökandebolagen har”. De har preciserat att ”[konfidentiellt] procent av denna omsättning har uppnåtts på marknaden i Europeiska unionen”.

104

Av detta följer att, enligt de sifferuppgifter som sökandebolagen har framlagt, den skada som årligen orsakas på gemenskapsmarknaden till följd av det angripna beslutet uppgår till mindre än en procent av omsättningen i sökandebolagens koncern.

105

Bevisvärdet av de uppgifter som ligger till grund för denna procentsats som är lägre än en procent försvagas emellertid avsevärt av det faktum att de sifferuppgifter som sökandebolagen har framlagt skall relativiseras av två skäl.

106

För det första har de procentsatser som har angetts i ansökan om interimistiska åtgärder beräknats utifrån omsättningen i de fyra Cheminova-sökandebolagen trots att de borde ha beräknats i förhållande till den större omsättningen i den koncern som de tillhör. För det andra kan, såsom det har slagits fast ovan (punkterna 64 och 101) endast de uppgifter som är hänförliga till Cheminova A/S beaktas i syfte att avgöra om det föreligger ett krav på skyndsamhet. De uppgifter som har angetts i ansökan om interimistiska åtgärder rör emellertid de fyra Cheminova-sökandebolagen och det är inte möjligt att identifiera de relevanta uppgifterna avseende Cheminova A/S, trots att dessa uppgifter borde ha återgetts i själva ansökan (se ovan punkt 66).

107

De sifferuppgifter som sökandebolagen har framlagt angående den skada de orsakas på gemenskapsmarknaden är inte tillräckligt exakta för att det skall vara styrkt att det föreligger ett krav på skyndsamhet med avseende på Cheminova A/S.

108

Det kan för fullständighetens skull påpekas att en ungefärlig uppskattning av den skada som Cheminova A/S ensamt orsakas på gemenskapsmarkanden genom det angripna beslutet ger vid handen en betydligt lägre procentsats än den på mindre än en procent av Cheminova-koncernens omsättning.

109

I den mån sökandebolagen har åberopat att deras försäljning i stater som inte är medlemmar i gemenskapen har minskat som en följd av det angripna beslutet på grund av att vissa tredjeländer följer gemenskapslagstiftningen, skall det konstateras att de inte har gjort gällande ett sådant beteende i fråga om marknaderna i Förenta staterna och Kanada på vilka sökandebolagen enligt rapporten från Deloitte & Touche säljer [konfidentiellt] procent av sina malationbaserade produkter. Enligt ordalydelsen av nämnda rapport kommer dessa båda marknader antagligen inte alls att påverkas av att malation inte förs in i bilaga 1 till direktivet. Den negativa verkan som det angripna beslutet påstås ha på försäljningen i tredjeländer är således redan enligt de uppgifter som sökandebolagen själva har lämnat avsevärt begränsad.

110

När det gäller andra tredjeländer i vilka sökandebolagen har uppgett att de saluför malationbaserade produkter, har de inte styrkt att den interimistiska åtgärden, om det antas att den beviljas, skulle hindra myndigheterna i de berörda länderna från att förbjuda saluföring av malation på deras territorium. De har därför inte visat att ett uppskov med verkställigheten av det angripna beslutet skulle hindra att den påtalade skadan uppkommer. Ett sådant förbud mot saluföring av malation skulle i vart fall inte vara en direkt följd av det angripna beslutet utan av ett beslut som myndigheterna i tredjeland fattar under utövandet av sina suveräna befogenheter (se, för ett liknande resonemang, beslutet av den 30 juni 1999 i det ovan i punkt 100 nämnda målet Pfizer Animal Health mot rådet, punkt 160).

111

Sökandebolagen har inte heller genom att åberopa artikel 5 i Rotterdamkonventionen (se ovan punkt 84) styrkt att den informations- och anmälningsskyldighet som åligger gemenskapen enligt denna bestämmelse kan orsaka Cheminova A/S en förutsägbar och i siffror uttryckbar skada i ett visst tredjeland under den tid som förfarandet rörande huvudsaken pågår. Sökandebolagen har påpekat att malation, med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 1376/2007 av den 23 november 2007 om ändring av bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 304/2003 om export och import av farliga kemikalier (EUT L 307, s. 14), har förts in i del 1 i bilaga I till nämnda förordning nr 304/2003, genom vilken Rotterdamförordningen genomförs. Det räcker emellertid att härvid konstatera att upptagandet i nämnda bilaga I enligt lydelsen av artikel 7.1 i förordning nr 304/2003 endast får till följd att det föreligger en anmälningsskyldighet gentemot eventuella importländer. Sökandebolagen har följaktligen inte visat att den mekanism som följer av Rotterdamkonventionen direkt medför ett oundvikligt försäljningsbortfall avseende malationbaserade produkter på marknaden i vissa bestämda tredjeländer. Tvärtom har sökandebolagen som svar på en fråga från förstainstansrättens ordförande i det interimistiska förfarandet medgett att det enbart ankommer på tredjelandet att besluta om de aktuella produkterna skall importeras eller ej.

112

Sökandebolagen har även gjort gällande att ett sådant beslut att inte införa ett verksamt ämne, såsom det angripna beslutet, vanligtvis åtföljs av en fastställelse av gränsvärden för resthalter av det aktuella ämnet i produkter av vegetabiliskt ursprung, vilket i praktiken innebär ett förbud mot import till gemenskapen av skördar eller produkter som behandlats med malation utanför gemenskapen, vilket i sin tur kan väcka tvivel hos kunder i tredjeländer. Som svar på en fråga från förstainstansrättens ordförande i det interimistiska förfarandet har sökandebolagen preciserat att sambandet mellan det angripna beslutet och fastställelsen av gränsvärden för resthalter består i påverkan på försäljningen av malationbaserade produkter i tredjeländer.

113

När det gäller de påstådda negativa effekterna som nya gränsvärden för resthalter kommer att ha på handeln med tredjeländer framgår det att sökandebolagen säljer [konfidentiellt] procent av sina malationbaserade produkter på marknaderna i Förenta staterna och Kanada. Det framgår av själva lydelsen av rapporten av Deloitte & Touche att dessa båda marknader antagligen inte kommer att påverkas över huvud taget av problematiken med gränsvärden för resthalter. Vad gäller övriga marknader räcker det att erinra om att det enbart ankommer på berörda tredjeländer att besluta om de aktuella produkterna skall importeras eller ej (se ovan punkterna 110 och 111).

114

Om det angripna beslutet verkligen kan leda till en fastställelse av nya gränsvärden för resthalter med avseende på malation på gemenskapsmarknaden skulle den skada som påstås uppkomma på grund av dessa gränsvärden för resthalter inte heller vara en direkt följd av det angripna beslutet. Såsom sökandebolagen har medgett är nämligen gemenskapsförfarandet för fastställelse av gränsvärden för resthalter oberoende av beslutet att inte föra in malation i bilaga 1 till direktivet. Sökandebolagen har vidare inte visat att det faktum att malation inte förs in i bilaga 1 till direktivet oundvikligen innebär ett förbud mot import till gemenskapen av produkter som har behandlats med detta ämne på grund av nya strängare gränsvärden för resthalter. I synnerhet har de inte angett av vilka skäl gemenskapslagstiftaren skulle vara förhindrad att i syfte att underlätta den internationella handeln fastställa ”importtoleranser” som gör det möjligt att importera livsmedel och produkter av vegetabiliskt ursprung som omfattas av de tidigare gränsvärderna för resthalter avseende malation.

115

Av detta följer att sökandebolagens påståenden rörande problematiken med gränsvärdena för resthalter är irrelevanta när det gäller att visa att den skada som Cheminova A/S påstås åsamkas genom det angripna beslutet är allvarlig.

116

När det gäller sökandebolagens hänvisning till ett ”rapsprojekt” inom vilket Cheminova A/S hade haft för avsikt att leverera malation till rapssektorn, med planer på att därigenom nå högre omsättning och vinster för de malationbaserade produkterna, räcker det att påpeka att den uteblivna vinst som åberopats i detta sammanhang bygger på rena förhoppningar. I ansökan om interimistiska åtgärder har det nämligen inte nämnts något avtal, eller föravtal, om leverans som slutits med syftet att Cheminova A/S skulle genomföra detta projekt och som inte skulle kunna fullgöras på grund av det angripna beslutet. ”Rapsprojektet” har således inte ännu förverkligats till den grad att det kan anses tillkomma Cheminova A/S.

117

Den skada som har åberopats i samband med ”rapsprojektet” skall följaktligen anses hypotetisk. En skada som är helt hypotetisk, på grund av att den är beroende av framtida och osäkra händelser, kan emellertid inte motivera att de interimistiska åtgärder som ansökan avser beviljas (beslut av förstainstansrättens ordförande i det ovan i punkt 45 nämnda målet Government of Gibraltar mot kommissionen, punkt 101, och av den 3 februari 2004 i mål T-422/03 R, Enviro Tech Europe och Enviro Tech International mot kommissionen, REG 2004, s. II-469, punkt 65). De argument som sökandebolagen har anfört i detta sammanhang kan inte heller styrka att den skada som Cheminova A/S påstås åsamkas genom det angripna beslutet är allvarlig.

118

Vad gäller den skada som orsakas av avsaknaden av det skydd för uppgifter som enligt sökandebolagen följer av artikel 13 i direktivet, skall det konstateras att sökandebolagen underlät att i ansökan om interimistiska åtgärder i siffror uttrycka denna del av den skada som är en följd av att malation inte förs in i bilaga 1 till direktivet utan att för den skull göra gällande att det är omöjligt att på detta sätt beräkna skadan. De kan följaktligen inte heller vinna framgång med argumentet avseende skyddet för uppgifter.

119

Av det ovan anförda följer att förstainstansrättens ordförande inte godtar något av de argument som anförts till styrkande av att Cheminova A/S har orsakats allvarlig skada.

120

Från denna skada, som har uppskattats till mindre än en procent av Cheminova-koncernens omsättning (se ovan punkt 108) skall dessutom vissa avdrag göras, eftersom sökandebolagen har medgett att de kan kompensera en del av försäljningen av malationbaserade produkter genom försäljning av andra produkter som de framställer eller som de har tillstånd att saluföra. De har därvid preciserat att [konfidentiellt] procent av den förlorade användningen skulle kunna återvinnas i Spanien genom försäljning av ersättningsprodukter som finns i sökandebolagens produktutbud.

121

Dessa konstateranden räcker för att man skall dra den slutsatsen att den skada som Cheminova A/S åsamkas genom det angripna beslutet under alla omständigheter klart understiger en procent av Cheminova-koncernens omsättning och följaktligen inte kan anses allvarlig. Det är härvid inte nödvändigt att identifiera varje enskild ersättningsprodukt och de avdrag som skall göras, vilket för övrigt skulle vara omöjligt i avsaknad av sifferuppgifter som enbart rör Cheminova A/S.

122

Denna slutsats ifrågasätts inte av en helhetsbedömning av de faktiska omständigheter som sökandebolagen har åberopat, bland annat den omständigheten att Cheminova A/S började med framställningen av malation år 1968 under varumärket Fyfanon®™, och år 1991 blev den främsta malationtillverkaren och att bolaget således har funnits på malationmarknaden under cirka 40 år och innehar godkännanden för försäljning av malationbaserade växtskyddsmedel för många användningsområden i tio medlemsstater i gemenskapen. Dessa påpekanden av historisk art kan nämligen inte beaktas, eftersom de inte innehåller några ekonomiska sifferuppgifter som kan ligga till grund för fastställelsen av den skada som skulle kunna motivera en interimistisk åtgärd.

123

Sökandebolagen har inte heller styrkt att den skada som ungefärligt beräknats ovan skall anses irreparabel.

124

Det räcker härvid att konstatera att även om sökandebolagen har gjort gällande att det finns en risk för att de förlorar marknadsandelar samt det anseende som malation har uppnått i gemenskapen, har de inte lyckats styrka att det skulle vara omöjligt för Cheminova A/S att återerövra detta förlorade anseende och de förlorade marknadsandelarna för det fall det angripna beslutet ogiltigförklaras i förfarandet rörande huvudsaken. Handlingarna i det interimistiska förfarandet möjliggör nämligen inte slutsatsen att dessa förluster är oåterkalleliga och att det inte är möjligt för malation att återerövra sin tidigare ställning.

125

Sökandebolagen har för det första själva framhållit att det är omöjligt att på ett från en teknisk synpunkt fullkomligt och felfritt sätt ersätta malation. De har för det andra påpekat att en av de främsta fördelarna med malation är att ämnet har ett brett verkningsområde och att det kan säljas till odlarna till ett relativt lågt pris. De har också uttryckligen hänvisat till uttalanden av tre organisationer som är representativa för deras kundkrets i Europa och som har framhållit hur viktigt malation är, att det är ett oundgängligt inslag bland de kemiska verktyg som är avsedda att bekämpa skadeinsekter och att undvika att resistenser utvecklas och att beslutet att inte föra in malation i bilaga 1 till direktivet får ekonomiskt negativa konsekvenser.

126

Egenskaperna hos malation är således tydligen mycket uppskattade hos sökandebolagens kunder och det finns inte någon perfekt ersättningsprodukt. Dessa omständigheter talar också för att det är möjligt att malation återinförs på marknaden för det fall att uppskov med verkställigheten av det angripna beslutet inte beviljas och detta ogiltigförklaras genom domen i målet rörande huvudsaken.

127

Denna slutsats bekräftas av resultaten av en undersökning som genomförts hos vissa av sökandebolagens kunder rörande möjligheten att malation återinförs på marknaden efter det att detta ämne godkänts på nytt. Inte någon av dessa kunder uteslöt nämligen kategoriskt att malation skulle kunna återerövra sina förlorade marknadsandelar.

128

Det skall i detta hänseende preciseras att en av de nio kunderna utan förbehåll medgav att det var möjligt att malation återinfördes på marknaden. En annan kund uppgav visserligen att ett sådant återinförande förefaller svårt därför att en del av marknaden kommer att ha vänt sig till andra produkter. Bevisvärdet av detta uttalande försvagas emellertid av den omständigheten att det härrör från sökandebolaget Lodi, vilket knappast kan betraktas som en objektiv informationsskälla, eftersom det i förevarande förfarande har gjort gällande just att det kommer att vara omöjligt för malation att återerövra sin tidigare ställning. En tredje kund svarade att om ersättningsprodukterna och malation var likvärdiga med avseende på effektivitet och pris skulle det vara svårt att föreställa sig att jordbrukarna på nytt skulle använda malation. Denna kund har emellertid tillagt att han skulle sälja malation igen om ämnet återinfördes på marknaden. De andra kunderna ansåg ett återinförande av malation på marknaden möjligt under förutsättningar som rörde produktens effektivitet och en konkurrenskraftig prissättning.

129

Sökandebolagen har inte hävdat att malation är mindre effektivt än de ersättningsprodukter som kommer att ha erövrat de marknadsandelar som går förlorade till följd av det angripna beslutet. När det gäller prisnivån har sökandebolagen själva anfört att vinstmarginalen beträffande vissa av deras malationbaserade produkter är relativt hög, nämligen [konfidentiellt] procent, vilket skulle möjliggöra för dem att sänka priserna för att stödja återinförandet av nämnda produkter på marknaden.

130

Av detta följer att även om det ekonomiskt och finansiellt kan vara ganska kostsamt att återerövra de marknadsandelar som malation förlorat till följd av det angripna beslutet förfaller ett sådant återinförande på marknaden, inklusive återupprättandet av malations anseende, inte omöjligt (se, för ett liknande resonemang, beslutet av den 30 juni 1999 i det ovan i punkt 100 nämnda målet Pfizer Animal Health mot rådet, punkterna 161–165).

131

Den skada som Cheminova A/S påstås åsamkas genom det angripna beslutet kan således inte anses irreparabel och det är härvid inte nödvändigt att pröva de övriga frågor, däribland frågan om substituerbarheten, som väckts i samband med kravet på skyndsamhet.

132

Av det ovan anförda följer att sökandebolagen inte har visat att Cheminova A/S, i den föreliggande situationen, skulle orsakas allvarlig och irreparabel skada om det begärda uppskovet med verkställigheten inte beviljades.

133

Kravet på skyndsamhet är följaktligen inte uppfyllt. Förevarande ansökan skall därför avslås utan att det är nödvändigt att ta ställning till huruvida de andra villkoren för att uppskov med verkställigheten skall beviljas är uppfyllda.

Mot denna bakgrund beslutar

FÖRSTAINSTANSRÄTTENS ORDFÖRANDE

följande: