61995J0246

Tjänstemän - Talan - Frister - Tvingande karaktär - Återupptagande till följd av ett beslut av domstol i en medlemsstat - Omfattas inte

(EG-fördraget, artikel 179; tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

De i artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna föreskrivna tidsfristerna för klagomål och överklagande utgör tvingande rätt och något som varken parterna eller domstolen kan råda över, eftersom de upprättats för att säkerställa tydlighet och säkerhet i rättsliga situationer.

Artikel 179 i fördraget och artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna skall tolkas så, att de där föreskrivna tidsfristerna för olika former för klagomål mot ett beslut av tillsättningsmyndigheten vid en gemenskapsinstitution inte kan åsidosättas med anledning av att en rättsakt, som upprättats i denna stat, genom ett avgörande i en medlemsstats domstol förklarats inte vara lagenlig och kan ha påverkat det beslut av kommissionen mot vilket klagomål riktats.

I mål C-246/95,

angående en begäran enligt artikel 177 i EG-fördraget, från Conseil d'État de Belgique, att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid den nationella domstolen anhängiga målet mellan

Myrianne Coen

och

Belgiska staten

angående tolkningen av artikel 179 i EG-fördraget samt av tjänsteföreskrifterna för Europeiska gemenskapernas tjänstemän,

meddelar

DOMSTOLEN

(andra avdelningen)

sammansatt av avdelningsordföranden G.F. Mancini samt domarna G. Hirsch och R. Schintgen (referent),

generaladvokat: N. Fennelly,

justitiesekreterare: biträdande justitiesekreteraren H. von Holstein,

med beaktande av de skriftliga yttranden som har inkommit från:

- Myrianne Coen, genom advokaterna H. Mackelbert och J.-N. Louis, Bryssel,

- Belgiska staten, genom administrative direktören J. Devadder, ministeriet för utrikesärenden, utrikeshandel och biståndssamarbete, i egenskap av ombud,

- Europeiska gemenskapernas kommission, genom juridiske chefsrådgivaren G. Valsesia och J. Currall, rättstjänsten, båda i egenskap av ombud,

med hänsyn till förhandlingsrapporten,

efter att muntliga yttranden har avgivits vid sammanträdet den 15 februari 1996 av:

Myrianne Coen, företrädd av J.-N. Louis, Belgiska staten, företrädd av generaldirektören R. Foucart, rättstjänsten, ministeriet för utrikesärenden, utrikeshandel och biståndssamarbete, i egenskap av ombud, samt kommissionen, företrädd av J. Currall,

efter att den 28 mars 1996 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

efter att ha beaktat beslutet av den 2 oktober 1996 att återuppta den muntliga förhandlingen,

och efter att den 5 december 1996 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

följande

Dom

1 Conseil d'État de Belgique har genom beslut av den 14 juni 1995, som inkom till domstolen den 17 juli samma år, begärt att domstolen enligt artikel 177 i EG-fördraget skall meddela ett förhandsavgörande angående två frågor om tolkningen av artikel 173 i EG-fördraget, tjänsteföreskrifterna för Europeiska gemenskapernas tjänstemän (nedan kallade tjänsteföreskrifterna) samt de bestämmelser som är tillämpliga på andra anställda i Europeiska gemenskaperna.

2 Dessa frågor har uppkommit i en tvist mellan Myrianne Coen, tjänsteman vid det belgiska utrikesministeriet, och den belgiska staten om lagenligheten av rättsakter som den senare utfärdat inom ramen för kommissionens förfarande för rekrytering av tillfälligt anställda.

3 Av beslutet om hänskjutande framgår att kommissionen i september 1993 avsåg att upprätta en förteckning över utvalda kandidater för framtida rekrytering av tillfälligt anställda i kategori A, särskilt vad beträffar arbetsområdet för yttre förbindelser. Annonser sattes in i belgiska tidningar, särskilt i Le Soir av den 18 september 1993.

4 I oktober 1993 uppmanade kommissionen även medlemsstaterna att genom sina ständiga representationer inkomma med förteckningar över lämpliga kandidater för rekrytering av tillfälligt anställda vid generaldirektorat IA för yttre förbindelser och gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Kommissionen förtydligade att företräde skulle ges förstesekreterare vid ambassader eller rådgivare som nyligen utnämnts till tjänster på denna nivå, och att de skulle komma att bli tillfälligt anställda.

5 Den 11 november 1993 inkom Myrianne Coen, som var förflyttningspliktig tjänsteman av femte administrativa graden vid utrikesministeriet, med en ansökan beträffande de tjänster som kommissionen annonserat om.

6 Med anledning av kommissionens uppmaning till medlemsstaternas ständiga representationer valde den 18 november 1993 ledningsrådet för det belgiska utrikesministeriet vidare ut tre tjänstemän med nederländsk språktillhörighet inom ministeriet, vilkas namn meddelades kommissionen.

7 Den 15 december 1993 ingav Myrianne Coen sin ansökan till de ansvariga tjänstemännen vid ministeriet. Ministeriets ledningsråd vägrade vidarebefordra ansökan till kommissionen, eftersom den skulle ha inkommit för sent och Myrianne Coen inte innehade den lägsta tjänstegrad som fordrades.

8 Den 30 december 1993 väckte Myrianne Coen talan vid Conseil d'État de Belgique och yrkade därvid att Conseil d'État de Belgique skulle ogiltigförklara utrikesministerns beslut, vilket sannolikt fattats mellan den 15 november och den 1 december 1993, att föreslå kommissionen tre förflyttningspliktiga, utrikes tjänstgörande diplomater till tjänsterna avseende tillfällig anställning i kategori A vid generaldirektorat IA vid kommissionen, samt det beslut som sannolikt fattats av ledningen för utrikesministeriets avdelning för utlandstjänstgöring den 16 december 1993, och i konsekvens härmed av utrikesministeriet, att inte vidarebefordra sökandens ansökan rörande dessa tjänster.

9 Conseil d'État beslutade den 9 februari 1994 om uppskov med de omtvistade besluten. Efter ytterligare handläggning hävdes uppskovet den 28 mars 1994.

10 Den 16 september 1994 tillträdde T, en av de tre kandidater som utrikesministeriet föreslagit kommissionen, en tjänst vid generaldirektorat IA som tillfälligt anställd.

11 Den 26 oktober 1994 underrättade den belgiska staten Conseil d'État om vilken ställning de tre personer som föreslagits kommissionen av utrikesministeriet hade och särskilt om rekryteringen av T som tillfälligt anställd.

12 Myrianne Coen har varken ingivit klagomål till kommissionen beträffande rekryteringen eller väckt talan om ogiltigförklaring vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt.

13 Conseil d'État anser att för det fall utnämningen av T skulle bli definitiv vid utgången av den tidsfrist om två månader som föreskrivs i artikel 173 femte stycket i fördraget, skulle Myrianne Coen inte längre ha något intresse av att Conseil d'État ogiltigförklarade de omtvistade besluten. För det fall sökanden skulle kunna uppnå en ogiltigförklaring av utnämningen av T vid förstainstansrätten, vore det nödvändigt att ex officio granska den belgiska regeringens behörighet att föreslå kandidater. Då skulle frågan uppkomma om felaktigheter i det utnämningsförfarande som kommissionen inlett.

14 Under dessa omständigheter har Conseil d'État förklarat målet vilande och ställt följande två frågor till domstolen:

"1) Skall artikel 173 femte stycket i Romfördraget tolkas så, att den frist av två månader som där fastställs för att väcka talan mot ett beslut av kommissionen kan börja löpa på nytt som en följd av att en domstol i en medlemsstat har meddelat ett beslut i vilket den har funnit att en åtgärd av den berörda staten är olaglig, när denna åtgärd kan ha inverkat på det omtvistade kommissionsbeslutet?

2) Om en begäran om förslag på kandidater till tjänster i kommissionens förvaltning som har framställts vid ett möte mellan de ständiga representanterna och kommissionens generalsekreterare, varefter den utan någon annan form av offentliggörande eller endast i samband med ett rekryteringsförfarande varom meddelande offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, riktats direkt till medlemsstaterna, är då en sådan begäran giltig mot bakgrund av reglerna för rekrytering till kommissionen av tillfälligt anställda och tjänstemän?"

15 Inledningsvis skall påpekas att domstolens behörighet att avgöra varje tvist som kan uppkomma mellan gemenskapen och dess anställda har sin grund i artikel 179 i fördraget och inte i artikel 173 som anges i den första tolkningsfrågan.

16 Tillvägagångssätten vid överklagande, särskilt vad beträffar tidsfrister och förfaranderegler, anges i artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna. I artikel 73 i de bestämmelser som är tillämpliga på andra anställda vid Europeiska gemenskaperna hänvisas uttryckligen till dessa bestämmelser.

17 Dessa är inte tillämpliga enbart på personer som är utnämnda till tjänstemän eller andra anställda som inte är lokalt anställda, utan även på dem som gör gällande att de borde vara utnämnda, särskilt kandidater som har deltagit i ett uttagningsförfarande som anordnats av en av gemenskapernas institutioner (se avseende detta dom av den 13 juli 1989 i mål 286/83, Alexis m.fl. mot kommissionen (Rec. 1989, s. 2445, punkt 9).

18 Av det ovan anförda följer att den första frågan som ställts av Conseil d'État de Belgique skall förstås så, att den avser tolkningen av artikel 179 i fördraget samt artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna.

19 Enligt artikel 3 i rådets beslut 88/591/EKSG, EEG, Euratom av den 24 oktober 1988 om upprättandet av Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt (EGT L 319, s. 1, rättelse i EGT L 241, 1989, s. 4) skall förstainstansrätten i första instans utöva de befogenheter som tilldelats domstolen i fråga om tvister enligt artikel 179 i EEG-fördraget.

20 Enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna fordras att en person som omfattas av tjänsteföreskrifterna vänder sig till tillsättningsmyndigheten med klagomål över en rättsakt som går honom emot, vilket skall ske inom tre månader från det att han fick kunskap om rättsakten. Överklagande skall, enligt vad som föreskrivs i artikel 91.3, ske inom tre månader från delgivningsdagen för det beslut som underförstått eller uttryckligen fattats med anledning av klagomålet.

21 Enligt fast rättspraxis utgör tidsfristerna för klagomål och överklagande inom ramen för tjänsteföreskrifterna, liksom för talan enligt artikel 173 i fördraget, tvingande rätt och något som varken parterna eller domstolen kan råda över, eftersom de upprättats för att säkerställa tydlighet och säkerhet i rättsliga situationer (se dom av den 12 juli 1984 i mål 227/83, Moussis mot kommissionen (Rec. 1984, s. 3133, punkt 12) och av den 7 maj 1986 i mål 191/84, Barcella m.fl. mot kommissionen (Rec. 1986, s. 1541, punkt 12).

22 Om lagenligheten av ett rekryteringsförfarande som anordnats av en av gemenskapens institutioner i ett fall som det som ligger till grund för förevarande mål är beroende av lagenligheten av vissa rättsakter som utfärdats av nationella myndigheter på anmodan av gemenskapsinstitutionen, åligger det den som anser sig förfördelad att inom de i tjänsteföreskrifterna fastställda tidsfristerna vidta föreskrivna åtgärder, om inte annat så i rättssäkerhetens intresse.

23 Varje annan tolkning skulle göra det möjligt att genom rättsliga förfaranden på nationell nivå kringgå de tvingande tidsfrister som föreskrivs i fördraget och tjänsteföreskrifterna.

24 Den första frågan skall således besvaras så, att den skall bedömas mot bakgrund av det som ovan anförts, nämligen att artikel 179 i fördraget och artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna skall tolkas så, att de där föreskrivna tidsfristerna för olika former för klagomål mot ett beslut av kommissionen inte kan åsidosättas med anledning av att en rättsakt, som upprättats i denna stat, genom ett avgörande i en medlemsstats domstol förklarats inte vara lagenlig och skulle ha kunnat påverka det beslut av kommissionen mot vilket klagomål riktats.

25 Såsom följer av beslutet om hänskjutande har Conseil d'État de Belgique endast ställt den andra frågan för det fall den första frågan skulle besvaras jakande.

26 Med hänsyn till hur den första frågan besvarats finns det följaktligen ingen anledning att besvara den andra frågan.

Rättegångskostnader

27 De kostnader som har förorsakats Europeiska gemenskapernas kommission, som har inkommit med yttrande till domstolen, är inte ersättningsgilla. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna.

På dessa grunder beslutar

DOMSTOLEN

(andra avdelningen)

- angående de frågor som genom beslut av den 14 juni 1995 förts vidare av Conseil d'État de Belgique - följande dom:

Artikel 179 i EG-fördraget och artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna för Europeiska gemenskapernas tjänstemän skall tolkas så, att de där föreskrivna tidsfristerna för olika former för klagomål mot ett beslut av kommissionen inte kan åsidosättas med anledning av att en rättsakt, som upprättats i denna stat, genom ett avgörande i en medlemsstats domstol förklarats inte vara lagenlig och skulle ha kunnat påverka det beslut av kommissionen mot vilket klagomål riktats.