”Om något annat inte följer av artik[larna] 14–17 gäller följande:

a) Den som är anställd för arbete inom en medlemsstats territorium skall omfattas av denna medlemsstats lagstiftning …

…

f) Den för vilken lagstiftningen i en medlemsstat upphör att gälla utan att lagstiftningen i en annan medlemsstat blir tillämplig på honom enligt någon av reglerna i föregående punkter eller enligt något undantag eller någon särskild bestämmelse i artik[larna] 14–17 skall omfattas av lagstiftningen i den medlemsstat inom vars territorium han är bosatt uteslutande enligt bestämmelserna i denna lagstiftning.”

”Skall artikel 12 EG, jämförd med artikel 3 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen, tolkas på så sätt att nämnda bestämmelser utgör hinder för nationella bestämmelser enligt vilka gemenskapsmedborgare i fråga om rätt till bidragsförskott behandlas sämre, om den underhållsskyldige fadern avtjänar ett fängelsestraff i sin hemstat (och inte i Österrike), och innebär den omständigheten att ett i Österrike bosatt barn till en tysk medborgare inte har rätt till bidragsförskott på grund av att dess fader avtjänar ett i Österrike ådömt fängelsestraff i sin hemstat (och inte i Österrike) en diskriminering av barnet?”

–

att barnet deltar i den allmänna utbildningen, en lärlingsutbildning eller en yrkesskolekurs i den stat i vilken förmånen beviljas, och

–

att barnet levde med den ena eller båda sina föräldrar i den medlemsstat i vilken förmånen beviljas under den tid då minst en av föräldrarna bodde där i egenskap av arbetstagare.

–

att barnet deltar i den allmänna utbildningen, en lärlingsutbildning eller en yrkesskolekurs i den stat i vilken förmånen beviljas, och

–

att barnet levde med den ena eller båda sina föräldrar i den medlemsstat i vilken förmånen beviljas under den tid då minst en av föräldrarna bodde där i egenskap av arbetstagare.

1 –

Originalspråk: tyska.

2 –

Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1386/2001 av den 5 juni 2001 (EGT L 187, s. 1) (nedan kallad förordning nr 1408/71).

3 –

Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33) i dess lydelse enligt rådets förordning (EEG) nr 2434/92 av den 27 juli 1992 (EGT L 245, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 5, s. 160) (nedan kallad förordning nr 1612/68).

4 –

Strasbourg den 21 mars 1983, SÖ 1985:1.

5 –

Offentliggjord i ändrad lydelse den 2 januari 2002, BGBl, 2002/615.

6 –

Dom av den 15 mars 2001 i mål C-85/99, Offermanns (REG 2001, s. I-2261).

7 –

Dom av den 5 februari 2002 i mål C-255/99, Humer (REG 2002, s. I-1205).

8 –

Dom av den 25 juni 1997 i mål C-131/96, Mora Romero (REG 1997, s. I-3659).

9 –

Domen i målet Humer (ovan fotnot 7), punkt 35.

10 –

Dom av den 12 maj 1998 i mål C-85/96, Martínez Sala (REG 1998, s. I-2691), punkt 31.

11 –

Domen i målet Martínez Sala (ovan fotnot 10), punkt 32.

12 –

Dom av den 11 oktober 2001 i de förenade målen C-95/99–C-98/99 och C-180/99, Khalil m.fl. (REG 2001, s. I-7413), punkt 55. Se även, med avseende på den tidigare förordning nr 3, dom av den 12 november 1969 i mål 27/69, Compagnie belge d’assurances générales sur la vie et contre les accidents (REG 1969, s. 405), punkt 4.

13 –

Situationen var likartad i dom av den 16 mars 1978 i mål 115/77, Laumann (REG 1978, s. 805), punkt 5, av den 5 mars 1998 i mål C-194/96, Kulzer (REG 1998, s. I-895), punkt 30, och i domen i målet Humer (ovan fotnot 7), punkt 48.

14 –

Ovan fotnot 7.

15 –

Dom av den 10 oktober 1996 i de förenade målen C-245/94 och C-312/94, Hoever och Zachow (REG 1996, s. I-4895).

16 –

Detta påpekas även i dom av den 11 juni 1998 i mål C-275/96, Kuusijärvi (REG 1998, s. I‑3419), punkt 28.

17 –

Dom av den 9 december 1992 i mål C-119/91, McMenamin (REG 1992, s. I-6393).

18 –

Domen i målet McMenamin (ovan fotnot 17), punkt 14 och följande punkter.

19 –

För det fall det är den tyska lagen om bidragsförskott som är tillämplig vid en prövning av rättigheter kan påpekas att domen i målet Offermanns (ovan fotnot 6) och i målet Humer (ovan fotnot 7) tyder på att en motsvarande rätt till denna förmån kan finnas.

20 –

Dom av den 10 februari 2000 i mål C-340/97, Nazli (REG 2000, s. I-957).

21 –

Domstolen har prövat förordning nr 1612/68, till exempel i dom av den 20 juni 1985 i mål 94/84, Deak (REG 1985, s. 1873; svensk specialutgåva, volym 8, s. 243), punkt 18 och följande punkter, och förordning nr 1408/71 prövades trots att den inte nämnts i begäran om förhandsavgörande i domen i målet Mora Romero (ovan fotnot 8), punkt 21 och följande punkter.

22 –

Domen i målet Martínez Sala (ovan fotnot 10), punkt 32.

23 –

Dom av den 31 maj 1989 i mål 344/87, Bettray (REG 1989, s. 1621), punkt 17 och följande punkter.

24 –

Jämför tyska Bundesverfassungsgericht, 2 BvR 441/90 av den 1 juli 1998, punkt 137 och följande punkter.

25 –

Domen i målet Martínez Sala (ovan fotnot 10), punkt 32.

26 –

Dom av den 21 juni 1988 i mål 39/86, Lair (REG 1988, s. 3161; svensk specialutgåva, volym 9, s. 475), punkt 31 och följande punkter. Se även dom av den 24 september 1998 i mål C-35/97, kommissionen mot Frankrike (REG 1998, s. I-5325), punkt 41, och av den 6 november 2003 i mål C-413/01, Ninni-Orasche (REG 2003, s. I-0000), punkt 34.

27 –

Artikel 39.3 b EG och kommissionens förordning (EEG) nr 1251/70 av den 29 juni 1970 om arbetstagares rätt att stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anställda där (EGT L 142, s. 24; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 52).

28 –

Artikel 7 i rådets direktiv 68/360/EEG av den 15 oktober 1968 om avskaffande av restriktioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för medlemsstaternas arbetstagare och deras familjer (EGT L 257, s. 13; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 44).

29 –

Artikel 7.1 i förordning nr 1612/68.

30 –

Artikel 7.3 i förordning nr 1612/68.

31 –

Ovan fotnot 26, punkt 37 och följande punkt.

32 –

Undantagsvis kan ett anställningsförhållande dock fortgå, om den intagne även under fängelsevistelsen ägnar sig åt sitt tidigare yrke på de villkor som gäller på marknaden, till exempel i form av en anställning utanför fängelset enligt 39 § första stycket i den tyska Strafvollzugsgesetz (lagen om straffverkställighet).

33 –

Domen i målet Nazli (ovan fotnot 20).

34 –

Domen i målet Nazli (ovan fotnot 20), punkt 41 och följande punkter.

35 –

Se till exempel dom av den 17 september 2002 i mål C-413/99, Baumbast och R. (REG 2002, s. I-7091), punkt 50, och av den 3 juli 1974 i mål 9/74, Casagrande (REG 1974, s. 773; svensk specialutgåva, volym 2, s. 337), punkt 3 och följande punkt.

36 –

Se bland annat dom av den 15 mars 1989 i de förenade målen 389/87 och 390/87, Echternach m.fl. (REG 1989, s. 723), punkt 32 och följande punkter, och domen i målet Casagrande (ovan fotnot 35), punkt 3.

37 –

Ovan fotnot 35, punkt 68 och följande punkter.

38 –

Domen i målet Echternach m.fl. (ovan fotnot 36), punkt 34, samt dom av den 13 november 1990 i mål C-308/89, di Leo (REG 1990, s. I-4185; svensk specialutgåva, volym 10, s. 583), punkt 14 och följande punkt, och av den 4 maj 1995 i mål C-7/94, Gaal (REG 1995, s. I-1031), punkt 30.

39 –

Domen i målet Echternach m.fl. (ovan fotnot 36), punkt 20 och följande punkter.

40 –

Domen i målet Gaal (ovan fotnot 38), punkt 20 och följande punkter.

41 –

Dom av den 21 juni 1988 i mål 197/86, Brown (REG 1988, s. 3205; svensk specialutgåva, volym 9, s. 489), punkt 30, och domen i målet Gaal (ovan fotnot 38), punkt 27.

42 –

Om fadern aldrig var arbetstagare i Österrike, vilket försäkringen för näringsidkare talar för, skall det prövas huruvida etableringsfriheten eller det allmänna förbudet mot diskriminering direkt kan medföra rättigheter för barn till egenföretagare som är jämförbara med dem som gäller enligt förordning nr 1612/68 för barn till migrerande arbetstagare.

43 –

Ovan fotnot 26, punkt 20.

44 –

Dom av den 27 mars 1985 i mål 249/83, Hoeckx (REG 1985, s. 973), punkt 20, och domen i målet Martínez Sala (ovan fotnot 10), punkt 25.

45 –

Domen i målet Hoeckx (ovan fotnot 44), punkt 22.

46 –

Domarna i målen Lair (ovan fotnot 26), punkt 23, Echternach m.fl. (ovan fotnot 36), punkt 34, di Leo (ovan fotnot 38), punkt 14 och följande punkt, och Gaal (ovan fotnot 38), punkt 30.

47 –

Domen i målet Martínez Sala (ovan fotnot 10), punkt 26.

48 –

Domen i de förenade målen Hoever och Zachow (ovan fotnot 15), punkt 16 och följande punkter.

49 –

Dom av den 23 maj 1996 i mål C-237/94, O’Flynn (REG 1996, s. I-2617), punkt 17 med däri angivna hänvisningar.

50 –

Ovan fotnot 49, punkt 18 och följande punkt.

51 –

Domen i målet Mora Romero (ovan fotnot 8), punkt 35.

52 –

Enligt Susanne Meyer, ”Die Tageshaftkosten der deutschen Strafvollzugsanstalten: Ein Überblick”, Darmstadt Discussion Papers in Economics/ Arbeitspapiere des Instituts für Volkswirtschaftslehre , Technische Universität Darmstadt, Nummer 121 (2003), uppgår de dagliga fängelsekostnaderna i Tyskland till mellan 61,09 euro per dag i Bayern och 91,40 euro i Hamburg. Motsvarande siffror bör gälla för Österrike.

53 –

Rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71 (EGT L 74, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 106) i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1386/2001 av den 5 juni 2001 (EGT L 187, s. 1).

54 –

Se domen i målet McMenamin (ovan fotnot 17).

55 –

Domen i målet Mora Romero (ovan fotnot 8), punkt 11.

56 –

Beslut av den 4 februari 2000 i mål C-17/98, Emesa Sugar (REG 2000, s. I-665), punkt 18.