61998J0369

1 Jordbruk - Gemensam jordbrukspolitik - Integrerat system för administration och kontroll av vissa stödsystem - En medlemsstats databas - Behörig myndighets utlämnande av uppgifter till en ny jordbrukare avseende uppgifter som lämnats av en person som tidigare ansökt om kompensationsbetalning - Villkor

(Rådets förordning nr 3508/92, artiklarna 3.1 och 9)

2 Jordbruk - Gemensam jordbrukspolitik - Integrerat system för administration och kontroll av vissa stödsystem - Behörig myndighets vägran att lämna ut de uppgifter som är nödvändiga för att säkerställa att en ansökan om stöd är korrekt - Vidtagande av straffåtgärder på grundval av uppgifter som inte kommunicerats - Otillåtet

(Kommissionens förordning nr 3887/92, artikel 9)

1 Behörig myndighet får enligt artiklarna 3.1 och 9 i förordning nr 3508/92 om ett integrerat system för administration och kontroll av vissa stödsystem inom gemenskapen jämförda med allmänna gemenskapsrättsliga principer, efter att ha gjort en avvägning mellan de berörda personernas respektive intressen, lämna ut uppgifter om grödor som odlats under tidigare år och som har lämnats av en person som tidigare ansökt om utbetalning enligt systemet för utbetalningar avseende odlingsbar mark, eller för dennes räkning, till en ny jordbrukare som behöver uppgifterna för att kunna ansöka om sådana utbetalningar avseende samma mark och som inte kan erhålla uppgifterna på annat sätt.

(se punkt 39 samt punkt 1 i domslutet)

2 Behörig myndighet kan, om den vägrar lämna ut uppgifter som är nödvändiga för att säkerställa att en ansökan om stöd är korrekt, inte lägga uppgifter som myndigheten inte har kommunicerat till sökanden när denne ansökt om att få tillgång till uppgifter till grund för straffåtgärder mot sökanden i enlighet med artikel 9 i förordning nr 3887/92 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystemet för vissa av gemenskapens stödsystem.

(se punkt 47 samt punkt 2 i domslutet)

I mål C-369/98,

angående en begäran enligt artikel 177 i EG-fördraget (nu artikel 234 EG), från High Court of Justice (England & Wales), Queen's Bench Division (Divisional Court) (Förenade kungariket), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid den nationella domstolen anhängiga målet mellan

The Queen

och

Minister of Agriculture, Fisheries & Food,

ex parte: Trevor Robert Fisher and Penny Fisher, med firma TR and P Fisher,

angående tolkningen av artiklarna 3.1 och 9 i rådets förordning (EEG) nr 3508/92 av den 27 november 1992 om ett integrerat system för administration och kontroll av vissa stödsystem inom gemenskapen (EGT L 355, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 46, s. 78) och av artikel 9 i kommissionens förordning (EEG) nr 3887/92 av den 23 december 1992 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystemet för vissa av gemenskapens stödsystem (EGT L 391, s. 36; svensk specialutgåva, område 3, volym 47, s. 107),

meddelar

DOMSTOLEN

(fjärde avdelningen)

sammansatt av avdelningsordföranden D.A.O. Edward samt domarna P.J.G. Kapteyn (referent) och H. Ragnemalm,

generaladvokat: S. Alber,

justitiesekreterare: biträdande justitiesekreteraren H. von Holstein,

med beaktande av de skriftliga yttranden som har inkommit från:

- Trevor Robert Fisher och Penny Fisher, genom H. Mercer, barrister, befullmäktigad av P. Till, solicitor,

- Förenade kungarikets regering, genom R. Magrill, Treasury Solicitor's Department, i egenskap av ombud, biträdd av P. Watson, barrister,

- Europeiska gemenskapernas kommission, genom X. Lewis, rättstjänsten, i egenskap av ombud,

med hänsyn till förhandlingsrapporten,

efter att muntliga yttranden har avgivits vid förhandlingen den 16 december 1999 av makarna Fisher, Förenade kungarikets regering och kommissionen,

och efter att den 10 februari 2000 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

följande

Dom

1 High Court of Justice (England & Wales), Queen's Bench Division (Divisional Court), har genom beslut av den 13 mars 1998, som inkom till domstolen den 16 oktober 1998, i enlighet med artikel 177 i EG-fördraget (nu artikel 234 EG) ställt tre frågor om tolkningen av artiklarna 3.1 och 9 i rådets förordning (EEG) nr 3508/92 av den 27 november 1992 om ett integrerat system för administration och kontroll av vissa stödsystem inom gemenskapen (EGT L 355, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 46, s. 78) och av artikel 9 i kommissionens förordning (EEG) nr 3887/92 av den 23 december 1992 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystemet för vissa av gemenskapens stödsystem (EGT L 391, s. 36; svensk specialutgåva, område 3, volym 47, s. 107).

2 Frågorna har uppkommit vid ett förfarande för rättsprövning av förvaltningsbeslut (judicial review) vid High Court of Justice. Sökandena i förfarandet har yrkat att en "order of certiorari" (beslut genom vilket överrätt avgör huruvida ett förvaltningsbeslut eller ett underrättsavgörande är rättsenligt) skall utfärdas, i vilken beslutet av Ministry of Agriculture, Fisheries & Food (nedan kallat MAFF) att inte ändra sitt tidigare beslut att vidta straffåtgärder mot Trevor Robert Fisher och Penny Fisher, med firman TR and P Fisher (nedan kallade Fisher), ogiltigförklaras. De har vidare yrkat att sistnämnda beslut skall förklaras vara rättsstridigt och ogiltigt samt att de skall tillerkännas skadestånd.

Tillämpliga bestämmelser

Gemenskapsbestämmelser

3 Genom rådets förordning (EEG) nr 1765/92 av den 30 juni 1992 (EGT L 181, s. 12; svensk specialutgåva, område 3, volym 43, s. 20) upprättades ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor, vilka definieras i bilaga I till förordningen. Enligt detta system finns det möjlighet till kompensationsbetalning för varje specificerad typ av gröda om den odlas på stödberättigad mark och om vissa villkor är uppfyllda (Arable Area Payments, nedan kallade utbetalningar avseende odlingsbar mark). Den som ansöker om utbetalning avseende odlingsbar mark enligt det huvudsakliga systemet skall förbinda sig att ta minst en viss andel av den mark som avses i ansökan ur produktion. Denna andel uppgick under det i detta mål aktuella regleringsåret till 10 procent. Den mark som kan berättiga till stöd vid arealuttag är mark som antingen besåddes föregående år eller som då omfattades av en ordning för markuttag.

4 Genom förordning nr 3508/92 upprättades ett integrerat system för administration och kontroll (nedan kallat ISAK). Detta system har syftet att förebygga bedrägerier på så sätt att effektiva straffåtgärder vidtas vid oegentligheter eller bedrägerier. Systemet har även syftet att begränsa de administrativa formaliteterna såväl för jordbrukare som för de myndigheter som är ansvariga för administrationen av de olika stödsystemen genom att ett enda system för administration av samtliga stödsystem inrättas samt genom att samtliga medlemsstater åläggs att upprätta en databas för registrering av de uppgifter som förekommer i stödansökningarna.

5 De bestämmelser i förordning nr 3508/92 som är relevanta i målet vid den nationella domstolen är följande:

"Artikel 2

Det integrerade systemet skall inbegripa

a) en datoriserad databas, b) ett alfanumeriskt system för identifiering av jordbruksskiftena,

c) ett alfanumeriskt system för identifiering och registrering av djuren,

d) stödansökningar, e) ett integrerat kontrollsystem.

Artikel 3

1. I den datoriserade databasen skall för varje jordbruksföretag uppgifterna från stödansökningarna registreras. Denna databas skall särskilt göra det möjligt att vid den behöriga myndigheten i medlemsstaten direkt och omedelbart inhämta information för minst de senaste tre på varandra följande kalender- eller regleringsåren.

...

Artikel 4

Det alfanumeriska systemet för identifiering av jordbruksskiftena skall upprättas på grundval av fastighetsregisterkartor och tillhörande handlingar, andra kartreferenser, flyg- eller satellitbilder eller andra liknande referenser, eller på grundval av flera av dessa hjälpmedel.

...

Artikel 9

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa skyddet av de uppgifter som inhämtats."

6 Artikel 9.2 i förordning nr 3887/92 har följande lydelse:

"Om det konstateras att den faktiskt fastställda arealen är mindre än den areal som anges i ansökan om arealstöd, skall den vid kontrollen faktiskt fastställda arealen användas vid stödberäkningen. Utom vid fall av ... force majeure skall dock den vid kontroll faktiskt fastställda arealen reduceras med

- två gånger den överskjutande areal som konstateras om denna utgör mer än två procent eller två hektar men högst tio procent av den fastställda arealen,

- 30 procent om den överskjutande areal som konstateras utgör mer än tio procent men högst 20 procent av den fastställda arealen.

Om den överskjutande arealen utgör mer än 20 % av den fastställda arealen skall inget arealbaserat stöd beviljas.

Om det rör sig om oriktiga uppgifter som lämnats uppsåtligen eller till följd av grov oaktsamhet gäller dock att

- jordbrukaren i fråga skall uteslutas från det berörda stödsystemet under kalenderåret i fråga, och

- om oriktiga uppgifter lämnats uppsåtligen, skall jordbrukaren i fråga uteslutas från samtliga stödsystem som anges i artikel 1.1 i förordning (EEG) nr 3508/92 för påföljande kalenderår för en areal som motsvarar den för vilken stödansökan avvisades.

Dessa reduktioner skall inte tillämpas om jordbrukaren kan bevisa att hans bestämning av arealen på ett riktigt sätt baseras på uppgifter som den behöriga myndigheten godkänt.

..."

Nationella bestämmelser

7 Av begäran om förhandsavgörande framgår att ansökan om utbetalning avseende odlingsbar mark i Förenade kungariket måste göras på en ISAK-blankett, som består av två delar, en grundblankett (Base Form) och en utskrift av uppgifter om jordbruksskiften (Field Data Printout). Den sistnämnda utskriften innehåller en lista över sökandens olika skiften. Sökanden skall avseende vart och ett av dessa skiften ange vilken gröda som odlas där eller huruvida ifrågavarande skifte är taget ur produktion. MAFF utsänder varje år till dem som ansöker om utbetalningar avseende odlingsbar mark och som bedriver jordbruk på denna mark en datorutskrift av alla uppgifter som sökandena har lämnat i sin ansökan avseende föregående år. Jordbrukaren behöver därför endast göra nödvändiga ändringar när han fyller i sin ISAK-ansökan.

8 På varje grundblankett som används av MAFF anges att sökanden skall intyga att de uppgifter som lämnas på blanketten är riktiga och att han godtar att "respektive jordbruksmyndighet under sekretess får föra uppgifterna vidare till i vederbörlig ordning auktoriserade tjänstemän för kontroll av uppgifternas riktighet, för bedömning av det eller de system som ansökan avser eller för användning för de andra uppgifter som utförs inom respektive jordbruksmyndighet".

9 På grund av detta krav, som uppställs på den brittiska grundblanketten, erhåller jordbrukare under det första år de bedriver jordbruk på ett visst skifte en tom utskrift av uppgifter om jordbruksskiften. Sökanden förväntas införskaffa de uppgifter som skulle ha förekommit i utskriften från andra källor än MAFF. Om jordbrukaren kan visa inför MAFF att det föreligger exceptionella omständigheter och han har uttömt alla gängse medel att erhålla de uppgifter som normalt förekommer i utskriften av uppgifter om jordbruksskiften kan MAFF lämna ut vissa av uppgifterna i nämnda utskrift till honom.

Tvisten vid den nationella domstolen

10 Fisher bedriver jordbruk vid tre lantgårdar, Glebe Farm, Castle Hill Farm och Carlam Hill Farm. De två sistnämnda gårdarna ägs av Flint Co. Ltd (nedan kallat Flint) och arrenderades till och med år 1995 av en person vid namn Nicholson. År 1994 inleddes ett konkursförfarande mot denne och Flint sade upp arrendeavtalet.

11 Under sommaren 1995 ombads Fisher av Flints ombud att inspektera grödorna på Castle Hill Farm och Carlam Hill Farm för att se vilka av dessa grödor som kunde skördas. Inspektionen utfördes av Fisher tillsammans med en jordbruksexpert. Vid slutet av oktober månad år 1995 fick Flint tillträde till de aktuella jordbruken, varefter Flints ombud, Fisher, inledde verksamhet där.

12 Den hänskjutande domstolen noterar att varken Nicholson eller någon som handlade för hans räkning var villig att förse Fisher med uppgifter om den tidigare driften av de två lantgårdarna. I början av november månad år 1995 begärde Fisher att MAFF skulle lämna ut dessa uppgifter till honom, på den grunden att han inte hade kunnat få tillgång till uppgifterna i fråga på annat sätt, vilket MAFF inte har bestritt. De uppgifter som begärdes avsåg de markområden för vilka markuttag kunde berättiga till kompensationsbetalning samt utskrifter av uppgifter om jordbruksskiften avseende tidigare år.

13 MAFF vägrade, genom skrivelse av den 7 november 1995, med hänvisning till Data Protection Act 1984 (1984 års lag om skydd av datauppgifter), att lämna de begärda uppgifterna och förklarade härvid att "om Ni på grund av exceptionella omständigheter omöjligen kan erhålla nödvändiga uppgifter från de föreslagna källorna kan vi överväga att lämna ut vissa grundläggande uppgifter om marken".

14 I skrivelse av den 21 november 1995 medgav MAFF att Fisher hade uttömt alla gängse medel att erhålla de begärda uppgifterna och lämnade följaktligen ut vissa grundläggande uppgifter till honom rörande marken på de två lantgårdarna samt vissa upplysningar om vilken mark som hade varit ur produktion under tidigare år. Inga uppgifter lämnades dock ut avseende vilka grödor som tidigare hade odlats, det vill säga vilka grödor som hade odlats på de olika skiftena enligt utskrifterna av uppgifter om jordbruksskiften (Field Data Printouts) avseende tidigare år.

15 När Fisher fick del av dessa uppgifter hade han redan besått en del av marken. Övrig mark skulle besås följande vår. Vid förhandlingen inför domstolen preciserades det dock - och medgavs av alla parter - att samtlig mark som besåddes under hösten 1995 var sådan att stöd skulle ha kunnat komma i fråga vid markuttag.

16 Den 3 maj 1996 ingav Fisher sitt ISAK-formulär till MAFF. Den 26 november 1996 upplystes han om att det vid handläggningen av hans ansökan hade uppdagats att två skiften på Castle Hill Farm och Carlam Hill Farm var sådana att rätt till stöd för arealuttag av dessa saknades på grund av de grödor som hade odlats där. Följaktligen utgick inte något sådant stöd.

17 Dessutom beslutades det att straffåtgärder enligt artikel 9 i förordning nr 3887/92 skulle vidtas mot Fisher.

18 Fisher överklagade beslutet att vidta straffåtgärder mot honom. Överklagandet avslogs. Fisher har därefter väckt talan om rättsprövning (judicial review) vid den hänskjutande domstolen och yrkat att en "order of certiorari" utfärdas, i vilken MAFF:s beslut att inte ändra sitt beslut om vidtagande av straffåtgärder mot honom skall ogiltigförklaras, att sistnämnda beslut skall förklaras rättsstridigt och ogiltigt samt att han skall tillerkännas skadestånd.

19 Fisher har inför den hänskjutande domstolen anfört att det fel som begicks när han tog mark ur produktion trots att detta inte kunde berättiga honom till stöd var en följd av MAFF:s vägran att lämna ut uppgifter om de grödor som tidigare hade odlats på ifrågavarande mark. MAFF har enligt Fishers mening handlat rättsstridigt i två avseenden. För det första skulle Fisher ha kunnat få kännedom om vilka skiften som kunde berättiga till stöd om de togs ur produktion om de nödvändiga uppgifter som han begärde i november 1995 hade lämnats ut. Han skulle då inte ha tagit sådana skiften som inte kunde berättiga till stöd ur produktion följande vår när han gjorde sin vårsådd. För det andra har MAFF enligt Fishers mening handlat rättsstridigt på så sätt att ifrågavarande organ har lagt uppgifter som organet tidigare, trots hans begäran, hade vägrat att lämna ut till honom till grund för vidtagande av straffåtgärder mot honom för de fel som han gjort i sin ISAK-ansökan. MAFF borde följaktligen inte ha använt uppgifter mot honom som organet hade vägrat att lämna ut.

20 MAFF har inför den hänskjutande domstolen angående den första grunden genmält att MAFF inte kunde lämna ut de begärda uppgifterna om de grödor som tidigare hade odlats utan att åsidosätta sina skyldigheter mot Nicholson och en likvidator, vilka hade lämnat dessa upplysningar konfidentiellt i enlighet med den ovannämnda förklaring som lämnas på grundblanketten. Vad gäller den andra grunden har MAFF anfört att MAFF var berättigat och till och med skyldigt att använda sig av uppgifterna i sin bevisföring angående de grödor som tidigare hade odlats för att kontrollera huruvida den mark som sökanden hade tagit ur produktion berättigade till stöd.

21 MAFF har härutöver anfört, vilket den hänskjutande domstolen har godtagit, att Fisher skulle ha kunnat försäkra sig om att den mark som tagits ur produktion var sådan att den kunde berättiga till stöd om han hade använt sig av de uppgifter som han hade möjlighet att insamla under sin egen inspektion sommaren 1995 samt de uppgifter som MAFF lämnade till honom i november 1995. Domstolen i fråga har dock gjort bedömningen att detta inte innebar att Fisher saknade fog för de grunder han har åberopat och fann det utrett att Fisher skulle ha valt att endast ta sådan mark som kunde berättiga till stöd ur produktion om de ytterligare uppgifter som han begärde hade lämnats till honom före vårsådden år 1996. Enligt hänskjutande domstol är det förhållandet att Fisher inte handlade på detta sätt följaktligen en direkt följd av att de ytterligare upplysningar som han önskade erhålla inte lämnades till honom.

Tolkningsfrågorna

22 Vid sådant förhållande beslutade High Court of Justice (England & Wales), Queen's Bench Division (Divisional Court), att vilandeförklara målet och hänskjuta följande tolkningsfrågor till domstolen:

"1. a) Medger artiklarna 3.1 och 9 i förordning (EEG) nr 3508/92 jämförda med allmänna gemenskapsrättsliga principer att uppgifter som är registrerade i en databas, vilken har upprättats enligt artikel 2, och vilka avser uppgifter som lämnats av en person som tidigare ansökt om utbetalning enligt systemet för utbetalningar avseende odlingsbar mark (Arable Area Payments), eller för dennes räkning, lämnas ut till tredje man?

b) Om fråga 1 a besvaras jakande, är då den berörda myndighetens rättsliga skyldighet att lämna ut uppgifterna begränsad till följande personkrets:

i) personer som befullmäktigats av den som tidigare ansökt om stöd på den grundblankett som används i Förenade kungariket (UK Base Form), och/eller

ii) personer som begär att få ta del av uppgifterna i samband med att de ansöker om jordbruksstöd för samma markområde som den tidigare ansökan avser, även om den tidigare sökanden motsätter sig att uppgifterna lämnas ut,

och till följande uppgifter:

iii) uppgifter som inte utgör konfidentiella uppgifter i kommersiellt hänseende, och/eller

iv) uppgifter som det är nödvändigt att lämna ut för att säkerställa att den som begär att få del av dessa genom att vidta skäliga åtgärder skall kunna undvika att straffåtgärder vidtas mot honom med anledning av hans egen ansökan om jordbruksstöd?

2. Om fråga 1 a besvaras jakande och de behöriga myndigheterna rättsstridigt har underlåtit att lämna ut begärda uppgifter, i ett fall där den berörda personen endast skulle ha tagit sådan mark ur produktion som berättigade till stöd om han hade fått ta del av uppgifterna, är det redan på denna grund rättsstridigt att i enlighet med artikel 9 i förordning (EEG) nr 3887/92 vidta straffåtgärder mot vederbörande?

3. Har de behöriga myndigheterna - oavsett om det var rättstridigt att de inte lämnade ut uppgifterna - rätt att använda uppgifter som de, trots att en person begärt att få del härav, har vägrat att lämna ut till denne, mot denna person?"

Den första frågan

23 Den hänskjutande domstolen har ställt sin första fråga för att få klarhet i huruvida behöriga myndigheter enligt artiklarna 3.1 och 9 i förordning nr 3508/92 jämförda med allmänna gemenskapsrättsliga principer får lämna ut uppgifter om grödor som odlats under tidigare år och som har lämnats av en person som tidigare har ansökt om utbetalning enligt systemet för utbetalningar avseende odlingsbar mark, eller för dennes räkning, till en ny jordbrukare som behöver uppgifterna för att kunna ansöka om sådana betalningar avseende samma mark.

24 Av artikel 3.1 i förordning nr 3508/92 framgår för det första att det enligt denna förordning, vari uttryckligen stadgas om en möjlighet att hos den behöriga myndigheten inhämta uppgifter ur databasen som innehåller information hänförlig till ansökningar om stöd, inte är uteslutet att andra personer än själva den behöriga myndigheten inhämtar uppgifter ur databasen.

25 Dessutom skall medlemsstaterna enligt artikel 9 i samma förordning vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa skyddet av de uppgifter som inhämtats. Det anges dock inga detaljer avseende sådana åtgärder.

26 Även om det i brist på närmare anvisningar i detta hänseende ankommer på medlemsstaterna att bestämma detta skydds räckvidd och utformning får de nationella bestämmelserna emellertid varken gå utöver vad som är nödvändigt för en korrekt tillämpning av förordning nr 3508/92 eller inskränka nämnda förordnings räckvidd eller verkan.

27 Det framgår i detta hänseende av det andra och det tredje övervägandet i förordning nr 3508/92 att ifrågavarande förordning syftar till att göra administration och kontroll mer effektiva. Som generaladvokaten har påpekat i punkt 42 i sitt förslag till avgörande är det dock en förutsättning för ett effektivt förfarande att de uppgifter som enligt artikel 6 i nämnda förordning skall lämnas av den som ansöker om stöd redan från början är kompletta och riktiga och att sökanden följaktligen kan få tillgång till de uppgifter som är nödvändiga för att säkerställa att den ansökan han skall inge till behörig myndighet är korrekt.

28 Domstolen konstaterar även att den som ansöker om stöd vid tillämpning av förordning nr 3508/92 har ett väsentligt och berättigat intresse av att ha tillgång till de uppgifter som är nödvändiga för att han skall kunna inge en korrekt ansökan om kompensationsbetalning och för att han skall kunna undvika att straffåtgärder vidtas mot honom.

29 Medlemsstaterna kan således inte bortse från detta intresse när de vidtar åtgärder i syfte att skydda de uppgifter som inhämtats.

30 Till skillnad från vad den brittiska regeringen hävdar uppfyller en generell regel, enligt vilken de uppgifter som inhämtats endast kan lämnas ut till tredje man med tillstånd av den som har lämnat uppgifterna i fråga och endast om och i den mån det föreligger ett tvingande intresse att lämna ut uppgifterna, inte detta krav, i den mån det berättigade intresse som den som ansöker om stöd kan ha av att få kännedom om vissa av dessa uppgifter inte kan beaktas enligt regeln i fråga.

31 För att kunna avgöra frågan huruvida vissa uppgifter i databasen kan lämnas ut skall behörig myndighet väga uppgiftslämnarens intresse mot det intresse som den som behöver uppgifterna i ett legitimt syfte har.

32 De berörda personernas respektive intressen avseende personuppgifter bör dock bedömas med iakttagande av skyddet för grundläggande fri- och rättigheter.

33 I detta avseende kan bedömningsgrunder som lämpligen kan tillämpas av behörig myndighet vid denna bedömning återfinnas i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, s. 31, nedan kallat direktivet).

34 Även om detta direktiv ännu inte hade trätt i kraft vid den tidpunkt då de i målet vid den nationella domstolen aktuella händelserna ägde rum framgår det av direktivets tionde och elfte övervägande att direktivet på gemenskapsrättslig nivå återger de generella principer på området som redan var en del av medlemsstaternas rättsordningar.

35 Vad särskilt beträffar utlämnande av uppgifter är sådant utlämnande enligt artikel 7 f i direktivet tillåtet om det är nödvändigt för ändamål som rör berättigade intressen hos den tredje man till vilken uppgifterna skall lämnas ut, utom när sådana intressen uppvägs av uppgiftslämnarens intressen eller dennes grundläggande fri- och rättigheter som kräver skydd.

36 Vad beträffar tillämpningen av sådana bedömningsgrunder i målet vid den nationella domstolen saknas, i handlingarna i målet, stöd för slutsatsen att Fisher sökte uppnå ett ändamål som avsåg någonting annat än hans väsentliga och berättigade intresse att få tillgång till de uppgifter som han behövde för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt förordning nr 3508/92 och som han inte kunde erhålla på annat sätt.

37 Det framgår inte heller av handlingarna i målet att det skulle ha kunnat inkräkta på något intresse hos uppgiftslämnaren eller på dennes grundläggande fri- och rättigheter att de begärda uppgifterna lämnades ut till Fisher.

38 Det ankommer dock på den nationella domstolen, som ensam har kännedom om samtliga förhållanden som är relevanta för tvisten vid domstolen i fråga, att göra en avvägning mellan de berörda personernas respektive intressen för att kunna bedöma huruvida de begärda uppgifterna kunde lämnas ut till Fisher.

39 Domstolen finner följaktligen att den första frågan skall besvaras på så sätt att behörig myndighet enligt artiklarna 3.1 och 9 i förordning nr 3508/92 jämförda med allmänna gemenskapsrättsliga principer, efter att ha gjort en avvägning mellan de berörda personernas respektive intressen, får lämna ut uppgifter om grödor som odlats under tidigare år och som har lämnats av en person som tidigare ansökt om utbetalning enligt systemet för utbetalningar avseende odlingsbar mark, eller för dennes räkning, till en ny jordbrukare som behöver uppgifterna för att kunna ansöka om sådana utbetalningar avseende samma mark och som inte kan erhålla uppgifterna på annat sätt.

Den andra och den tredje frågan

40 Genom den andra och den tredje frågan, vilka bör prövas gemensamt, önskar den hänskjutande domstolen sammanfattningsvis utröna huruvida behörig myndighet om den vägrar lämna ut begärda uppgifter har rätt eller till och med är skyldig att vidta straffåtgärder mot sökanden i enlighet med artikel 9 i förordning nr 3887/92 och om ifrågavarande myndighet kan lägga uppgifter som myndigheten inte hade kommunicerat till sökanden vid tidpunkten för ansökan till grund för sådana straffåtgärder.

41 Enligt den brittiska regeringen var behörig myndighet skyldig att vidta de straffåtgärder som föreskrivs i artikel 9 i förordning nr 3887/92 för det fall att oriktiga uppgifter lämnas, eftersom Fisher inte kunde åberopa det enda undantag som anges i artikel 9.2 fjärde stycket i förordningen, nämligen att "jordbrukaren kan bevisa att hans bestämning av arealen på ett riktigt sätt baseras på uppgifter som den behöriga myndigheten godkänt".

42 I detta avseende bör det inledningsvis konstateras att hänskjutande domstol i målet vid domstolen i fråga har konstaterat att de straffåtgärder som vidtagits obestridligen var en följd av att behörig myndighet vägrat att lämna ut begärda upplysningar.

43 Därefter bör det noteras att straffåtgärder inte kan vidtas när oriktiga uppgifter har lämnats till följd av felaktiga uppgifter från den behöriga myndighetens sida. Av detta följer att det undantag som återfinns i slutet av artikel 9.2 i förordning nr 3887/92 motiveras av att det förhållandet att sökanden lämnat oriktig uppgift angående bestämningen av arealen är en följd av den behöriga myndighetens handlingssätt.

44 Detsamma gäller när oriktig uppgift har lämnats på grund av att myndigheten har underlåtit att lämna ut uppgifter. Det är nämligen ostridigt att uppgifternas felaktiga karaktär är en följd av den behöriga myndighetens handlingssätt när myndigheten har funnit för gott att vägra att till en ny jordbrukare lämna ut inhämtade uppgifter som denne behöver och som han inte kan erhålla på annat sätt.

45 Vid sådant förhållande kan behörig myndighet inte vidta straffåtgärder mot den nye jordbrukaren om myndigheten har kännedom om att denne, på grund av myndighetens egen vägran att lämna ut uppgifter, inte vid tidpunkten för ansökan hade tillgång till uppgifter som är nödvändiga för att säkerställa att ansökan om stöd är korrekt.

46 Artikel 9.2 i förordning nr 3887/92 skall alltså tolkas på så sätt att den inte medger att straffåtgärder vidtas om det förhållandet att oriktig uppgift har lämnats är en följd av behörig myndighets vägran att lämna ut inhämtade uppgifter till en ny jordbrukare som behöver uppgifterna för att kunna säkerställa att hans ansökan om stöd är korrekt och inte kan erhålla uppgifterna på annat sätt.

47 Den andra och den tredje frågan skall sålunda besvaras på så sätt att behörig myndighet, om den vägrar lämna ut begärda uppgifter, inte kan lägga uppgifter som myndigheten inte har kommunicerat till sökanden vid tidpunkten för ansökan till grund för straffåtgärder mot sökanden i enlighet med artikel 9 i förordning nr 3887/92.

Rättegångskostnader

48 De kostnader som har förorsakats den brittiska regeringen och kommissionen, vilka har inkommit med yttranden till domstolen, är inte ersättningsgilla. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna.

På dessa grunder beslutar

DOMSTOLEN

(fjärde avdelningen)

- angående de frågor som genom beslut av den 13 mars 1998 har ställts av High Court of Justice (England & Wales), Queen's Bench Division (Divisional Court) - följande dom:

1) Det är enligt artiklarna 3.1 och 9 i rådets förordning (EEG) nr 3508/92 av den 27 november 1992 om ett integrerat system för administration och kontroll av vissa stödsystem inom gemenskapen jämförda med allmänna gemenskapsrättsliga principer tillåtet för behöriga myndigheter att, efter att ha gjort en avvägning av de berörda personernas respektive intressen, lämna ut uppgifter om grödor som odlats under tidigare år och som har lämnats av en person som tidigare har ansökt om utbetalning enligt systemet för utbetalningar avseende odlingsbar mark, eller för dennes räkning, till en ny jordbrukare som behöver uppgifterna för att kunna ansöka om sådana utbetalningar avseende samma mark och som inte kan erhålla uppgifterna på annat sätt.

2) Om behörig myndighet vägrar att lämna ut begärda uppgifter kan myndigheten inte lägga uppgifter som myndigheten inte har kommunicerat till sökanden vid tidpunkten för ansökan till grund för straffåtgärder mot sökanden i enlighet med artikel 9 i kommissionens förordning (EEG) nr 3887/92 av den 23 december 1992 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystemet för vissa av gemenskapens stödsystem.