EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Strasbourg den 12.9.2023

COM(2023) 528 final

2023/0320(CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om inrättande av ett huvudkontorsbaserat skattesystem för mikroföretag samt små och medelstora företag och om ändring av direktiv 2011/16/EU

{SEC(2023) 308 final} - {SWD(2023) 301 final} - {SWD(2023) 302 final} - {SWD(2023) 303 final}

MOTIVERING

1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET 

•Motiv och syfte med förslaget 

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Dessutom mobiliserar kapitalmarknadsunionen gränsöverskridande privata investeringar i företag av alla storlekar, vilka kompletterar det offentliga stödet och leder till att små och medelstora företag blir mindre beroende av enskilda källor eller enskilda finansiärer.

För att privatpersoner och företag direkt ska kunna åtnjuta den inre marknadens fördelar, utan att det medför en onödig extra administrativ börda, föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 6 , genom vilken den gemensamma digitala ingången inrättas, allmänna regler för digitalt tillhandahållande av upplysningar, förfaranden och stödtjänster som är relevanta för den inre marknadens funktion. Upplysningar om skattebestämmelserna i detta direktiv bör också göras tillgängliga för gränsöverskridande användare genom den gemensamma digitala ingången i enlighet med förordning (EU) 2018/1724, i kategori L.5.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN 

•Rättslig grund

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

•Proportionalitetsprincipen 

•Val av instrument 

3.RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNING

•Resultat av samråd med berörda parter

Inom ramen för det bredare näringslivet i Europa: paketet om ett regelverk för inkomstbeskattning för företag i Europa (Befit) inledde kommissionens avdelningar ett offentligt samråd som också omfattade aspekter som var relevanta för små och medelstora företag. Alla mottagna bidrag beaktades i vederbörlig ordning, också från små och medelstora företag.

Samråd hölls med företrädare för små och medelstora företag och man diskuterade de alternativ som planerades, i synnerhet för små och medelstora företag som bedriver verksamhet över gränserna, under ett möte med nätverket av företrädare för små och medelstora företag, som är en grupp av sakkunniga som regelbundet rådfrågas av kommissionen.

•Konsekvensbedömning

Den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag bygger på utkastet till konsekvensbedömningsrapport som granskades av nämnden för lagstiftningskontroll och diskuterades vid det relevanta mötet den 24 maj 2022. I yttrandet av den 26 maj 2023 lämnade nämnden för lagstiftningskontroll rekommendationer.

Det ansågs nödvändigt att de initiativ som bedömdes i den rapport som fick det positiva yttrandet med reservation från nämnden för lagstiftningskontroll ska presenteras som separata förslag. Därför bedöms endast konsekvenserna av detta förslag i konsekvensbedömningsrapporten.

Konsekvensbedömningsrapporten till detta förslag återger troget den analys av små och medelstora företag som ingår i det granskade utkastet till konsekvensbedömning och integrerar rekommendationerna från nämnden för lagstiftningskontroll i detta avseende.

I rapporten granskas förslagets effekter på grundval av flera politiska alternativ, varav tre bedöms:

Enligt referensscenariot (status quo) skulle den befintliga politiska ramen bibehållas. Detta innebär att EU skulle fortsätta med 27 olika bolagsskattesystem och ingen administrativ förenkling erbjuds små och medelstora företag med skattepliktig verksamhet i en medlemsstat eller flera medlemsstater. Detta skulle leda till fortsatta hinder för en väl fungerande inre marknad, eftersom små och medelstora företag kommer att fortsätta att ställas inför oproportionerligt höga kostnader för att följa skattereglerna och ojämlika villkor. Jämfört med de politiska alternativen skulle detta innebära en ekonomisk förlust till följd av ett fortsatt underdeltagande av små och medelstora företag på den inre marknaden.

Alternativ 1: Valfritt huvudkontorsbaserat skattesystem för små och medelstora företag med fasta driftställen

En valmöjlighet är att endast inkludera små och medelstora företag med fasta driftställen i andra medlemsstater inom förslagets tillämpningsområde, men inte små och medelstora företag med dotterbolag. Dessa små och medelstora företag skulle ha skattepliktig verksamhet i en medlemsstat eller flera medlemsstater genom fasta driftställen. Denna valmöjlighet innebär att det beskattningsbara resultatet för små och medelstora företags fasta driftställen skulle beräknas i enlighet med de tillämpliga reglerna i den stat där huvudkontoret är beläget, om de små och medelstora företagen väljer att delta i detta system. Små och medelstora företag skulle behöva bevisa att de väljer att delta. För att förhindra kringgående skulle reglerna kombineras med kravet på att små och medelstora företag som väljer att delta skulle vara skyldiga att tillämpa reglerna i det land där huvudkontoret är beläget under en minimiperiod på exempelvis fem år. Dessutom kommer små och medelstora företag att ha rätt att förlänga sina val vart femte år utan begränsning så länge de fortsätter att uppfylla kvalificeringskraven. Kvalificeringen, men även bestämmelserna om upphävande, är utformade för att motverka missbruk och potentiell skatteplanering, såsom avsiktlig flytt av huvudkontoret till ett lågskatteland.

Alternativ 2: Valfritt huvudkontorsbaserat skattesystem för små och medelstora företag med fasta driftställen och dotterbolag

En andra valmöjlighet är att göra det möjligt för behöriga små och medelstora företag att tillämpa samma uppsättning regler för att beräkna de beskattningsbara resultaten för både fasta driftställen och dotterbolag. På samma sätt skulle detta sedan beräknas med hjälp av de regler som gäller i den medlemsstat där huvudkontoret eller sätet är beläget. Detta skulle utvidga förslagets tillämpningsområde till att även omfatta grupper av enheter. Analysen av de tekniska inslagen är densamma som i det första alternativet, men konsekvenserna är olika beroende på om de gemensamma reglerna tillämpas på dotterbolag eller fasta driftställen, eftersom de förstnämnda är separata juridiska personer medan fasta driftställen ingår i samma rättsliga enhet som huvudkontoret.

I konsekvensbedömningen dras slutsatsen att det alternativ som rekommenderas är alternativ 1. Det visar sig inte bara vara effektivt när det gäller att uppnå initiativets specifika mål, utan visar dessutom effektivitet, eftersom dess begränsade tillämpningsområde avgränsas till att endast omfatta små och medelstora företag med fasta driftställen i en annan medlemsstat, som faktiskt befinner sig i en inledande expansionsfas.

För små och medelstora företag som planerar att expandera över gränserna och som kan ha hindrats på grund av höga kostnader för att följa skattereglerna skulle förenklingen i stort sett uppfylla målen. Reglerna är frivilliga för de små och medelstora företag som omfattas och kan därför användas av dem som kan dra nytta av dem, vilket bör vara effektivt för dessa små och medelstora företag.

Det kan förväntas att små och medelstora företag som vill expandera över gränserna i första hand skulle göra det genom fasta driftställen, snarare än genom att inrätta en separat juridisk enhet enligt de andra medlemsstaternas bolagsrätt. Det senare skulle också medföra extra kostnader för att följa skattereglerna. Därför skulle detta alternativ också vara effektivt när det gäller att uppmuntra gränsöverskridande expansion och i synnerhet undanröja skattehinder som kan hindra små och medelstora företag från att delta fullt ut på den inre marknaden.

Konsekvensbedömningen omfattar en lönsamhetsanalys av initiativet, som förväntas vara positiv. Bland fördelarna för små och medelstora företag när det gäller detta alternativ är de förenklingar som införs genom initiativet för att minska de nuvarande kostnaderna för att följa skattereglerna per företag och det förväntas att dessa ska stimulera investeringar och tillväxt genom ökad gränsöverskridande verksamhet. Fördelar förväntas också för skattemyndigheten, för det första genom att de kan handlägga skattedeklarationer, taxeringar och skatteuppbörd genom en gemensam kontaktpunkt, och för det andra genom att minska risken för bedrägeri eller missbruk genom att det finns ett gemensamt system. För närvarande är risken för oriktigheter och bedrägeri för en skattebetalare med fasta driftställen i flera medlemsstater större än om skattebetalaren skulle ha kontakt med en enda skattemyndighet, samt att revisioner och kontroller skulle vara enklare och striktare.

Kostnaderna för förslaget kan inte beräknas exakt, eftersom förslaget inte har något prejudikat och det inte finns några särskilda uppgifter som kan användas på ett tillförlitligt sätt för att ta fram exakta uppskattningar. Rapporten beskriver dock de potentiella kostnaderna för små och medelstora företag och skattemyndigheter och innehåller vissa uppskattningar. Kostnaderna uppskattas vara små jämfört med de beräknade fördelarna med förenklingen. Dessa uppskattningar återfinns i bilaga 3 till konsekvensbedömningsrapporten.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget syftar till att minska regelbördan för både skattebetalare och skattemyndigheter. Kostnaderna för att följa skattereglerna är en stor börda för små och medelstora företag och en minskning av dessa kommer att bli till en stor fördel vid genomförandet av initiativet. Den uppskattade minskningen av kostnaderna för att följa skattereglerna ingår i konsekvensbedömningsrapporten.

För att uppnå initiativets mål på ett proportionerligt sätt rekommenderas alternativ 1. Små och medelstora företag med fasta driftställen i en medlemsstat eller flera medlemsstater kommer att ha valmöjlighet att tillämpa huvudkontorsbaserade skatteregler för att beräkna de fasta driftställenas beskattningsbara resultat. Detta handlingsutrymme, som överlåts till skattebetalarna, bör minska regelbördan på ett effektivt sätt. Små och medelstora företag kommer sannolikt att välja att delta när de kan dra nytta av den förenkling som reglerna erbjuder. Om så inte är fallet kommer de att fortsätta att tillämpa de befintliga reglerna. På så sätt säkerställer förslagets tillämpningsområde att kostnaderna för att följa skattereglerna för små och medelstora företag hålls nere. Slutligen, eftersom förslaget i första hand syftar till att tillgodose behoven hos gränsöverskridande företag som har skattepliktig verksamhet i mer än en medlemsstat, kommer många mikroföretag i praktiken inte att omfattas av tillämpningsområdet. 

Skattemyndigheterna, särskilt i värdmedlemsstaterna, skulle också dra nytta av den förväntade minskningen av arbetsbördan, eftersom inlämning, taxering och skatteuppbörd kommer att centraliseras till den medlemsstat där huvudkontoret är beläget. Denna ytterligare arbetsbörda för de sistnämnda kommer i viss utsträckning att kompenseras genom ett minskat antal tvister och förfaranden som för närvarande uppstår till följd av att olika uppsättningar av regler tillämpas på samma intäkter eller transaktioner.

•Grundläggande rättigheter

Detta förslag förväntas inte ha någon större påverkan på de grundläggande rättigheterna. De föreslagna åtgärderna är förenliga med rättigheterna, friheterna och principerna i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.15 Artikel 18 i förslaget kommer särskilt att säkerställa att personuppgifter skyddas. Genom att skapa lika villkor, undanröja gränsöverskridande hinder och skapa större skattesäkerhet kommer förslaget också att bidra till att förhindra diskriminering eller omotiverade begränsningar av de friheter som är kopplade till affärsverksamhet.

4. BUDGETKONSEKVENSER

Mer information finns i finansieringsöversikten som åtföljer förslaget. Observera att detta förslag inte förväntas få några större budgetkonsekvenser, eftersom dessa konsekvenser är begränsade till utbytet av upplysningar mellan huvudkontoret och värdmedlemsstaterna.

5. ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering 

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget 

Slutligen är det naturligt att en sådan frivillig tillämpning av reglerna i vissa fall kan medföra risker för snedvridning av konkurrensen, eftersom jämförbara företag kan komma att omfattas av olika beskattningsregler. Fördelarna kommer dock tydligt att uppväga dessa risker, och systemet kompenserar i synnerhet för de ytterligare och betydande kostnader för att följa skattereglerna som små och medelstora företag med fast driftställe annars skulle ha ådragit sig.

2023/0320 (CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om inrättande av ett huvudkontorsbaserat skattesystem för mikroföretag samt små och medelstora företag och om ändring av direktiv 2011/16/EU

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 115,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande 9 ,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 10 ,

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)I unionen finns det för närvarande ingen gemensam metod för beräkning av skattebasen för företag. EU-företag är därför skyldiga att följa reglerna i olika bolagsskattesystem, beroende på i vilken medlemsstat de bedriver verksamhet.

(2)Den samtidiga förekomsten av, och samspelet mellan, 27 olika bolagsbeskattningssystem i unionen ger upphov till komplexa skatteregler och leder till ojämlika villkor för företag. Denna situation har större inverkan på små och medelstora företag än på större skattebetalare och har blivit tydligare i och med att globalisering och digitalisering av ekonomin avsevärt har förändrat synen på gränser och affärsmodeller. Regeringarnas försök att anpassa sig till denna nya verklighet har lett till olika åtgärder från medlemsstaternas sida, vilket har lett till ytterligare snedvridningar på den inre marknaden. Dessutom leder de olika rättsliga regelverken oundvikligen till olika praxis hos medlemsstaternas skattemyndigheter. Detta medför ofta utdragna förfaranden som kännetecknas av oförutsägbarhet och inkonsekvens samt höga kostnader för att följa skattereglerna.

(3)De många olika sätten att göra affärer på den inre marknaden innebär att olika företag måste hitta olika lösningar för att hantera de svårigheter som i nuläget uppstår i samband med deras gränsöverskridande verksamhet. För mindre företag som inte ingår i en företagsgrupp är det svårare att expandera över gränserna än för större företag. Det är således mer betungande för dessa mindre företag att hantera komplicerade förfaranden och höga kostnader för att följa skattereglerna. Det är därför uppenbart att mikroföretag samt små och medelstora företag i inledningsskedet av en expansion behöver en lösning, såsom en förenklad mekanism för beräkning av deras beskattningsbara resultat när de bedriver verksamhet över gränserna uteslutande via fasta driftställen.

(4)För att råda bot på skatteosäkerheten och svårigheten att följa reglerna i ett okänt skattesystem när de bedriver verksamhet i en medlemsstat eller flera medlemsstater (vilket är ett av de främsta hindren för små och medelstora företag att expandera utomlands), bör fasta driftställens beskattningsbara resultat beräknas på grundval av reglerna i den medlemsstat där huvudkontoret (de små och medelstora företagens huvudkontor) har sin skatterättsliga hemvist. Detta innebär också att de principer som styr fördelningen av intäkterna till ett fast driftställe, vilka anges i det tillämpliga bilaterala avtalet för undvikande av dubbelbeskattning mellan den medlemsstat där det fasta driftstället är beläget och den medlemsstat där huvudkontoret är beläget, också ska gälla i fortsättningen. För att säkerställa att alla nya regler utgör en källa till förenkling för små och medelstora företag bör tillämpningen av dem vara frivillig och detta beslut därmed överlåtas åt skattebetalarna.

(5)För att förhindra förfaranden som innebär att skattesystemet missbrukas utformas särskilda regler för att motverka skattefusk, till exempel för att hantera riskerna för skatteflykt om små och medelstora företags skatterättsliga hemvist flyttas, och på så sätt undvika att platsen för huvudkontoret bestäms på grundval av skatteskäl. Det skulle därför vara nödvändigt att övervaka utvecklingen av den omsättning som fördelas till det fasta driftstället eller de fasta driftställena för att säkerställa att deras verksamhet fortsätter att vara underordnad i förhållande till den huvudsakliga verksamhet som bör utföras av huvudkontoret. På så sätt skulle reglerna inte riskera att missbrukas genom att det inrättas tomma huvudkontor samtidigt som huvuddelen av affärsverksamheten äger rum utomlands. På samma sätt bör valet att omfattas av systemet för skatteförenkling samt upphävande och förlängning av denna valmöjlighet omfattas av strikta villkor. Sådana villkor bör kombineras med krav avseende huvudkontorets omsättning jämfört med det fasta driftställets eller de fasta driftställenas omsättning. Syftet skulle vara att ytterligare understryka att den verksamhet som bedrivs genom det fasta driftstället eller de fasta driftställena bara får utgöra en utvidgning av huvudkontorets huvudsakliga verksamhet. När man väl har valt att tillämpa regelverket för skatteförenkling bör det dessutom krävas att detta val gäller under en bestämd tid för att förhindra situationer där huvudkontorets hemvist ofta flyttas för att dra nytta av tillfälliga och kortsiktiga skattegynnsamma situationer.

(6)Internationell sjöfart är en verksamhetssektor som omfattas av särskilda skatteordningar i flera medlemsstater. Dessa ordningar består främst i att skattebasen beräknas på grundval av fartygens tonnage (dvs. lastkapacitet) i stället för på grundval av företagets faktiska vinster eller förluster. Utifrån denna premiss bör små och medelstora företag som har intäkter från sjöfartsverksamhet som omfattas av en tonnageskatteordning undantas från möjligheten att välja förenklingsreglerna för små och medelstora företag när det gäller sådana intäkter som fördelas till ett fast driftställe. Detta undantag skulle undvika ytterligare komplikationer, som förväntas uppstå till följd av samspelet mellan regelverket för förenkling av beskattningen av små och medelstora företag och tonnageskatteordningar. Dessutom skulle en sådan potentiell komplikation förefalla oproportionerlig, med tanke på att det inte finns några sådana särskilda skatteordningar i vissa medlemsstater. Inga andra verksamhetsområden skulle undantas från direktivets tillämpningsområde.

(7)Förslaget syftar till att åstadkomma en betydande förenkling av förfarandena och därför bör en gemensam kontaktpunkt inrättas, där inlämning av skattedeklarationer, taxering och uppbörd av den skatt som betalas av det fasta driftstället eller de fasta driftställena skulle hanteras av en enda skattemyndighet (inlämningsmyndigheten), dvs. skattemyndigheten i den medlemsstat där huvudkontoret är beläget. Med full respekt för medlemsstaternas suveränitet i skattefrågor skulle revisioner, överklaganden och tvistlösningsförfaranden i första hand vara nationella och i enlighet med respektive medlemsstats förfaranderegler. För att främja en väl fungerande gemensam kontaktpunkt skulle det vara avgörande att föreskriva gemensamma revisioner, vilket skapar en skyldighet för den medlemsstat där huvudkontoret är beläget att samarbeta om skattemyndigheten för det fasta driftstället begär en revision som omfattar beräkningen av skattebetalarens beskattningsbara resultat.

(8)För att undvika fragmentering som kan uppstå på grund av nationella särdrag är de små och medelstora företag som omfattas av tillämpningsområdet de som definieras i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 11 .

(9)För att säkerställa att alla berörda medlemsstater utan onödigt dröjsmål får tillgång till relevant skatteinformation bör informationen utbytas automatiskt via Gemensamma kommunikationsnätverket (CCN), som unionen utvecklat. Rådets direktiv 2011/16/EU 12 bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)Kommissionen bör tilldelas genomförandebefogenheter för att säkerställa enhetliga villkor för överföring och utbyte av relevant information för skatteändamål mellan medlemsstaterna, för uppbörd och överföring av skatter, men också för att se över hur systemet för skatteförenkling fungerar. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 13 .

(11)För att göra det möjligt för små och medelstora företag att dra direkt nytta av fördelarna med den inre marknaden, utan att i onödan ådra sig ytterligare administrativa bördor, bör information om skattebestämmelserna i detta direktiv dessutom göras tillgänglig via den gemensamma digitala ingången i enlighet med förordning (EU) 2018/1724 14 . Den gemensamma digitala ingången utgör en gemensam kontaktpunkt för användare i andra länder för tillhandahållande på nätet av information, förfaranden och hjälptjänster som är relevanta för den inre marknadens funktion.

(12)I syfte att ändra vissa icke väsentliga inslag i detta direktiv bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på uppdatering av bilagorna I–IV om rättsliga former av små och medelstora företag och vinstskatter (som dessa former av små och medelstora företag omfattas av), beroende på vad som är lämpligt, i syfte att integrera framtida juridiska former eller skatter med liknande egenskaper med dem som förtecknas i bilagorna I–IV. Det är i detta sammanhang särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på sakkunnignivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning 15 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas sakkunniga, och deras sakkunniga ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens grupper av sakkunniga som arbetar med förberedelser av delegerade akter.

(13)Eftersom ett korrekt genomförande av de föreslagna reglerna i varje medlemsstat är avgörande för att skydda andra medlemsstaters skattebas bör kommissionen övervaka genomförandet och kontrollen av att reglerna följs. Medlemsstaterna bör därför regelbundet förse kommissionen med specifik information, inklusive statistik, om genomförandet och kontrollen av att de nationella åtgärder som antagits i enlighet med detta direktiv följs inom deras territorier. För att utvärdera de föreslagna nya reglerna bör kommissionen göra en utvärdering på grundval av de upplysningar som lämnas av medlemsstaterna och andra tillgängliga uppgifter, och vid behov låta den åtföljas av ett förslag om ändring av reglerna. Kommissionens rapport bör offentliggöras.

(14)Medlemsstaterna får behandla personuppgifter enligt detta direktiv endast i syfte att kontrollera kvalificeringskraven eller fastställa de fasta driftställenas skattskyldighet. All behandling av personuppgifter som görs för detta ändamål bör vara förenlig med förordning (EU) 2016/679.

(15)En lagringsperiod föreskrivs för att göra det möjligt för medlemsstaterna att följa de flesta preskriptionsreglerna och därmed nära följa sådana nationella regler när det gäller dess startpunkt eller uppskjutande. Lagringsperioden bör dock inte gå utöver vad som är nödvändigt för att säkerställa att de behöriga skattemyndigheterna kan fastställa skattskyldigheten, och på så sätt uppnå en balans mellan skattemyndighetens förmåga att säkerställa en korrekt beräkning och uppbörd av skatter och skattebetalarnas rätt till rättssäkerhet. 

(16)Detta direktiv är förenligt med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Detta direktiv eftersträvar särskilt att säkerställa fullständig respekt för rätten till skydd av personuppgifter samt näringsfriheten.

(17)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den [...].

(18)Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att förenkla skattereglerna för vissa små och medelstora företag som bedriver verksamhet på den inre marknaden genom fasta driftställen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av de befintliga svårigheter som orsakas av samspelet mellan 27 olika bolagsskattesystem, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1
Innehåll

I detta direktiv fastställs regler för beräkning av det beskattningsbara resultatet för fasta driftställen som tillhör små och medelstora företag som uppfyller kriterierna i artikel 2.1 (regler för huvudkontorsbaserad beskattning).

Artikel 2
Tillämpningsområde

1.Detta direktiv är tillämpligt på små och medelstora företag som uppfyller följande kriterier:

a)De har inrättats enligt lagstiftningen i en medlemsstat och har någon av de former som anges i bilagorna I och II.

b)De har skatterättslig hemvist i en medlemsstat i enlighet med skattelagstiftningen i den medlemsstaten, inbegripet dess bilaterala avtal för undvikande av dubbelbeskattning.

c)De är direkt eller på ägarnivå föremål för en skatt på de vinster som förtecknas i bilagorna III och IV eller någon annan skatt med liknande egenskaper.

d)De kan betecknas som mikroföretag, samt små och medelstora företag enligt definitionen i direktiv 2013/34/EU 16 .

e)De bedriver verksamhet i andra medlemsstater uteslutande genom ett fast driftställe eller flera fasta driftställen.

f)De ingår inte i en konsoliderad grupp för finansiella redovisningsändamål i enlighet med direktiv 2013/34/EU utan utgör ett självständigt företag som uppfyller något av följande villkor:

–Det är inte ett intresseföretag i den mening som avses i artikel 2.13 i direktiv 2013/34/EU,

–det är inte ett anknutet företag i den mening som avses i artikel 3.3 i bilagan - avdelning 1 Definition av mikroföretag samt små och medelstora företag antagen av kommissionen i rekommendation 2003/361/EG.

2.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att ändra bilagorna I–IV i syfte att ta hänsyn till ändringar av medlemsstaternas lagstiftning om

a)rättsliga former av enheter som etablerats enligt en medlemsstats lagstiftning (bilagorna I och II),

b)vinstskatter eller andra skatter med liknande egenskaper som dessa enheter omfattas av direkt eller på ägarnivå (bilagorna III och IV).

3.Detta direktiv ska inte påverka rätten för den medlemsstat där ett fast driftställe är beläget att fastställa den tillämpliga skattesatsen och inte heller tillämpligheten hos bilaterala avtal för undvikande av dubbelbeskattning eller regler om socialt skydd för arbetstagare i den medlemsstat där det fasta driftstället är beläget.

Artikel 3
Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

1)fast driftställe: en stadigvarande plats för affärsverksamhet belägen i en annan medlemsstat, enligt definitionen i det relevanta bilaterala avtalet om undvikande av dubbelbeskattning eller, om ett sådant avtal saknas, i nationell lagstiftning.

2)huvudkontor: de små och medelstora företag som avses i artikel 2.1 och som bedriver verksamhet i en medlemsstat eller flera medlemsstater uteslutande genom ett fast driftställe eller flera fasta driftställen.

3)medlemsstat där huvudkontoret är beläget: den medlemsstat där de små och medelstora företag som avses i artikel 2.1 har skatterättslig hemvist.

4)regler för huvudkontorsbaserad beskattning: de skatteregler i den medlemsstat där huvudkontoret är beläget som används för att beräkna det beskattningsbara resultatet för huvudkontoret och dess fasta driftställen.

5)värdmedlemsstat: den medlemsstat där fasta driftställen som tillhör de små och medelstora företag som avses i artikel 2.1 är belägna.

6)det fasta driftställets beskattningsbara resultat: skattepliktiga intäkter eller förluster beräknade i enlighet med reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning.

7)inlämningsmyndighet: den behöriga skattemyndigheten i den medlemsstat där huvudkontoret är beläget.

8)skattedeklaration för huvudkontorsbaserad beskattning: en skattedeklaration som inlämnas av små och medelstora företag enligt vad som avses i artikel 2.1 och som omfattar huvudkontorets och det fasta driftställets eller de fasta driftställenas beskattningsbara resultat, beräknat i enlighet med skattereglerna för huvudkontoret.

KAPITEL II
Huvudkontorsbaserad beskattning

Artikel 4
Kvalificeringskrav

1.Huvudkontoret får välja att tillämpa reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning på sitt fasta driftställe eller sina fasta driftställen i andra medlemsstater om det uppfyller följande krav:

a)Den gemensamma omsättningen för dess fasta driftställen har under de två senaste beskattningsåren inte varit mer än dubbelt så hög som den omsättning som genererats av huvudkontoret.

b)Det har haft skatterättslig hemvist i den medlemsstat där huvudkontoret är beläget under de två senaste beskattningsåren.

c)Det har uppfyllt villkoren enligt artikel 2.1 d under de två senaste beskattningsåren.

2.Om huvudkontoret väljer att tillämpa reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning i enlighet med punkt 1 ska det tillämpa dessa regler på alla sina fasta driftställen i andra medlemsstater. Om den etablerar ett nytt fast driftställe i en annan medlemsstat ska det tillämpa reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning på ett sådant fast driftställe från och med etableringstidpunkten.

Artikel 5
Undantag från reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning

Om huvudkontoret får intäkter från sjöfartsverksamhet och dessa intäkter omfattas av en tonnageskatteordning i den medlemsstat där huvudkontoret är beläget, ska detta huvudkontor undantas från tillämpningen av reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning på sitt fasta driftställe eller sina fasta driftställen i andra medlemsstater i den mån dessa intäkter härrör från sjöfartsverksamhet.

Artikel 6
Utnyttjande av valmöjligheten att tillämpa regler för huvudkontorsbaserad beskattning

1.Ett huvudkontor som väljer att tillämpa reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning på sitt fasta driftställe eller sina fasta driftställen ska delge inlämningsmyndigheten detta samt namnet på värdmedlemsstaten eller namnen på värdmedlemsstaterna. Delgivandet ska lämnas minst tre månader före utgången av det beskattningsår som föregår det beskattningsår under vilket små och medelstora företag vill börja tillämpa reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning.

2.Inlämningsmyndigheten ska kontrollera om de kvalificeringskrav som anges i artikel 4 är uppfyllda och informera huvudkontoret om resultatet inom två månader från det delgivande som avses i punkt 1.

3.Om kvalificeringskraven är uppfyllda ska inlämningsmyndigheten inom två månader efter det delgivande som avses i punkt 1 informera skattemyndigheterna i värdmedlemsstaterna om att de relevanta fasta driftställenas beskattningsbara resultat ska beräknas i enlighet med reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning från och med påföljande beskattningsår, såsom de tillämpas i den medlemsstat där huvudkontoret är beläget. Skattemyndigheterna i värdmedlemsstaten eller värdmedlemsstaterna ska till inlämningsmyndigheten redovisa den tillämpliga skattesatsen.

De upplysningar som avses i första stycket ska lämnas genom det automatiska utbyte av upplysningar som avses i artikel [8ae] i direktiv 2011/16/EU.

Värdmedlemsstaten får överklaga inlämningsmyndighetens beslut vad gäller uppfyllandet av kvalificeringskraven i enlighet med bestämmelserna i artikel 13. Utan att det påverkar dessa förfaranden får små och medelstora företag börja tillämpa reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning.

Om inlämningsmyndigheten fastställer att kvalificeringskraven inte är uppfyllda ska den delge huvudkontoret inom två månader från det delgivande som avses i punkt 1, och huvudkontoret får överklaga detta i enlighet med nationell lagstiftning.

4.Om en värdmedlemsstat fastställer att små och medelstora företags verksamhet på dess territorium kan betraktas som fasta driftställen ska den underrätta inlämningsmyndigheten. På grundval av dessa uppgifter ska inlämningsmyndigheten informera den behöriga skattemyndigheten i värdmedlemsstaten om huruvida huvudkontoret tillämpar reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning på sina fasta driftställen.

Artikel 7
Period under vilken valmöjligheten att tillämpa reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning ska gälla

1.Det huvudkontor som har valt att tillämpa reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning på sina fasta driftställen i en värdmedlemsstat eller flera värdmedlemsstater ska tillämpa dessa regler under en period på fem beskattningsår.

2.Vid utgången av den period som avses i punkt 1 ska reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning upphöra att gälla för fasta driftställen som är belägna i värdmedlemsstaten, såvida inte huvudkontoret delger inlämningsmyndigheten att den valt att förlänga tillämpningen av reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning i enlighet med förfarandet i artikel 9.

Artikel 8
Upphävande av valmöjligheten att tillämpa reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning

1.Valmöjligheten att tillämpa reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning ska upphävas före utgången av den femårsperiod som avses i artikel 7.1 av något av följande skäl:

a)De små och medelstora företag som avses i artikel 2.1 flyttar sin skatterättsliga hemvist utanför den medlemsstat där företaget har sitt huvudkontor.

b)Under de två senaste beskattningsåren har den gemensamma omsättningen för dess fasta driftställen varit tre gånger så stor som huvudkontorets omsättning.

2.I något av de fall som avses i punkt 1 ska reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning upphöra att gälla från och med det beskattningsår som följer på det år under vilket de orsaker som avses i punkt 1 uppstår.

3.Inlämningsmyndigheten ska informera värdmedlemsstaten om det upphävande som avses i punkt 1 före utgången av det beskattningsår under vilket orsakerna till uppsägningen uppstod.

4.Om de små och medelstora företag som avses i artikel 2.1 flyttar sin skatterättsliga hemvist till en annan medlemsstat kan de välja att tillämpa reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning i den nya medlemsstat där de har skatterättslig hemvist i enlighet med artiklarna 4–7. Detta ska betraktas som ett nytt val.

Artikel 9
Förlängning av valmöjligheten att tillämpa reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning

1.Om huvudkontoret vill förlänga sitt val ska det delge inlämningsmyndigheten om detta minst sex månader före utgången av den period som avses i artikel 7.1 och förteckna namnen på värdmedlemsstaterna. Inlämningsmyndigheten ska kontrollera att de små och medelstora företagen fortsätter att uppfylla de kvalificeringskrav som anges i artikel 4.

2.Inlämningsmyndigheten ska bekräfta möjligheten till förlängning inom en period på två månader från mottagandet av det delgivande som avses i punkt 1 efter det att den har kontrollerat att de kvalificeringskrav som anges i artikel 4 är uppfyllda. Den ska delge huvudkontoret sitt beslut tillsammans med information om att de grunder för undantag som anges i artikel 10 inte är tillämpliga. Inlämningsmyndigheten ska också informera skattemyndigheterna i värdmedlemsstaten om förlängningen inom fyra månader från mottagandet av det delgivande som avses i punkt 1.

Artikel 10
Undantag när det gäller förlängning av valmöjligheten att tillämpa reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning

Huvudkontoret ska inte ha rätt att förlänga valet att tillämpa reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning om någon av följande situationer uppstår under den femårsperiod då reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning började tillämpas:

a)Under två beskattningsår tagna var för sig har den gemensamma omsättningen för dess fasta driftställen varit dubbelt så hög som huvudkontorets omsättning.

b)De små och medelstora företagen bildar ett eller flera dotterbolag inom eller utanför unionen.

c)Det kriterium som anges i artikel 2.1 d har inte uppfyllts under två på varandra följande beskattningsår.

Artikel 11
Inlämning av skattedeklaration för huvudkontorsbaserad beskattning, taxering och samordning mellan myndigheter

1.Huvudkontoret ska inlämna skattedeklarationen för huvudkontorsbaserad beskattning till inlämningsmyndigheten.

2.Skattedeklarationen för huvudkontorsbaserad beskattning ska innehålla följande uppgifter:

a)Små och medelstora företags skattskyldighet med avseende på deras beskattningsbara resultat i den medlemsstat där företaget har sitt huvudkontor.

b)Små och medelstora företags skattskyldighet med avseende på det beskattningsbara resultatet för varje fast driftställe i andra medlemsstater. Skattskyldigheten ska beräknas genom att den nationella skattesatsen i respektive värdmedlemsstat tillämpas på det beskattningsbara resultatet, såsom det beräknats i enlighet med reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning.

3.Om små och medelstora företags fasta driftsställe eller fasta driftsställen inte är skyldiga att upprätta separata finansiella rapporter för helåret enligt värdmedlemsstatens lagstiftning ska den huvudkontorsbaserade skattedeklarationen innehålla följande information:

a)Tillgångar och skulder som hänförs till det fasta driftstället eller de fasta driftställena.

b)Vinster som kan hänföras till det fasta driftstället eller de fasta driftställena i andra medlemsstater. 

4.Inlämningsmyndigheten ska delge följande:

a)En taxering av huvudkontoret.

b)Ett förslag till taxering av varje fast driftställe.

5.Inlämningsmyndigheten ska till värdmedlemsstatens skattemyndighet lämna följande handlingar och uppgifter, i enlighet med reglerna i artikel 14:

a)Skattedeklarationen för huvudkontorsbaserad beskattning, åtföljd av kopior av finansiella rapporter för helåret och andra relevanta handlingar, i enlighet med lagstadgade krav och uppställda i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat där huvudkontoret är beläget.

b)Ett förslag till taxering av det relevanta fasta driftstället.

c)Vid behov, all annan information som gör det möjligt att fastställa ytterligare nationella eller regionala icke vinstbaserade eller vinstbaserade skatter eller tilläggsskatter eller andra inbördes relaterade former av personlig inkomstskatt, i enlighet med värdmedlemsstatens skatteregler.

De upplysningar som avses i denna punkt ska lämnas genom det automatiska utbyte av upplysningar som avses i artikel [8ae] i direktiv 2011/16/EU.

6.Skattemyndigheten i värdmedlemsstaten ska godta eller avvisa det förslag till taxering som avses i punkt 5 b inom två månader från mottagandet och delge detta till inlämningsmyndigheten.

7.Om skattemyndigheten i värdmedlemsstaten godtar förslaget till taxering eller inte invänder inom den tidsfrist som avses i punkt 6, blir förslaget till taxering slutgiltigt och kan överklagas av huvudkontoret till inlämningsmyndigheten och i enlighet med de nationella reglerna i den medlemsstat där huvudkontoret är beläget.

8.    Om skattemyndigheten i värdmedlemsstaten avvisar förslaget till taxering ska den revidera taxeringen i samband med fördelningen av vinst till det fasta driftstället i enlighet med bestämmelserna i det tillämpliga bilaterala avtalet för undvikande av dubbelbeskattning mellan värdmedlemsstaten och den medlemsstat där huvudkontoret är beläget. Efter det att fördelningen av vinst till det fasta driftstället har reviderats och delgivits inlämningsmyndigheten i enlighet med artikel 8ae i direktiv 2011/16/EU, ska inlämningsmyndigheten beräkna det beskattningsbara resultatet på nytt i enlighet med skattereglerna i den medlemsstat där huvudkontoret är beläget, och denna medlemsstat ska utfärda en reviderad taxering. Skattebetalaren ska ha rätt att överklaga den reviderade taxeringen till domstol i den medlemsstat där huvudkontoret är beläget. Tvister om storleken på den vinst som kan hänföras till det fasta driftstället ska lösas i enlighet med det tillämpliga bilaterala avtalet för undvikande av dubbelbeskattning eller bestämmelserna i rådets direktiv (EU) 2017/1852 av den 10 oktober 2017 17 .

8.9.Om vissa kostnader för det fasta driftställets anställda enligt värdmedlemsstatens skatteregler är avdragsgilla i den mån respektive belopp beskattas på den anställdes nivå eller är föremål för socialförsäkringsavgifter, och det inte finns någon liknande skattebehandling i den medlemsstat där huvudkontoret är beläget och som tillåter ett sådant avdrag, ska huvudkontoret och värdmedlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att förhindra eventuella missmatchningar.

Artikel 12
Uppbörd av skatt som ska betalas av det fasta driftstället eller de fasta driftställena i värdmedlemsstaten eller värdmedlemsstaterna

1.Huvudkontoret ska, genom inlämningsmyndigheten, reglera skattskyldigheten avseende både sitt eget beskattningsbara resultat och det beskattningsbara resultatet för det fasta driftstället eller de fasta driftställena i värdmedlemsstaten eller värdmedlemsstaterna.

2.Inlämningsmyndigheten ska uppbära den skatt som motsvarar skattskyldigheten för huvudkontorets alla fasta driftställen i unionen, tillämpa skattesatsen i respektive värdmedlemsstat och överföra det relevanta beloppet till den behöriga myndigheten i respektive värdmedlemsstat.

3.Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa de praktiska arrangemang som är nödvändiga för att säkerställa uppbörd och överföring av den skatt som motsvarar det fasta driftställets eller de fasta driftställenas skattskyldighet från den medlemsstat där huvudkontoret är beläget till värdmedlemsstaten. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.

Artikel 13
Revisioner, rättsmedel och tvistlösning

1.Om inte annat anges ska reglerna i detta direktiv inte påverka medlemsstaternas nationella regler för lokala skatterevisioner, rättsmedel och förfaranden, eller de tvistlösningsmekanismer som finns tillgängliga på unionsnivå eller som föreskrivs i tillämpliga bilaterala skatteavtal för att undvika dubbelbeskattning.

2.Skattemyndigheten i värdmedlemsstaten får begära att en revision genomförs tillsammans med inlämningsmyndigheten avseende beräkningen av det beskattningsbara resultatet för det fasta driftstället i enlighet med reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning, fördelningen av vinst till det fasta driftstället och/eller den tillämpliga skattesatsen. Gemensamma revisioner ska utföras i enlighet med rådets direktiv 2011/16/EU 18 . Utan hinder av bestämmelserna i ovannämnda direktiv ska den anmodade behöriga myndigheten godta en sådan begäran från myndigheterna i värdmedlemsstaten.

Artikel 14
Ändringar av direktiv 2011/16/EU 

1.Direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 19 ska ändras på följande sätt: 

1)I artikel 3 ska punkt 9 ändras på följande sätt:

a)Led a ska ersättas med följande: ”a) vid tillämpning av artiklarna 8.1 och 8a–8ae, systematiskt lämnande av på förhand bestämda upplysningar till en annan medlemsstat, utan föregående begäran, med i förväg fastställda regelbundna intervaller. Med tillgängliga upplysningar enligt artikel 8.1 avses sådana upplysningar i skattemyndigheternas akter i den medlemsstat som lämnar upplysningarna, vilka kan inhämtas i enlighet med förfarandena för insamling och behandling av upplysningar i den medlemsstaten.” 

b)Led c ska ersättas med följande: ”c) vid tillämpning av andra bestämmelser i detta direktiv än artiklarna 8.1, 8.3a, 8a–8ae, systematiskt lämnande av på förhand bestämda upplysningar i enlighet med leden a och b i denna punkt.” 

2)Följande artikel ska läggas till som artikel 8ae:

”Artikel 8ae 

Tillämpningsområde och villkor för obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar om val enligt alternativet att tillämpa regler för huvudkontorsbaserad beskattning, skattedeklarationer för huvudkontorsbaserad beskattning och förslag till taxering. 

1.1.Om ett huvudkontor enligt definitionen i artikel 3.2 i direktivet om fastställande av regler för huvudkontorsbaserad beskattning för mikroföretag samt små och medelstora företag 20 som väljer att tillämpa reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning på sitt fasta driftställe eller sina fasta driftställen i enlighet med artikel 6 i det direktivet, uppfyller kvalificeringskraven för att tillämpa sådana regler, ska den behöriga myndigheten i den medlemsstat där huvudkontoret är beläget genom automatiskt utbyte av upplysningar informera den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det fasta driftstället är beläget att det beskattningsbara resultatet för det relevanta fasta driftstället ska beräknas i enlighet med reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning. Denna information ska lämnas inom två månader från huvudkontorets delgivande om att det valt att tillämpa reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning.

1.2.Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det fasta driftstället är beläget ska, inom tre månader från delgivandet, informera den behöriga myndigheten i den medlemsstat där huvudkontoret är beläget den skattesats som är tillämplig för att fastställa skattskyldigheten för det fasta driftställe som är beläget eller de fasta driftställen som är belägna på dess territorium, att den behöriga myndigheten i den medlemsstat där huvudkontoret är beläget delgivit beslutet om tillämpningen av reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning.

1.3.Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där huvudkontoret är beläget ska genom automatiskt utbyte av upplysningar vidarebefordra de upplysningar som anges i punkt 2 i denna artikel till den behöriga myndighet eller de behöriga myndigheterna i den medlemsstat eller de medlemsstater där det fasta driftstället är beläget eller de fasta driftställena är belägna i enlighet med de praktiska arrangemang som antagits i enlighet med artikel 21.

1.4.De upplysningar som den behöriga myndigheten i en medlemsstat ska lämna enligt punkt 1 ska innehålla följande:

i)Skattedeklaration för huvudkontorsbaserad beskattning.

ii) Kopior av finansiella rapporter för helåret och andra relevanta handlingar, i enlighet med vad som krävs och utarbetats i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat där huvudkontoret är beläget. 

iii)Ett förslag till taxering av det relevanta fasta driftstället.

iv)Vid behov, alla andra upplysningar som gör det möjligt att fastställa ytterligare nationella eller regionala icke vinstbaserade eller vinstbaserade skatter eller tilläggsskatter eller andra inbördes relaterade former av personlig inkomstskatt, i enlighet med värdmedlemsstatens skatteregler. 

1.5.Utbytet av upplysningar ska äga rum omedelbart efter utfärdandet av förslaget till taxering och senast en månad efter utfärdandet.

1.6.Om skattemyndigheten i den medlemsstaten där det fasta driftstället är beläget eller de fasta driftställena är belägna reviderar förslaget till taxering i samband med fördelningen av vinst till det fasta driftstället i enlighet med bestämmelserna i det tillämpliga bilaterala avtalet för undvikande av dubbelbeskattning mellan värdmedlemsstaten och den medlemsstat där huvudkontoret är beläget, ska den behöriga myndigheten i den medlemsstat där huvudkontoret är beläget, efter att ha avslagit det förslag till taxering som utfärdats av den medlemsstat där huvudkontoret är beläget, inom en månad från det att det utfärdades, delge den behöriga myndigheten i den medlemsstat där huvudkontoret är beläget om det reviderade förslaget till taxering i syfte att på nytt beräkna det beskattningsbara resultatet för det fasta driftstället, utfärda en reviderad taxering och uppbära skatten.

1.7.Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa de praktiska arrangemang som är nödvändiga för att fastställa formen, innehållet och språkkraven i det delgivande som avses i denna artikel 8. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 26.2.

].

2.I artikel 20 ska punkt 4 ersättas med följande:

4. Det automatiska utbytet av upplysningar enligt artiklarna 8, 8ac och 8ae ska ske med användning av ett standardiserat datorformat som syftar till att underlätta sådant automatiskt utbyte, som antagits av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 26.2.”

KAPITEL III
SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 15
Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011 21 .

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 16
Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 2.2 ges till kommissionen tills vidare från och med [den dag då detta direktiv träder i kraft].

3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 2.2 får när som helst återkallas av rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med sakkunniga som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den underrätta rådet om detta.

6.En delegerad akt som antas enligt artikel 2.2 ska träda i kraft endast om rådet inte har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs rådet, eller om rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att det inte kommer att invända. Denna period ska på rådets initiativ förlängas med två månader.

Artikel 17
Europaparlamentet ska informeras

Kommissionen ska informera Europaparlamentet om antagandet av delegerade akter, eventuella invändningar som formulerats mot dem och om rådets återkallelse av delegeringen av befogenheter.

Artikel 18
Dataskydd

1.Medlemsstaterna får behandla personuppgifter enligt detta direktiv endast i syfte att kontrollera kvalificeringskraven eller fastställa den skattskyldighet som avses i artiklarna 4, 9 och 11 i detta direktiv. Vid behandling av personuppgifter, i syfte att kontrollera kvalificeringskraven eller fastställa skattskyldigheten i enlighet med detta direktiv, ska medlemsstaternas behöriga myndigheter betraktas som personuppgiftsansvariga i den mening som avses i artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679 inom ramen för sin respektive verksamhet i enlighet med detta direktiv.

2.Upplysningar, inbegripet personuppgifter, som behandlas i enlighet med detta direktiv ska lagras endast så länge som det är nödvändigt för att uppnå syftet med detta direktiv, i synnerhet vad gäller att kontrollera kvalificeringskraven och fastställa skattebetalarnas skattskyldighet, i enlighet med varje personuppgiftsansvarigs nationella regler om preskription, men under inga omständigheter längre än tio år.

Artikel 19
Kommissionens översyn av tillämpningen av detta direktiv

1.Fem år efter det att detta direktiv börjar tillämpas ska kommissionen undersöka och utvärdera dess funktion och rapportera om detta till Europaparlamentet och rådet. Rapporten ska vid behov åtföljas av ett förslag om ändring av detta direktiv.

2.Medlemsstaterna ska till kommissionen lämna relevanta upplysningar för utvärderingen av direktivet, i enlighet med punkt 3, inbegripet sammanlagda uppgifter om antalet kvalificerade små och medelstora företag jämfört med antalet små och medelstora företag som valt att delta i förenklingen, deras omsättning och kostnaderna för att följa skattereglerna i förhållande till omsättningen, uppgifter om antalet små och medelstora företag som expanderade över gränserna genom att upprätta ett fast driftställe och antalet små och medelstora företag som uteslutits på grund av att de skapat ett dotterbolag, eller kostnaderna för att följa skattereglerna för små och medelstora företag som tillämpar valmöjligheten.

3.Kommissionen ska genom genomförandeakter specificera vilka upplysningar som medlemsstaterna ska lämna för utvärderingen, enligt vad som anges i punkt 2, samt i vilket format och på vilka villkor dessa upplysningar ska lämnas.

4.Upplysningar som har lämnats till kommissionen i enlighet med punkt 2 ska behandlas konfidentiellt av kommissionen i enlighet med de bestämmelser som gäller för unionsinstitutionerna och artikel 18 i detta direktiv.

5.Upplysningar som har lämnats till kommissionen av en medlemsstat enligt artikel 2, samt alla rapporter eller dokument som har utarbetats av kommissionen med användning av sådana upplysningar, får lämnas till övriga medlemsstater. Sådana lämnade upplysningar ska omfattas av den sekretess och åtnjuta samma skydd som liknande upplysningar ges enligt nationell lagstiftning i den mottagande medlemsstaten eller de mottagande medlemsstaterna.

Artikel 20
Införlivande

1.Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2025 anta och offentliggöra de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

De ska tillämpa dessa åtgärder från och med den 1 januari 2026.

När en medlemsstat antar dessa åtgärder ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Varje medlemsstat ska själv utfärda närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras.

2.När detta direktiv har trätt i kraft ska medlemsstaterna underrätta kommissionen, i så god tid att den hinner lämna synpunkter om alla förslag till lagar och andra författningar som de avser att anta inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 21
Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 22
Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden 

1.3.Förslaget eller initiativet avser

X en ny åtgärd 

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 22  

 en förlängning av en befintlig åtgärd 

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.3.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.4.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

 begränsad varaktighet 

–    verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

–    budgetkonsekvenser från och med YYYY till och med YYYY för åtagandebemyndiganden och från och med YYYY till och med YYYY för betalningsbemyndiganden.

X obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 23

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

–    av genomförandeorgan

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– EIB och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNINGSÅTGÄRDER

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

·Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

–    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga V till de interna bestämmelserna), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

–    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

–    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

–    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

Förslaget/initiativet:

–    kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

–    kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

–    kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

3.2.5.Bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet:

–    innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

–    innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

(a)    Påverkan på egna medel

(b)    Påverkan på andra inkomster

(c)ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter    

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

(1)    Europeiska kommissionen. (2022). Små och medelstora företags kostnader för att följa skattereglerna. En uppdatering och ett komplement: slutrapport  https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/70a486a9-b61d-11ec-b6f4-01aa75ed71a1  

(2)    KOM(2005) 702 slutlig. Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet samt Ekonomiska och sociala kommittén - Undanröjande av bolagsskatterelaterade hinder för små och medelstora företag på den inre marknaden - Utkast till ett tänkbart pilotprojekt med hemlandsbeskattning […] {SEC(2005)1785}.

(3)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU, COM/2020/103 final.

(4)    Direktivet om sena betalningar kommer att ersättas av en förordning för att ge små och medelstora företag en europeisk standard för ansvarsfullt företagande på den inre marknaden.

(5)    Direktivet om sena betalningar kommer att ersättas av en förordning för att ge små och medelstora företag en europeisk standard för ansvarsfullt företagande på den inre marknaden.

(6)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1).

(7)    Europeiska kommissionen. (2022). Små och medelstora företags kostnader för att följa skattereglerna. En uppdatering och ett komplement: slutrapport  https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/70a486a9-b61d-11ec-b6f4-01aa75ed71a1  

(8)

   Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG.

(9)    EUT C , , s. .

(10)    EUT C , , s. .

(11)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG

(12)    Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).

(13)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(14)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1).

(15)    EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(16)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG

(17)

   Rådets direktiv (EU) 2017/1852 av den 10 oktober 2017 om skattetvistlösningsmekanismer i Europeiska unionen, (EUT L 265, 14.10.2017, s. 1).

(18)    Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).

(19)    Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).

(20)    Direktiv... [EUT: För in nummer, datum, titel och EUT-hänvisning för det direktivet].

(21)

   Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(22)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(23)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx  

(24)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (EGT L 136, 31.5.1999, s. 1).

(25)    Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(26)    Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(27)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(28)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(29)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”N” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för påföljande år.

(30)    Enligt den officiella kontoplanen.

(31)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(32)    Resultat som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som finansierats, antal km vägar som byggts osv.).

(33)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(34)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(35)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(36)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(37)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”N” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för påföljande år.

(38)    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Strasbourg den 12.9.2023

COM(2023) 528 final

BILAGOR

till

Rådets direktiv

om inrättande av ett huvudkontorsbaserat skattesystem för mikroföretag samt små och medelstora företag och om ändring av direktiv 2011/16/EU

{SEC(2023) 308 final} - {SWD(2023) 301 final} - {SWD(2023) 302 final} - {SWD(2023) 303 final}

BILAGA I:
Förteckning över juridiska personer som avses i artikel 2.1 a och som är föremål för direkt skatt på vinst eller någon annan skatt med liknande egenskaper

a)Bolag som bildats enligt rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (SE) och rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande samt kooperativa föreningar som bildats enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) och rådets direktiv 2003/72/EG av den 22 juli 2003 om komplettering av stadgan för europeiska kooperativa föreningar med avseende på arbetstagarinflytande.

b)Bolag i belgisk lagstifting som kallas ”société anonyme”/”naamloze vennootschap”, ”société en commandite par actions”/”commanditaire vennootschap op aandelen”, ”société privée à responsabilité limitée”/”besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid”, ”société coopérative à responsabilité limitée”/”coöperatieve vennootschap met beperkte aansprakelijkheid” eller ”société coopérative à responsabilité illimitée”/”coöperatieve vennootschap met onbeperkte aansprakelijkheid”, ”société en nom collectif”/”vennootschap onder firma”, ”société en commandite simple”/”gewone commanditaire vennootschap”, offentliga bolag som antagit någon av de ovannämnda juridiska formerna samt andra bolag som bildats i enlighet med belgisk lagstiftning och som omfattas av belgisk bolagsskatt.

c)Följande typer av bolag enligt bulgarisk lagstifting: ”събирателно дружество”, ”командитно дружество”, ”дружество с ограничена отговорност”, ”акционерно дружество”, ”командитно дружество с акции”, ”неперсонифицирано дружество”, ”кооперации”, ”кооперативни съюзи”, ”държавни предприятия”, som bildats i enlighet med bulgarisk lagstiftning med affärsdrivande verksamhet.

d)Följande typer av bolag enligt tjeckisk lagstifting: ”akciová společnost”, ”společnost s ručením omezeným”.

e)Bolag i dansk lagstifting som kallas ”aktieselskab” eller ”anpartsselskab”. Andra enligt bolagsskattelagen skattepliktiga bolag, i den utsträckning deras beskattningsbara inkomst beräknas och beskattas enligt de allmänna skatterättsliga bestämmelserna för ”aktieselskaber”.

f)Bolag i tysk lagstifting som kallas ”Aktiengesellschaft”, ”Kommanditgesellschaft auf Aktien”, ”Gesellschaft mit beschränkter Haftung”, ”Versicherungsverein auf Gegenseitigkeit”, ”Erwerbs- und Wirtschaftsgenossenschaft” eller ”Betrieb gewerblicher Art von juristischen Personen des öffentlichen Rechts”, samt andra bolag som bildats i enlighet med tysk lagstiftning och som omfattas av tysk bolagsskatt.

g)Följande typer av bolag enligt estnisk lagstifting: ”täisühing”, ”usaldusühing”, ”osaühing”, ”aktsiaselts”, ”tulundusühistu”.

h)Bolag som bildats enligt irländsk lagstifting eller som i irländsk lagstifting betraktas som bolag, organ som registrerats enligt Industrial and Provident Societies Act, ”building societies” som bildats enligt Building Societies Acts samt ”trustee savings banks” i den mening som avses i Trustee Savings Banks Act från 1989.

i)Bolag i grekisk lagstifting som kallas ”ανώνυμη εταιρεία” eller ”εταιρεία περιωρισμένης ευθύνης (Ε.Π.Ε.)” samt andra bolag som bildats i enlighet med grekisk lagstifting och som omfattas av grekisk bolagsskatt.

j)Följande typer av bolag enligt spansk lagstifting: ”sociedad anónima”, ”sociedad comanditaria por acciones”, ”sociedad de responsabilidad limitada” samt de offentligrättsliga organ som bedriver verksamhet enligt civilrättsliga regler. Andra associationsformer som bildats i enlighet med spansk lagstifting och som omfattas av spansk bolagsskatt (Impuesto sobre Sociedades).

k)Bolag i fransk lagstifting som kallas ”société anonyme”, ”société en commandite par actions”, ”société à responsabilité limitée”, ”société par actions simplifiée”, ”société d'assurance mutuelle”, ”caisse d'épargne et de prévoyance”, ”société civile”, som automatiskt omfattas av bolagsskatt, ”coopérative” eller ”union de coopératives”, industriella och affärsdrivande offentliga organ och bolag samt andra bolag som bildats i enlighet med fransk lagstifting och som omfattas av fransk bolagsskatt.

l)Bolag i italiensk lagstifting som kallas ”società per azioni”, ”società in accomandita per azioni”, ”società a responsabilità limitata”, ”società cooperativa” eller ”società di mutua assicurazione” samt privata och offentliga organ vars verksamhet helt eller huvudsakligen är av affärsdrivande karaktär.

m)I cypriotisk lagstifting: ”εταιρείες” enligt definitionen i inkomstskattelagstiftningen.

n)Bolag i lettisk lagstifting som kallas: ”akciju sabiedrība”, ”sabiedrība ar ierobežotu atbildību”.

o)Bolag som bildats enligt litauisk lagstifting.

p)Bolag i luxemburgsk lagstifting som kallas ”société anonyme”, ”société en commandite par actions”, ”société à responsabilité limitée”, ”société coopérative”, ”société coopérative organisée comme une société anonyme”, ”association d'assurances mutuelles”, ”association d'épargne-pension” eller ”entreprise de nature commerciale, industrielle ou minière de l’Etat, des communes, des syndicats de communes, des établissements publics et des autres personnes morales de droit public” samt andra bolag som bildats i enlighet med luxemburgsk lagstifting och som omfattas av luxemburgsk bolagsskatt.

q)Följande typer av bolag enligt ungersk lagstifting: ”közkereseti társaság”, ”betéti társaság”, ”közös vállalat”, ”korlátolt felelősségű társaság”, ”részvénytársaság”, ”egyesülés”, ”szövetkezet”.

r)Följande typer av bolag enligt maltesisk lagstifting: ”Kumpaniji ta’ Responsabilita’ Limitata”, ”Soċjetajiet en commandite li l-kapital tagħhom maqsum f'azzjonijiet”.

s)Bolag i nederländsk lagstifting som kallas ”naamloze vennootschap”, ”besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid”, ”open commanditaire vennootschap”, ”coöperatie”, ”onderlinge waarborgmaatschappij”, ”fonds voor gemene rekening”, ”vereniging op coöperatieve grondslag” eller ”vereniging welke op onderlinge grondslag als verzekeraar of kredietinstelling optreedt” samt andra bolag som bildats i enlighet med nederländsk lagstifting och som omfattas av nederländsk bolagsskatt.

t)Bolag i österrikisk lagstifting som kallas ”Aktiengesellschaft”, ”Gesellschaft mit beschränkter Haftung”, ”Versicherungsverein auf Gegenseitigkeit”, ”Erwerbs- und Wirtschaftsgenossenschaft”, ”Betrieb gewerblicher Art von Körperschaften des öffentlichen Rechts” eller ”Sparkasse” samt andra bolag som bildats i enlighet med österrikisk lagstifting och som omfattas av österrikisk bolagsskatt.

u)Följande typer av bolag enligt polsk lagstifting: ”spółka akcyjna”, ”spółka z ograniczoną odpowiedzialnością”, ”spółka komandytowo-akcyjna”.

v)Enligt portugisisk lagstifting bildade handelsrättsliga bolag, civilrättsliga bolag i affärsdrivande form, kooperativ och offentliga företag.

w)Följande typer av bolag enligt rumänsk lagstifting: ”societăți pe acțiuni”, ”societăți în comandită pe acțiuni”, ”societăți cu răspundere limitată”, ”societăți în nume colectiv”, ”societăți în comandită simplă”.

x)Följande typer av bolag enligt slovensk lagstifting: ”delniška družba”, ”komanditna družba”, ”družba z omejeno odgovornostjo”.

y)Följande typer av bolag enligt slovakisk lagstifting: ”akciová spoločnosť”, ”spoločnosť s ručením obmedzeným”, ”komanditná spoločnosť”.

z)Bolag i finsk lagstifting som kallas ”osakeyhtiö”/”aktiebolag”, ”osuuskunta”/”andelslag”, ”säästöpankki”/”sparbank” eller ”vakuutusyhtiö”/”försäkringsbolag”.

aa)Bolag i svensk lagstifting som kallas ”aktiebolag”, ”försäkringsaktiebolag”, ”ekonomiska föreningar”, ”sparbanker” eller ”ömsesidiga försäkringsbolag”, ”försäkringsföreningar”.

bb)Följande typer av bolag enligt kroatisk rättsordning: ”dioničko društvo” eller ”društvo s ograničenom odgovornošću” samt andra bolag som bildats i enlighet med kroatisk lagstiftning och som omfattas av kroatisk vinstskatt.

BILAGA II:
Förteckning över juridiska personer som avses i artikel 2.1 a och som är föremål för skatt på vinst på ägarnivå eller någon annan skatt med liknande egenskaper

a)Belgien: la société en nom collectif/de vennootschap onder firma, la société en commandite simple/de gewone commanditaire vennootschap, la société coopérative à responsabilité illimitée/de coöperatieve vennootschap met onbeperkte aansprakelijkheid

b)Bulgarien: събирателно дружество, командитно дружество.

c) Tjeckien: veřejná obchodní společnost, komanditní společnost,

d) Danmark: interessentskaber, kommanditselskaber.

e)Tyskland: die offene Handelsgesellschaft, die Kommanditgesellschaft.

f)Estland: täisühing, usaldusühing.

g)Irland: partnerships, limited partnerships, unlimited companies.

h) Grekland: η ομόρρυθμος εταιρία, η ετερόρρυθμος εταιρία.

i)Spanien: sociedad colectiva, sociedad en comandita simple.

j)Frankrike: la société en nom collectif, la société en commandite simple.

k)Kroatien: javno trgovačko društvo, komanditno društvo, gospodarsko interesno udruženje.

l)Italien: la società in nome collettivo, la società in accomandita semplice.

m) Cypern: Ομόρρυθμες και ετερόρρυθμες εταιρείες (συνεταιρισμοί).

n)Lettland: pilnsabiedrība, komandītsabiedrība.

o)Litauen: tikrosios ūkinės bendrijos, komanditinės ūkinės bendrijos.

p)Luxemburg: la société en nom collectif, la société en commandite simple.

q)Ungern: közkereseti társaság, betéti társaság, közös vállalat, egyesülés, egyéni cég.

r)Malta: soċjeta f'isem kollettiv jew soċjeta in akkomandita, bil-kapital li mhux maqsum f'azzjonijiet meta s-soċji kollha li għandhom responsabbilita' llimitata huma soċjetajiet in akkomandita bil-kapital maqsum f'azzjonijiet — ”partnership en nom collectif” eller ”partnership en commandite with capital that is not divided into shares”, när alla parter med obegränsat ansvar är ett ”partnership en commandite with the capital divided into shares”.

s) Nederländerna: de vennootschap onder firma, de commanditaire vennootschap.

t)Österrike: die offene Gesellschaft, die Kommanditgesellschaft.

u)Polen: spółka jawna, spółka komandytowa.

v)Portugal: sociedade em nome colectivo, sociedade em comandita simples.

w)Rumänien: societate în nume colectiv, societate în comandită simplă.

x)Slovenien: družba z neomejeno odgovornostjo, komanditna družba.

y)Slovakien: verejná obchodná spoločnosť, komanditná spoločnosť.

z)Finland: avoin yhtiö/ öppet bolag, kommandiittiyhtiö/kommanditbolag.

aa)Sverige: handelsbolag, kommanditbolag.

BILAGA III:
Förteckning över vinstskatter som tas ut direkt eller på ägarnivå, eller varje annan skatt med liknande egenskaper som avses i artikel 2.1 c:

a)impôt des sociétés/vennootschapsbelasting i Belgien,

b)корпоративен данък i Bulgarien,

c)daň z příjmů právnických osob i Tjeckien,

d)selskabsskat i Danmark,

e)Körperschaftssteuer i Tyskland,

f)tulumaks i Estland,

g)corporation tax i Irland,

h)φόρος εισοδήματος νομικών προσώπων κερδοσκοπικού χαρακτήρα i Grekland,

i)impuesto sobre sociedades i Spanien,

j)impôt sur les sociétés i Frankrike,

k)porez na dobit i Kroatien,

l)imposta sul reddito delle società i Italien,

m)φόρος εισοδήματος i Cypern,

n)uzņēmumu ienākuma nodoklis i Lettland,

o)pelno mokestis i Litauen,

p)impôt sur le revenu des collectivités i Luxemburg,

q)társasági adó, osztalékadó i Ungern,

r)taxxa fuq l-income i Malta,

s)vennootschapsbelasting i Nederländerna,

t)Körperschaftssteuer i Österrike,

u)podatek dochodowy od osób prawnych i Polen,

v)imposto sobre o rendimento das pessoas colectivas i Portugal,

w)impozit pe profit i Rumänien,

x)davek od dobička pravnih oseb i Slovenien,

y)daň z príjmov právnických osôb i Slovakien,

z)yhteisöjen tulovero/inkomstskatten för samfund i Finland,

aa)statlig inkomstskatt i Sverige.

BILAGA IV:
När det gäller de juridiska personer som avses i artikel 2.1 a,
vinstskatt på ägarnivå:

Personlig inkomstskatt på ägarnivå för de enheter som förtecknas i bilaga II, eller någon annan skatt med liknande egenskaper som omfattar affärsinkomster.