I enlighet med artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1143 (1) får myndigheterna i en medlemsstat eller ett tredjeland eller en fysisk eller juridisk person med ett berättigat intresse och som är etablerad eller bosatt i ett tredjeland lämna in en invändning till kommissionen inom tre månader från dagen för detta offentliggörande.

PRODUKTSPECIFIKATION FÖR EN GARANTERAD TRADITIONELL SPECIALITET

” SENENO MESO ”

EU-nr: TSG-SI-02988 – 23 augusti 2023

Medlemsstat eller tredjeland: Slovenien

1.   Namn som ska registreras

”Seneno meso”

2.   Produkttyp

Klass 1.1 Färskt kött (och slaktbiprodukter)

3.   Skäl till registreringen

3.1.   Det rör sig om en produkt som

☒	är resultatet av en viss produktions- eller bearbetningsmetod eller har en viss sammansättning som överensstämmer med traditionell praxis för produkten eller livsmedlet i fråga

☐	är framställd av råvaror eller ingredienser som används traditionellt.

Den metod som används för att producera ”seneno meso” [kött från höätande djur] från växtätande djur är den äldsta formen av köttproduktion. Den bygger på den ursprungliga uppfödningsmetoden och utgör en återgång till traditionell utfodring. Tidigare gick djuren på bete under vegetationsperioden. På vintern utfodrades de med hö som slogs på ängarna under sommaren. Fodret kunde bara lagras i torrt tillstånd, inte fermenterat som en del foder lagras i dag. Genetiskt modifierat foder och genetiskt modifierade djur förekom inte i köttproduktionen.

3.2.   Det rör sig om ett namn som

☐	traditionellt har använts för att benämna den specifika produkten

☒	avser produktens traditionella karaktär eller särskilda egenskaper.

En förutsättning för produktionen av ”seneno meso” är och har alltid varit bra foder, dvs. hö. Höet torkas på permanent gräs- och åkermark, men det kan också torkas på olika torkanordningar för att förbättra kvaliteten eller minska exponeringen för väder och vind. De äldsta torkanordningarna är förmodligen hässjorna (kozolec på slovenska), som omnämns redan 1558. Att hässjor används för att torka hö som djurfoder framgår också av en källa från 1822. De här källorna bekräftar att hö har använts som traditionellt foder och att tekniker av denna typ har förekommit i stora delar av Europa.

4.   Beskrivning

4.1.   Beskrivning av den produkt som namnet i punkt 1 avser, inbegripet dess huvudsakliga fysiska, kemiska, mikrobiologiska eller organoleptiska egenskaper, som visar på produktens särskilda egenskaper

Kött från nötkreatur, små idisslare och hästdjur enligt gällande lagstiftning.

4.2.   Beskrivning av den produktionsmetod som producenterna ska använda för att framställa den produkt som namnet i punkt 1 avser, inbegripet, om det är lämpligt, typ av råvaror och egenskaper hos de råvaror eller ingredienser som används samt den metod som används vid beredningen av produkten

”Seneno meso” är kött från nötkreatur, små idisslare och hästdjur som skiljer sig från vanligt kött från nötkreatur, små idisslare och hästdjur genom den särskilda produktionsprocess som beskrivs i den här punkten.

”Seneno meso” framställs genom traditionella produktionsprocesser. Fermenterat foder (exempelvis ensilage av foderväxter eller spannmål eller inplastade rundbalar) får inte användas. Djur och foder som betecknas som ”genetiskt modifierade” enligt gällande lagstiftning får inte heller användas.

Vid produktion av ”seneno meso” ska alla djur i besättningen beta så långt förhållandena tillåter. Djuren ska gå på bete minst 120 dagar per år under vegetationsperioden.

Om förhållandena inte medger bete i tillräcklig utsträckning kan beteskravet frångås. Skälet till att bete överges måste anges. Det kan exempelvis handla om omfattande markfragmentering, markens storlek eller lutning, det avlägsna läget, att bete är förbjudet på den plats där gården ligger eller en kombination av dessa skäl. Om bete inte är möjligt ska djuren gå lösa och kunna röra sig fritt. För obegränsad rörlighet ska det inomhusutrymme som anges i tabell 1 tillhandahållas.

Tabell 1

	Inomhusyta (nettoyta som djuren har tillgång till)
Nötkreatur	Minsta levande vikt (kg)	m2/djur
	upp till 100	1,5
	upp till 200	2,5
	upp till 350	4,0
	över 350	5
Mjölkkor		6
Avelstjurar		10
Får		1,5
Lamm		0,35
Getter		1,5
Killingar		0,35
Hästdjur (avels- och slaktdjur)	upp till 100	1,5
	upp till 200	2,5
	upp till 350	4,0
	över 350	5

Innan djuren slaktas får de hållas inomhus i högst 30 dagar under betesperioden.

Grovfodrets torrsubstanshalt måste överstiga 70 % på årsbasis. Grovfodrets torrsubstanshalt beräknas på årsbasis för varje jordbruksföretag.

Alla djur i samma kategori (nötkreatur, små idisslare och hästdjur) på gården ska födas upp enligt kraven i denna produktspecifikation.

a)

Om gården har andra djurarter som inte föds upp eller inte kan födas upp enligt reglerna för ”seneno meso” eftersom de inte omfattas av produktspecifikationen måste djuren och fodret på gården hållas åtskilda och dokumenteras på rätt sätt. Förbudet mot lagring och produktion av inplastade balar, ensilage och fermenterat foder gäller hela jordbruksföretaget, även om alla djurarter inte föds upp enligt reglerna för ”seneno meso”.

b)

Om en godkänd anläggning för bearbetning av ”seneno meso” även framställer andra produkter måste de certifierade råvarorna tas emot och lagras åtskilda från övriga råvaror. I dessa fall måste produktionen av livsmedel med beteckningen ”seneno meso” ske rums- eller tidsmässigt avskilt och alla nödvändiga åtgärder för att förhindra att råvaror blandas eller förväxlas måste vidtas.

c)

Om bearbetningen (även delvis) utförs av en icke-godkänd underleverantör ska ett skriftligt avtal ingås. De certifierade djuren eller råvarorna måste vara spårbara och verksamheten måste kunna kontrolleras genom tillsyn. Tillsynens omfattning fastställs av certifieringsorganet utifrån den delegerade verksamhetens omfattning. Om underleverantören har godkänts enligt denna produktspecifikation krävs ingen tillsyn av underleverantörens verksamhet.

Tillåtet foder

—	Torrt grovfoder: hö, torkad lusern, torkad klöver osv.

—	Grönt grovfoder: bete, gräs, lusern, klöver, raps, spannmål, majs, sockerbetsblad osv.

—	Rotfrukter: foderbetor, rovor, kålrot, fodermorot osv.

—	Halm från olika grödor (rå eller skuren)

—	Färskt ängsfoder

—

Torkat spannmål (majs, korn, havre, rågvete, vete, råg osv.), torkad betmassa, torkad drav, torkade biprodukter från sockerindustri och spannmålsbearbetning samt annat torrfoder som saluförs på marknaden (t.ex. kli eller lusernpellets) Djuren betar under vegetationsperioden och utfodras främst med torrt grovfoder under vintern. Kompletteringsfoder kan ges i form av färska korsblommiga växter, majs, spannmål och rötter såsom färsk raps, färsk havre, färsk majs eller foderbetor. Fodret får innehålla foderbaljväxter (bondbönor, ärtor, lupiner osv.), oljeväxter (raps, soja, solrosor osv.) och proteinkoncentrat (oljeväxtfrön och foderkakor, t.ex. sojabönor, raps, solrosor, pumpa). Det är tillåtet att ge kompletteringsfoder till djur som går på bete. Mängden kompletteringsfoder beräknas i förhållande till den totala årliga mängden.

Förbjudet foder

—	Ensilage av foderväxter, spannmål och annat djurfoder

—	Fermenterat foder

—	Biprodukter från bryggerier eller destillerier, rester från pressning av juice eller vin och andra restprodukter från livsmedelsindustrin, t.ex. färsk eller ensilerad betmassa, färsk eller ensilerad drav och färska eller ensilerade pressrester av frukt och bär

—	Djurfoder, exempelvis biprodukter i vått tillstånd (blötlagda)

—	Foder av animaliskt ursprung (mjölk, vassle, kött- och benmjöl osv.), med undantag för bröstmjölk fram till avvänjning. Unga djur får utfodras med mjölkersättning fram till avvänjning eller upp till 90 dagars ålder för nötkreatur, 45 dagars ålder för små idisslare och 150 dagars ålder för hästdjur

—	Urea Foder som inte finns med i den här produktspecifikationen omfattas av EU:s regler om förteckningen över foderråvaror.

Om den faktiska uppmätta procentuella torrsubstanshalten inte är tillgänglig för en foderråvara ska de värden som anges i tabell 2 användas för att beräkna foderråvarans torrsubstanshalt. För tillåtet foder som inte finns med i tabellen ska de värden som anges i tillgänglig vetenskaplig litteratur användas.

Tabell 2

Fodrets torrsubstanshalt om den inte har fastställts genom analys

Foder:	Torrsubstans i %
Hö, halm, lusern	86
Torr melass	77
Torkad klöver av olika slag	89
Färskt grönfoder (gräs, lusern)	20
Blandfoder (genomsnitt)	88
Bondbönor, ärtor (torkade)	87
Spannmål	88
Foderkakor av olika slag	88
Bryggerijäst (torkad)	90
Betmassa (torkad)	88
Foderbetor (färska)	15

Vid beräkning av minsta dagliga foderintag i syfte att beräkna grovfodrets torrsubstanshalt för varje jordbruksföretag ska de värden som anges i tabell 3 användas som dagligt torrsubstansintag per djurart och djurkategori.

Tabell 3

Minsta dagliga intag (fukthalt räknad på torrt material/dag i kg)

Djurart, ålder eller mjölkavkastning	Kroppsvikt (kg)	Dagligt intag (fukthalt räknad på torrt material/dag i kg)
NÖTKREATUR
Kalvar på 5–6 månader	150	3 –4
Unga nötkreatur avsedda för fortsatt uppfödning	200 –300	4
	300 –400	6
	400 –500	8
	500 –650	9
Unga nötkreatur avsedda för slakt	200 –300	7
	300 –400	8,5
	400 –500	10
	500 –650	10,5
MJÖLKKOR
upp till 2 000  kg/år	650	11,4
upp till 4 000  kg/år Motsvarande am- och dikor	650	14,9
upp till 6 000  kg/år	650	17,6
upp till 8 000  kg/år	650	19,7
> 8 000  kg/år	650	> 20,6
HÄSTAR
Lätt arbete	500	7 –9
Medeltungt arbete	500	8 –9
Tungt arbete	500	10
FÅR
Mjölkfår	70	3
Ditackor (1–2 lamm)	70	1,8
Unga får	40 –70	1,2
Slaktlamm	20 –45	0,8 –1,6
GETTER
Mjölkgetter	70	upp till 3,5
Digivande getter med killingar	70	1,8

Tillverkare av ”seneno meso” måste förvara all nödvändig dokumentation och alla styrkande handlingar på ett sådant sätt att tillsynsorganet kan kontrollera alla krav i denna produktspecifikation när som helst under en inspektion.

Gödsling

—	Det är förbjudet att använda rötrester från avloppsreningsverk i tättbebyggda områden med en kapacitet som överstiger 50 pe (personekvivalenter – personekvivalent är en måttenhet för att beräkna vattenbelastning. En personekvivalent motsvarar den förorening som orsakas av en vuxen person per dag).

—	Områden som gödslas med rötrester från avloppsreningsverk i tättbebyggda områden med en kapacitet under 50 pe kan användas för bete tre veckor efter den senaste gödslingen.

Kemiska hjälpämnen

Bekämpningsmedel mot flygande insekter får endast sprayas i djurstall när inga djur finns i lokalerna.

Förbud mot försäljning av djur

—

För att ett jordbruksföretag ska godkännas som producent av ”seneno meso” måste en omställningsperiod för jordbruksföretagets eller djurens övergång till höproduktion tillämpas för djur som inte har fötts upp i enlighet med denna produktspecifikation från födseln. Omställningsperioden för saluföring av levande djur eller kött är två tredjedelar av åldern för djur som är högst nio månader gamla och sex månader för äldre djur. Försäljning av levande djur och märkning av kött som ”seneno meso” är förbjudet före omställningsperiodens slut.

—	Om det vid en inspektion framkommer brister som påverkar produkternas status som ”seneno meso” (t.ex. utfodring med fermenterat foder) ska djuren genomgå en ny omställningsperiod.

Bearbetning

—	Produkter får märkas som ”seneno meso” om de är färska, kylda, frysta eller bearbetade. Endast tillsatser som inte betecknas som ”genetiskt modifierade” enligt gällande lagstiftning får användas vid bearbetning av köttet.

—	I köttprodukter och köttberedningar måste ”seneno meso” utgöra minst 60 % av slutproduktens innehåll.

—	Viltkött får tillsättas i köttprodukter och köttberedningar förutsatt att viltet härrör från områden där sådd av genetiskt modifierade växter inte är tillåten.

Namnet ”seneno meso” eller beteckningen ”framställd av seneno meso” får endast användas om produktens sammansättning uppfyller kraven i produktspecifikationen för ”seneno meso”.

Om en produkt framställs av ”seneno meso” och andra typer av kött, måste det tydligt framgå av innehållsförteckningen vilket kött som är ”seneno meso” och hur stor andel av varje typ av kött som produkten innehåller.

4.3.   Beskrivning av de viktigaste faktorer som visar på produktens traditionella karaktär

Fram till 1827 utgjordes de slovenska alperna främst av skog. Betesmark var den näst största kategorin och täckte 27,5 % av området, vilket visar på jordbrukets eller boskapsuppfödningens betydelse vid denna tid. Av betesmarken utgjordes 12,6 % av ängsmark, 4,8 % av åkermark och 9 % av andra kategorier (Petek, 2005). År 1929 dominerade foderodling i den västra delen av de slovenska alperna. I den östra delen var andelen fodergrödor något lägre och andelen spannmål och rotfrukter högre. Så såg det i stort sett ut ända fram till 1960 (Petek, 2005).

Av de omkring 4 440 jordbruksföretag i de slovenska alperna som noterades i den jordbruksräkning som genomfördes år 2000 ägnade sig hela 88 % åt boskapsuppfödning, antingen beteshållning (59 %) eller blanddrift (29 %) (Petek, 2005).

Framställningen av ”seneno meso” är den äldsta formen av köttproduktion eftersom bete och utfodring med hö under vintern var det ursprungliga sättet att föda upp växtätande djur (nötkreatur, får, getter och hästdjur). En förutsättning för produktionen av ”seneno meso” är och har alltid varit bra foder. På gårdarna betade nötkreatur, får, getter och hästdjur ofta på bergiga betesmarker med ojämn terräng och i bergsområden långt från gårdarna. Under vintern utfodrades djuren med hö, som torkats på permanent gräs- och åkermark. Höet kunde också torkas på olika torkanordningar för att förbättra kvaliteten eller minska exponeringen för väder och vind. Hässjan (kozolec på slovenska) kan sägas vara den äldsta hötorken. Den omnämndes redan 1558 av professor Oskar Moser (Juvanec, 2007, Kozolec, s. 24). År 1822 beskrev Joseph Pseiner en hässja som användes för att torka hö för utfodring av lantbruksdjur (Juvanec, 2007, Kozolec, s. 26). De här källorna bekräftar att hö har använts som traditionellt foder och att tekniker av denna typ har förekommit i stora delar av Europa.

Kött från betesdjur innehåller hälften så mycket fett som och betydligt färre kalorier än kött från djur som utfodras med majsensilage eller en högre andel koncentrerat foder. Forskning visar att kött från betesdjur innehåller tio gånger mer betakaroten, upp till 30 % mer C-vitamin och upp till 54 % mer alfa-tokoferol (E-vitamin) (Kmečki glas, 20.5.2021). Kött från betande får innehåller dubbelt så mycket lutein som kött från får som utfodras med foder. Kött från betesdjur har liknande kvalitet som viltkött och ungefär samma fetthalt. Balansen mellan fettsyrorna omega-6 och omega-3 är betydligt jämnare än i kött från djur som utfodras med majs (Robinson, 2000).

Kött från djur som äter betes- och ängsfoder har lägre total fetthalt och innehåller mer betakaroten, E-vitamin (alfa-tokoferol), B-vitamin, tiamin och riboflavin. Det har också högre halter av mineralerna kalcium, magnesium och kalium, högre total omega 3-halt, en mer hälsosam balans mellan fettsyrorna omega-6 och omega-3, högre CLA-halt (cis-9 trans-11), högre vaccensyrahalt (som kan omvandlas till CLA) och en lägre andel mättat fett (S. K. Duckett et al., 2009).

Betande kor är mer motståndskraftiga mot sjukdomar och stress. Den gynnsamma effekten av denna motståndskraft kan också överföras till människor som konsumerar mjölk och kött från dessa djur (Robinson, 2000). Djur avsedda för produktion av ”seneno meso” får endast utfodras med begränsade mängder majs och annat koncentrerat foder eftersom en alltför stor andel majs i idisslares foder stimulerar Escherichia coli-bakteriens resistens mot den sura reaktionen, vilket ökar risken för att denna bakterie sprids.

Framställningen av ”seneno meso” har en lokal karaktär och bidrar till en hållbar boskapsuppfödning tack vare en hög andel ängsfoder (bete och hö). Beteshållning är det bästa sättet att föda upp djur på ett hållbart sätt. I kombination med höutfodring utgör den också en traditionell uppfödningsmetod. Kombinationen av en omfattande och traditionell användning bidrar till att bevara den biologiska mångfalden (Večer, 2021). Det effektivaste sättet att bevara den biologiska mångfalden på ängsmarker är dock en kombination av slåtter och bete.

Produktionen av ”seneno meso” är extremt hållbar eftersom den skyddar klimatet och marken och främjar den biologiska mångfalden. Bevarandet av gräsmark är avgörande för framställningen av ”seneno meso” eftersom ängar och betesmarker lagrar omkring en tredjedel mer kol per hektar än åkermark (149 ton C/ha) tack vare den höga humushalten i de övre jordlagren. I de djupare jordlagren lagrar gräsmark (196 ton C/ha) ungefär lika mycket kol som genomsnittlig skogsmark (191 ton C/ha) (ARGE Heumilch, 2021). Kolinlagringen i marken förbättrar markstrukturen och markkvaliteten, samtidigt som den bidrar till ett hållbart jordbruk och en hållbar förvaltning av naturresurser.

---

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1143 av den 11 april 2024 om geografiska beteckningar för vin, spritdrycker och jordbruksprodukter samt garanterade traditionella specialiteter och frivilliga kvalitetsbegrepp för jordbruksprodukter, om ändring av förordningarna (EU) nr 1308/2013, (EU) 2019/787 och (EU) 2019/1753 samt om upphävande av förordning (EU) nr 1151/2012 (EUT L, 2024/1143, 23.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1143/oj).