This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 62007FJ0031
Judgment of the Civil Service Tribunal (First Chamber) of 21 February 2008. # Françoise Putterie-De-Beukelaer v Commission of the European Communities. # Public service - Officials. # Case F-31/07.
Personaldomstolens dom (första avdelningen) av den 21 februari 2008.
Françoise Putterie-De-Beukelaer mot Europeiska kommissionen.
Offentlig tjänst - Tjänstemän - Befordran.
Mål F-31/07.
Personaldomstolens dom (första avdelningen) av den 21 februari 2008.
Françoise Putterie-De-Beukelaer mot Europeiska kommissionen.
Offentlig tjänst - Tjänstemän - Befordran.
Mål F-31/07.
Rättsfallssamling – Personaldelen 2008 I-A-1-00053; II-A-1-00261
ECLI identifier: ECLI:EU:F:2008:23
PERSONALDOMSTOLENS DOM
(första avdelningen)
den 21 februari 2008
Mål F-31/07
Françoise Putterie-De-Beukelaer
mot
Europeiska gemenskapernas kommission
”Personalmål – Tjänstemän – Befordran – Utvärderingsförfarande – Godkännandeförfarande – Potentialutvärdering – Åsidosättande av lagens tillämpningsområde – Prövning ex officio”
Saken: Talan som Françoise Putterie-De-Beukelaer har väckt med stöd av artikel 236 EG och 152 EA om ogiltigförklaring av hennes karriärutvecklingsrapport för år 2005, i den mån det i rapporten, under rubriken 6.5 ”Förutsättningar”, vilken upprättades med anledning av godkännandeförfarandet, inte erkänns att hon har förutsättningar att utföra arbetsuppgifter som är hänförliga till tjänstekategori B*.
Avgörande: Sökandens karriärutvecklingsrapport för perioden den 1 januari–31 december 2005 ogiltigförklaras i den mån det i rapporten inte erkänns att sökanden har förutsättningar att utföra arbetsuppgifter som är hänförliga till tjänstekategori B*. Kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna.
Sammanfattning
1. Tjänstemän – Talan – Föregående administrativt klagomål – Begrepp
(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90.1 och 90.2)
2. Tjänstemän – Talan – Grund avseende åsidosättande av lagens tillämpningsområde – Prövning ex officio – Villkor
(Personaldomstolens rättegångsregler, artikel 77)
3. Tjänstemän – Godkännandeförfarande – Tillämpningsföreskrifter för kommissionen – Behörighet att uttala sig om kandidaturerna – Skillnad i förhållande till bedömningsförfarandet – Kriterier för tillträde
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43, bilaga XIII, artikel 10.3)
1. Personaldomstolen är ensam behörig att rättsligt kvalificera ett brev eller en skrivelse oavsett hur parterna har kvalificerat dessa. Det ska anses vara fråga om ett klagomål i den mening som avses i artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna när en tjänsteman i en skrivelse ber administrationen att vidta vissa åtgärder för det fall nämnda skrivelse – även om den hade kunnat tolkas som en ansökan i den mening som avses i artikel 90.1 i tjänsteföreskrifterna – uttryckligen har tolkats som ett klagomål av tillsättningsmyndigheten och sökanden rimligen kunde tro att han eller hon hade uppfyllt de krav vad gäller det administrativa förfarandet som föreskrivs i artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna och att det var tillåtet för sökanden att direkt väcka talan vid personaldomstolen.
När en institution har uppträtt på ett sätt som i sig eller i avgörande utsträckning har varit ägnat att skapa en ursäktlig villfarelse hos en enskild som är i god tro och som visat den aktsamhet som kan krävas av en normalt medveten person kan administrationen inte åberopa sitt eget åsidosättande av principerna om rättssäkerhet och om skydd för berättigade förväntningar, vilket låg till grund för den enskildes misstag.
(se punkterna 34, 35 och 38–40)
Hänvisning till
Förstainstansrätten: 29 maj 1991, Bayer mot kommissionen, T‑12/90, REG 1991, s. II‑219, punkt 29; 15 juli 1993, Hogan mot parlamentet, T‑115/92, REG 1993, s. II‑895, punkt 36
2. Gemenskapsdomstolen har möjlighet och, i förekommande fall, skyldighet att ex officio pröva vissa grunder som avser den materiella lagenligheten. Det gäller en grund som utgör tvingande rätt och avser ett åsidosättande av lagens tillämpningsområde genom ett beslut. Personaldomstolen skulle nämligen åsidosätta sitt åliggande att bedöma lagenligheten om den avstod från att påpeka, även om parterna inte har gjort några anmärkningar i det avseendet, att det beslut som den ska ta ställning till har antagits med stöd av en bestämmelse som inte kan vara tillämplig i det aktuella fallet och om den till följd av detta avgjorde den anhängiga tvisten genom att själv tillämpa en sådan bestämmelse.
Personaldomstolen kan inte godta argumentet att prövningen ex officio av en grund som avser den materiella lagenligheten skulle riskera att äventyra förfarandets kontradiktoriska karaktär och riskera att leda till att principen om iakttagande av rätten till försvar åsidosätts. I artikel 77 i personaldomstolens rättegångsregler föreskrivs nämligen att personaldomstolen på eget initiativ kan pröva ett rättegångshinder som inte kan avhjälpas, på villkor att parterna först har hörts. Om detta villkor utgör en tillräcklig garanti för den kontradiktoriska principen och principen om iakttagande av rätten till försvar vid en prövning ex officio av ett rättegångshinder som inte kan avhjälpas, saknas det skäl att anse att så inte är fallet vid en prövning ex officio av en grund som utgör tvingande rätt, oavsett om grunden avser den materiella eller den formella lagenligheten. Följaktligen ska personaldomstolen anses uppfylla de krav som följer av den kontradiktoriska principen och principen om iakttagande av rätten till försvar genom att underrätta parterna om den grund som utgör tvingande rätt och som personaldomstolen avser att pröva ex officio, genom att inhämta skriftliga yttranden från parterna rörande personaldomstolens avsikt och genom att ge dem tillfälle att diskutera detta under förhandlingen vid personaldomstolen.
(se punkterna 50, 51, 57 och 60)
Hänvisning till
Domstolen: 21 november 2002, Cofidis, C‑473/00, REG 2002, s. I‑10875, punkterna 36 och 38; 1 juni 2006, P & O European Ferries (Vizcaya) och Diputación Floral de Vizcaya mot kommissionen, C‑442/03 P och C‑471/03 P, REG 2006, s. I‑4845, punkt 45; 26 oktober 2006, Mostaza Claro, C‑168/05, REG 2006, s. I‑10421, punkt 39
Förstainstansrätten: 15 juli 1994, Browet m.fl. mot kommissionen, T‑576/93–T‑582/93, REG 1994, s. II‑677, punkt 35
3. I artikel 43.1 i tjänsteföreskrifterna föreskrivs att det regelbundet ska utarbetas en rapport för varje tjänsteman, enligt villkor som fastställs av varje institution, avseende tjänstemannens kompetens, prestationsförmåga och uppträdande i tjänsten. För tjänstemän i tjänstegruppen AST kan rapporten, enligt artikel 43.2 i tjänsteföreskrifterna, från och med lönegrad 4 också innehålla ett yttrande om huruvida tjänstemannens prestationer tyder på att han har förutsättningar att utföra en handläggares arbetsuppgifter.
Artikel 10 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna utgör däremot en övergångsbestämmelse. I artikeln föreskrivs karriärgången för tjänstemän i de tidigare tjänstekategorierna C och D inom tjänstegruppen för assistenter, vilken gäller för dessa sedan den 1 maj 2006. Godkännandet ges med hänsyn till tjänstemannens tjänstgöringstid, erfarenhet, meriter och utbildning samt enligt ett förfarande vars tillämpningsföreskrifter, vilka ska antas av institutionerna, innefattar bland annat att en gemensam godkännandekommitté ska granska kandidaturerna. Med tillämpning av artikel 10.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna antog kommissionen, genom beslut av den 7 april 2004, tillämpningsföreskrifter för godkännandeförfarandet för kommissionens personal.
Förfarandena för bedömning och godkännande, vilka definieras i de allmänna genomförandebestämmelser för artikel 43 i tjänsteföreskrifterna som antagits av kommissionen respektive i beslutet av den 7 april 2004, skiljer sig åt och grundar sig på helt olika regler.
Visserligen är den kontrasignerande tjänstemannen behörig att anta karriärutvecklingsrapporten, under förutsättning att rapporten inte har ändrats av den bedömningsansvarige vid överklaganden. Det ankommer dock på tillsättningsmyndigheten att, under varje etapp av godkännandeförfarandet, ta ställning till de kandidaturerna för godkännande. Det åligger i synnerhet tillsättningsmyndigheten, det vill säga en annan myndighet än den kontrasignerande tjänstemannen under bedömningsförfarandet att, på grundval av tillgängliga karriärutvecklingsrapporter, bedöma kandidaternas erfarenhet och meriter. För övrigt är det endast tillsättningsmyndigheten som kan harmonisera de bedömningsvillkor för dessa kriterier som tillämpas av kommissionens olika avdelningar, eftersom den kontrasignerande tjänstemannen eller den bedömningsansvarige vid överklaganden för det mesta har en begränsad överblick över de avdelningar som de ansvarar för.
När administrationen inom ramen för upprättandet av en karriärutvecklingsrapport för en kommissionstjänsteman tillhörande de gamla kategorierna C och D nekar sökanden tillträde till godkännandeförfarandet enligt artikel 10.3 i bilaga XIII på grund av att sökanden, under bedömningsförfarandet inte har visat att han eller hon har de ”förutsättningar” som krävs för att erhålla ett godkännande, antas beslutet om nekande inte – vilket borde vara fallet, med hänsyn till vad beslutet avser – med stöd av bestämmelserna i artikel 10.3 i bilaga XIII, vilka är tillämpliga på godkännandeförfarandet, utan med stöd av bestämmelserna i artikel 43 i tjänsteföreskrifterna vilka är tillämpliga på bedömningsförfarandet. Administrationen åsidosätter härigenom tillämpningsområdet för artikel 43 i tjänsteföreskrifterna, vilket skiljer sig från tillämpningsområdet för artikel 10.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna, och underlåter att beakta att betygsförfarandet och godkännandeförfarandet är fristående från varandra. Sökanden har således stöd för sitt yrkande om ogiltigförklaring av sökandens karriärutvecklingsrapport, i den mån den behandlar frågan om sökandens förutsättningar för att utföra en assistents arbetsuppgifter.
Varken i artikel 10.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna eller i beslutet av den 7 april 2004 föreskrivs att godkännandet, vilket gör det möjligt att utan begränsningar placeras i tjänstegruppen för assistenter, ska ges på grundval av andra kriterier än tjänstgöringstid, erfarenhet, meriter och utbildning. För att en tjänsteman ska tillåtas delta i godkännandeförfarandet, vilket är den andra etappen i förfarandet, krävs enligt artikel 5.1 i beslutet av den 7 april 2004 endast att två krav är uppfyllda, nämligen utbildning och tjänstgöringstid. Det uppställs inte något krav vad gäller förutsättningar.
(se punkterna 64–66, 76, 80, 82, 87, 88 och 91)
PERSONALDOMSTOLENS DOM (första avdelningen)
den 21 februari 2008 (*)
”Personalmål – Tjänstemän – Befordran – Bedömningsförfarande – Godkännandeförfarande – Bedömning av förutsättningarna – Åsidosättande av lagens tillämpningsområde – Prövning ex officio”
I mål F‑31/07,
angående en talan enligt artikel 236 EG och artikel 152 EA,
Françoise Putterie-De-Beukelaer, tjänsteman vid Europeiska gemenskapernas kommission, Bryssel (Belgien), företrädd av advokaten É. Boigelot,
sökande,
mot
Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av C. Berardis-Kayser och K. Herrmann, båda i egenskap av ombud,
svarande,
meddelar
PERSONALDOMSTOLEN (första avdelningen)
sammansatt av ordföranden H. Kreppel samt domarna H. Tagaras och S. Gervasoni (referent),
justitiesekreterare: handläggaren C. Schilhan,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 13 november 2007,
följande
Dom
1 Françoise Putterie-De-Beukelaer har, genom ansökan som inkom till personaldomstolens kansli den 2 april 2007, yrkat att personaldomstolen ska ogiltigförklara hennes karriärutvecklingsrapport för år 2005, i den mån det i rapporten, under rubriken 6.5 ”Förutsättningar”, vilken upprättades med anledning av godkännandeförfarandet, inte erkänns att hon har förutsättningar att utföra arbetsuppgifter som är hänförliga till tjänstekategori B*.
Tillämpliga bestämmelser
2 I artikel 43 i Tjänsteföreskrifter för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna (nedan kallade tjänsteföreskrifterna) föreskrivs följande:
”Varje tjänstemans kompetens, prestationsförmåga och uppträdande i tjänsten skall regelbundet redovisas i en rapport som skall utarbetas minst vartannat år enligt villkor som fastställs av varje institution i enlighet med artikel 110. Varje institution skall fastställa bestämmelser om rätten att överklaga inom ramen för bedömningsförfarandet, och denna rätt skall utövas innan tjänstemannen anför klagomål i enlighet med artikel 90.2.
För tjänstemän i tjänstegruppen AST kan rapporten från och med lönegrad 4 också innehålla ett yttrande om huruvida tjänstemannens prestationer tyder på att han har förutsättningar att utföra en handläggares arbetsuppgifter.
Tjänstemannen skall underrättas om innehållet i rapporten. Han skall ha rätt att lämna de synpunkter på denna som han anser vara av betydelse.”
3 Europeiska gemenskapernas kommissions beslut om allmänna genomförandebestämmelser för artikel 43 i tjänsteföreskrifterna antogs den 23 december 2004 (nedan kallade AGB 43) och var tillämpliga vid bedömningsförfarandet för år 2006 (som omfattar perioden från den 1 januari–31 december 2005). I AGB 43 fastställs förfarandet för upprättandet av en årlig betygsrapport, kallad karriärutvecklingsrapport. I enlighet med artikel 43.1 i tjänsteföreskrifterna föreskrivs i artikel 8.11 AGB 43 att den anställde kan inge ett motiverat överklagande avseende sin karriärutvecklingsrapport, vilket ska prövas av den bedömningsansvarige vid överklaganden med beaktande av yttrandet från den gemensamma utvärderingskommittén.
4 I Administrativa meddelanden nr 1-2006 av den 12 januari 2006 avseende bedömningsförfarandet för år 2006, vilket motsvarar bedömningsperioden den 1 januari–31 december 2005, anges följande angående den rubrik som avser bedömningen av den anställdes förutsättningar:
”Denna rubrik ska fyllas i vid förfaranden för godkännande och certifiering. Den ska fyllas i av den rapporterande tjänstemannen endast om den anställde uttryckligen har begärt det i sin egenbedömning (genom att sätta kryss i rutan).
Rubriken ’Förutsättningar’ har ändrats. Den rapporterande tjänstemannen har numera tillgång till en förteckning över typiska arbetsuppgifter som hör till tjänstekategori A* eller tjänstekategori B*. Den rapporterande tjänstemannen ska kryssa för den eller de arbetsuppgifter som hör till den högre tjänstekategorin och bedöma hur stor andel av den anställdes arbete som ägnas åt dessa arbetsuppgifter och kvaliteten på den anställdes prestationer vid fullgörandet av dessa arbetsuppgifter.
…”
5 I artikel 10 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna föreskrivs följande:
”1. Tjänstemän som tillhörde kategorierna C och D före den 1 maj 2004 skall den 1 maj 2006 placeras i ett karriärsystem som möjliggör befordran
a) i den tidigare kategori C till och med lönegrad AST 7,
b) i den tidigare kategori D till och med lönegrad AST 5.
…
3. En tjänsteman som avses i punkt 1 kan placeras i tjänstegruppen för assistenter utan begränsningar efter att ha klarat ett allmänt uttagningsprov eller på grundval av ett godkännandeförfarande. Godkännandeförfarandet skall grundas på tjänstemannens tjänstgöringstid, erfarenhet, meriter och utbildning samt tillgången på tjänster i tjänstegrupp AST. En gemensam kommitté skall granska tjänstemännens kandidaturer för godkännande. Institutionerna skall anta tillämpningsföreskrifter för detta förfarande före den 1 maj 2004. Vid behov skall institutionerna anta särskilda bestämmelser för att ta hänsyn till sådana ändringar som medför en ändring av tillämpliga befordringssatser.”
6 I artikel 1 i kommissionens beslut av den 7 april 2004 om tillämpningsföreskrifter för godkännandeförfarandet (nedan kallat beslutet av den 7 april 2004), vilket offentliggjordes i Administrativa meddelanden nr 70-2004 av den 22 juni 2004, föreskrivs följande:
”1. Syftet med godkännandeförfarandet är att välja ut de tjänstemän som tillhörde kategorierna C och D före den 1 maj 2004 och som kan placeras i tjänstegruppen för assistenter utan begränsningar.
…”
7 Artikel 4 i beslutet av den 7 april 2004 har följande lydelse:
”Före den 30 september varje år ska tillsättningsmyndigheten fastställa antalet tjänster i tjänstegruppen för assistenter som under påföljande år kan tillsättas med tjänstemän som godkänts enligt artikel 8.
Som en följd av detta beslut ska tillsättningsmyndigheten offentliggöra en inbjudan att lämna in ansökningar.”
8 Artikel 5 i beslutet av den 7 april 2004 har följande lydelse:
”1. En tjänsteman som avses i artikel 1 och som har ingett en ansökan ska få delta i godkännandeförfarandet om han uppfyller följande två kriterier:
– En utbildning som minst motsvarar den som krävs enligt artikel 5.3 [a] i tjänsteföreskrifterna för att utses till tjänsteman inom tjänstegruppen för assistenter.
– En tjänstgöringstid inom karriärsystemet C eller D på minst fem år. …
2. Vid varje godkännandeförfarande ska tillsättningsmyndigheten upprätta och offentliggöra en förteckning över de tjänstemän som ingett ansökan och som tillåtits delta i godkännandeförfarandet.
…”
9 I artikel 6 i beslutet av den 7 april 2004 föreskrivs följande:
”1. Vid varje godkännandeförfarande ska tillsättningsmyndigheten upprätta en förteckning över de tjänstemän som tillåtits delta i rangordning utifrån följande kriterier: utbildning; tjänstgöringstid inom karriärsystemet C eller D; erfarenhet och meriter enligt tillgängliga karriärutvecklingsrapporter.
2. Den betydelse som ska tillmätas kriterierna och viktningen av dessa ska beslutas av tillsättningsmyndigheten före den 31 december 2004, efter yttrande av den kommitté som avses i artikel 9. Betydelsen och viktningen kan varje år ändras genom beslut av tillsättningsmyndigheten på rekommendation av den kommitté som avses i artikel 9.
…
4. Inom tio arbetsdagar från en sådan underrättelse kan en tjänsteman som tillåtits delta överklaga till den kommitté som avses i artikel 9 om han ifrågasätter antalet poäng som han har tilldelats. Tjänstemannen ska motivera överklagandet och tillställa den kommitté som avses i artikel 9 alla nödvändiga officiella handlingar.
Den kommitté som avses i artikel 9 ska avge ett yttrande inom tio arbetsdagar och översända det till tillsättningsmyndigheten, vilken ska besluta om de åtgärder som ska vidtas.”
10 Artikel 7 i beslutet av den 7 april 2004 har följande lydelse:
”1. De tjänstemän som rankas högst i den förteckning som avses i artikel 6, ner till den plats i rangordningen som motsvarar två gånger det antal tjänster som fastställts i enlighet med artikel 4, har fram till och med den 31 december följande år rätt att söka lediga tjänster som ska tillsättas inom tjänstegruppen för assistenter.
2. Förteckningen över de tjänstemän som avses i punkt 1 ska offentliggöras av tillsättningsmyndigheten.
3. De lediga tjänster som kan tillsättas med de tjänstemän som avses i punkt 1 ska anges vid offentliggörandet av meddelandet om lediga tjänster.”
11 Artikel 8 i beslutet av den 7 april 2004 har följande lydelse:
”1. De tjänstemän som avses i artikel 7.1 och som har tillsatts på de lediga tjänster som avses i artikel 7.3 ska anses ha godkänts. De ska placeras i tjänstegruppen för assistenter utan några karriärbegränsningar.
2. Tillsättningsmyndigheten ska före den 31 mars varje år offentliggöra förteckningen över de tjänstemän som godkänts under det senaste godkännandeförfarandet.”
12 Genom artikel 9 i beslutet av den 7 april 2004 inrättas en gemensam kommitté för godkännandeförfarandet och i artikeln föreskrivs kommitténs sammansättning och arbetsformer.
13 Beslutet av den 7 april 2004 upphävdes och ersattes av kommissionens beslut av den 29 november 2006 om tillämpningsföreskrifter för godkännandeförfarandet (nedan kallat beslutet av den 29 november 2006).
14 I artikel 5.1 i beslutet av den 29 november 2006 föreskrivs följande:
”En tjänsteman som avses i artikel 1 och som har ingett en ansökan ska, efter yttrande av den kommitté som avses i artikel 7, tillåtas delta i godkännandeförfarandet om han uppfyller följande fyra kriterier:
– Tjänstemannen har en utbildning som minst motsvarar den som krävs enligt artikel 5.3 [a] i tjänsteföreskrifterna för att utses till tjänsteman inom tjänstegruppen för assistenter.
– Tjänstemannen har en tjänstgöringstid inom tjänstekategori C eller D på minst fem år. ...
– Det har fastställts att tjänstemannen har förutsättningar att utföra arbetsuppgifter på ’Administrativ assistentnivå’.
– Tjänstemannen är inte olämplig och har inte heller en bristande förmåga att utföra arbetsuppgifterna.”
15 I tillsättningsmyndighetens beslut om tillämpningen av kriterierna för tillträde till godkännandeförfarandet för år 2006, vilket offentliggjordes i Administrativa meddelanden nr 59-2006 av den 21 december 2006, föreskrivs följande i punkt 3, vilken har rubriken ”Förutsättningar”:
”Förutsättningar att utföra arbetsuppgifter på ’Administrativ assistentnivå’ ska ha bedömts föreligga i bedömningsförfarandet avseende år 2005.
…”
Bakgrund till tvisten
16 Sökanden arbetar som tjänsteman vid kommissionens generalsekretariat sedan år 1985. Fram till och med november 1996 arbetade sökanden som direktionssekreterare och därefter bytte hon yrkesinriktning och blev datalärare. År 2000 erkändes hon officiellt som ansvarig för datautbildningar.
17 Före den 1 maj 2004 hade sökanden lönegrad C 2 och från och med detta datum uppnådde hon lönegrad C*5 med tillämpning av artikel 2.1 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna och därefter lönegrad AST 5 från och med den 1 maj 2006, enligt artikel 8.1 i [bilaga XIII till] tjänsteföreskrifterna.
18 Under perioden från den 1 januari–31 december 2005, avseende vilken en karriärutvecklingsrapport utarbetades (nedan kallad karriärutvecklingsrapporten för år 2005), utförde sökanden samma arbetsuppgifter som tidigare. Vid upprättandet av hennes karriärutvecklingsrapport för år 2005, liksom vid upprättandet av hennes föregående karriärutvecklingsrapport, begärde sökanden att rubrik 6.5 ”Förutsättningar” skulle fyllas i av den rapporterande tjänstemannen, i enlighet med Administrativa meddelanden nr 1-2006 av den 12 januari 2006, så att hon kunde delta i godkännandeförfarandet för år 2006.
19 Under rubrik 6.5 i karriärutvecklingsrapporten för år 2005, i vars underrubrik det erinras om att rubriken ska beaktas i samband med godkännandeförfarandet, angav den rapporterande tjänstemannen att de arbetsuppgifter som sökandena hade utfört under referensperioden inte ens delvis motsvarade de arbetsuppgifter som utförs av en tjänsteman i tjänstekategori B*. Följaktligen ansåg den rapporterande tjänstemannen, precis som i den föregående karriärutvecklingsrapporten, att den berörda personen inte hade visat att hon hade förutsättningar att utföra arbetsuppgifter som är hänförliga till denna tjänstekategori. Den kontrasignerande tjänstemannen fattade ett beslut med den innebörden och sökanden ingav därför den 6 juni 2006 ett motiverat överklagande i enlighet med artikel 8.11 AGB 43 och hänsköt således ärendet till den gemensamma utvärderingskommittén.
20 I sitt yttrande konstaterade inte den gemensamma utvärderingskommittén att det förelåg någon motsägelse mellan kommentarerna och de betyg som sökanden hade tilldelats. Den konstaterade inte heller att det gjorts en uppenbart oriktig bedömning när sökanden inte ansågs ha förutsättningar att utföra arbetsuppgifter som hör till tjänstekategori B*.
21 Karriärutvecklingsrapporten för år 2005 bekräftades av den bedömningsansvarige vid överklaganden genom beslut av den 26 juni 2006.
22 Den 26 september 2006 ingav sökanden ett ”klagomål enligt artikel 90.1 i tjänsteföreskrifterna” mot ”beslutet av [hennes] överordnade, avseende karriärutvecklingsrapporten för år 2005, att inte ge [henne] tillträde till godkännandeförfarandet på grund av en felbedömning av [hennes] arbete ... och ett fel vad gäller ... tjänstetiteln” (nedan kallat det omtvistade beslutet).
23 Genom beslut av den 21 december 2006 avslog tillsättningsmyndigheten sökandens klagomål och slog fast att den kontrasignerande tjänstemannen, vilken ”på grundval av de upplysningar som lämnats av den rapporterande tjänstemannen ska ... avgöra huruvida den person som bedömningen avser verkligen har visat att vederbörande har förutsättningar att utföra arbetsuppgifter i den högre tjänstekategorin”, inte hade gjort ”någon uppenbart oriktig bedömning”. Godkännandeförfarandet för år 2006 inleddes samma dag genom att inbjudan att lämna in ansökningar offentliggjordes i Administrativa meddelanden nr 60-2006.
24 Enligt utdraget ur sökandens elektroniska akt i Sysper 2, vilket ingavs av sökanden vid förhandlingen, ingav sökanden sin ansökan om godkännande den 25 januari 2007, vilken avslogs den 1 februari 2007 med motiveringen att hennes förutsättningar inte hade fastställts. Sökanden ingav ett överklagande avseende detta beslut den 24 april 2007, vilket avslogs av tillsättningsmyndigheten den 25 maj 2007, efter prövning av den gemensamma kommittén för godkännandeförfarandet. I sitt yttrande, vilket återgavs av tillsättningsmyndigheten, ansåg denna kommitté att sökanden inte kunde erhålla ett godkännande, eftersom den kontrasignerande tjänstemannen i karriärutvecklingsrapporten för år 2005 hade slagit fast att hon saknade förutsättningar att utföra arbetsuppgifter som är hänförliga till tjänstekategori B.
Förfarandet och parternas yrkanden
25 Personaldomstolen anmodade, som en åtgärd för processledning enligt artikel 64 i rättegångsreglerna för Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt, vilka enligt artikel 3.4 i rådets beslut 2004/752/EG, Euratom av den 2 november 2004 om upprättande av Europeiska unionens personaldomstol (EUT L 333, s. 7) ska gälla i tillämpliga delar vid personaldomstolen till dess att personaldomstolens rättegångsregler träder i kraft, kommissionen att besvara en skriftlig fråga och inge vissa handlingar till personaldomstolen.
26 Genom skrivelse av den 17 september 2007 informerade personaldomstolen även parterna om att den avsåg att ex officio pröva en grund som utgör tvingande rätt och som avser att tillämpningsområdet för artikel 43 i tjänsteföreskrifterna respektive artikel 10.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna har åsidosatts i den angripna rättsakten.
27 Den 15 oktober 2007 ingav parterna skriftliga yttranden beträffande den grund avseende tvingande rätt som skulle prövas ex officio och som personaldomstolen hade underrättat dem om.
28 Parterna utvecklade sin talan och svarade på personaldomstolens frågor vid förhandlingen den 13 november 2007.
29 Sökanden har yrkat att personaldomstolen ska
– ogiltigförklara sökandens karriärutvecklingsrapport för år 2005, i den mån det i rapporten inte erkänns att sökanden har förutsättningar att utföra arbetsuppgifter som är hänförliga till tjänstekategori B*, och
– förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
30 Kommissionen har yrkat att personaldomstolen ska
– avvisa talan eller i vart fall ogilla den, och
– besluta om rättegångskostnaderna i enlighet med gällande rätt.
Rättslig bedömning
Huruvida talan kan tas upp till sakprövning
Parternas argument
31 Kommissionen anser för det första att sökandens skrivelse av den 26 september 2006, med rubriken ”Klagomål enligt artikel 90.1 i tjänsteföreskrifterna”, inte utgör ett klagomål, i den mening som avses i artiklarna 90.2 och 91.2 i tjänsteföreskrifterna, utan en begäran. I skrivelsen anmodar sökanden endast administrationen att vidta vissa åtgärder, i synnerhet ge henne ett godkännande vid förfarandet år 2006. Eftersom talan i förevarande mål inte föregicks av ett klagomål, kan den inte tas upp till sakprövning.
32 För det fall personaldomstolen anser att skrivelsen av den 26 september 2006 utgör ett klagomål, anser kommissionen för det andra att det föreligger en uppenbar motsägelse mellan föremålet för klagomålet och föremålet för förevarande talan. Ansökan syftar nämligen till ogiltigförklaring av karriärutvecklingsrapporten för år 2005, medan nämnda karriärutvecklingsrapport inte ens omnämns i skrivelsen av den 26 september 2006. Även i detta fall kan talan därmed inte tas upp till sakprövning.
Förstainstansrättens bedömning
33 Kommissionen har först gjort gällande att talan föregicks av en begäran och inte ett klagomål.
34 Enligt fast rättspraxis är personaldomstolen ensam behörig att rättsligt kvalificera ett brev eller en skrivelse oavsett hur parterna har kvalificerat dessa (se exempelvis förstainstansrättens beslut av den 15 juli 1993 i mål T‑115/92, Hogan mot parlamentet, REG 1993, s. II‑895, punkt 36).
35 I förevarande fall ska skrivelsen av den 26 september 2006 anses utgöra ett klagomål, i den mening som avses i artiklarna 90.2 och 91.2 i tjänsteföreskrifterna.
36 För det första ska det nämligen påpekas att den berörda personen i denna skrivelse använde sig av ett formulär för klagomål enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna och att denne under rubriken ”Omtvistat beslut” angav att klagomålet avsåg ”beslutet av [hennes] överordnade, avseende karriärutvecklingsrapporten för år 2005, att inte ge [henne] tillträde till godkännandeförfarandet på grund av en felbedömning av [hennes] arbete [som ansvarig för datautbildningar] och ett fel vad gäller den allmänna tjänstetiteln i fråga”.
37 För det andra återges och utvecklas i skrivelsen av den 26 september 2006 ett resonemang som sökanden redan hade anfört mot det omtvistade beslutet i samband med det förfarande för överklagande som föreskrivs i AGB 43. Tillsättningsmyndigheten förstod för övrigt att skrivelsen var en följd av att sökanden hade angripit sin karriärutvecklingsrapport för år 2005 vid den gemensamma utvärderingskommittén, eftersom tillsättningsmyndigheten uttryckligen avslog skrivelsen som ett klagomål som avsåg nämnda karriärutvecklingsrapport.
38 För det tredje, om det antas att skrivelsen av den 26 september 2006 kan tolkas som en begäran och inte som ett klagomål som avser det omtvistade beslutet och att sökanden därför var skyldig att inge ett klagomål mot avslaget på hennes begäran innan hon väckte talan, grundar sig denna brist under det administrativa förfarandet likväl på ett ursäktligt misstag.
39 Enligt rättspraxis är nämligen så fallet när den berörda institutionen har uppträtt på ett sätt som i sig eller i avgörande utsträckning har varit ägnat att skapa en ursäktlig villfarelse hos en enskild som är i god tro och som visat den aktsamhet som kan krävas av en normalt medveten person. I ett sådant fall kan administrationen inte åberopa sitt eget åsidosättande av principerna om rättssäkerhet och om skydd för berättigade förväntningar, vilket låg till grund för den enskildes misstag (förstainstansrättens dom av den 29 maj 1991 i mål T‑12/90, Bayer mot kommissionen, REG 1991, s. II‑219, punkt 29).
40 Såsom angetts i punkt 37 i förevarande dom tolkade tillsättningsmyndigheten, i sitt svar av den 21 december 2006 på skrivelsen av den 26 september 2006, uttryckligen denna skrivelse som ett klagomål som avsåg karriärutvecklingsrapporten för år 2005, i den mån det i rapporten inte erkändes att sökanden hade tillräckliga förutsättningar för att få tillträde till godkännandeförfarandet. Med hänsyn till detta svar kunde sökanden rimligen tro att hon hade uppfyllt de krav vad gäller det administrativa förfarandet som föreskrivs i artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna och att det var tillåtet för henne att direkt väcka talan vid personaldomstolen. Kommissionen har under alla omständigheter inte rätt att åberopa ett rättegångshinder som orsakats av kommissionens eget agerande.
41 Av det ovan anförda följer att kommissionen saknar fog för att hävda att skrivelsen av den 26 september 2006 ska anses utgöra en begäran och att talan ska avvisas på grund av att den inte föregicks av ett klagomål.
42 Vidare har kommissionen hur som helst ifrågasatt att talan föregicks av ett klagomål som avsåg samma föremål.
43 Enligt fast rättspraxis ska yrkandena i personalmål ha samma föremål som dem som anförts i det föregående administrativa klagomålet och innehålla anmärkningar som rör samma sak som klagomålet (förstainstansrättens dom av den 16 september 1998 i mål T‑193/96, Rasmussen mot kommissionen, REGP 1998, s. I‑A-495 och s. II‑1495, punkt 47).
44 Enligt kommissionen syftar ansökan till ogiltigförklaring av karriärutvecklingsrapporten för år 2005, medan denna karriärutvecklingsrapport inte ens nämndes i skrivelsen av den 26 september 2006, varför nämnda skrivelse inte kan anses utgöra ett klagomål som ingavs avseende nämnda karriärutvecklingsrapport.
45 Personaldomstolen påpekar inledningsvis att talan, i motsats till vad kommissionen har hävdat, inte syftar till ogiltigförklaring av sökandens karriärutvecklingsrapport för år 2005, utan till ogiltigförklaring av det omtvistade beslutet. I det omtvistade beslutet, vilket ingår i nämnda karriärutvecklingsrapport och vars motivering framgår av rubrik 6.5 i karriärutvecklingsrapporten, slås det fast att sökanden saknar de förutsättningar som krävs för att placeras i tjänstegruppen för assistenter och hon nekas följaktligen tillträde till det godkännandeförfarande som föreskrivs i artikel 10.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna.
46 Det framgår dock av ordalydelsen i skrivelsen av den 26 september 2006 att den redan avsåg det omtvistade beslutet.
47 Sökanden angav i klagomålet av den 26 september 2006, såsom angetts i punkt 36 i förevarande dom, att hon ifrågasatte ”beslutet av [hennes] överordnade, avseende karriärutvecklingsrapporten för år 2005, att inte ge [henne] tillträde till godkännandeförfarandet”. Vidare avslutade sökanden sitt klagomål genom att be kommissionen att ge henne ett godkännande, det vill säga ändra avslaget i det avseendet i hennes karriärutvecklingsrapport för år 2005. Slutligen försökte sökanden uttryckligen visa i klagomålet att ”de skäl som åberopats för att inte ge [henne] ett godkännande var felaktiga”.
48 Härav följer att invändningen om rättegångshinder, vilken avser att det föreligger en motsägelse mellan föremålet för klagomålet och föremålet för talan, saknar stöd i de faktiska omständigheterna och därför inte kan godtas.
49 Av det ovan anförda följer att kommissionens två invändningar om rättegångshinder ska avslås.
Prövning i sak
50 Såsom förstainstansrätten slog fast i dom av den 15 juli 1994 i de förenade målen T‑576/93–T‑582/93, Browet m.fl. mot kommissionen (REG 1994, s. II‑677), punkt 35, utgör en grund som avser lagens tillämpningsområde tvingande rätt och det ankommer på personaldomstolen att pröva den ex officio.
51 Personaldomstolen skulle nämligen åsidosätta sitt åliggande att bedöma lagenligheten om den avstod från att påpeka, även om parterna inte har gjort några anmärkningar i det avseendet, att det beslut som den ska ta ställning till har antagits med stöd av en bestämmelse som inte kan vara tillämplig i det aktuella fallet och om den till följd av detta avgjorde den anhängiga tvisten genom att själv tillämpa en sådan bestämmelse.
52 I förevarande mål ska personaldomstolen ex officio pröva den grund som utgör tvingande rätt och som avser att tillämpningsområdet för artikel 43 i tjänsteföreskrifterna respektive artikel 10.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna har åsidosatts i det omtvistade beslutet.
53 Genom skrivelse av den 17 september 2007 informerades parterna om att personaldomstolen avsåg att ex officio pröva denna grund och de anmodades att inkomma med yttranden.
54 Sökanden angav i sitt svar att det föreföll finnas fog för den grund som skulle prövas ex officio.
55 I sitt skriftliga yttrande över den grund som personaldomstolen informerat om angav däremot kommissionen att personaldomstolen saknar möjlighet att ex officio pröva grunder som avser den materiella lagenligheten. Kommissionen anser att sådana grunder endast kan prövas av gemenskapsdomstolen om de har åberopats av sökandena eller om de i vart fall direkt kan hänföras till parternas eget resonemang. Vidare skulle en möjlighet för rätten att ex officio pröva frågor rörande en angripen rättsakts materiella lagenlighet innebära att såväl artikel 48.2 i förstainstansrättens rättegångsregler, vilken förbjuder parterna att åberopa nya grunder under rättegången, som regeln om överensstämmelse mellan ansökan och klagomålet fråntogs all ändamålsenlig verkan. Slutligen skulle en prövning ex officio av en grund som avser den materiella lagenligheten riskera att leda till ett åsidosättande av rätten till försvar, genom att ramarna för det kontradiktoriska förfarandet ändrades.
56 Personaldomstolen ska först bemöta dessa principiella invändningar.
57 För det första har det redan slagits fast att gemenskapsdomstolen, till skillnad från vad kommissionen har hävdat, har möjlighet och, i förekommande fall, skyldighet att ex officio pröva vissa grunder som avser den materiella lagenligheten. Som angetts i punkt 50 gäller det ett åsidosättande av lagens tillämpningsområde. På samma sätt är frågan om absolut rättskraft en grund som avser den materiella lagenligheten och som utgör tvingande rätt, vilken rätten ska pröva ex officio (domstolens dom av den 1 juni 2006 i de förenade målen C‑442/03 P och C‑471/03 P, P & O European Ferries (Vizcaya) och Diputación Foral de Vizcaya mot kommissionen, REG 2006, s. I‑4845, punkt 45). I gemenskapens rättspraxis åläggs slutligen i vissa fall den nationella domstolen, vilken inom ramen för sin behörighet ska tillämpa gemenskapsrättsliga bestämmelser, en skyldighet att ex officio pröva grunder som avser den materiella lagenligheten, bland annat grunder som avser att ett avtalsvillkor i avtal som konsumenter slutit med näringsidkare är oskäligt (domstolens dom av den 21 november 2002 i mål C‑473/00, Cofidis, REG 2002, s. I‑10875, punkterna 36 och 38, och av den 26 oktober 2006 i mål C‑168/05, Mostaza Claro, REG 2006, s. I‑10421, punkt 39).
58 Kommissionens resonemang, enligt vilket rätten ex officio kan pröva en grund som avser den materiella lagenligheten endast om grunden har åberopats av parterna eller om den direkt kan hänföras till parternas resonemang, står i strid med själva syftet med en prövning ex officio och skulle innebära att personaldomstolen nekades varje möjlighet att ex officio pröva en grund som avser den materiella lagenligheten, trots att en sådan prövning har fastställts i rättspraxis.
59 För det andra är, till skillnad från vad kommissionen har anfört, förbudet för sökandena i personalmål att i ansökan åberopa grunder som saknar samband med resonemanget i deras föregående klagomål och förbudet, som föreskrivs i artikel 43.1 i rättegångreglerna, att åberopa nya grunder efter det att den första skriftväxlingen har ägt rum tillämpliga på parterna och inte på personaldomstolen.
60 För det tredje kan personaldomstolen inte godta kommissionens argument att prövningen ex officio av en grund som avser den materiella lagenligheten skulle riskera att äventyra förfarandets kontradiktoriska karaktär och riskera att leda till att principen om iakttagande av rätten till försvar åsidosätts. I artikel 77 i rättegångsreglerna föreskrivs nämligen att personaldomstolen på eget initiativ kan pröva ett rättegångshinder som inte kan avhjälpas, på villkor att parterna först har hörts. Om detta villkor utgör en tillräcklig garanti för den kontradiktoriska principen och principen om iakttagande av rätten till försvar vid en prövning ex officio av ett rättegångshinder som inte kan avhjälpas, saknas det skäl att anse att så inte är fallet vid en prövning ex officio av en grund som utgör tvingande rätt, oavsett om grunden avser den materiella eller den formella lagenligheten. Följaktligen ska personaldomstolen anses ha uppfyllt de krav som följer av de principer som kommissionen har åberopat, genom att underrätta parterna om den grund som utgör tvingande rätt och som personaldomstolen avsåg att pröva, genom att inhämta skriftliga yttranden från parterna rörande personaldomstolens avsikt och genom att ge dem tillfälle att diskutera detta under förhandlingen vid personaldomstolen.
61 Härav följer att de argument som kommissionen har anfört mot en prövning ex officio av en grund som avser den materiella lagenligheten inte kan godtas.
62 I förevarande fall har personaldomstolen ex officio tagit upp frågan huruvida tillämpningsområdet för artikel 43 i tjänsteföreskrifterna respektive artikel 10.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna åsidosattes i det omtvistade beslutet.
63 Det ska inledningsvis erinras om respektive syfte med dessa bestämmelser i tjänsteföreskrifterna.
64 I artikel 43.1 i tjänsteföreskrifterna föreskrivs att det regelbundet ska utarbetas en rapport för varje tjänsteman, enligt villkor som fastställs av varje institution, avseende tjänstemannens kompetens, prestationsförmåga och uppträdande i tjänsten. För tjänstemän i tjänstegruppen AST kan rapporten, enligt artikel 43.2 i tjänsteföreskrifterna, från och med lönegrad 4 också innehålla ett yttrande om huruvida tjänstemannens prestationer tyder på att han har förutsättningar att utföra en handläggares arbetsuppgifter.
65 Artikel 10 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna utgör däremot en övergångsbestämmelse. I artikeln föreskrivs karriärgången för tjänstemän i de tidigare tjänstekategorierna C och D inom tjänstegruppen för assistenter, vilken gäller för dessa sedan den 1 maj 2006. I artikel 10.1 ges dessa tjänstemän tillgång till ett karriärsystem upp till och med lönegrad AST 7 respektive lönegrad AST 5. Enligt artikel 10.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna kan dock tjänstemän i de tidigare tjänstekategorierna C och D utan begränsningar placeras i tjänstegruppen för assistenter efter att ha klarat ett allmänt uttagningsprov eller på grundval av ett godkännandeförfarande. Godkännandet ges med hänsyn till tjänstemannens tjänstgöringstid, erfarenhet, meriter och utbildning samt enligt ett förfarande vars tillämpningsföreskrifter, vilka ska antas av institutionerna, innefattar bland annat att en gemensam kommitté ska granska kandidaturerna. Med tillämpning av artikel 10.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna antog kommissionen, genom beslutet av den 7 april 2004, tillämpningsföreskrifter för godkännandeförfarandet för kommissionens personal.
66 Förfarandena för bedömning och godkännande, vilka definieras i AGB 43 respektive i beslutet av den 7 april 2004, skiljer sig åt och grundar sig på helt olika regler.
67 I bedömningsförfarandet, vilket äger rum varje år under perioden januari–april, har utarbetandet av tjänstemannens karriärutvecklingsrapport anförtrotts en rapporterande tjänsteman och en kontrasignerande tjänsteman och det har inrättats en möjlighet för tjänstemannen att få till stånd en intern omprövning vid den gemensamma utvärderingskommittén. En bedömningsansvarig vid överklaganden har getts behörighet att bedöma vilka åtgärder som ska vidtas med anledning av kommitténs yttrande.
68 Det godkännandeförfarande som föreskrivs i beslutet av den 7 april 2004 består av fyra etapper.
69 För det första ska tillsättningsmyndigheten före den 30 september varje år fastställa antalet tjänster i tjänstegruppen för assistenter som under påföljande år kan tillsättas med tjänstemän som har godkänts. Som en följd av detta beslut ska en inbjudan om att lämna in ansökningar offentliggöras.
70 För det andra ska tillsättningsmyndigheten, i enlighet med artikel 5.2 i beslutet av den 7 april 2004, upprätta och offentliggöra en förteckning över de kandidater som tillåtits delta i godkännandeförfarandet. För att föras upp på denna förteckning måste kandidaterna endast uppfylla två krav, nämligen dels inneha en utbildning som minst motsvarar den som krävs enligt artikel 5.3 a i tjänsteföreskrifterna för att utses till tjänsteman inom tjänstegruppen för assistenter, dels styrka en tjänstgöringstid i kategori C eller D på minst fem år. Denna förteckning kan angripas vid den gemensamma kommittén för godkännandeförfarandet, vars sammansättning skiljer sig från den gemensamma utvärderingskommitténs sammansättning.
71 För det tredje ska, i enlighet med artikel 6 i beslutet av den 7 april 2004, de tjänstemän som har tillåtits delta i godkännandeförfarandet rangordnas utifrån följande kriterier: utbildning; tjänstgöringstid inom karriärsystemet C eller D; erfarenhet och meriter enligt tillgängliga karriärutvecklingsrapporter. Den betydelse som ska tillmätas kriterierna och viktningen av dessa ska beslutas av tillsättningsmyndigheten före den 31 december 2004. Rangordningen kan angripas vid den gemensamma kommittén för godkännandeförfarandet.
72 För det fjärde har de tjänstemän som rankas högst i förteckningen, ner till den plats i rangordningen som motsvarar två gånger det antal tjänster som ska tillsättas med tjänstemän som har godkänts, fram till och med den 31 december följande år rätt att söka lediga tjänster som ska tillsättas inom tjänstegruppen för assistenter. De tjänstemän som tillsatts på dessa tjänster ska anses ha godkänts.
73 I förevarande fall avser det omtvistade beslutet inte betygssättningen av sökanden, trots att beslutet ingår i sökandens karriärutvecklingsrapport för år 2005, utan – såsom anges i titeln till rubrik 6.5 i nämnda karriärutvecklingsrapport – villkoren för att sökanden ska få tillträde till godkännandeförfarandet. Beslutet syftar faktiskt till att slå fast att sökanden saknar de förutsättningar som krävs för att utan begränsningar placeras i tjänstegruppen för assistenter och medför, såsom angetts i ställningstagandet av den gemensamma kommittén för godkännandeförfarandet och tillsättningsmyndigheten vid godkännandeförfarandet för år 2006 (se punkt 24 i förevarande dom), att sökanden fråntas alla möjligheter att delta i nämnda förfarande.
74 Det framgår dock av handlingarna i målet att det omtvistade beslutet antogs enligt de behörighetsregler, handläggningsregler och materiella regler som gäller för bedömningsförfarandet och inte enligt de regler som gäller för godkännandeförfarandet, vilka var de enda tillämpliga reglerna.
75 För det första framgår det av punkt 7.2 i karriärutvecklingsrapporten för år 2005 att det omtvistade beslutet fattades av den tjänsteman som är kontrasignerande tjänsteman för sökanden, sedan hela karriärutvecklingsrapporten för år 2005 utan kommentarer hade bekräftats av den bedömningsansvarige vid överklaganden efter yttrande av den gemensamma utvärderingskommittén. I sitt svar på klagomålet hävdade för övrigt kommissionen att ”på grundval av de upplysningar som lämnats av den rapporterande tjänstemannen [skulle] den kontrasignerande tjänstemannen därefter avgöra huruvida den person som bedömningen avser verkligen [hade] visat att vederbörande har förutsättningar att utföra arbetsuppgifter i den högre tjänstekategorin”.
76 Enligt artikel 2.3 AGB 43 är visserligen den kontrasignerande tjänstemannen behörig att anta karriärutvecklingsrapporten, under förutsättning att rapporten inte har ändrats av den bedömningsansvarige vid överklaganden. Det framgår dock av artiklarna 5, 6, 7 och 8 i beslutet av den 7 april 2004, vilket antogs med stöd av artikel 10.2 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna, att det ankommer på tillsättningsmyndigheten att, under varje etapp av godkännandeförfarandet, ta ställning till de kandidaturer för godkännande som ingetts av tjänstemän i de tidigare tjänstekategorierna C och D. Det åligger i synnerhet tillsättningsmyndigheten, det vill säga en annan myndighet än den kontrasignerande tjänstemannen under bedömningsförfarandet, enligt artikel 6.1 i beslutet av den 7 april 2004, att, på grundval av tillgängliga karriärutvecklingsrapporter, bedöma kandidaternas erfarenhet och meriter. För övrigt är det endast tillsättningsmyndigheten som kan harmonisera de bedömningsvillkor för dessa kriterier som tillämpas av kommissionens olika avdelningar, eftersom den kontrasignerande tjänstemannen eller den bedömningsansvarige vid överklaganden för det mesta har en begränsad överblick över de avdelningar som de ansvarar för. Det omtvistade beslutet antogs således inte av den behöriga myndigheten.
77 Det föregående överklagande av det omtvistade beslutet som sökanden ingav, i samband med upprättandet av karriärutvecklingsrapporten för år 2005, prövades för det andra av den gemensamma utvärderingskommittén. Nämnda kommitté ansåg att den kontrasignerande tjänstemannen inte hade gjort ett uppenbart fel vid bedömningen av sökandens förutsättningar för att utföra arbetsuppgifter i tjänstekategorin B*. Den gemensamma utvärderingskommittén tog således direkt ställning till sökandens kandidatur till godkännandeförfarandet. Den gemensamma kommittén för godkännandeförfarandet, till vilken sökanden den 24 april 2007 också ingav ett överklagandet avseende avslaget på hennes kandidatur till godkännandeförfarandet, förklarade däremot sig obehörig med följande ordalag: ”Vid oenighet beträffande hela eller delar av er karriärutvecklingsrapport (däribland rubriken ’Förutsättningar’) gav bedömningsförfarandet möjligheter till överklagande. Den gemensamma kommittén för [godkännandeförfarandet] saknar dock behörighet att ändra en redan avslutad karriärutvecklingsrapport.”
78 Den gemensamma utvärderingskommittén, vilken har inrättats genom artikel 9 AGB 43, yttrar sig över det föregående överklagande som en tjänsteman har ingett avseende sin karriärutvecklingsrapport som upprättats i enlighet med artikel 43.1 i tjänsteföreskrifterna. Det är däremot den gemensamma kommittén för godkännandeförfarandet, vilken föreskrivs i artikel 10.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna och vars sammansättning, vilken anges i artikel 9 i beslutet av den 7 april 2004, skiljer sig från den gemensamma utvärderingskommitténs sammansättning, som konsulteras när en tjänsteman angriper tillsättningsmyndighetens beslut att avslå tjänstemannens kandidatur för godkännande, såsom framgår av artiklarna 5 och 6 i beslutet av den 7 april 2004.
79 Följaktligen kunde inte sökanden på ett ändamålsenligt sätt utnyttja de möjligheter till intern omprövning som inrättats i fråga om godkännande för att angripa avslaget på hennes begäran att få tillträde till godkännandeförfarandet.
80 För det tredje framgår det av motiveringen till det omtvistade beslutet, vilken återfinns i punkt 6.5 i karriärutvecklingsrapporten för år 2005, att administrationen nekade sökanden tillträde till godkännandeförfarandet på grund av att hon, under bedömningsförfarandet för år 2006, inte hade visat att hon hade de ”förutsättningar” som krävdes för att erhålla ett godkännande.
81 I punkt 6.5, under rubriken ”Förutsättningar”, i karriärutvecklingsrapporten för år 2005 ansåg således den rapporterande tjänstemannen att de arbetsuppgifter som utförts av sökanden inte kunde leda till ett ”godkännande av hennes förutsättningar”. Med beaktande av denna bedömning angav den kontrasignerande tjänstemannen att sökanden inte hade visat att hon hade förutsättningar för att utan begränsningar kunna placeras i tjänstegruppen AST. I det yttrande som den gemensamma utvärderingskommittén avgav efter det att sökanden hade överklagat sin karriärutvecklingsrapport för år 2005 angavs i det avseendet att kommittén inte hade funnit några uppgifter ”som skulle kunna föranleda en omprövning av den bedömning som gjorts ... av den kontrasignerande tjänstemannen, vad gäller erkännandet av den berörda personens förutsättningar inom ramen för godkännandeförfarandet”.
82 Varken i artikel 10.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna eller i beslutet av den 7 april 2004 föreskrivs att godkännandet, vilket gör det möjligt att utan begränsningar placeras i tjänstegruppen för assistenter, ska ges på grundval av andra kriterier än tjänstgöringstid, erfarenhet, meriter och utbildning. För att en tjänsteman ska tillåtas delta i godkännandeförfarandet, vilket är den andra etappen i det förfarande som beskrivits i punkt 70 i denna dom, krävs enligt artikel 5.1 i beslutet av den 7 april 2004, vilket antogs med stöd av artikel 10.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna, endast att två krav är uppfyllda, nämligen utbildning och tjänstgöringstid. Det uppställs inte något krav vad gäller förutsättningar.
83 Begreppet förutsättningar förekommer i artikel 43 andra stycket i tjänsteföreskrifterna endast i förbindelse med frågan huruvida en tjänsteman i tjänstegruppen AST är lämpad att utföra en handläggares arbetsuppgifter. I denna bestämmelse föreskrivs inte, och för övrigt inte heller i AGB 43, att den som upprättar karriärutvecklingsrapporten ska ta ställning till om en tjänsteman från de tidigare tjänstekategorierna C och D har förutsättningar för att godkännas, det vill säga att utan begränsningar placeras i tjänstegruppen AST.
84 Av det ovan anförda följer att administrationen i förevarande fall tillämpade artikel 43.2 i tjänsteföreskrifterna analogt och inte artikel 10.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna.
85 De som upprättade karriärutvecklingsrapporten för år 2005 kunde visserligen, med hänsyn till Administrativa meddelanden nr 1‑2006 av den 12 januari 2006 avseende bedömningsförfarandet för år 2006, anse sig ha fog för att bedöma huruvida sökanden hade de förutsättningar som krävs för att tillåtas delta i godkännandeförfarandet. I nämnda Administrativa meddelanden föreskrevs nämligen att rubriken ”Förutsättningar” i karriärutvecklingsrapporten för år 2005 skulle fyllas i av den rapporterande tjänstemannen vid godkännandeförfarandet om den anställde begärde det i sin egenbedömning.
86 Genom Administrativa meddelanden nr 1‑2006 av den 12 januari 2006 kan det dock inte lagenligt ha införts ett ytterligare kriterium bland kriterierna för att erhålla godkännande eller ett ytterligare krav bland kraven för att få tillträde till godkännandeförfarandet, eftersom dessa kriterier och krav föreskrevs i bestämmelserna i beslutet av den 7 april 2004, vilket kommissionen antog för att genomföra artikel 10.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna. Kommissionen har för övrigt inte alls hävdat att beslutet i Administrativa meddelanden nr 1‑2006 av den 12 januari 2006 skulle kunna ha en sådan normativ betydelse.
87 Av det ovan anförda följer att det omtvistade beslutet, vilket hindrade sökanden från att få tillträde till godkännandeförfarandet, inte antogs – vilket borde ha varit fallet, med hänsyn till vad beslutet avsåg – med stöd av bestämmelserna i artikel 10.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna och i beslutet av den 7 april 2004, vilka är tillämpliga på godkännandeförfarandet, utan med stöd av bestämmelserna i artikel 43 i tjänsteföreskrifterna och i AGB 43, vilka är tillämpliga på bedömningsförfarandet.
88 Härav följer att tillämpningsområdet för artikel 43 i tjänsteföreskrifterna, vilket skiljer sig från tillämpningsområdet för artikel 10.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna, åsidosattes i det omtvistade beslutet, vilket felaktigt antogs med stöd av nämnda artikel 43. Vidare beaktades inte i det omtvistade beslutet att betygsförfarandet och godkännandeförfarandet är fristående från varandra, vilka – för genomförandet av ovannämnda bestämmelser i tjänsteföreskrifterna – fastställs i AGB 43 respektive i beslutet av den 7 april 2004.
89 Vid förhandlingen gjorde kommissionen visserligen gällande att det genom dess beslut av den 29 november 2006, vilket upphävde och ersatte beslutet av den 7 april 2004, hade skapats ett samband mellan godkännandeförfarandet och bedömningsförfarandet. I artikel 5.1 i beslutet av den 29 november 2006 föreskrivs nämligen att en kandidat endast kan tillåtas delta i godkännandeförfarandet om det har fastställts att tjänstemannen har förutsättningar att utföra arbetsuppgifter på ”administrativ assistentnivå”.
90 Beslutet av den 29 november 2006 trädde dock i kraft först dagen efter antagandet, enligt artikel 9 i nämnda beslut. Beslutet av den 7 april 2004 var således fortfarande tillämpligt den 26 juni 2006, vilket är det datum då karriärutvecklingsrapporten för år 2005, vilken innefattar det omtvistade beslutet, bekräftades av den bedömningsansvarige vid överklaganden och avslutades. Om kommissionen, såsom den har gjort gällande vid förhandlingen, antog det omtvistade beslutet med stöd av det efterföljande beslutet av 29 november 2006, och om man antar att en sådan möjlighet är tänkbar, har kommissionen följaktligen inte bara åsidosatt tillämpningsområdena för artikel 43 i tjänsteföreskrifterna och artikel 10.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna och deras genomförandebestämmelser, utan även åsidosatt de tidsmässiga tillämpningsområdena (ratione temporis) för kommissionens beslut av den 7 april 2004 och den 29 november 2006.
91 Sökanden har således stöd för sitt yrkande om ogiltigförklaring av det omtvistade beslutet, det vill säga sökandens karriärutvecklingsrapport för år 2005, i den mån det däri slås fast att sökanden saknar de förutsättningar som krävs för att utföra en assistents arbetsuppgifter och hon följaktligen nekas tillträde till godkännandeförfarandet.
Rättegångskostnader
92 Enligt artikel 122 i personaldomstolens rättegångsregler ska bestämmelserna i kapitel 8 i avdelning II om rättegångskostnader och domstolskostnader i nämnda rättegångsregler endast tillämpas på mål som väckts vid personaldomstolen från och med ikraftträdandet av dessa rättegångsregler, det vill säga den 1 november 2007. För mål som var anhängiga vid personaldomstolen före detta datum ska bestämmelserna i förstainstansrättens rättegångsregler fortsätta att gälla i tillämpliga delar.
93 Enligt artikel 87.2 i förstainstansrättens rättegångsregler ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Sökanden har yrkat att kommissionen ska förpliktas att ersätta samtliga rättegångskostnader. Eftersom kommissionen har tappat målet, ska sökandens yrkande bifallas.
Mot denna bakgrund beslutar
PERSONALDOMSTOLEN (första avdelningen)
följande:
1) Françoise Putterie-De-Beukelaers karriärutvecklingsrapport för perioden den 1 januari–31 december 2005 ogiltigförklaras i den mån det i rapporten inte erkänns att sökanden har förutsättningar att utföra arbetsuppgifter som är hänförliga till tjänstekategori B*.
2) Europeiska gemenskapernas kommission ska ersätta rättegångskostnaderna.
Kreppel |
Tagaras |
Gervasoni |
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 21 februari 2008.
W. Hakenberg |
H. Kreppel |
Justitiesekreterare |
Ordförande |
Detta avgörande och däri angivna avgöranden från gemenskapsdomstolarna som ännu inte har publicerats i rättsfallssamlingen finns tillgängliga på domstolens webbplats www.curia.europa.eu
* Rättegångsspråk: franska.