EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 27.3.2024

COM(2024) 144 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

om en plan för en europeisk examen

{SWD(2024) 74 final}

1.Inledning

Utbildning är grundläggande för EU:s framtid. Den är en grund för personligt förverkligande, anställbarhet, prestationer och ett aktivt, ansvarsfullt medborgarskap. Genom att tillhandahålla utbildning av hög kvalitet är universiteten 1 ledstjärnor för vår europeiska livsstil. Detta inbegriper främjande av akademiska värden och spetskompetens och av demokratiska metoder och grundläggande rättigheter samt främjande av jämlikhet, mångfald och inkludering.

Europas konkurrenskraft och välstånd är beroende av nuvarande och kommande generationers framtidssäkrade färdigheter att påskynda och bemästra den gröna och den digitala omställningen, kompensera den demografiska utvecklingen och säkerställa Europas öppna strategiska oberoende på viktiga områden. Utbildning är också avgörande för den ekonomiska och sociala utvecklingen och resiliensen hos de länder som strävar efter att ansluta sig till EU. Vi måste vara beredda att leda denna förändring och forma framtiden.

I takt med att vår tids viktigaste utmaningar blir allt mer globala och EU måste stärka sitt öppna strategiska oberoende är gränsöverskridande utbildning inte längre något ”extra”, utan blir en nödvändighet. Den är en förutsättning för att framtida generationer ska få den kompetens och de färdigheter som de europeiska samhällena kommer att behöva för att blomstra i en alltmer sammanlänkad värld.

EU konkurrerar med andra utbildningsområden i världen. Dess förmåga att locka till sig de bästa talangerna beror delvis på vilka examina lärosätena kan erbjuda. Det är därför som många universitet i Europa försöker samla sakkunskap och kombinera kompletterande styrkor som inte finns tillgängliga vid någon enskild institution, för att ge utexaminerade och livslånga studerande strategiska färdigheter för sin framtid.

Sedan det europeiska utbildningsområdet lanserades 2020 har det gjorts anmärkningsvärda framsteg. Det gränsöverskridande samarbetet har stimulerat reformer som underlättar och främjar framväxten av innovativa modeller, t.ex. de snart 60 europeiska universitetsallianserna 2 med ungefär 500 lärosäten från alla delar av Europa, från huvudstäder till landsbygdsområden.  De går i spetsen för hela sektorn för högre utbildning.

Universitetssamarbetet över gränserna kan utvecklas på många olika sätt. De mest ambitiösa formerna av gemensam utbildning mellan länder är program som leder till en gemensam examen. Stora rättsliga och administrativa hinder gör det dock fortsatt svårt att förverkliga dessa examina. Detta hämmar den nödvändiga omvandlingen inom den europeiska sektorn för högre utbildning. I den europeiska universitetsstrategin 3 , som antogs 2022, fastställs ambitiösa åtgärder för att upprätta ett europeiskt område för högre utbildning, i syfte att utveckla en europeisk examen. Detta meddelande omsätter denna avsikt i handling genom att lägga fram en tydlig plan för förverkligandet av en europeisk examen.

En europeisk examen, en ny typ av kvalifikation som ska ingå i den nationella lagstiftningen, skulle göra det lättare för universitet från olika länder att samarbeta och utveckla innovativa gemensamma program som leder till en gemensam examen, med full respekt för deras institutionella oberoende och för medlemsstaternas eller regionregeringarnas befogenheter. En sådan europeisk examen skulle också bidra till att bygga upp en gemensam europeisk identitet och en starkare europeisk känsla av tillhörighet. 

Den skulle bygga på gemensamt överenskomna europeiska kriterier som återspeglar lärandets relevans, engagemanget för gemensamma värden och det utmärkta samarbetet mellan universiteten. Det skulle ytterligare främja en gemensam förståelse av EU:s behov när det gäller akademiska krav och kompetenskrav, i linje med den europeiska universitetsstrategin. Det skulle kunna bli en utlösande faktor för att se över och ta itu med befintliga skillnader som för närvarande begränsar universitetens förmåga att samarbeta i Europa.

En europeisk examen skulle omfatta samarbetsinsatser, tvärvetenskapliga metoder och internationella perspektiv, som alla understryker Europas beredvillighet att stödja och utveckla en mer högkvalificerad, anpassningsbar och globalt konkurrenskraftig europeisk arbetskraft. Gemensamma utbildningsprogram som leder till en europeisk examen skulle kunna locka studenter från hela världen och bidra till att hitta de talanger som krävs för vår ekonomi, vilket är särskilt relevant på kritiska teknikområden som är avgörande för vår konkurrenskraft och tekniska suveränitet. Samtidigt skulle en europeisk examen också främja mobiliteten i utbildningssyfte inom EU, ta itu med behoven i regioner som står inför en kompetensutvecklingsfälla 4 och bidra till att tillgodose arbetsmarknadens efterfrågan på utexaminerade som är europeiskt och globalt inriktade.

Detta meddelande, tillsammans med två förslag till rådsrekommendationer, ett om ett europeiskt system för kvalitetssäkring och erkännande inom högre utbildning och ett annat om attraktiva och hållbara karriärer inom högre utbildning, är ett stort steg mot att förverkliga det europeiska utbildningsområdet. 

Förslagen till rådets båda rekommendationer går längre än ambitionen att utveckla en europeisk examen och är relevanta för alla typer av lärosäten och den utbildning de tillhandahåller, men de är nära sammanlänkade. Ett system för kvalitetssäkring och erkännande är avgörande för att skapa förtroende för gemensamma utbildningsprogram. Högutbildade och motiverade akademiker är avgörande för att tillhandahålla undervisning och forskning av hög kvalitet vid våra universitet. Gemensamma program betraktas ofta inte som en del av den akademiska personalens kärnverksamhet och kan därför utgöra en ytterligare börda, varför det behövs ytterligare erkännande och incitament.

2.En europeisk examen: en nyckelfaktor för att förverkliga det europeiska utbildningsområdet och öka Europas konkurrenskraft och attraktionskraft

En europeisk examen skulle fungera som ett strategiskt instrument för att förverkliga det europeiska utbildningsområdet, ett gemensamt och inkluderande område för utbildning av hög kvalitet och mobilitet i utbildningssyfte över gränserna för alla, med nära sammankopplade utbildningssystem. Det skulle förbättra konkurrenskraften och attraktionskraften inom EU:s sektor för högre utbildning, på grundval av många års erfarenhet av samarbete genom EU-program.

2.1.Ökad anställbarhet och relevant kompetens

Arbetsgivare, inklusive multinationella företag och små och medelstora företag, söker individer med en blandning av övergripande färdigheter (kulturell intelligens, kritiskt tänkande, problemlösningsfärdigheter, kreativitet och anpassningsbarhet) – som alla är färdigheter som förväntas vara efterfrågade för att uppnå EU:s mål för den gröna omställningen i enlighet med OECD Skills Outlook 2023. Om lärosätena får bättre möjligheter att ge fler människor dessa färdigheter skulle det bli lättare att tillgodose denna efterfrågan.

En europeisk examen skulle främja införandet av fler gemensamma program som återspeglar kraven i en kunskapsbaserad ekonomi. De grundläggande gemensamt överenskomna europeiska kriterierna skulle vara inriktade på att öka de utexaminerades anställbarhet genom att förse dem med framtidssäkrade kompetenser och färdigheter som särskilt efterfrågas av arbetsgivarna.

Uppgifter från studier och undersökningar som samlats i det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar visar att utexaminerade från gränsöverskridande gemensamma program anser att deras karriärer och interkulturella erfarenheter har påverkats mest av förbättrade sysselsättningsrelaterade färdigheter (t.ex. språk, kritiskt tänkande, sektorsspecifika eller områdesspecifika kommunikations-, analys- och problemlösningsfärdigheter) och förbättrade personliga och interkulturella förmågor, däribland öppenhet för nya utmaningar, tolerans, självförtroende och ökad medvetenhet om sina egna styrkor och svagheter.

Denna blandning av övergripande och sektorsspecifika färdigheter och kompetenser ökar studenternas anställbarhet på europeisk nivå. En europeisk examen skulle göra akademiker mer attraktiva för framtida arbetsgivare. Det skulle vara synonymt med kvalitetsprogram som utbildar högkvalificerade samt europeiskt och globalt inriktade studenter.

2.2.Minska byråkratin för ökad insyn och synlighet i systemen för högre utbildning

Många universitet som vill fördjupa det gränsöverskridande samarbetet kämpar med skillnader i den nationella lagstiftningen. Detta tar upp resurser och stör deras egentliga arbete. Genom att förenkla universitetens arbete kan värdefulla resurser användas för undervisning och forskning.

I en Eurobarometerundersökning från 2018 konstaterade 92 % av universiteten att undanröjandet av rättsliga och administrativa hinder för internationella strategiska institutionella partnerskap är en nyckelfråga som skulle främja det gränsöverskridande samarbetet 5 .

Trots 25 års samarbete inom den mellanstatliga Bolognaprocessen och utvecklingen av flera verktyg för att förbättra insynen i de nationella systemen för högre utbildning, kvalitetssäkringen av utbildningserbjudanden och erkännandet av examina kvarstår betydande utmaningar. Framstegen inom det europeiska området för högre utbildning har hindrats av den olika graden av genomförande mellan och inom länder. EU måste göra framsteg och påskynda arbetet för att göra det möjligt för universiteten att samarbeta smidigt och effektivt.

I en färsk studie 6 svarade 92 % av de nationella och regionala myndigheterna att en europeisk examen skulle kunna förbättra genomförandet av de befintliga Bolognaverktygen, 84 % uppgav att det skulle förbättra den europeiska högre utbildningens globala anseende och 88 % uppgav att det skulle underlätta det utbildningspolitiska samarbetet mellan nationella myndigheter.

Experimentella Erasmus+-projekt 7 med 140 lärosäten visar att en europeisk examen skulle kunna förenkla processer och minska byråkratin genom att skapa gemensamma examensprogram med en tydlig och gemensam väg som säkerställer att alla typer av universitet i Europa kan samarbeta effektivt.

2.3.En drivkraft för strategiskt samarbete, global konkurrenskraft och attraktivitet

En europeisk examen kommer att göra det möjligt för universiteten att snabbare och enklare fördjupa sitt samarbete med partner, vilket kommer att öka deras resultat och spetskompetens för global attraktionskraft och konkurrenskraft.

U-Multiranks index för samarbete inom högre utbildning 8 visar att lärosäten som samarbetar med andra institutioner, företag, industrin, myndigheter, regionala organ och över gränserna presterar bättre än de som är mindre fokuserade på samarbete. Eftersom fler och fler universitet prioriterar samarbete skulle samarbete inom EU förväntas vara det enklaste alternativet. För närvarande uppger vissa universitet att det kan vara enklare att inrätta gemensamma examensprogram med partner utanför EU.

De tekniska framstegen går allt snabbare och sträcker sig över traditionella gränser mellan ämnen och discipliner. Ämnesöverskridande arbete med en tvärvetenskaplig metod kan ge nya insikter, erbjuda nya lösningar på utmaningarna i en komplex värld och leda till utveckling av nya färdigheter. Ett viktigt syfte med en europeisk examen skulle vara att bättre utnyttja fördelarna med tvärvetenskapligt samarbete, baserat på den mest innovativa inlärnings- och forskningsmetoden inom modern högre utbildning. En europeisk examen som bygger på denna metod skulle stärka EU:s innovationskapacitet och på lång sikt dess globala konkurrenskraft.

3.En europeisk examen: nyckelparametrar och mervärde

3.1.Vad skulle en europeisk examen vara?

En europeisk examen skulle

-vara en gemensam examen på nationell, regional eller institutionell nivå, som alla andra examina, med full respekt för principerna om subsidiaritet, institutionellt oberoende och akademisk frihet,

-utfärdas på frivillig bas av universitet som samarbetar över hela EU och som intygar läranderesultat som uppnåtts inom gränsöverskridande program,

-baseras på gemensamma kriterier 9 som överenskommits på europeisk nivå och tillämpats på det gemensamma examensprogrammet, varvid dessa europeiska kriterier skulle återspegla en samsyn på och särskilda behov av att ge Europas arbetskraft relevanta kompetenser och färdigheter för att öka dess innovationskapacitet, särskilt inför den dubbla omställningen. Tillgänglighet och attraktionskraft för studenter oavsett bakgrund, även de med begränsade möjligheter, skulle främjas genom inkluderingskriterierna,

-möjliggöras genom tillämplig nationell lagstiftning om högre utbildning med stöd av nationella referensramar för kvalifikationer 10 för att göra det möjligt för institutioner att ackreditera och utfärda sådana examina, jämte andra nationella examina, på kandidat-, master- och doktorandnivå,

-helst utfärdas i ett digitalt format 11 ,

-automatiskt erkännas 12 i hela EU.

3.2.En europeisk examen, många fördelar

Genom forskning, 40 samråd med berörda parter, en inbjudan att lämna synpunkter och de preliminära resultaten från pågående experimentella Erasmus+-projekt har många fördelar och möjligheter med en europeisk examen identifierats.

Resultaten visar att det finns en betydande entusiasm bland universiteten för en väg mot större förenkling och förbättrat strategiskt partnerskap. Studenterna kräver att gemensamma program ska vara mer allmänt tillgängliga. Arbetsgivarna uttrycker ett starkt intresse för ett synligt och lättförståeligt instrument som verkligen ger framtida arbetstagare högt värderade arbetsplatskompetenser.

En europeisk examen skulle ha följande fördelar:

4.Undanröja hindren för en europeisk examen

4.1.En stor mängd empiriska belägg

Det finns fortfarande alltför många hinder på vägen mot ett sömlöst och djupare gränsöverskridande samarbete inom det europeiska utbildningsområdet, vilket tas upp i följande avsnitt. Detta framkom efter mer än tre års samråd med berörda parter inom högre utbildning, särskilt med universitet som ägnar sig åt djupgående gränsöverskridande samarbete, såsom europeiska universitetsallianser eller Erasmus Mundus gemensamma masterprogram. De efterlyser lösningar för att övervinna de komplexiteter de står inför.

Många av dessa hinder hade redan identifierats i samband med rådets rekommendation från 2022 om brobyggande för ett effektivt europeiskt samarbete om högre utbildning 14 . Det krävs förnyade insatser för att göra framsteg med genomförandet av denna rådsrekommendation. Dessutom finns det fortfarande ytterligare hinder.

Detta belyser behovet av en europeisk examen som en särskild och möjliggörande ram för att övervinna hinder.

Erasmus+-programmet 15 har stött experimentella projekt med över 140 universitet och 60 nationella och regionala myndigheter med ansvar för ackreditering, kvalitetssäkring och reglering av högre utbildning från alla medlemsstater, företag och studentföreträdare. Tillsammans kartlade de över 1 000 gemensamma program och använde denna mängd kunskap och expertis för att utforska konceptet europeisk examen som ett märke, och som examen.

Genom intervjuer, enkäter med tusentals studenter och yrkesverksamma, fokusgrupper, workshoppar och samråd genomförde projekten en nedifrån och upp-reflektion över det eventuella mervärdet av en europeisk examen. De beaktade också vilka kriterier som bäst skulle motsvara dess karaktär och identifierade de största hindren för att de gemensamma programmen ska förverkliga sin fulla potential. Dessa hinder kan grupperas på följande sätt.

4.2.Lagstiftningen och reglerna olikartade och komplexa enligt de experimentella Erasmus+-projekten

De nationella utbildningssystemen och motsvarande lagstiftning och regler i enskilda länder har till stor del utvecklats oberoende av varandra, utan beaktande av alternativ för gränsöverskridande samarbete. Detta leder till skillnader som hindrar universiteten från att utforma gränsöverskridande gemensamma program och gemensamma examina helt och hållet eller som gör det mycket svårt.

Dessa hinder omfattar bland annat följande:

-Särskilda nationella bestämmelser om formen för slutexamina, betygsskalor och arbetsbördor inom gemensamma program hindrar universiteten från att erbjuda verkligt gränsöverskridande och integrerade gemensamma examensprogram och ställer konstgjorda ytterligare krav på studenterna.

-Begränsad flerspråkighet i gemensamma examensprogram. Med dagens ökande mobilitet i utbildningssyfte skulle gränsöverskridande samarbetsmodeller för gemensamma program underlättas genom att man beaktar och tar itu med behovet av att undanröja hinder för användningen av flera språk i studenters, institutioners och arbetsmarknadens intresse.

-Föreskrifter om fysisk närvaro med minsta eller längsta tillåtna varaktighet. Dessa återspeglar förhållandena före den europeiska integrationen och den digitala omställningen och påverkar studentmobiliteten negativt, vilket begränsar den digitala teknikens potentiella fördelar när det gäller att underlätta gränsöverskridande lärandemöjligheter.

-Bristande erkännande av blandat/nätbaserat lärande gör att de digitala verktygens potential inte kan utnyttjas fullt ut inom utbildningen, bland annat med beaktande av lärdomarna från covid-19-pandemin. Universiteten, deras personal och studenter måste kunna dra full nytta av den digitala omställningen.

-Begränsningar för deltagandet av lärare från partneruniversitet i gränsöverskridande gemensamma program inskränker på konstgjord väg universitetens tillgång till erfaren personal och sätter ett tak för deras resultat.

Dessa hinder utgör utmaningar för alla gränsöverskridande partnerskap. Många av dem strider mot idén om ett europeiskt utbildningsområde, där elever kan röra sig fritt och har kontinuerlig tillgång till inkluderande högre utbildning av hög kvalitet.

Tilldelningen och utfärdandet av examina och examensbevis till studenter omfattas också av restriktiva bestämmelser, vilket gör detta mycket komplicerat. Dessa omfattar begränsningar avseende språk, auktoriserade signaturer, signaturformat (digitala eller fysiska), godkända logotyper och särskilda papperskrav (t.ex. mått, tjocklek, särskilda utskriftsställen). Processen att ge en student en gemensam examen kan ta flera år, om det är möjligt.

Preliminära resultat från de experimentella Erasmus+-projekten visar tydligt att en europeisk examen skulle kunna vara ett sätt att övervinna dessa hinder.

4.3.Ojämnt och långsamt införande av Bolognaprocessens verktyg

Den mellanstatliga Bolognaprocessen, som inleddes 1999 utanför EU:s ram, syftar till att skapa mer konsekvens i systemen för högre utbildning i 49 länder, däribland de 27 EU-länderna. Genom den upprättades det europeiska området för högre utbildning för att underlätta studenternas och personalens mobilitet, göra den högre utbildningen mer inkluderande och tillgänglig och göra den mer attraktiv och konkurrenskraftig globalt. Bolognaprocessen är avgörande för att bygga upp det nödvändiga förtroendet för framgångsrik mobilitet i utbildningssyfte, gränsöverskridande akademiskt samarbete och ömsesidigt erkännande av studieperioder och kvalifikationer som förvärvats utomlands.

I Bolognaprocessen betonas vikten av gemensamma examina, men framstegen har gått långsamt, delvis på grund av dess stora geografiska omfattning och alla olika system, traditioner och politiska och ekonomiska sammanhang. Till följd av detta har inte alla medlemsstater genomfört de nödvändiga reformerna, vilket har lett till ineffektivitet i samarbetet mellan de 49 länderna.

Trots skapandet av det europeiska förfarandet för kvalitetssäkring av gemensamma program – ett alleuropeiskt instrument som möjliggör en enda utvärdering av gemensamma program – har endast ett fåtal program utnyttjat detta instrument under de senaste nio åren.

Vissa Bolognainstrument, särskilt för kvalitetssäkring och erkännande, har inte ännu gett avsedda resultat. Inom EU kan etablerade mekanismer för beslutsfattande och gränsöverskridande samarbete ytterligare underlätta förverkligandet av ett europeiskt utbildningsområde med effektiva lösningar, så att universiteten kan samarbeta effektivt med hjälp av betrodda och högt värderade examina.

4.4.Systemen för kvalitetssäkring och erkännande inom den högre utbildningen bör förbättras ytterligare

Alla program, gemensamma eller andra, måste ackrediteras genom en tillförlitlig kvalitetssäkringsprocess för att ge en viss examen. Detta är viktigt för förtroendet.

Många lärosäten i Europa uppger att kvalitetssäkringen av gränsöverskridande program tar för lång tid och är för kostsam. Ju fler universitet från olika länder som deltar i ett gemensamt program, desto mer komplex är processen. Ibland kan det ta upp till två år att få ackreditering. Långdragna förfaranden gör att universiteten inte kan anpassa sig till nya omständigheter och reagera snabbt på framväxande politiska, ekonomiska eller samhälleliga behov.

Erkännandet av kvalifikationer och studieperioder utomlands är ännu inte automatiskt i alla länder, särskilt inte när beslutet fattas på lärosätenas nivå. Detta innebär en betydande börda för utexaminerade och begränsar deras förmåga att röra sig fritt i lärande- och yrkessyfte.

I grund och botten är kvalitetssäkring avgörande för att säkerställa förtroendet för utbildningssystemet, men många av skillnaderna är föråldrade och olämpliga för ändamålet, vilket skapar onödig byråkrati.

4.5.Faktorer som gör att personal inte vill delta i gränsöverskridande samarbete och gemensamma examina

Att utveckla ett gemensamt examensprogram av hög kvalitet kräver tid och insatser från akademisk personal. Att inleda nya gränsöverskridande projekt kräver särskild personal med särskilda färdigheter – och med tanke på de specifika frågorna och hindren tenderar det att vara ett heltidsarbete. Erfarenheterna från gränsöverskridande program visar dock att det finns en risk: gränsöverskridande samarbete är förenat med uppoffringar för de människor som deltar i det, eftersom deras arbete inte alltid får den uppskattning det förtjänar. Personalen behöver dessutom fortbildning för att kvaliteten på dessa tvärvetenskapliga pedagogiska program ska upprätthållas.

I en särskild undersökning 16 uppgav 66 % av uppgiftslämnarna från sektorn för högre utbildning att gränsöverskridande samarbete är en del av deras institutionella strategi för högre utbildning, men endast 39 % ansåg att karriärvägarna för akademisk personal faktiskt möjliggör, stöder och uppmuntrar gränsöverskridande samarbete. Detta är i linje med de svårigheter som tagits upp i tidigare undersökningar, inklusive ”merarbetet” (80 % av uppgiftslämnarna) och ”den akademiska personalens engagemang” (72 %).

5.Hur dessa hinder kan övervinnas – konkreta steg i riktning mot en europeisk examen

En europeisk examen skulle vara ett smidigt sätt att övervinna dessa hinder genom att göra det möjligt för de nationella systemen för högre utbildning i EU att utveckla, bedöma och utfärda gemensamma examina på grundval av gemensamt överenskomna europeiska kriterier som överskrider nationella eller regionala gränser. Det skulle utgöra en övergripande lösning som förbättrar det sömlösa och djupare gränsöverskridande samarbetet inom det europeiska utbildningsområdet och avhjälper EU:s strategiska kompetensbrist.

De två förslagen till rådets rekommendationer som åtföljer detta meddelande kommer också att säkerställa att en europeisk examen åtföljs av ändamålsenliga system för kvalitetssäkring och erkännande, med lockande karriärmöjligheter för dem som deltar. I varje steg kommer medlemsstaternas och i förekommande fall regionregeringarnas beredskap och engagemang att avgöra dess framgång.

5.1.Att göra Europa till en talangbas för innovation och konkurrenskraft

5.1.1.Fastställa gemensamma europeiska kriterier för en europeisk examen

Lärosätena skulle kunna utfärda europeiska examina på grundval av de behöriga befintliga nationella strukturernas bedömning av huruvida det gemensamma programmet uppfyller tydligt definierade och gemensamt överenskomna europeiska kriterier. Innehållet i dessa kriterier skulle utgöra grunden för en europeisk examen och avgöra dess ambitionsnivå, ange vad den står för och varför den skiljer sig från examina i andra delar av världen.

De föreslagna europeiska kriterierna anges i bilaga II till förslaget till rådets rekommendation om ett europeiskt system för kvalitetssäkring och erkännande inom högre utbildning.

De syftar till att främja utvecklingen av fler gemensamma program i linje med den europeiska universitetsstrategins vision, särskilt när det gäller att göra det möjligt för studerande att utvecklas som kreativa och kritiska tänkare, problemlösare samt aktiva och ansvarsfulla medborgare som verkar för förändring i sitt samhälle genom att påverka det omgivande samhället på ett positivt sätt.

Genom sina höga krav främjar de europeiska kriterierna spetskompetensen i det gränsöverskridande samarbetet mellan institutionerna, tillhandahållandet av gränsöverskridande lärandeerfarenheter, studentcentrerad undervisning och inlärning (inklusive vissa bestämmelser om tvärvetenskaplighet, mobilitet och studentcentrerade metoder), relevansen för arbetsmarknaden och samhällsbehoven (samarbete med företag, offentlig sektor och det civila samhället, tillhandahållande av övergripande, gröna och digitala färdigheter) och respekten för gemensamma värden (flerspråkighet, inkludering, demokratiska värden). Eftersom det inte finns någon universallösning är de europeiska kriterierna tillräckligt flexibla för att en europeisk examen ska vara tillgänglig för alla typer av universitet, alla områden och discipliner och på alla nivåer, med respekt för mångfalden av akademiska traditioner och system.

De föreslagna europeiska kriterierna bygger på användningen av befintliga verktyg som utvecklats i EU och inom Bolognaprocessen och säkerställer att en europeisk examen uppfyller de högsta kraven i samarbetet inom högre utbildning. De ger en ram för universitetens samarbete i syfte att ta itu med den strategiska kompetensbristen på den europeiska arbetsmarknaden. De beaktar subsidiariteten, det institutionella oberoendet och den akademiska friheten.

Eftersom den högre utbildningen i EU ser olika ut, med olika historiska bakgrunder och traditioner, krävs det gemensam reflektion och gemensamt arbete för att uppnå samsyn på vad som är det väsentliga i en europeisk examen.

Denna reflektion inleddes strax efter antagandet av rådets slutsatser om en EU-strategi för att stärka lärosäten för Europas framtid i april 2022 17 . Det preliminära utkastet till kriterier har utarbetats tillsammans med nationella och regionala myndigheter, lärosäten, ackrediterings- och kvalitetssäkringsorgan, studentorganisationer och företrädare för den offentliga och privata sektorn.

När de väl hade fastställts testades de genom sex experimentella Erasmus+-projekt. Testerna omfattade över 140 lärosäten i samtliga medlemsstater, 60 nationella och regionala myndigheter med 17 ministerier och 20 nationella kvalitetssäkringsorgan, studentorganisationer samt näringslivets och arbetsmarknadens parter. Till följd av detta föreslogs en översyn av kriterierna. De föreslagna europeiska kriterierna i bilaga II till förslaget till rådets rekommendation om ett europeiskt system för kvalitetssäkring och erkännande inom högre utbildning är resultatet av denna översyn.

Som ett nästa steg förväntas Europeiska unionens råd gå vidare med detta förslag.

De testade kriterierna kommer att ligga till grund för ingående diskussioner och dialog med medlemsstaterna, sektorn för högre utbildning samt näringslivets och arbetsmarknadens parter för att gå vidare med införandet av en europeisk examen och ge ytterligare vägledning om genomförandet av kriterierna.

5.1.2.Medlemsstaterna väljer ingångspunkt på vägen mot en europeisk examen

Med tanke på medlemsstaternas respektive utgångspunkter, åsikter och traditioner, som oundvikligen kommer att skilja sig åt, kan en europeisk examen inte införas över en natt. Den kan inte heller uppnås genom en universallösning.

I detta meddelande beskrivs ett successivt tillvägagångssätt och ett slutmål för de medlemsstater som väljer att slå in på vägen mot en europeisk examen. Detta tillvägagångssätt tar hänsyn till att medlemsstaterna och deras lärosäten är olika och gör det möjligt för dem att gå vidare mot en europeisk examen i egen takt. Medlemsstaterna skulle kunna gå framåt steg för steg mot ett gemensamt fastställt mål från två ingångspunkter: en europeisk examen och en förberedande europeisk examensmärkning som visar att de europeiska kriterierna har uppfyllts.

Varje konsortium av lärosäten skulle kunna hitta rätt utgångspunkt och gå mot större integrering med tiden.

Två olika ingångspunkter skulle kunna användas på vägen mot en europeisk examen:

5.1.3.Ändamålsenliga kvalitetssäkringssystem

Kvalitetssäkringssystem är nödvändiga förutsättningar för ansvarsskyldighet och för att förbättra universitetens resultat. De lägger grunden till förtroende för kvaliteten på studenternas högre utbildning. En europeisk examen skulle mer än någon annan examen vara beroende av ömsesidigt förtroende och trovärdiga kvalitetssäkringssystem. Därför är ändamålsenliga kvalitetssäkringssystem en förutsättning för en europeisk examen men innebär fördelar för alla program, även de som leder till mikromeriter, och möjliggör ytterligare automatiskt erkännande av kvalifikationer. För detta ändamål skulle medlemsstaterna behöva

·bygga upp starkare, effektivare och enklare kvalitetssäkringsprocesser för alla typer av program,

·upprätta en ny europeisk ram för extern kvalitetssäkring med flera institutioner som gör att hållbara allianser mellan lärosäten kan självackreditera sina gemensamma examensprogram och gemensamma mikromeriter, med utgångspunkt i resultaten av Erasmus+ QA fit- 18 och IMINQA-projekt 19 , och

·använda lämpliga kvalitetssäkringsprocesser för lärosätenas genomförande av ett automatiskt erkännande av kvalifikationer och studieperioder utomlands.

5.1.4.Attraktivare akademiska karriärer inom den högre utbildningen

I den globala kunskapsekonomin kommer Europas framtid att formas av utbildningssystemens resultat och konkurrenskraft i den globala kapplöpningen om talanger. För att förverkliga denna ambitiösa vision av en europeisk examen måste akademiker med spetskompetens undervisa och förse de utexaminerade med rätt färdigheter. Vi kan inte skapa utmärkta gränsöverskridande program utan personer med spetskompetens. Att göra en akademisk karriär inom högre utbildning attraktivare är därför en viktig möjliggörande faktor för en europeisk examen. För detta ändamål skulle medlemsstaterna behöva

·bättre främja, erkänna och värdesätta arbetet av akademiker som bygger upp ett djupt gränsöverskridande samarbete, t.ex. för gemensamma examensprogram,

·bättre främja, erkänna och värdesätta olika akademiska funktioner och uppgifter, inbegripet innovativ och ändamålsenlig undervisning, och

·främja konkurrenskraftiga, säkra, rättvisa och icke-diskriminerande arbetsvillkor för att locka och behålla personal.

5.2.Kommissionen kommer att fungera som en samordnande och stödjande aktör

Syftet med detta meddelande, som bygger på en bred empirisk evidensbas, är att tillhandahålla en vision om möjliga vägar framåt för att förverkliga en europeisk examen. Det fungerar också som bidrag till en öppen dialog med medlemsstaterna, berörda parter inom högre utbildning samt näringslivets och arbetsmarknadens parter om nästa steg. Kommissionen kommer att underlätta arbetet och stödja medlemsstaterna genom följande åtgärder.

5.2.1.Underlätta en dialog om resultaten och rekommendationerna från de experimentella Erasmus+-projekten om en europeisk examensmärkning och rättslig ställning för allianser mellan lärosäten

Under hösten 2024 ska kommissionen offentliggöra en rapport om slutresultaten av de experimentella Erasmus+-projekten.

Därefter, 2025, planerar kommissionen att inrätta ett ”politiskt laboratorium för en europeisk examen”. En rad djupgående diskussioner och riktade möten skulle inledas med experter från medlemsstaterna, lärosäten, kvalitetssäkrings-/ackrediteringsorgan, studentföreträdare samt näringslivets och arbetsmarknadens parter, i syfte att påskynda åtgärder och eventuella nödvändiga nationella reformer samt utarbeta riktlinjer och handlingsplaner för genomförandet. Dess mål skulle vara att främja ömsesidigt lärande och ge vägledning om vägen mot en europeisk examen.

5.2.2.Europeiska finansieringsincitament

Erasmus+-programmet kommer att fortsätta att erbjuda stöd till europeiska universitetsallianser, Erasmus Mundus gemensamma masterprogram, gemensamma Marie Skłodowska-Curie-doktorandprogram och EIT-märkta program som går i spetsen för införandet av europeiska examina. Dessutom kommer Erasmus+ att stödja utformningen och införandet av europeiska examina genom särskilt stöd, med utgångspunkt i det framgångsrika exemplet på åtgärder för utformning av Erasmus Mundus.

År 2025 planerar kommissionen att lansera ”EU-projekt inriktade på en europeisk examen” som en del av de framåtblickande samarbetsprojekten inom Erasmus+. Detta kommer att ge medlemsstaterna ekonomiska incitament att tillsammans med sina ackrediterings- och kvalitetssäkringsorgan, universitet, studenter samt näringslivets och arbetsmarknadens parter slå in på vägen mot en europeisk examen.

Instrumentet för tekniskt stöd 21 kan också tillhandahålla teknisk expertis för att utforma och genomföra de nödvändiga reformerna med vägledning och stöd för att förbättra de rättsliga och administrativa ramarna, främja samarbete mellan universitet, forskning och företag, förbättra kvalitetssäkringsmekanismerna och göra en karriär inom den högre utbildningen mer lockande.

5.2.3. Stödja och påskynda genomförandet av rådets rekommendation om brobyggande för ett effektivt europeiskt samarbete om högre utbildning

Ett fullständigt genomförande av rådets rekommendation om brobyggande för ett effektivt europeiskt samarbete om högre utbildning, som antogs i april 2022, skulle avsevärt underlätta vägen mot en europeisk examen. Rapporten om dess genomförande, som ska offentliggöras senast i mitten av 2024 och som det åtföljande arbetsdokumentet innehåller en sammanfattning av, visar hur olika åtgärder den europeiska högre utbildningen vidtar för ett fördjupat gränsöverskridande samarbete och hur ojämna framstegen är på området. Vissa medlemsstater verkar genomföra de olika principerna i rekommendationen och har redan börjat genomföra reformer, medan andra länder gör långsammare framsteg.

På grundval av rapportens resultat föreslår kommissionen att en rad aktiviteter för ömsesidigt lärande mellan medlemsstaterna ska anordnas från hösten 2024 för att fördjupa diskussionen om undanröjandet av administrativa hinder i syfte att påskynda genomförandet av rekommendationen.

5.2.4.Stödja genomförandet av rådets framtida rekommendation om kvalitetssäkring och erkännande

Förverkligandet av en europeisk examen måste bygga på frivillighet, så att alla system för högre utbildning kan slå in på denna väg oavsett utgångspunkt. Det kräver också ett aktivt deltagande av studenter och institutionella ledare för att skapa en miljö som främjar universitetens införande av europeiska examina och se till att dessa är studentcentrerade, strategiskt motiverade och anpassade till bästa praxis inom det europeiska utbildningsområdet. I sitt förslag till rådets rekommendation om ett europeiskt system för kvalitetssäkring och erkännande inom högre utbildning föreslår kommissionen följande:

·Inrättandet av ett politiskt laboratorium för en europeisk examen: utöver att tillhandahålla vägledning och konkreta handlingsplaner för vägen mot en europeisk examen (se avsnitt 5.2.1) skulle det också utarbeta riktlinjer för genomförandet av en gränsöverskridande ram för kvalitetssäkring av allianser mellan lärosäten.

·Inrättandet av ett ”forum för en europeisk examen” som en gång per år anordnas av kommissionen i samarbete med rådets ordförandeskap, så att alla berörda parter kan träffas och utvärdera framstegen i riktning mot en europeisk examen, bland annat genom det politiska laboratoriet för en europeisk examen. Forumet skulle omfatta företrädare på hög nivå från medlemsstater och regioner, de flesta representativa intresseorganisationer inom kvalitetssäkring (t.ex. ENQA, Eqar), nätverket av nationella informationscentrum för akademiskt erkännande (Naric), nationella referensramar för kvalifikationer, arbetsmarknadens parter inom utbildning och företrädare för näringslivet och arbetsmarknadens parter.

·Vidareutveckling av databasen för externa kvalitetssäkringsresultat 22 för att göra den mer användarvänlig och koppla den direkt till det automatiska erkännandet av kvalifikationer.

·Ytterligare stöd till genomförandet av det europeiska systemet för uppföljning av utexaminerade 23 för att förbättra kvaliteten och relevansen hos den högre utbildningen genom att ge återkoppling om utexaminerades resultat samt förbättra jämförelser och riktmärkning mellan länder och institutioner.

5.2.5.Stödja genomförandet av rådets rekommendation om attraktiva och hållbara karriärer inom högre utbildning

Ett effektivt och innovativt gränsöverskridande samarbete inom högre utbildning kräver engagemang från kompetent akademisk personal som kan delta i djupgående långsiktiga partnerskap med kollegor från andra institutioner. I sitt förslag till rådets rekommendation om attraktiva och hållbara karriärer inom högre utbildning föreslår kommissionen följande:

·Utarbetande av riktlinjer för bästa praxis i karriärer inom högre utbildning och personalpolitik samt en kompetensram för akademisk personal som bygger på befintliga relevanta kompetensramar på unionsnivå, såsom den europeiska kompetensramen för forskare.

·Stödjande av anordnandet av en särskild social dialog.

·Övervakning av de viktigaste delarna av rekommendationen genom den europeiska observationsgruppen för högre utbildning 24 .

·Främjande av synergieffekter med rådets rekommendation om en europeisk ram för att locka och behålla talanger inom forskning, innovation och företagande i Europa, som utarbetats inom ramen för det europeiska forskningsområdet och är tillämplig på forskningskarriärer inom alla sektorer, inklusive den akademiska världen.

·Underlättande av ömsesidigt lärande mellan medlemsstaterna, lärosäten, Erasmus Mundus-tillämpare och europeiska universitetsallianser om lämpligt erkännande av akademisk personal som deltar i gränsöverskridande samarbete och undervisning, hållbara karriärperspektiv, och talanghanteringsåtgärder för personal som samordnar och utvecklar hållbara allianser, exempelvis europeiska universitetsallianser.

5.2.6.Synergier med närliggande insatser

Kommissionen har åtagit sig att säkerställa synergier med närliggande insatser och strategier för att främja en smidig och framgångsrik väg mot en europeisk examen. I detta syfte planeras följande:

·Fortsatt stöd till genomförandet av Bolognaprocessens instrument och nätverket av nationella informationscentrum för akademiskt erkännande (Naric) genom ”accelerationsstödgrupper” som finansieras genom Erasmus+-programmet för snabbare framsteg i fråga om automatiskt erkännande av kvalifikationer.

·Fortsatt främjande av möjligheterna att använda lärandeprogram, innehåll och material från europeiska nettonollindustriakademier för gemensamma examina inriktade på kompetensbrister för den gröna omställningen och industrin för nettonollteknik.

·Kartläggning av synergier och kopplingar mellan en europeisk examen och det direktiv som fastställer en EU-ram för erkännande av kvalifikationer för tillträde för reglerade yrken 25 och en europeisk examen.

·Säkerställande av samstämmighet och synergier mellan en europeisk examen och det fortsatta arbetet med den europeiska referensramen för kvalifikationer 26 , den flerspråkiga Europass-plattformen 27 , de europeiska digitala referenserna för lärande 28 och den europeiska klassificeringen av färdigheter och yrken (Esco) 29 .

5.2.7.Utvärdera framstegen i nära samarbete med medlemsstaterna och berörda parter

På grundval av de framsteg som gjorts och bedömningen av ändamålsenligheten hos de två ingångspunkterna för en europeisk examen planerar kommissionen att inleda ytterligare framtidsinriktat arbete, bland annat för att

·granska framstegen i medlemsstaterna i riktning mot en europeisk examen tillsammans med det politiska laboratoriet för en europeisk examen och forumet för en europeisk examen,

·samarbeta med medlemsstaterna för att vidta ytterligare åtgärder för att ge allianser mellan lärosäten en rättslig ställning 30 .

5.2.8.Övervakning och stöd till reformer

För kommissionen är det mycket viktigt att säkerställa fortsatt stöd till medlemsstaterna på deras väg mot ändamålsenliga reformer som leder till en europeisk examen och uppmuntrar dem att vidta åtgärder för att maximera användningen av EU:s budget och fullt ut utnyttja stödet från lämpliga och befintliga EU-finansieringsinstrument. Dessutom påminner kommissionen medlemsstaterna om att utbildningsöversikten och den europeiska planeringsterminen har stor betydelse för att stödja och påskynda takten i de nationella reformerna.

När det gäller framtida stöd efter 2027 påminner kommissionen om att dess förslag till nästa fleråriga budgetram och resultatet av förhandlingarna inte kan föregripas i detta skede.

6.Slutsats

Genom detta meddelande om en plan för en europeisk examen uppmanar kommissionen medlemsstaterna, behöriga regionregeringar och deras lärosäten att med förenade krafter verka för studenter, arbetsgivare, universitet och EU som helhet.

Det är tänkt att en europeisk examen ska vara en frivillig och flexibel lösning för att övervinna befintliga hinder som gör att det europeiska utbildningsområdet inte kan förverkliga sin fulla potential. En strategi i flera steg kommer att göra det möjligt för alla utbildningssystem att med full respekt för sina särdrag välja ingångspunkt på vägen mot en europeisk examen. Medlemsstaterna kommer att ha ansvaret och gå framåt i egen takt med stöd från kommissionen för att underlätta dialog och ömsesidigt lärande, tillhandahålla incitament och utforska synergier med andra initiativ.

På samma sätt som Erasmus+ har haft spridningseffekter när det gäller att skapa fler utbytesmöjligheter och en mer flexibel lärandemiljö skulle en europeisk examen göra gemensamma utbildningsprogram vanligare bland alla lärosäten, med full respekt för subsidiaritetsprincipen.

Genom att ta ytterligare ett steg i riktning mot en europeisk examen, och genom att utnyttja deras unika europeiska dimension, bidrar vi till de europeiska lärosätenas gränsöverskridande samarbetsinsatser för att ge studenterna unika möjligheter till personlig utveckling, akademiska resultat och europeiskt medborgarskap, så att de får en bättre chans att lyckas i dagens globala ekonomi.

En europeisk examen skulle göra det möjligt för studenterna att ta sig fram och lyckas i en värld där utmaningar och möjligheter inte har några gränser. Det är så vi måste förbereda våra studenter att inte bara delta i den globala ekonomin utan också att leda den. Därigenom ökar vi inte bara unionens konkurrenskraft utan bidrar också till en mer välmående och sammanlänkad värld.

(1)

Begreppet ”universitet” används i förhållande till den bredare sektorn och representerar hela området för tertiär utbildning. Det omfattar därmed alla typer av lärosäten, inklusive forskningsuniversitet, högskolor, yrkeshögskolor och konsthögskolor.

(2)

  Initiativet Europauniversitet .

(3)

  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om en europeisk universitetsstrategi, 18 januari 2022, COM(2022) 16 final .

(4)

  Inforegio - Harnessing talent in Europe’s regions (europa.eu)  

(5)

  Eurobarometerundersökning 2018 .

(6)

  Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för utbildning, ungdom, idrott och kultur, Burneikaitė, G., Pocius, D., Potapova, E. m.fl., The road towards a possible joint European degree – Identifying opportunities and investigating the impact and feasibility of different approaches – Final report, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2023 .

(7)

  Gemensam europeisk examensmärkning och rättslig ställning för europeiska universitetsallianser: tio projekt inom Erasmus+ för att införa dem .

(8)

  U-Multirank. De indikatorer som används är strategiska partnerskap, internationella gemensamma examina, praktikplatser, internationella sampublikationer, sampublikationer med industripartner, regionala sampublikationer och medpatent med industrin.

(9)

En uppsättning kriterier utarbetades tillsammans med medlemsstaterna och berörda parter inom den högre utbildningen 2022. De testades genom sex pilotprojekt inom Erasmus+ mellan april 2023 och mars 2024. På grundval av dem föreslogs ändringar av kriterierna, vilket resulterade i förteckningen i bilaga 2 till förslaget till rådets rekommendation om kvalitetssäkring och erkännande,

(10)

  Nationell referensram för kvalifikationer:  ett instrument för att klassificera kvalifikationer i förhållande till en rad kriterier för angivna lärandenivåer som uppnåtts, vars syfte är att integrera och samordna undersystem för nationella kvalifikationsbevis och förbättra tydligheten, tillgängligheten, progressionen och kvaliteten i kvalifikationerna i förhållande till arbetsmarknaden och till det civila samhället.

(11)

Det digitala formatet bör vara säkert och kompatibelt med den europeiska inlärningsmodellen som flerspråkig datamodell inom lärandeområdet.

(12)

  Rådets rekommendation av den 26 november 2018 om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands, EUT C 444, 10.12.2018, s. 1 .

(13)

  Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för utbildning, ungdom, idrott och kultur, Burneikaitė, G., Pocius, D., Potapova, E. m.fl., The road towards a possible joint European degree – Identifying opportunities and investigating the impact and feasibility of different approaches – Final report, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2023 .

(14)

  Rådets rekommendation av den 5 april 2022 om brobyggande för ett effektivt europeiskt samarbete om högre utbildning (EUT C 160, 13.4.2022, s. 1 ).

(15)

  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/817 av den 20 maj 2021 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott (EUT L 189, 28.5.2021, s. 1).

(16)

Se det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar SWD(2024) 74.

(17)

  Rådets slutsatser om en EU-strategi för att stärka lärosäten för Europas framtid (EUT C 167, 21.4.2022, s. 9).

(18)

Quality Assurance Fit for the Future (QA-FIT) .

(19)

  Implementation and Innovation in Quality Assurance through peer learning (IMINQA) .

(20)

  Rådets rekommendation av den 18 december 2023 om en europeisk ram för att locka och behålla talanger inom forskning, innovation och företagande i Europa (EUT C, C/2023/1640, 29.12.2023) .

(21)

  Instrumentet för tekniskt stöd .

(22)

Databasen för externa kvalitetssäkringsresultat omfattar uppgifter från kvalitetssäkringsorgan som finns med i det europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning (Eqar). Alla Eqar-registrerade organ kan offentliggöra sina rapporter i databasen. Deltagandet i databasen är frivilligt ( https://www.eqar.eu/qa-results/search/ ).

(23)

  Rådets rekommendation av den 20 november 2017 om uppföljning av utexaminerade (EUT C 423, 9.12.2017, s. 1).

(24)

  2024 års arbetsprogram för Erasmus+: unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom, och idrott

C(2023)6157 av den 18 september 2023.

(25)

  Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer ( EUT L 255, 30.9.2005, s. 22 ).

(26)

  Rådets rekommendation av den 22 maj 2017 om den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande (EUT C 189, 15.6.2017, s. 15 ).

(27)

  Europass .

(28)

  Europeiska digitala referenser för lärande .

(29)

  Den europeiska klassificeringen av färdigheter och yrken .

(30)

   Enligt meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om en europeisk universitetsstrategi, den 18 januari 2022, COM(2022) 16 final.