”1.

Skall, mot bakgrund av de allmänna bestämmelser som genom direktiv 98/8 har införts i gemenskapens rättsordning, artikel 2.1 a och b i detta direktiv tolkas så, att termerna biocidprodukter och lågriskbiocidprodukter endast avser produkter vars biocidfunktion beror på verksamma ämnen som tillförs produkterna på kemisk eller biologisk väg, genom processer som uttryckligen syftar till att ge dem … en biocidfunktion?

2.

Skall, mot bakgrund av de allmänna bestämmelser som genom direktiv 98/8 har införts i gemenskapens rättsordning, artikel 2.1 c i detta direktiv tolkas så, att uttrycket allmänkemikalier avser ämnen som inte tillförs en produkt för att denna skall få en bestämd biocidfunktion, men där denna biocidfunktion föreligger vid sidan av de funktioner som produkten normalt har vid sin användning (exempelvis maskindiskmedel som på grund av att det tillförs ett ämne som är avsett att förbättra dess diskfunktion även får en bakteriedödande funktion)?

3.

Kan en bit rött cederträ enbart på grund av att den saluförs såsom malmedel klassificeras som biocidprodukt eller som lågriskbiocidprodukt eller som allmänkemikalie, i den mening som avses i direktiv 98/8, med beaktande av att a) träet inte har utsatts för någon som helst kemisk eller biologisk behandling, b) den verkan som träet tillskrivs kan bero på ett ämne som naturligt ingår i produkten, c) produkten väsentligen saluförs i det skick i vilket den förekommer i naturen?

4.

Skall artikel 2.1 c i direktiv 98/8 tolkas så att en allmänkemikalie endast om den är införd i bilaga IB kan undantas från det krav på godkännande och registrering som föreskrivs för utsläppande på marknaden i medlemsstaterna av de produkter som avses i den ovannämnda artikel 2, varför inskrivning i bilaga IB har konstitutiv verkan i alla avseenden?

5.

Skall artikel 4 i direktiv 98/8 med hänvisning till artiklarna 28 EG och 30 EG tolkas så, att det för en sådan produkt som den som beskrivs i fråga 3, och som lagligen har saluförts på marknaden i en medlemsstat utan krav på godkännande eller registrering i denna medlemsstat, kan krävas godkännande eller registrering i en annan medlemsstat där den därefter saluförs, av den anledningen att produkten i fråga inte är inskriven i förteckningen i bilaga IB i direktiv 98/8?”

“1.

I det här direktivet används följande definitioner med de betydelser som här anges:

a)

biocidprodukter

Verksamma ämnen och preparat som innehåller ett eller flera verksamma ämnen i den form de levereras till användaren, avsedda att på kemisk eller biologisk väg förstöra, hindra, oskadliggöra, förhindra verkningarna av eller på något annat sätt utöva kontroll över skadliga organismer.

En uttömmande förteckning över 23 produkttyper med en vägledande beskrivning för varje produkttyp finns i bilaga V.

b)

lågriskbiocidprodukter

Biocidprodukter vilkas verksamma [ämne/ämnen] endast är ett eller flera av de verksamma [ämnen] som förtecknas i bilaga IA och som inte innehåller något potentiellt skadligt ämne.

Vid användning i enlighet med användningsföreskrifterna får biocidprodukterna endast medföra låg risk för människor, djur och miljö.

c)

allmänkemikalier

Ämnen som förtecknas i bilaga IB och inte huvudsakligen används som bekämpningsmedel men som i begränsad omfattning används som biocider antingen direkt eller i en produkt som består av detta ämne och ett enkelt spädningsmedel som inte i sig är ett ämne som föranleder betänkligheter och som inte direkt saluförs för denna biocidanvändning.

...”

1)

En bit rött cederträ som säljs i det skick i vilket det förekommer i naturen, utan någon som helst kemisk eller biologisk behandling, eftersom dess effekt som malmedel följer av träets egen sammansättning, är en biocidprodukt eller en lågriskbiocidprodukt i den mening som avses i artikel 2.1 a och b i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden.

2)

Med förbehåll för att de ämnen som ingår i bilaga IB i direktiv 98/8 ännu inte har preciserats, omfattar begreppet allmänkemikalie, i den mening som avses i artikel 2.1 c i direktivet, inte innehållet i en bit rött cederträ vars huvudändamål med utgångspunkt i den form i vilken det släpps ut på marknaden är att fungera som en biocidprodukt, och som saluförs som en sådan, även om det verksamma ämnet förekommer naturligt i träet och detta säljs utan att det skick i vilket det förekommer i naturen har ändrats.

3)

Allmänkemikalier, i den mening som avses i artikel 2.1 c i direktiv 98/8, vars saluföring i medlemsstaterna är undantagen från kravet på godkännande eller registrering, är endast de ämnen som anges i bilaga IB.

4)

En nationell lagstiftning som den italienska, enligt vilken förhandsgodkännande för saluföring av bitar av rött cederträ med biocidegenskaper krävs, utgör en åtgärd med motsvarande verkan som en kvantitativ restriktion i den mening som avses i artikel 28 EG, som är motiverad enligt artikel 30 EG, även när tabletterna redan säljs lagenligt i en annan medlemsstat.

1 –

Originalspråk: spanska.

2 –

EGT L 123, s. 1.

3 –

GURI nr 149 av den 28 juni 2000, ordinarie tillägg nr 101.

4 –

GURI nr 266 av den 13 november 1998. Genom detta dekret regleras förenklade förfaranden för tillstånd att framställa och saluföra medicinska/kirurgiska medel.

5 –

För att fastställa såväl den inledande tidpunkten för beräkningen av tioårsperioden som den tidpunkt då de verksamma ämnena skall ha saluförts hänvisar gemenskapslagstiftaren till artikel 34.1 i direktiv 98/8. I denna bestämmelse anges dock inte något som helst datum, utan medlemsstaterna åläggs endast att anpassa den nationella lagstiftningen senast 24 månader från det att direktivet trätt i kraft, vilket enligt artikel 35 var den tjugonde dagen efter det att direktivet hade offentliggjorts. Av denna speciella lagstiftningsteknik framgår varken om medlemsstaterna till och med maj 2008 eller 2010 fortsättningsvis kan tillämpa sina egna system för saluföring av biocidprodukter eller om ämnena skall ha saluförts före maj 1998, när direktivet trädde i kraft, eller maj 2000, när medlemsstaterna var skyldiga att genomföra detta. Genom kommissionens förordning (EG) nr 1896/2000 av den 7 september 2000 om första fasen av det program som avses i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om biocidprodukter (EGT L 228, s. 6) klargörs denna fråga, genom att ett ”existerande verksamt ämne” definieras som ett verksamt ämne som saluförts före den 14 maj 2000.

6 –

Kommissionens förordning (EG) nr 1687/2002 av den 25 september 2002 om en ytterligare anmälningstid till den som fastställs i artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1896/2000 när det gäller vissa verksamma ämnen för biocidanvändning som redan finns på marknaden (EGT L 258, s. 15).

7 –

Kommissionens förordning av den 4 november 2003 om andra fasen av det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i direktiv 98/8 och om ändring av förordning nr 1896/2000 (EGT L 307, s. 1).

8 –

Dessa uppgifter finns på http://ecb.jrc.it/biocides.

9 –

I artikel 4.3 föreskrivs att från och med förordningens ikraftträdande skall verksamma ämnen som inte ingår i bilaga I anses som ämnen som inte har saluförts som biocid före den 14 maj 2000.

10 –

Rådets direktiv av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EGT 196, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 1, s. 19).

11 –

Enligt Bibeln, Första Konungaboken, kapitlen 5–7, förläggarna E. Nácar och A. Colunga, direktöversättning från originalspråken, Madrid 1968, s. 371–373, gav Salomon i uppdrag åt Hiram, konungen i Tyrus, att hugga cedrar i Libanon för att bygga Jerusalems tempel som han lovat Herren. Konung Salomo uppbådade ur hela Israel trettio tusen man, förutom sjuttio tusen man som bar bördor. Det dyrbara träet användes för att täckta de tjugu alnarna i det innersta av huset med bräder av cederträ, från golvet ända upp till bjälkarna, och till att klä väggarna och till dekorationer i det allraheligaste. ”Och innantill hade huset en beläggning av cederträ med utsirningar i form av gurkfrukter och blomsterband; alltsammans var där av cederträ, ingen sten syntes.” Cederträ användes även till altaret och förgården, tillsammans med andra träslag: olivträ och cypressträ. Till Salomos eget hus, som byggdes därefter, användes så mycket ceder att det kallades Libanonskogshuset eftersom det var försett med fyra rader pelare av cederträ, och även tronförhuset, ”där han skulle skipa rätt”, var belagt med cederträ från golv till tak.

12 –

Min kursivering.

13 –

Dom av den 17 september 1998 i mål C-400/96, Harpegnies (REG 1998, s. I-5121), punkt 30, och av den 27 juni 1996 i mål C-293/94, Brandsma (REG 1996, s. I-3159), punkt 6.

14 –

Domarna i de ovannämnda målen Harpegnies och Brandsma, punkterna 32 respektive 11.

15 –

Dom av den 16 maj 2000 i mål C-388/95, Belgien mot Spanien (REG 2000, s. I-3123), punkt 59, av den 20 maj 2003 i mål C-469/00, Ravil (REG 2003, s. I-5053), punkt 51, och dom av den 20 maj 2003 i mål C-108/01, Consorzio del Prosciuto di Parma (REG 2003, s. I-5121), punkt 66.

16 –

Dom av den 17 december 1981 i mål 272/80, Frans-Nederlandse Maatschappij voor biologische Producten (REG 1981, s. 3277; svensk specialutgåva, volym 5, s. 257), punkt 14.