61996J0205

Medlemsstater - Skyldigheter - Genomförande av direktiv - Fördragsbrott - Befogad - Otillåtlighet

(EG-fördraget, artikel 169)

En medlemsstat kan inte stödja sig på bestämmelser, praxis eller förhållanden i sitt interna rättssystem för att berättiga att den inte har uppfyllt sina åligganden inom de frister som föreskrivs i ett direktiv.

I mål C-205/96,

Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av juridiske chefsrådgivaren Richard Wainwright och Jean-Francis Pasquier, nationell tjänsteman med förordnande vid rättstjänsten, med delgivningsadress: Carlos Gómez de la Cruz, rättstjänsten, Centre Wagner, Kirchberg, Luxemburg,

sökande,

mot

Konungariket Belgien, företrätt av generaldirektören Raymonde Foucart, avdelningen för rättsfrågor vid ministeriet för utrikesärenden, utrikeshandel och utvecklingsbistånd, med delgivningsadress: Belgiens ambassad, 4, rue des Girondins, Luxemburg,

svarande,

angående en talan om fastställelse av att Konungariket Belgien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt EG-fördraget genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa rådets direktiv 92/42/EEG av den 21 maj 1992 om effektivitetskrav för nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle (EGT L 167, s. 17),

meddelar

DOMSTOLEN

(femte avdelningen)

sammansatt av avdelningsordföranden J.C. Moitinho de Almeida (referent) samt domarna C. Gulmann och D.A.O. Edward,

generaladvokat: N. Fennelly,

justitiesekreterare: R. Grass,

med hänsyn till referentens rapport,

och efter att den 5 december 1996 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

följande

Dom

1 Europeiska gemenskapernas kommission har genom ansökan, som inkom till domstolens kansli den 18 juni 1996, med stöd av artikel 169 i EG-fördraget väckt talan om fastställelse av att Konungariket Belgien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt EG-fördraget genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa rådets direktiv 92/42/EEG av den 21 maj 1992 om effektivitetskrav för nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle (EGT L 167, s. 17, nedan kallat direktivet).

2 I artikel 9.1 i direktivet föreskrivs att medlemsstaterna senast den 1 januari 1993 skulle besluta om de bestämmelser som är nödvändiga för att följa direktivet. De skulle genast underrätta kommissionen om detta och tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 1994.

3 Kommissionen erhöll ingen underrättelse om att åtgärder för införlivande hade vidtagits av Konungariket Belgien och hade inte tillgång till andra uppgifter som gjorde det möjligt att dra slutsatsen att Konungariket Belgien hade uppfyllt sin skyldighet att anta de nödvändiga bestämmelserna. Genom skrivelse av den 3 december 1993 anmodade därför kommissionen, i enlighet med artikel 169 första stycket i fördraget, den belgiska regeringen att yttra sig inom två månader.

4 De belgiska myndigheterna upplyste, genom skrivelse av den 23 februari 1994, kommissionen om att de förberedde de åtgärder som var nödvändiga för att följa direktivet, men att det inte hade varit möjligt att iaktta den frist för införlivande som angavs däri till följd av det institutionella systemet i Belgien.

5 Kommissionen erhöll ingen underrättelse om att sådana införlivandeåtgärder hade vidtagits och riktade därför ett motiverat yttrande till Konungariket Belgien genom skrivelse av den 28 juni 1995. I skrivelsen anmodades Konungariket Belgien att vidta nödvändiga åtgärder för att följa direktivet inom två månader.

6 Genom skrivelse av den 11 mars 1996 upplyste de belgiska myndigheterna kommissionen om att förslagen till kunglig förordning [arrêté royal] och till ministerbeslut [arrêté ministériel] som skulle införliva direktivet var helt färdigställda, men att de ännu inte hade kunnat antas på grund av omständigheter som sammanhängde med det institutionella systemet i Belgien.

7 Kommissionen erhöll inga andra underrättelser från de belgiska myndigheterna och har därför väckt den förevarande talan. Till stöd för denna har kommissionen hävdat att direktiv, enligt artikel 189 tredje stycket i fördraget, är bindande för varje medlemsstat till vilken det är riktat med avseende på det resultat som skall uppnås.

8 Till sitt försvar har Konungariket Belgien anmärkt att förslagen till texter till kunglig förordning och till ministerbeslut som skall införliva direktivet är färdigställda, men att deras ikraftträdande har försenats till följd av de komplicerade institutionella regler som är tillämpliga på området. Vissa aspekter av direktivet faller inom regionernas behörighet, medan andra hör till förbundsstatens ansvarsområde.

9 Det skall för det första anmärkas att den belgiska regeringen inte har bestritt att de åtgärder som är nödvändiga för att införliva direktivet ännu inte har trätt i kraft.

10 Det skall för det andra anmärkas att en medlemsstat, enligt domstolens rättspraxis, inte kan åberopa bestämmelser, praxis eller andra omständigheter i sin interna rättsordning för att rättfärdiga en underlåtenhet att iaktta de skyldigheter och frister som föreskrivs i ett direktiv (se till exempel dom av den 7 november 1996 i mål C-262/95, kommissionen mot Tyskland, ännu inte publicerad i rättsfallssamlingen, punkt 17).

11 Mot denna bakgrund skall kommissionens talan anses vara befogad.

12 Det skall följaktligen fastställas att Konungariket Belgien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 9.1 i direktivet genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet.

Rättegångskostnader

13 Enligt artikel 69.2 i rättegångsreglerna skall tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Kommissionen har yrkat att Konungariket Belgien skall förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom Konungariket Belgien har tappat målet, skall kommissionens yrkande bifallas.

På dessa grunder beslutar

DOMSTOLEN

(femte avdelningen)

följande dom:

14 Konungariket Belgien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 9.1 i rådets direktiv 92/42/EEG av den 21 maj 1992 om effektivitetskrav för nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle, genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa nämnda direktiv.

15 Konungariket Belgien skall ersätta rättegångskostnaderna.