FÖRSTAINSTANSRÄTTENS BESLUT (fjärde avdelningen)

den 9 juni 2004

Mål T-96/03

Manel Camós Grau

Mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF):s utredning avseende förvaltningen och finansieringen av Institutet för förbindelserna med Latinamerika – Eventuell intressekonflikt hos en utredare – Beslut att entlediga en utredare från utredningen – Talan om ogiltigförklaring – Förberedande rättsakter – Avvisning”

Fullständig text på franska………..II-0000

Saken:         Talan om dels ogiltigförklaring av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF):s beslut av den 17 maj 2002 att entlediga en av utredarna från utredningen avseende Institutet för förbindelserna med Latinamerika för att undvika att ge intryck av intressekonflikter utan att återkalla de rättsakter som antagits av utredaren och av det tysta avslaget på sökandens klagomål av den 29 juli 2002 mot detta beslut, dels en begäran om skadestånd för den ideella och yrkesmässiga skada som sökanden påstår sig ha lidit till följd av dessa beslut.

Avgörande:         Talan avvisas. Vardera parten skall bära sin rättegångskostnad.

Sammanfattning

1.     Tjänstemän – Talan – Rättsakt som går någon emot – Förberedande rättsakt – Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF):s interna utredning – Beslut om att inte underkänna en utredares handlingar men att ändå entlediga honom från utredningen på grund av en eventuell intressekonflikt – Avvisning

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91, Europaparlamentets och rådets förordning nr 1073/1999, artikel 14, kommissionens beslut 1999/396, artikel 4)

2.     Tjänstemän – Talan – Rättsakt som går någon emot – Beslut om avslag av ett klagomål – Beslut om avslag utan förbehåll – Bekräftande rättsakt – Avvisning

(Tjänsteföreskrifterna, artikela 91.1)

3.     Tjänstemän – Talan – Yrkande om skadestånd som har samband med ett yrkande om ogiltigförklaring – Avvisning av yrkandet om ogiltigförklaring medför avvisning av skadeståndsyrkandet

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

1.     I bestämmelserna i artikel 4 i beslut 1999/396 om villkor och närmare bestämmelser för interna utredningar för att bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som kan skada gemenskapernas intressen anges de villkor under vilka iakttagandet av den berörde tjänstemannens rätt till försvar är förenliga med det krav på konfidentiell behandling som utredningar av detta slag är underkastade. Icke desto mindre framgår inte av dessa bestämmelser att de förberedande eller handläggningsmässiga åtgärder som inledandet och genomförandet av en intern utredning utgör för denna tjänsteman får vara föremål för en särskild talan, särskild från den talan som den berörde är behörig att väcka mot administrationens slutliga beslut. När en sådan talan väcks mot det slutliga beslutet får den berörde nämligen åberopa att väsentliga formföreskrifter enligt honom åsidosatts under utredningsförfarandet.

Ett beslut att entlediga en utredare från en utredning på grund av en potentiell intressekonflikt hos honom, i vilket de av denne utredare redan utförda handlingarna inte underkänns, utgör endast ett beslut i handläggningen mot vilket en talan inte får väckas särskilt. Dessutom utgör ett sådant beslut inte en rättsakt som kan skiljas från utredningsförfarandet och som ingår i ett från utredningen separat förfarande. I detta hänseende innebär inte den i artikel 14 i förordning nr 1073/1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) gjorda hänvisningen till tjänsföreskrifternas bestämmelser om tjänstemäns klagomål och väckande av talan att det finns ett från utredningen separat förfarande, utan har som uttryckligen framgår till syfte att göra vissa i tjänsteföreskrifterna intagna bestämmelser om rättsmedel tillämpliga på klagomål mot sådana rättsakter från byrån som går de berörda emot. Under alla omständigheter innebär inte denna hänvisning att det finns en möjlighet att vid domstolen väcka talan mot rättsakter som inte går de berörda tjänstemännen emot.

(se punkterna 32, 33 och 35–37)

Hänvisning till domstolen den 8 april 2003 i mål C-471/02 P (R), Gómez-Reino mot kommissionen, REG 2003, s. I-3207, punkterna 63, 64 och 65

2.     Oavsett om det är tyst eller uttryckligt innebär ett beslut om att avslå ett klagomål, om det är utan förbehåll, endast en bekräftelse av den rättsakt eller den underlåtelse som klaganden vänder sig mot och utgör inte i sig en rättsakt mot vilken talan kan föras.

(se punkt 40)

Hänvisning till domstolen den 16 juni 1988 i mål 371/87, Progoulis mot kommissionen, REG 1988, s. 3081, punkt 17 och där angiven rättspraxis

3.     När tjänstemän väcker talan skall yrkanden om skadestånd avvisas i den mån de har ett nära samband med yrkanden om ogiltigförklaring som avvisats

(se punkt 44)

Hänvisning till förstainstansrätten den 24 mars 1993 i mål T-72/92, Benzler mot kommissionen, REG 1993, s. II-347, punkt 21 och där angiven rättspraxis