EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 26.8.2024

COM(2024) 386 final

2024/0213(NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2025 och om ändring av förordning (EU) 2024/257 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken (grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken) 1 måste nyttjandet av levande marina biologiska resurser ske på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY). Ett viktigt verktyg för att säkerställa detta är det årliga fastställandet av fiskemöjligheter i form av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter.

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139, som upprättar den fleråriga planen för Östersjön 2 , specificeras målintervallen för fiskeridödlighet. Dessa intervall används i detta förslag för att uppnå målen för den gemensamma fiskeripolitiken och i synnerhet för att återställa och upprätthålla MSY.

Syftet med detta förslag är att fastställa fiskemöjligheterna för 2025 för de kommersiellt viktigaste fiskbestånden i Östersjön. Det syftar också till att reglera fritidsfisket till havs i den utsträckning som krävs för att bevara de fiskbestånd som omfattas av denna förordning. För att förenkla och förtydliga de årliga besluten om TAC:er och kvoter fastställs sedan 2006 fiskemöjligheterna i Östersjön i en särskild förordning.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget är förenligt med unionens politik inom andra områden, särskilt med miljöpolitiken.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget avser ett område där unionen har exklusiv befogenhet enligt vad som avses i artikel 3.1 d i EUF-fördraget. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.

•Proportionalitetsprincipen

Genom förslaget fördelas fiskemöjligheterna mellan medlemsstaterna i enlighet med målen för grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken och den fleråriga planen för Östersjön. Enligt artiklarna 16.6, 16.7 och 17 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken ska medlemsstaterna besluta hur de fiskemöjligheter som tilldelats dem ska fördelas mellan fiskefartyg som för deras flagg i enlighet med vissa kriterier som anges i dessa artiklar. Medlemsstaterna har därför nödvändigt handlingsutrymme när de fördelar sina TAC:er i överensstämmelse med den sociala/ekonomiska modell de väljer för att nyttja de fiskemöjligheter som de tilldelats genom förslaget.

•Val av instrument

En förordning anses vara det lämpligaste instrumentet eftersom det i en förordning kan fastställas krav som är direkt tillämpliga på medlemsstaterna och berörda företag. Detta bidrar till att kraven genomförs med nödvändig skyndsamhet och på ett harmoniserat sätt, vilket leder till större rättssäkerhet.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Kommissionen har samrått med berörda parter (särskilt genom rådgivande nämnden för Östersjön) på grundval av meddelandet Hållbart fiske i EU: lägesrapport och riktlinjer för 2025 (COM(2024) 235 final). Internationella havsforskningsrådet (Ices) har tillhandahållit den vetenskapliga grunden för förslaget. Utan att gå emot befintlig politik eller försämra tillståndet för känsliga resurser, har hänsyn i möjligaste mån tagits till de preliminära åsikter avseende samtliga berörda fiskbestånd som framförts av de rådfrågade berörda parterna.

De vetenskapliga råden om fångstbegränsningar och om beståndens status diskuterades också med medlemsstaterna i det regionala forumet Baltfish i juni 2024.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Kommissionen samrådde med Ices, vars vetenskapliga råd bygger på en ram för rådgivning som utarbetats av expertgrupper och beslutsorgan inom Ices och utfärdas i enlighet med det ramavtal om partnerskap som ingåtts med kommissionen.

Unionen efterfrågar varje år vetenskapliga råd från Ices om statusen för viktiga fiskbestånd. Råden omfattar alla bestånd i Östersjön, och TAC:er föreslås för de kommersiellt viktigaste bestånden 3 .

•Konsekvensbedömning

Förslaget ingår i en långsiktig strategi för att fisket ska anpassas till och ligga kvar på långsiktigt hållbara nivåer. Med tiden förväntas detta tillvägagångssätt leda till i) ett stabilt fisketryck, ii) ökade kvoter, och således iii) ökade inkomster för fiskare och deras familjer. Ökade landningar förväntas gynna fiskeindustrin, konsumenterna, beredningsindustrin och detaljistledet samt den övriga sektor som är kopplad till det kommersiella fisket och fritidsfisket. I detta sammanhang måste kopplingen mellan hållbart fiske och en frisk marin miljö i Östersjön framhållas, i linje med strategin för biologisk mångfald och andra relaterade initiativ, särskilt EU:s handlingsplan för marina ekosystem och fiske 4 .

Syftet med detta förslag är att undvika kortsiktiga strategier till förmån för långsiktig hållbarhet. Därför tas hänsyn till initiativ från berörda parter och rådgivande nämnder om de har utvärderats positivt av Ices och/eller vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF). Kommissionens förslag till reform av den gemensamma fiskeripolitiken baserades på en konsekvensbedömning (SEK(2011) 891), där det ansågs att även om uppnåendet av MSY-målet var en nödvändig förutsättning för miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet kan dessa tre mål inte uppnås isolerat.

Fram till 2019 ledde besluten om fiskemöjligheterna i Östersjön till att fiskeridödligheten för alla bestånd med ett MSY-råd var i linje med MSY-intervallen då TAC:erna fastställdes, med undantag för det västra sillbeståndet i Östersjön. Dessa beslut verkade också leda till återuppbyggnad av bestånden samt återskapande av balans mellan fiskekapacitet och fiskemöjligheter. Under 2019 stod det dock klart att trycket på det östra torskbeståndet i Östersjön varit hårt. Enligt Ices uppskattningar kommer detta bestånd med största sannolikhet att ligga kvar under referenspunkten för bevarande, Blim, under de kommande åren. Under 2021 stod det klart att även det västra torskbeståndet i Östersjön legat under referenspunkten för bevarande, Blim, under många år, och Ices framhöll att även flera laxbestånd var i dåligt skick. Under 2020 uppskattade Ices att biomassan av centrala sillbeståndet i Östersjön var under referenspunkten Btrigger. Sedan 2023 har Ices uppskattat att biomassan i verkligheten har legat omkring Blim sedan mitten av 1990-talet och under Blim i flera år. För 2024 uppskattas att biomassan ha ökat till strax över Blim. Ices har senarelagt sitt utlåtande om sill i Bottniska viken till mitten av september 2024, men enligt Ices utlåtande från 2023 har biomassan legat under gränsen Btrigger sedan 2021. Biomassan av skarpsill har minskat avsevärt men ligger ännu över gränsen Btrigger. Därför krävs ytterligare framsteg för att uppnå och upprätthålla MSY för alla bestånd i Östersjön.

Ices offentliggjorde sitt vetenskapliga råd för bestånden i Östersjön den 31 maj 2024, med undantag för det senarelagda utlåtandet om sillbeståndet i Bottniska viken. I sitt råd uppskattar Ices att i) biomassan av det västra sillbeståndet i Östersjön liksom av det östra och det västra torskbeståndet i Östersjön fortfarande ligger under Blim, ii) biomassan av det centrala sillbeståndet Östersjön ligger över Blim men fortsatt under Btrigger. Rådet för det östra och det västra torskbeståndet i Östersjön samt för laxbeståndet i Finska viken bygger på försiktighetsansatsen. Följande MSY-råd har avgetts för de återstående sex bestånden:

·Bestånden av skarpsill, sill i Rigabukten respektive rödspätta bedöms vara över Btrigger.

·Det centrala sillbeståndet i Östersjön bedöms vara under Btrigger.

·Det västra sillbeståndet i Östersjön bedöms vara under Blim.

·Status för de olika laxbestånden i Egentliga Östersjön bedöms vara mycket varierande (mellan under Rlim och över RMSY).

Därför föreslås det att strategin för lax i Egentliga Östersjön upprätthålls, men att TAC:en minskas med 36 % jämfört med 2024. Genom förslaget minskas fiskemöjligheterna för lax i Finska viken med 20 % och för skarpsill med 42 % jämfört med 2024. Genom förslaget ökas fiskemöjligheterna för Rigabuktsbeståndet av sill med 20 % och för det centrala sillbeståndet i Östersjön med 108 % jämfört med 2024. Genom förslaget behålls fiskemöjligheterna för rödspätta oförändrade. Tilldelningen av bifångster för östlig och västlig torsk i Östersjön och för västlig sill i Östersjön minskas med 68 %, 73 % respektive 50 %.

Förslaget kan inte omfatta fiskemöjligheterna för sill i Bottniska viken, varför förslagets inverkan på den totala volymen fiskemöjligheter för 2025 inte kan uppskattas i detta skede.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget är fortfarande flexibelt när det gäller tillämpningen av de mekanismer för kvotutbyte som redan fastställts i förordningarna om fiskemöjligheter i Östersjön under föregående år. Förslaget innehåller inga nya regler eller nya administrativa förfaranden för unionens eller medlemsstaternas myndigheter som skulle kunna öka den administrativa bördan.

Förslaget avser en årlig förordning som tillämpas under 2025. Det innehåller därför ingen bestämmelse om översyn.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget påverkar inte unionens budget.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I förslaget fastställs fiskemöjligheter för 2025 avseende vissa bestånd eller grupper av bestånd för fisket i Östersjön.

För att fastställa unionskvoterna för de bestånd som delas med Ryska federationen har respektive kvantitet som motsvarar Ryska federationens historiska andel av dessa bestånd dragits av från de fångster som rekommenderats av Ices. De TAC:er och kvoter som tilldelats medlemsstaterna anges i bilagan till förslaget.

På grund av begränsade indata och problem med bedömningsmodellen nedgraderade Ices bedömningen av det östra torskbeståndet i Östersjön till ett försiktighetsbaserat råd i kategori 3 6 . För sjätte året i rad rekommenderar Ices nollfångster för det östliga torskbeståndet i Östersjön. Ices kan inte längre fastställa majoriteten av referenspunkterna för bevarande för det östra torskbeståndet i Östersjön men uppskattar att beståndets storlek 2024 är under Blim och att det kommer att fortsätta vara under denna nivå på kort sikt, även om det inte bedrivs något fiske alls. Ices anser vidare att uppskattningarna av rekryteringen är otillförlitliga men att trenderna för biomassa och fiskeridödlighet överensstämmer med tidigare bedömningar. Mot bakgrund av situationen med utfiskade bestånd har rådet sedan 2019 beslutat att stänga det riktade fisket och anta korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna (lekstängningsperiod och förbud mot fritidsfiske). Dessa korrigerande åtgärder har ännu inte kunnat förbättra beståndens status, så förslaget syftar till att upprätthålla dem i enlighet med artikel 3.1 i den fleråriga planen för Östersjön och artikel 16.4 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken, jämförd med artikel 2.1 och 2.5 c och f i den förordningen. När det gäller TAC-nivåer offentliggjorde Ices 2019 två särskilda utlåtanden om oundvikliga bifångster av östlig torsk i Östersjön inom andra fisken, där det angavs att det förekommer bifångster av torsk inom alla typer av fisken men att Ices inte kunde kvantifiera dem 7 . TAC:erna för bifångster har därför sedan 2019 fastställts enligt ett visst scenario med tröskelvärden för bifångster som Ices angett. 2024 bekräftade Ices att man ännu inte var i stånd att kvantifiera de oundvikliga bifångsterna 8 . Utan bifångsttilldelning för östlig torsk i Östersjön måste allt fiske i förvaltningsområdet för östlig torsk i Östersjön stängas. I syfte att undvika de allvarliga socioekonomiska konsekvenserna av en sådan fullständig stängning och i avsaknad av ytterligare information föreslår kommissionen att TAC:en för bifångster av östlig torsk i Östersjön fastställs till 191 ton, vilket är nivån för de rapporterade landningarna i förvaltningsområdet för östlig torsk i Östersjön under 2023.

2024 nedgraderade Ices bedömningen av det västra torskbeståndet i Östersjön till ett försiktighetsbaserat råd i kategori 3 och utfärdade mycket låga fångstrekommendationer för 2024 och 2025 9 . Beståndets biomassa har varit under Blim merparten av de senaste femton åren. Till följd av detta har rådet beslutat att sedan 2021 stänga det riktade fisket och anta korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna (lekstängningsperiod och förbud mot fritidsfiske). Dessa korrigerande åtgärder har ännu inte kunnat förbättra beståndsstatusen, varför förslaget syftar till att dessa åtgärder upprätthålls i enlighet med artikel 3.1 i den fleråriga planen för Östersjön och artikel 16.4 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken, jämförd med artikel 2.1 och 2.5 c och f i den förordningen. När det gäller TAC-nivåer har Ices hittills inte kunnat kvantifiera bifångsterna av västlig torsk i Östersjön inom andra fisken men det förekommer bifångster av västlig torsk i Östersjön inom alla andra fisken 10 . Utan bifångsttilldelning för västlig torsk i Östersjön måste allt fiske i förvaltningsområdet för västlig torsk i Östersjön stängas. I syfte att undvika de allvarliga socioekonomiska konsekvenserna av en sådan fullständig stängning och i avsaknad av ytterligare information föreslår kommissionen att TAC:en för bifångster av västlig torsk i Östersjön fastställs till 93 ton, vilket är nivån för de rapporterade landningarna i förvaltningsområdet för västlig torsk i Östersjön under 2023.

För rödspätta är TAC:en en kombination av i) MSY-rådet för beståndet i delsektionerna 21–23, och ii) MSY-rådet för beståndet i delsektionerna 24–32, som Ices uppgraderat till ett MSY-råd i Ices datakategori 2 under 2022 11 . Enligt Ices råd för 2025 har rekryteringen till de båda bestånden varit extraordinär under flera år sedan 2019. Sedan 2020–2021 har dessutom de totala fångsterna minskat avsevärt och utkasten har ökat. Vidare bör artinteraktionen beaktas eftersom torsk är en oundviklig bifångst inom fisket efter rödspätta och dessa bifångster kan vara betydande, även om mer selektiva fiskeredskap väntas bli obligatoriska under 2025 genom en delegerad kommissionsförordning. I avsaknad av ytterligare information från Ices och i syfte att skapa balans mellan att dessa riktade fisken efter rödspätta tillåts fortsätta samtidigt som de därtill hörande bifångsterna av östersjötorsk minskas, föreslår kommissionen att TAC:en fastställs i enlighet med artikel 4.4 i den fleråriga planen för Östersjön och att dess nivå förblir oförändrad.

När det gäller västra sillbeståndet i Östersjön minskade Ices i sitt utlåtande för 2025 beståndets storlek avsevärt och uppskattar att det, även om det har ökat sedan 2023, endast uppgår till 60 % av Blim under 2024 12 . Ices beräknar också att biomassan kommer att fortsätta att ligga under Blim åtminstone till 2026, även om det inte bedrivs något fiske alls. Rekryteringen har varit historiskt svag i ungefär tio år. Eftersom inget av fångstscenarierna skulle leda till att det västra sillbeståndets biomassa överstiger Blim under 2026 upprepar Ices, för sjunde året i rad, sin rekommendation om nollfångster. Sedan 2021 har kommissionen beslutat att stänga det riktade fisket, med undantag för rent vetenskapligt fiske och småskaligt kustfiske, och att fastställa en TAC för oundvikliga bifångster för att undvika att andra fisken begränsas. Dessa korrigerande åtgärder har ännu inte kunnat förbättra beståndsstatusen. Kommissionen föreslår därför, i enlighet med artiklarna 4.6 och 5.2 i den fleråriga planen för Östersjön, att de riktade fiskena stängs och att undantaget för småskaligt kustfiske upphör. När det gäller TAC-nivåer har Ices hittills inte kunnat kvantifiera bifångsterna av västlig sill i Östersjön inom andra fisken, men det förekommer bifångster av västlig sill i Östersjön inom de riktade fiskena efter skarpsill 13 . I syfte att undvika de socioekonomiska konsekvenserna av en stängning av det riktade fisket efter skarpsill i förvaltningsområdet för västlig sill i Östersjön och i avsaknad av ytterligare information föreslår kommissionen att TAC:en för bifångster av västlig sill i Östersjön fastställs till 394 ton.

Ices har senarelagt sin bedömning av sill i Bottniska viken till mitten av september 2024. Fiskemöjligheterna för det beståndet är i detta förslag därför markerade med ”pm” (pro memoria). Så snart de senaste vetenskapliga utlåtandena blir tillgängliga kommer detta förslag att uppdateras genom ett icke-officiellt dokument från kommissionens avdelningar.

När det gäller det centrala sillbeståndet i Östersjön har status för beståndets biomassa varit osäker sedan 2020. Ices genomförde därför en benchmarkingstudie 2023. Ices uppskattar att biomassan har legat under Blim merparten av de senaste trettio åren, inbegripet 2023, men att den ökade över Blim under 2024 14 . Den kortsiktiga prognosen för beståndets utveckling ger ett fångstutlåtande som nästan skulle tredubbla TAC:en jämfört med 2024. Prognosen bygger dock på optimistiska rekryteringsuppskattningar och Ices anger uttryckligen att de är osäkra. Dessutom är sannolikheten fortfarande 55 % för att beståndet ligger kvar under Btrigger 2026, även med dessa optimistiska rekryteringsuppskattningar och utan något fiske alls. I enlighet med artikel 5.1 i den fleråriga planen för Östersjön föreslår kommissionen därför att TAC:en fastställs vid den lägsta punkten för FMSY.

När det gäller Rigabuktsbeståndet av sill 15 ligger beståndet över MSY för Btrigger varför kommissionen föreslår att TAC:en fastställs i enlighet med artikel 4.3 i den fleråriga planen för Östersjön

När det gäller skarpsill ligger beståndets biomassa enligt Ices utlåtande för 2025 fortfarande över Btrigger men det har minskat avsevärt, huvudsakligen på grund av fortsatt historiskt låg rekrytering sedan 2021 16 . Ices betonar också att prognosen för beståndets utveckling bygger på optimistiska rekryteringsuppskattningar varför beståndets biomassa kan ligga under Btrigger om den faktiska rekryteringen varit lägre. Fångstscenarierna i FMSY-intervallet garanterar dessutom inte att sannolikheten är mindre än 5 % för att beståndet ska sjunka under Blim. Kommissionen föreslår därför att TAC:en fastställs under den lägsta punkten för FMSY, i enlighet med artikel 4.6 i den fleråriga planen för Östersjön.

När det gäller älvbestånden av lax har Ices sedan åtminstone 1990 uppgett att statusen för dessa bestånd i Östersjöområdet är mycket heterogen och att vissa älvbestånd av lax är i gott skick medan andra inte är det. Efter en benchmarkingstudie har Ices alltsedan rådet för 2022 uppgett att alla laxfångster inom det kommersiella fisket och fritidsfisket i Egentliga Östersjön bör stoppas, eftersom de till sin natur är blandfiske där lax från alla älvbestånd fångas. Samtidigt ansåg Ices dock att en fortsättning av det befintliga riktade fisket i vissa nordliga kustområden under laxens sommarvandring skulle vara möjlig. Rådet har därför beslutat att sedan 2021 stänga det riktade laxfisket i Egentliga Östersjön och att fastställa en TAC för oundvikliga bifångster, med undantag för vetenskapligt fiske, samtidigt som det riktade laxfisket får fortsätta under sommarperioden i de relevanta norra kustområdena. Sedan 2021 har rådet även antagit ytterligare korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna (förbud mot långrevsfiske och fiske efter öring utanför kustområdena, fångstbegränsning på en fenklippt lax per dag och fritidsfiskare i de flesta områden). Ices råd för 2025 följer samma strategi som tidigare år 17 . Ices anser att riktat laxfiske på vissa villkor återigen kan ske i Ålands hav och i Bottenhavet (Ices delsektion 29N och 30) men att den rekommenderade högsta fångstnivån bör sänkas. Ices uppger också att överlevnadsgraden för vild lax efter smoltstadiet minskade till en historiskt låg nivå 2021 (vilket dessutom till och med kan vara en överskattning) och att uppskattningen för 2022 är osäker. Vidare har lekvandringen avsevärt avtagit sedan 2021 och var framför allt 2023 den absolut lägsta i tidsserien (endast en tredjedel av genomsnittet över tio år) för den mest produktiva laxälven. Slutligen uppskattar Ices att dödligheten efter utsläppande av vild lax vid fritidsfiske i form av dörjfiske är 25 % för fettfeneklippt (dvs. odlad) lax, vilket leder till omkring 2 000 döda vilda laxar. Kommissionen föreslår därför, i enlighet med artikel 16.4 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken, jämförd med artikel 2.1 och 2.5 c och f i den förordningen, i) att riktat kommersiellt kustfiske efter sommarlax tillåts i Ices-delsektionerna 29N–31, ii) att TAC:en anpassas till den nivå som rekommenderas av Ices, iii) att de nuvarande korrigerande åtgärderna behålls, iv) att den begränsade flexibiliteten mellan områden behålls i syfte att säkerställa ett fullständigt nyttjande av kustfiskemöjligheterna i Ices-delsektion 32, samt v) att möjligheten till fritidsfiske efter lax avbryts utom under sommaren i kustområden i Ices-delsektionerna 29N–31.

När det gäller lax i Finska viken utfärdade Ices ett försiktighetsbaserat råd för 2025 18 . Kommissionen föreslår därför en TAC i enlighet med artikel 16.4 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken. På grundval av tidigare kvotutnyttjande föreslår kommissionen att den begränsade flexibiliteten mellan områden behålls mellan de två TAC:erna för lax.

I rådets förordning (EG) nr 847/96 fastställs ytterligare villkor för förvaltningen av TAC:er med fördelning mellan år, däribland flexibilitetsbestämmelserna i artiklarna 3 och 4 för bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC respektive analytisk TAC. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när det fastställer TAC:erna, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 inte ska gälla, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Kommissionen föreslår att flexibiliteten mellan år enligt artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 inte får tillämpas på bestånd som omfattas av en analytisk TAC och som har en biomassa under Blim och på bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC för vilka Ices rekommenderar antingen nollfångst eller tillfälligt stopp för det riktade fisket. I artikel 15.9 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken fastställs också en mekanism för flexibilitet mellan år för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att förhindra en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt nyttjande av levande marina biologiska resurser och göra det svårt att uppnå målen för den gemensamma fiskeripolitiken, bör det klargöras att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 endast är tillämpliga om medlemsstaterna inte använder sig av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken. Dessutom bör flexibiliteten mellan år för kvoter enligt artikel 15.9 i grundförordningen inte heller tillämpas om detta skulle undergräva uppnåendet av den gemensamma fiskeripolitikens mål, särskilt när det gäller i) analytiska bestånd med en biomassa under Blim för vilka endast bifångst eller vetenskapligt fiske kommer att vara tillåtet och ii) försiktighetsbestånd för vilka endast sådant fiske kommer att vara tillåtet.

Kommissionen föreslår också en ändring av rådets förordning (EU) 2024/257 i syfte att fastställa en TAC för vitlinglyra, för vilken fiskeåret inleds den 1 november 2024. För TAC-nivån anges ”pm” (pro memoria) i avvaktan på offentliggörandet av det Ices-råd som väntas avges den 11 oktober 2024 och resultaten av samråden med Förenade kungariket.

2024/0213 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2025 och om ändring av förordning (EU) 2024/257 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa fiskemöjligheter, vid behov. Enligt artikel 16.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 19 måste fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2.2 i den förordningen. Enligt artikel 16.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheter fördelas mellan medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena.

(2)De totala tillåtna fångstmängderna (TAC) bör därför, i enlighet med artikel 3 i förordning (EU) nr 1380/2013, fastställas på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning, med beaktande av biologiska och socioekonomiska konsekvenser, samtidigt som även de olika näringsgrenarna inom fisket garanteras en rättvis inbördes behandling, och med hänsyn till de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter.

(3)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 20 upprättas en flerårig plan för bestånden av torsk, sill och skarpsill i Östersjön och för det fiske som nyttjar dessa bestånd. I enlighet med artikel 3.1 i samma förordning har denna plan som syfte att bidra till uppnåendet av de mål i den gemensamma fiskeripolitiken som förtecknas i artikel 2 i förordning (EG) nr 1380/2013. Planen syftar i synnerhet till att säkerställa att nyttjandet av levande marina biologiska resurser sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY). Ytterligare ett syfte med planen är att bidra till att säkerställa att fiske- och vattenbruksverksamheter är miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningsmässigt hänseende och att bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen. Dessa mål, som specificeras närmare i artikel 2.5 c och f i förordning (EG) nr 1380/2013, inbegriper att skapa förutsättningar för livskraftig och konkurrenskraftig fiske-, fångst- och beredningsindustri och landbaserade fiskerelaterade verksamheter. Vidare syftar de till att bidra till en rimlig levnadsstandard för dem som är beroende av fiskerinäringen, särskilt med tanke på kustfisket och socioekonomiska aspekter.

(4)Den 31 maj 2024 offentliggjorde Internationella havsforskningsrådet (Ices) sitt årliga råd för bestånden i Östersjön med avseende på 2025. Enligt Ices förekommer åtminstone en viss grad av blandning mellan olika bestånd i merparten av fiskena i Östersjön. Denna blandning avser både bestånd som förvaltas genom en TAC och bestånd som inte förvaltas genom en TAC. Den högsta graden av blandning sker mellan pelagiska arter respektive demersala arter.

(5)För 2025 rekommenderar Ices nollfångster av för det västliga sillbeståndet i Östersjön, det östliga torskbeståndet i Östersjön och lax i Ices-delsektionerna 22–31. Ices rekommenderar dessutom låga fångstnivåer för västlig torsk i Östersjön för 2025. Om TAC:erna för dessa bestånd skulle fastställas till de nivåer som rekommenderas av Ices skulle därför skyldigheten att landa alla fångster, inklusive bifångster av dessa bestånd inom blandfisken, leda till fenomenet med begränsande arter (choke species). Torsk fångas som bifångst inom alla fisken, västlig sill fångas som bifångst inom det riktade skarpsillsfisket och lax kan fångas som bifångst inom många fisken. En situation med begränsande arter skulle särskilt påverka fartyg som fiskar efter plattfisk och skarpsill och potentiellt tvinga dem att upphöra med fiskeverksamheten under 2025, vilket kan leda till en förtida stängning av dessa fisken. På grundval av uppgifter från EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter (Eumofa) uppskattas värdet vid första försäljning för fiskena efter rödspätta och skarpsill som får fångas inom gränserna för de föreslagna TAC:erna och som förväntas fångas i det berörda området till 19,9 miljoner EU respektive 0,4 miljoner EUR. Många fisken, särskilt småskaligt kustfiske, efter arter som inte förvaltas genom en TAC skulle också behöva upphöra under 2025. För att uppnå rätt balans mellan fortsatt fiske, med tanke på de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna om fisket inte kan fortsätta, och behovet att uppnå god biologisk status för dessa bestånd, och med beaktande av svårigheten att säkerställa att samtliga bestånd i ett blandfiske fiskas på MSY-nivåer, är det lämpligt att upprätthålla TAC:erna uteslutande för oundvikliga bifångster av västlig sill i Östersjön, östlig och västlig torsk i Östersjön och lax i Egentliga Östersjön.

(6)När det gäller det östra torskbeståndet i Östersjön rekommenderar Ices under 2025 nollfångster för det beståndet för sjätte året i rad. Ices nedgraderade dessutom sin bedömning till ett försiktighetsbaserat råd i kategori 3 på grund av begränsade uppgifter och inkonsekvenser i vissa modelluppskattningar. Ices är dock fortfarande övertygat om trenden för biomassan för det östliga torskbeståndet i Östersjön, som har visat en viss ökning. Icke desto mindre är lekbiomassan ännu långt under referenspunkten för bevarande (Blim), under vilken beståndets reproduktionsförmåga kan vara nedsatt. I enlighet med artikel 3.1 i förordning (EU) 2016/1139 och artikel 16.4 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken är det därför lämpligt att bibehålla det tillfälliga stoppet för det riktade fisket och andra därtill funktionellt knutna korrigerande åtgärder. I enlighet med artikel 2.1 och 2.5 c och f i förordning (EU) 1380/2013 bör även fiskemöjligheterna för oundvikliga bifångster fastställas på en låg nivå i syfte att undvika de socioekonomiska konsekvenser som skulle bli följden av att fiskemöjligheterna fastställdes till noll.

(7)När det gäller det västra torskbeståndet i Östersjön nedgraderade Ices sin rekommendation förra året till ett försiktighetsbaserat råd på grund av fortsatt osäkerhet i utlåtandena, och man rekommenderade extremt låga fångstnivåer för 2024 och 2025. Dessutom uppskattade Ices 2021 att beståndet föll under Blim för femton år sedan och har legat kvar under den referenspunkten för bevarande sedan dess, med en historiskt låg nivå 2022. I enlighet med artikel 3.1 i förordning (EU) 2016/1139 och artikel 16.4 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken är det därför lämpligt att bibehålla det tillfälligt upphävda riktade fisket och andra därtill funktionellt knutna korrigerande åtgärder. I enlighet med artikel 2.1 och 2.5 c och f i förordning (EU) 1380/2013 bör även fiskemöjligheterna för oundvikliga bifångster fastställas på en låg nivå för att undvika de socioekonomiska konsekvenser som skulle bli följden av att fiskemöjligheterna fastställdes till noll.

(8)När det gäller lax i Ices-delsektionerna 22–31 har Ices behållit sin rekommendation om nollfångst, samtidigt som man för 2025 överväger möjligheten att fortsätta riktat kommersiellt kustfiske och fritidskustfiske sommartid i området norr om latitud 59° 30 ′ N (Ices-delsektionerna 29–31) jämfört med Ices-delsektion 31 under 2024. Ices minskade dock sin fångstrekommendation på grund av att överlevnaden för lax efter smoltstadiet sjönk till en historiskt låg nivå 2021 och är osäker för 2022, vilket lett till ökad osäkerhet i prognosen för beståndets utveckling. Lekvandringen har dessutom minskat avsevärt sedan 2021 och var 2023 med stor marginal den lägsta i tidsserien i den mest produktiva laxälven. Det finns dessutom en dödlighet efter utsläppande av vild lax vid fritidsfiske efter fettfeneklippt lax. I enlighet med artikel 16.4 i grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken är det därför lämpligt att anpassa fiskeområdet och nivån på fiskemöjligheterna jämfört med 2024 i linje med Ices råd och att upprätthålla de korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna, samtidigt som möjligheten till fritidsfiske avbryts med undantag för kustfiske sommartid norr om latitud 59° 30 ′ N.

(9)För att säkerställa ett fullständigt nyttjande av kustfiskemöjligheterna för lax i Ices-delsektion 32 är det lämpligt att bibehålla den begränsade flexibilitet för lax mellan Ices-delsektionerna 22–31 och Ices-delsektion 32 som infördes 2019.

(10)Förbudet mot fiske efter öring bortom fyra sjömil mätt från baslinjerna och begränsningen av bifångsterna av öring till 3 % av den kombinerade fångsten av öring och lax har bidragit till att avsevärt minska den tidigare betydande felrapporteringen av fångster inom laxfisket, i synnerhet fångster som rapporteras som öring. Det är därför lämpligt att behålla de befintliga begränsningarna i syfte att fortsätta säkerställa låga nivåer av felrapportering.

(11)Åtgärder när det gäller fritidsfiske efter torsk och lax liksom åtgärder för bevarande av bestånden av öring och lax bör inte påverka tillämpningen av striktare nationella åtgärder enligt artiklarna 19 och 20 i förordning (EU) nr 1380/2013.

(12)[Platshållare för sill i Bottniska viken.]

(13)När det gäller det västra sillbeståndet i Östersjön rekommenderar Ices nollfångster för det beståndet för sjunde året i rad. Ices reviderade också uppskattningarna av lekbiomassa nedåt för de föregående åren och uppskattar att biomassan fortsatt är endast 60 % av Blim under 2024, även om den har ökat kontinuerligt sedan 2020. Rekryteringen ligger dessutom kvar på historiskt låga nivåer, och biomassan väntas inte återhämta sig till nivåer över Blim under 2026. I enlighet med artiklarna 4.6 och 5.2 i förordning (EU) 2016/1139 är det därför lämpligt att behålla det tillfälliga stoppet för de riktade fiskena och att upphäva undantaget för småskaliga fiskare. I enlighet med artikel 2.1 och 2.5 c och f i förordning (EU) 1380/2013 bör även fiskemöjligheterna för oundvikliga bifångster fastställas på en låg nivå i syfte att undvika de socioekonomiska konsekvenser som skulle bli följden av att fiskemöjligheterna fastställdes till noll.

(14)När det gäller beståndet av det centrala sillbeståndet i Östersjön uppskattar Ices att beståndet har legat under Blim under merparten av de senaste 30 åren. För 2024 uppskattar Ices att beståndet på grund av ökad kvot vikt/ålder och stark rekrytering under 2022 nu ligger över Blim men fortfarande är långt under Btrigger. Fångstrekommendationen är en ökning jämfört med 2024 men Ices understryker att uppskattningarna av rekryteringen för 2023 och 2024 är osäkra. Dessutom är sannolikheten fortfarande 55 % för att beståndet ligger kvar under Btrigger 2026, även med dessa optimistiska rekryteringsuppskattningar och utan något fiske alls. I enlighet med artikel 5.1 i förordning (EU) 2016/1139 är det därför lämpligt att fastställa fiskemöjligheterna i enlighet med detta.

(15)När det gäller Rigabuktsbeståndet av sill räknar Ices med att biomassan ligger över Btrigger och att fisketrycket uppgår till FMSY. I enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2016/1139 är det därför lämpligt att fastställa fiskemöjligheterna i enlighet med detta.

(16)När det gäller rödspätta uppger Ices att torsk fångas som bifångst i fisket efter rödspätta. Dessutom har mängden rödspätta som kastas överbord ökat avsevärt på senare år. I enlighet med artikel 4.4 i förordning (EU) 2016/1139 är det därför lämpligt att ta hänsyn till dessa faktorer och fastställa fiskemöjligheterna i enlighet med detta.

(17)När det gäller skarpsill uppskattar Ices att biomassan visserligen fortfarande ligger över Btrigger men att den har minskat avsevärt på grund av historiskt låg rekrytering sedan 2021. Ices understryker dessutom att prognosen bygger på en optimistisk och osäker uppskattning av rekryteringen. Vidare garanterar inte något av fångstscenarierna i FMSY-intervallet att sannolikheten är mindre än 5 % för att beståndets biomassa ska sjunka under Blim 2026. I enlighet med artikel 4.6 i förordning (EU) 2016/1139 är det därför lämpligt att fastställa fiskemöjligheterna i enlighet med detta.

(18)Nyttjandet av de fiskemöjligheter som fastställs i denna förordning omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 21 , särskilt artikel 33 om registrering av fångstuppgifter och fiskeansträngning och artikel 34 om överföring till kommissionen av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Den här förordningen bör därför specificera koderna för landningar av de bestånd som omfattas av förordningen, vilka medlemsstaterna bör använda när de översänder uppgifter till kommissionen.

(19)I artiklarna 3 och 4 i rådets förordning (EG) nr 847/96 22 föreskrivs flexibilitet mellan år när det gäller kvoter för bestånd som omfattas av försiktighets-TAC och analytisk TAC. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet vid fastställandet av TAC:erna bestämma de bestånd på vilka artiklarna 3 och 4 inte ska tillämpas, särskilt på grundval av deras biologiska status. Vidare föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 ytterligare flexibilitet mellan år för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att undvika alltför stor flexibilitet, som skulle undergräva uppnåendet av målen för den gemensamma fiskeripolitiken, bör flexibiliteten mellan år för kvoter enligt artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte tillämpas kumulativt. Dessutom bör flexibilitet mellan år enligt artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 uteslutas, när det är relevant, på grundval av beståndens biologiska tillstånd.

(20)Biomassan för det östra och det västra torskbeståndet i Östersjön liksom för det västra sillbeståndet i Östersjön ligger under Blim. För alla dessa bestånd är endast bifångster och vetenskapligt fiske tillåtet under 2025. Därför, och på grund av Östersjöekosystemets relativt låga resiliens, har de medlemsstater som har en kvotandel av de relevanta TAC:erna åtagit sig att inte tillämpa den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 på dessa bestånd under 2025, för att fångsterna under 2025 inte ska överskrida de relevanta TAC:erna. Söder om latitud 59° 30 ′ N ligger dessutom biomassan för nästan alla älvbestånd av lax under gränsreferenspunkten för smoltproduktion (Rlim), och endast bifångster och vetenskapligt fiske tillåts under 2025. De berörda medlemsstaterna har därför gjort ett liknande åtagande om flexibiliteten mellan år när det gäller laxfångster i Egentliga Östersjön under 2025.

(21)[Platshållare för vitlinglyra: I rådets förordning (EU) 2024/257 23 fastställs fiskemöjligheterna för vitlinglyra till och med den 31 oktober 2024 i Ices-sektion 3a (Skagerrak-Kattegatt), Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i delområde 4 och Förenade kungarikets vatten i Ices-sektion 2a (Nordsjön). Fiskeperioden för vitlinglyra löper från och med den 1 november till och med den 31 oktober. Mot bakgrund av nya vetenskapliga råd och efter samråd med Förenade kungariket är det, för att fisket ska kunna inledas den 1 november 2024, nödvändigt att fastställa en preliminär TAC för vitlinglyra i Ices-sektion 3a, Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i delområde 4 samt Förenade kungarikets vatten i Ices-sektion 2a från och med den 1 november 2024 till och med den 31 december 2024. Denna preliminära TAC bör fastställas i enlighet med det råd från Ices som offentliggjordes den 11 oktober 2024.]

(22)[Platshållare för ytterligare ändringar av rådets förordning (EU) 2024/257.]

(23)Förordning (EU) 2024/257 bör därför ändras i enlighet med detta.

(24)För att undvika avbrott i fiskeverksamheten bör bestämmelserna i den här förordningen rörande Östersjön tillämpas från och med den 1 januari 2025. Den här förordningen bör dock av tydlighetsskäl tillämpas på vitlinglyra i Skagerrak-Kattegatt och i Nordsjön från och med den 1 november 2024 till och med 31 oktober 2025 eftersom den perioden utgör fiskesäsongen för vitlinglyra. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter offentliggörandet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1
Innehåll

Genom denna förordning fastställs fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2025 och ändras vissa fiskemöjligheter i andra vatten som fastställs i förordning (EU) 2024/257.

Artikel 2
Tillämpningsområde

1.Denna förordning är tillämplig på unionsfiskefartyg som är verksamma i Östersjön.

2.Den ska också tillämpas på fritidsfiske, när det uttryckligen hänvisas till sådant fiske i de relevanta bestämmelserna.

Artikel 3
Definitioner

I denna förordning ska definitionerna i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013 gälla.

Dessutom gäller följande definitioner:

(1)delsektion: en av Ices (Internationella havsforskningsrådet) delsektioner i Östersjön som fastställs i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009 24 .

(2)total tillåten fångstmängd (TAC):

(a)inom fisken som omfattas av de undantag från landningsskyldigheten som avses i artikel 15.4–15.7 i förordning (EU) nr 1380/2013, den kvantitet fisk från varje bestånd som får landas varje år,

(b)inom alla övriga fisken, den kvantitet fisk från varje bestånd som får fångas varje år.

(3)kvot: en andel av TAC:en som tilldelas unionen, en medlemsstat eller ett tredjeland.

(4)fritidsfiske: icke kommersiell fiskeverksamhet som utnyttjar havets biologiska resurser exempelvis för rekreation, turism eller sport.

(5)analytisk bedömning: en kvantitativ bedömning av trenderna inom ett visst bestånd, som är baserad på uppgifter om biologi och nyttjandegrad för beståndet, inbegripet på indikatorer, och som efter vetenskaplig undersökning anses vara av tillräcklig kvalitet för att kunna ge vetenskaplig rådgivning.

(6)analytisk TAC: en TAC för vilken det föreligger en analytisk bedömning.

(7)försiktighets-TAC: en TAC för vilken det inte finns någon analytisk bedömning att tillgå, om antingen en bedömning baserad på försiktighetsansatsen finns att tillgå eller ingen bedömning finns att tillgå.

KAPITEL II
FISKEMÖJLIGHETER

Artikel 4
TAC:er och fördelning

TAC:erna, kvoterna och, i förekommande fall, de åtgärder som är funktionellt knutna till dem anges i bilagan.

Artikel 5
Särskilda bestämmelser om fördelning av fiskemöjligheter

1.Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt denna förordning ska inte påverka

(a)utbyten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

(b)reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

(c)ytterligare landningar som tillåts enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 och enligt artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

(d)kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 och överförs i enlighet med artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

(e)avdrag enligt artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009.

2.I bilagan till den här förordningen anges de bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC eller en analytisk TAC för förvaltning av TAC:er och kvoter med fördelning mellan år enligt förordning (EG) nr 847/96.

3.Om inget annat anges i bilagan till den här förordningen, ska artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC och artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i den förordningen ska tillämpas på bestånd som omfattas av en analytisk TAC.

4.Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat utnyttjar den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 6
Villkor för landning av fångster och bifångster

De bestånd av icke-målarter inom säkra biologiska gränser som avses i artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 på vilka undantaget från skyldigheten att räkna av fångster från berörda kvoter är tillämpligt identifieras i de berörda TAC-tabellerna i bilagan till den här förordningen.

Artikel 7
Fredningsperioder för att skydda lekande torsk

1.Det ska vara förbjudet att fiska med alla typer av fiskeredskap i delsektionerna 25 och 26 under perioden 1 maj–31 augusti.

2.Förbudet i punkt 1 ska inte tillämpas på följande fall:

(a)Fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i enlighet med villkoren i artikel 25 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 25 .

(b)Unionsfiskefartyg med en största längd på mindre än tolv meter som fiskar med nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn, med bottenlinor, långrevar, drivlinor, handlinor och pilkmaskiner eller liknande passiva redskap i områden där vattendjupet är mindre än 20 meter enligt koordinaterna i det officiella sjökort som utfärdats av de behöriga nationella myndigheterna.

(c)Unionsfiskefartyg som i delsektion 25 fiskar efter pelagiska bestånd, för direkt användning som livsmedel, som använder redskap med en maskstorlek på högst 45 mm, i områden där vattendjupet är mindre än 50 meter enligt koordinaterna i det officiella sjökort som utfärdats av de behöriga nationella myndigheterna, och vars landningar sorteras.

3.Det ska vara förbjudet att fiska med alla typer av fiskeredskap i delsektionerna 22 och 23 under perioden 15 januari–31 mars och i delsektion 24 under perioden 15 maj–15 augusti.

4.Förbudet i punkt 3 ska inte tillämpas på följande fall:

(a)Fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.

(b)Unionsfiskefartyg med en största längd på mindre än tolv meter som fiskar med nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn, med bottenlinor, långrevar, drivlinor, handlinor och pilkmaskiner eller liknande passiva redskap i områden där vattendjupet är mindre än 20 meter enligt koordinaterna i det officiella sjökort som utfärdats av de behöriga nationella myndigheterna.

(c)Unionsfiskefartyg som i delsektion 24 fiskar efter pelagiska bestånd, för direkt användning som livsmedel, som använder redskap med en maskstorlek på högst 45 mm, i områden där vattendjupet är mindre än 40 meter enligt koordinaterna i det officiella sjökort som utfärdats av de behöriga nationella myndigheterna, och vars landningar sorteras.

(d)Unionsfiskefartyg som fiskar efter musslor med skrapor i delsektion 22, i områden där vattendjupet är mindre än 20 meter enligt koordinaterna i det officiella sjökort som utfärdats av de behöriga nationella myndigheterna.

5.Befälhavarna på sådana unionsfiskefartyg som avses i punkt 2 b eller c och punkt 4 b, c eller d ska säkerställa att deras fiskeverksamhet alltid kan övervakas av kontrollmyndigheterna i den behöriga medlemsstaten.

Artikel 8
Åtgärder avseende fritidsfiske efter torsk i delsektionerna 22–26

Fritidsfiske efter torsk ska vara förbjudet i delsektionerna 22–26.

Artikel 9
Åtgärder avseende fritidsfiske efter lax i delsektionerna 22–31

1.Fritidsfiske efter lax ska vara förbjudet i delsektionerna 22–31. Varje exemplar av lax som fångas oavsiktligt ska omedelbart släppas tillbaka i havet.

2.Genom undantag från punkt 1 ska fritidsfiske efter lax norr om latitud 59° 30′ N vara tillåtet under perioden 1 maj–31 augusti i områden inom fyra sjömil mätt från baslinjerna.

3.Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av strängare nationella åtgärder enligt artiklarna 19 och 20 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 10
Åtgärder för bevarande av bestånden av öring och lax i delsektionerna 22–32

1.I delsektionerna 22–32 får unionsfiskefartyg inte fiska efter öring bortom fyra sjömil mätt från baslinjerna. Vid fiske efter lax bortom fyra sjömil mätt från baslinjerna i delsektion 32 får bifångsterna av öring inte överstiga 3 % av den totala fångsten av lax och öring ombord vid något tillfälle eller vid landningen efter varje fiskeresa.

2.I delsektionerna 22–31 ska fiske med långrev efter öring eller lax bortom fyra sjömil mätt från baslinjerna vara förbjudet.

3.Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av strängare nationella åtgärder enligt artiklarna 19 och 20 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 11
Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna, i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009, sänder uppgifter till kommissionen om kvantiteter av bestånd som fångats eller landats ska de använda de beståndskoder som anges i bilagan till den här förordningen.

KAPITEL III
SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 12
Ändring av förordning (EU) 2024/257

Förordning (EU) 2024/257 ska ändras på följande sätt:

(1)I bilaga IA del B ska tabell 122 ersättas med följande:

”

Tabell 122

”

(2)[Platshållare för ytterligare ändringar av rådets förordning (EU) 2024/257.]

Artikel 13
Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari till och med den 31 december 2025.

Genom undantag från andra stycket ska

(a)artikel 12.1 tillämpas från och med den 1 november 2024 till och med den 31 oktober 2025,

(b)[Platshållare för ytterligare ändringar av rådets förordning (EU) 2024/257.]

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

(1)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

(2)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 av den 6 juli 2016 om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som nyttjar dessa bestånd, om ändring av rådets förordning (EG) nr 2187/2005 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1098/2007 (EUT L 191, 15.7.2016, s. 1).

(3)     http://www.ices.dk/advice/Pages/Latest-Advice.aspx .

(4)    COM(2023) 102 final av den 21 februari 2023.

(5)    Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009, om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1).

(6)     https://doi.org/10.17895/ices.advice.25019216  

(7)     https://doi.org/10.17895/ices.advice.5276 ; https://doi.org/10.17895/ices.advice.5649

(8)     https://doi.org/10.17895/ices.advice.24799266  

(9)     https://doi.org/10.17895/ices.advice.21820494  

(10)    Se fotnoterna 7 och 8.

(11)     https://doi.org/10.17895/ices.advice.25019435 ; https://doi.org/10.17895/ices.advice.25019438  

(12)     https://doi.org/10.17895/ices.advice.25019273  

(13)    Se fotnot 8.

(14)     https://doi.org/10.17895/ices.advice.23310368  

(15)     https://doi.org/10.17895/ices.advice.25019279

(16)     https://doi.org/10.17895/ices.advice.25019687  

(17)     https://doi.org/10.17895/ices.advice.25019630      

(18)     https://doi.org/10.17895/ices.advice.25019633      

(19)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

(20)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 av den 6 juli 2016 om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som nyttjar dessa bestånd, om ändring av rådets förordning (EG) nr 2187/2005 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1098/2007 (EUT L 191, 15.7.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1139/oj).

(21)    Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009, om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 ( EUT L 343, 22.12.2009, s. 1 , ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/1224/oj).

(22)    Rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren (EGT L 115, 9.5.1996, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1996/847/oj).

(23)    Rådets förordning (EU) 2024/257 av den 10 januari 2024 om fastställande för 2024, 2025 och 2026 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, i unionens vatten, och för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten, samt om ändring av förordning (EU) 2023/194 (EUT L, 2024/0, 11.1.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/257/oj ).

(24)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del (EUT L 87, 31.3.2009, s. 70, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/218/oj).

(25)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 av den 20 juni 2019 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022, samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005 (EUT L 198, 25.7.2019, s. 105, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/1241/oj).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 26.8.2024

COM(2024) 386 final

BILAGA

till

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2025 och om ändring av förordning (EU) 2024/257 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

BILAGA

TAC:er TILLÄMPLIGA PÅ UNIONSFISKEFARTYG I OMRÅDEN DÄR TAC:er FASTSTÄLLTS PER ART OCH PER OMRÅDE

I följande tabeller anges TAC:er och kvoter (i ton levande vikt, utom där annat anges) per bestånd och de åtgärder som är funktionellt knutna till dem.

Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till Ices-områden.

Fiskbestånden redovisas i alfabetisk ordning efter arternas vetenskapliga namn.

För tillämpningen av denna förordning tillhandahålls följande jämförande tabell över vetenskapliga namn och svenska namn: