Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62003CJ0467

Domstolens dom (fjärde avdelningen) den 17 mars 2005.
Ikegami Electronics (Europe) GmbH mot Oberfinanzdirektion Nürnberg.
Begäran om förhandsavgörande: Finanzgericht München - Tyskland.
Gemensamma tulltaxan - Tulltaxenummer - Tullklassificering av en digital inspelningsapparat - Klassificering i Kombinerade nomenklaturen.
Mål C-467/03.

Rättsfallssamling 2005 I-02389

ECLI identifier: ECLI:EU:C:2005:182

Arrêt de la Cour

Mål C-467/03

Ikegami Electronics (Europe) GmbH

mot

Oberfinanzdirektion Nürnberg

(begäran om förhandsavgörande från Finanzgericht München)

”Gemensamma tulltaxan – Tulltaxenummer – Tullklassificering av en digital inspelningsapparat – Klassificering i Kombinerade nomenklaturen”

Förslag till avgörande av generaladvokat J. Kokott föredraget den 20 januari 2005 

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 17 mars 2005 

Sammanfattning av domen

Gemensamma tulltaxan – Tulltaxenummer – Apparat som i videoövervakningssyfte spelar in och återger signaler – Apparat som fullgör en specifik uppgift, annan än databehandling i den mening som avses i anmärkning 5 E till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen


En apparat som i videoövervakningssyfte spelar in signaler som sänds ut av kameror, och som efter att ha komprimerat dessa signaler återger dem på skärm, fullgör en specifik uppgift, annan än databehandling i den mening som avses i anmärkning 5 E till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen i Gemensamma tulltaxan i bilaga I till förordning nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt förordning nr 2031/2001.

(se punkt 31 och domslutet)





DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen)
den 17 mars 2005(1)

Gemensamma tulltaxan – Tulltaxenummer – Tullklassificering av en digital inspelningsapparat – Klassificering i Kombinerade nomenklaturen

I mål C-467/03,angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Finanzgericht München (Tyskland), genom beslut av den 24 juni 2003, som inkom till domstolen den 6 november 2003, i målet mellan

Ikegami Electronics (Europe) GmbH

och

Oberfinanzdirektion Nürnberg,

meddelar

DOMSTOLEN (fjärde avdelningen),



sammansatt av avdelningsordföranden K. Lenaerts (referent) samt domarna J. N. Cunha Rodrigues och E. Levits,

generaladvokat: J. Kokott,
justitiesekreterare: byrådirektören K. Sztranc,

med beaktande av det skriftliga förfarandet och efter att förhandling hållits den 9 december 2004,med beaktande av de yttranden som avgivits av:

Ikegami Electronics (Europe) GmbH, genom H. Nehm, Rechtsanwalt,

Europeiska gemenskapernas kommission, genom J.‑C. Schieferer, i egenskap av ombud,

och efter att den 20 januari 2005 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

följande



Dom



1
Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av anmärkning 5 E till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen i Gemensamma tulltaxan (nedan kallad KN) i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001 (EGT L 279, s. 1).

2
Begäran har framställts inom ramen för en tvist mellan bolaget Ikegami Electronics (Europe) GmbH (nedan kallat Ikegami) och Oberfinanzdirektion, med anledning av en bindande tulltaxeupplysning från Zolltechnische Prüfungs- und Lehranstalt München (Tulltekniska kontroll- och utbildningsanstalten i München) avseende en digital inspelningsapparat.


Tillämpliga bestämmelser

3
Den version av KN som var tillämplig vid tiden för omständigheterna i målet vid den nationella domstolen finns i bilaga I till förordning nr 2031/2001. Bilagans andra del innehåller en avdelning XVI med rubriken ”Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel; delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud; apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater”.

4
Avdelningen innehåller två kapitel, nämligen kapitel 84 som har rubriken ”Kärnreaktorer, ångpannor, maskiner, apparater och mekaniska redskap; delar till sådana varor” och kapitel 85 med rubriken ”Elektriska maskiner och apparater, elektrisk materiel samt delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater”.

5
I nämnda kapitel 84 ingår bland annat tulltaxenummer 8471 som har rubriken ”Maskiner för automatisk databehandling och enheter till sådana maskiner, magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av data till databärare i kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana data, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans”.

6
Undernummer 8471 50 omfattar ”[d]igitala bearbetningsenheter, andra än sådana enligt nr 8471 41 eller 8471 49, även sådana som innehåller en eller två av följande enheter inom samma hölje, nämligen minnen, inorgan eller utorgan”. Undernummer 8471 50 90 omfattar dem av dessa varor som inte är avsedda för civila luftfartyg. Dessa varor är enligt förordning nr 2031/2001 befriade från konventionell tull.

7
Kapitel 85 i KN innehåller bland annat tulltaxenummer 8521 som omfattar ”Apparater för inspelning eller återgivning av videosignaler, även med inbyggd videotuner”. Undernummer 8521 90 00 rör dylika apparater som inte arbetar med magnetband. Enligt förordning nr 2031/2001 är den konventionella tullsatsen för dessa varor 14 procent.

8
Enligt anmärkning 4 till avdelning XVI i KN gäller att ”[n]är en maskin eller en grupp maskiner består av separata komponenter (oavsett om dessa är åtskilda eller förenade genom rör, anordningar för kraftöverföring, elektriska ledningar eller andra anordningar), som är avsedda att tillsammans medverka i en klart avgränsad arbetsuppgift som kan utföras av en maskin enligt något av numren i kap. 84 eller 85, skall det hela klassificeras enligt detta nummer”.

9
Anmärkning 5 till kapitel 84 i KN innehåller bland annat följande anvisningar:

”A.
Med maskiner för automatisk databehandling i nr 8471 förstås

a)
digitalmaskiner som

1)
kan lagra ett eller flera bearbetningsprogram samt åtminstone de data som är omedelbart nödvändiga för att utföra programmet,

2)
fritt kan programmeras efter användarens behov,

3)
kan utföra de aritmetiska beräkningar som användaren begär, samt

4)
utan mänskligt ingripande kan utföra ett bearbetningsprogram som de, om så behövs, kan modifiera genom logiskt beslut under pågående körning,

E.
Maskiner som utför en specifik uppgift, annan än databehandling, och ingår i eller arbetar i anslutning till en maskin för automatisk databehandling skall klassificeras enligt de nummer som motsvarar deras respektive arbetsuppgifter eller, om detta inte är möjligt, enligt något slumpnummer.”


Tvisten vid den nationella domstolen och tolkningsfrågan

10
Ikegami begärde den 6 december 2001 att Zolltechnische Prüfungs- und Lehranstalt München skulle meddela en bindande tulltaxeupplysning beträffande en apparat benämnd ”Digital Recorder SDR‑G 8000‑8”. Bolaget begärde att apparaten skulle klassificeras enligt undernummer 8471 50 90 i KN.

11
Apparaten beskrivs i beslutet om hänskjutande enligt följande:

”Apparaten i fråga består, förutom av ett tangentbord och en mus, av ett videodigitaliseringskort för fyra videokort med anslutningar för upp till åtta TV-kameror, styrning av rörliga bilder, moderkort med processor och tre hårddiskhubbar, videominne, ljud-, LAN-, grafik- och modemkort samt en hårddisk med en CDRW-enhet i ett hölje. På hårddisken är operativsystemet Windows ME, ett program för den digitala spelaren och programmet för CDRW-enheten fast installerade.”

12
Den 14 januari 2002 gav Zolltechnische Prüfungs- und Lehranstalt München en bindande tulltaxeupplysning med nummer DE M/119/02‑1, varigenom apparaten klassificerades enligt undernummer 8521 90 00 i KN.

13
Efter att förgäves ha begärt omprövning, väckte Ikegami talan vid Finanzgericht München mot denna bindande tulltaxeupplysning, varvid bolaget gjorde gällande att ifrågavarande apparat skulle anses vara en maskin för databehandling, eftersom såväl dess individuella komponenter som dess arbetsuppgifter uteslutande avsåg databehandling.

14
Finanzgericht München har i sin begäran om förhandsavgörande påpekat att ifrågavarande apparat visserligen uppfyller villkoren för att betecknas som en sådan maskin för automatisk databehandling som avses i anmärkning 5 A a till kapitel 84 i KN, och kan användas som en normal persondator, men att den på grund av sin speciella utrustning betecknas som en digital videospelare, och att den saluförs och används som en sådan. Finanzgericht München har angivit att apparaten utför databehandling i ett specifikt syfte och att dess utrustning har avpassats enbart för detta ändamål, nämligen inspelning, visualisering och lagring eller återgivning av videosignaler. Finanzgericht München har tillfogat att apparaten saknar adekvat programvara för att kunna användas för andra ändamål. Den nationella domstolen anser att denna specifika uppgift som apparaten har kan vara en sådan annan uppgift än databehandling som avses i anmärkning 5 E till kapitel 84.

15
Under dessa omständigheter har Finanzgericht München vilandeförklarat målet och beslutat att ställa följande tolkningsfråga till domstolen:

”Skall anmärkning 5 E till Kombinerade nomenklaturen i dess lydelse enligt bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 … om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 … tolkas så, att en apparat för videoövervakning i vilken signaler från flera olika videokameror i komprimerad form lagras på hårddiskar för återgivning på monitorer utför en specifik uppgift, annan än databehandling?”


Tolkningsfrågan

16
Den hänskjutande domstolen har ställt frågan för att få klarhet i huruvida en sådan digital inspelningsapparat som den som är i fråga i målet vid den nationella domstolen skall anses utföra en specifik uppgift, annan än databehandling, i den mening som avses i anmärkning 5 E till kapitel 84 i KN.

17
Av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll skall, enligt fast rättspraxis, det avgörande kriteriet för klassificering av varor i allmänhet vara deras objektiva kännetecken och egenskaper, såsom dessa definieras i lydelsen av tulltaxenumret i KN. De förklarande anmärkningar till KN som har fastställts av kommissionen och de som har utarbetats inom Världstullorganisationen, beträffande det världsomfattande systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallat HS), utgör viktiga tolkningsdata vid bedömningen av vad som skall inbegripas under olika tulltaxenummer, likväl utan att vara rättsligt bindande (se dom av den 4 mars 2004 i mål C‑130/02, Krings, REG 2004, s. I‑0000, punkt 28).

18
I förevarande fall avser nummer 8471 i KN, vilket den apparat som är i fråga i målet vid den nationella domstolen enligt Ikegami skall tillhöra, enligt sin lydelse bland annat maskiner för automatisk databehandling och enheter till sådana maskiner. Nummer 8521 i KN, enligt vilket nummer nämnda apparat skall klassificeras enligt den tyska tullmyndigheten, omfattar bland annat apparater för inspelning eller återgivning av videosignaler.

19
Det följer av anmärkning 5 till kapitel 84 i KN att maskiner som utför en specifik uppgift, annan än databehandling, och som ingår i eller arbetar i anslutning till en maskin för automatisk databehandling skall klassificeras enligt de nummer som motsvarar deras respektive arbetsuppgifter eller, om detta inte är möjligt, enligt något slumpnummer.

20
Enligt nämnda beskrivning i beslutet om hänskjutande, kompletterad med klargöranden från Ikegami i bolagets skriftliga yttrande och vid förhandlingen, har den apparat som är i fråga i målet vid den nationella domstolen, förutom sådan utrustning som är kännetecknande för en maskin för automatisk databehandling, en specifik utrustning som innebär att den kan lagra analoga signaler motsvarande bilder eller ljud som sänds ut från externa källor, konvertera dessa till digitala signaler, komprimera dem och återge dem på skärm. Den nationella domstolen har tillfogat att apparaten, på grund av denna specifika utrustning, saluförs som en digital videoinspelningsapparat, vilket bekräftades av Ikegami i dess yttrande vid förhandlingen.

21
Även om apparaten har utrustning som gör att den kan användas för databehandling är det inte bara genom att den kan användas till den specifika uppgiften att lagra videosignaler, som den skiljer sig från en maskin som endast utför automatisk databehandling, utan också genom det sätt på vilket den saluförs och presenteras för allmänheten (se, i detta avseende, förstainstansrättens dom av den 30 september 2003 i mål T‑243/01, Sony Computer Entertainment Europe mot kommissionen, REG 2003, s. II‑4189, punkt 112).

22
Även om det är så som Ikegami har hävdat, att den apparat som är i fråga i målet vid den nationella domstolen inte kan användas till samtidig inspelning av ljud och bild, och inte heller till inspelning och återgivning av rörliga bilder, utgör ändå inte denna omständighet, om den kan styrkas, hinder för att det fastställs att apparaten, som har utrustning som innebär att den kan lagra och återge såväl ljud som bilder, fyller en funktion som är mer omfattande än automatisk databehandling.

23
Inom området för tullklassificering kan dessutom, enligt domstolens rättspraxis, det ändamål för vilket produkten är avsedd i sig utgöra ett objektivt kriterium, i den mån ändamålet framgår naturligt av produkten, vilket skall kunna konstateras med ledning av dess objektiva kännetecken och egenskaper (se dom av den 5 april 2001 i mål C‑201/99, Deutsche Nichimen, REG 2001, s. I‑2701, punkt 20, och domen i det ovannämnda målet Krings, punkt 30).

24
I förevarande fall framgår det av beskrivningen i beslutet om hänskjutande att ett av denna apparats objektiva kännetecken är möjligheten att koppla samman den med televisionskameror för videoövervakning. Såsom framgår av nämnda beslut och av de klargöranden som Ikegami gjorde vid förhandlingen är apparaten utrustad med en kontrollanordning som gör att storleken på bilderna kan regleras och att riktningen på de kameror till vilka den är kopplad kan ändras. Vid förhandlingen har Ikegami dessutom framhållit att de säljfrämjande åtgärderna för apparaten riktar sig till personer som ansvarar för övervakning av byggnader.

25
Den nationella domstolen har dessutom påpekat att apparaten, med undantag för den automatiska databehandling som dess grundutrustning möjliggör, såsom den är utrustad saknar adekvat programvara för att användas för andra ändamål än inspelning och återgivning av bilder och ljud inom ramen för videoövervakning.

26
Detta särskilda ändamål, som naturligt framgår av de objektiva kännetecken som utrustningen för den apparat har som är i fråga i målet vid den nationella domstolen, stödjer analysen att den utför en specifik uppgift, annan än automatisk databehandling.

27
Ikegami har till stöd för sin argumentation åberopat den anmärkning som är återgiven efter de förklarande anmärkningarna till HS, och som avser anmärkning 4 i avdelning XVI i KN, i den lydelse dessa hade vid tiden för omständigheterna i målet vid den nationella domstolen.

28
Denna anmärkning lyder som följer:

”Det bör observeras att komponenter som inte uppfyller villkoren i anm. 4 till sextonde avd. skall klassificeras enligt sina respektive nummer. Så är fallet t.ex. med system för sluten videoövervakning bestående av ett varierande antal televisionskameror och videomonitorer, anslutna medelst koaxialkablar till en manöverenhet, omkopplare, paneler med mottagare för ljud och eventuellt automatiska databehandlingsmaskiner (för att spara data) och/eller videobandspelare (för att lagra bilder).”

29
Ikegami har hävdat att det med hänsyn till nämnda anmärkning kan anses att den apparat som är i fråga i målet vid den nationella domstolen är en maskin för automatisk databehandling som, även om den kan användas till videoövervakning när den sammankopplas med televisionskameror, ändå skall klassificeras annorlunda med avseende på tulltaxan.

30
I den anmärkning som är återgiven i punkt 28 i förevarande dom bekräftas emellertid, genom att det där tydligt åsyftas dels maskiner för automatisk databehandling avsedda att spara data (” saving data ”), dels apparater som är avsedda för inspelning av bilder (” video recorders ”), att en sådan apparat som den som är i fråga i målet vid den nationella domstolen, som är avsedd för den specifika uppgiften att spela in digitala bilder och ljud, skall anses utföra en specifik uppgift, som är mer omfattande än automatisk databehandling.

31
Av vad anförts följer att tolkningsfrågan skall besvaras så att en apparat som i videoövervakningssyfte spelar in signaler som sänds ut av kameror, och som efter att ha komprimerat dessa signaler återger dem på skärm, fullgör en specifik uppgift, annan än databehandling i den mening som avses i anmärkning 5 E till kapitel 84 i KN.


Rättegångskostnader

32
Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttranden till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

På dessa grunder beslutar domstolen (fjärde avdelningen) följande dom:

En apparat som i videoövervakningssyfte spelar in signaler som sänds ut av kameror, och som efter att ha komprimerat dessa signaler återger dem på skärm, fullgör en specifik uppgift, annan än databehandling i den mening som avses i anmärkning 5 E till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen i Gemensamma tulltaxan i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001.

Underskrifter


1
Rättegångsspråk: tyska.

Top