EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 3.5.2023

COM(2023) 237 final

2023/0140(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av en akt till stöd för ammunitionstillverkning

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

·Den första pelaren utgörs av åtgärder som stöder den industriella förstärkningen genom hela leveranskedjorna för framställning av relevanta försvarsprodukter i EU och grundar sig på artikel 173.3 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

Unionens försvarsindustri som producerar relevanta försvarsprodukter står i nuläget inför en plötslig ökad efterfrågan och behöver snabbt anpassa sig till den nya marknadssituationen. Unionens finansiella stöd inom ramen för denna pelare syftar till att förstärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens konkurrenskraft och resiliens på området för relevanta försvarsprodukter, så att dess anpassning till strukturförändringar kan påskyndas i enlighet med artikel 173.1 första strecksatsen i EUF-fördraget. Därmed hjälper pelaren unionens försvarsindustri att öka sin produktionsvolym, korta leveransledtiderna och undanröja eventuella flaskhalsar och/eller faktorer som kan försena eller hindra försörjning och produktion av relevanta försvarsprodukter.

·I enlighet med artikel 173.3 i EUF-fördraget får pelaren inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning och andra författningar. Den andra pelaren vilar på artikel 114 i EUF-fördraget och består av harmoniseringsåtgärder för att identifiera, kartlägga och kontinuerligt övervaka tillgången till relevanta försvarsprodukter, komponenter till dessa och motsvarande insatsvaror (råvaror), samt åtgärder för att säkerställa snabb tillgång utan avbrott till de relevanta försvarsprodukterna i unionen.

Att garantera säkerheten på unionens territorium är en målsättning som är motiverad av tvingande hänsyn till allmänintresset, och säkerheten är också beroende av tillräcklig tillgång till en tillräcklig mängd försvarsprodukter och försvarstjänster. Den nuvarande geopolitiska situationen har lett till avsevärt ökad efterfrågan på relevanta försvarsprodukter i unionen. Situationen påverkar den inre marknaden för dessa produkter och komponenter till dessa och hotar deras försörjningstrygghet. Medlemsstaterna har vidtagit eller kommer sannolikt att vidta åtgärder för att bevara sina lager av dessa produkter och komponenter till dessa som ett led i det nationella försvaret. Men skillnader mellan medlemsstaternas lagstiftning, särskilt vad gäller certifiering av försvarsprodukter, överföring av produkter och komponenter till dessa mellan medlemsstater inom unionen och skillnader i genomförandet av unionsrätten, har blivit flaskhalsar för de europeiska leveranskedjorna för relevanta försvarsprodukter och hinder för driftskompabiliteten. Det är därför nödvändigt att anta harmoniseringslagstiftning på grundval av artikel 114 i EUF-fördraget för att säkerställa en väl fungerande inre marknad genom att undvika brister på relevanta försvarsprodukter i unionen. Åtgärderna bör bestå i att kartlägga ”leveranskritiska försvarsprodukter”, kartläggning av därmed sammanhängande industriell kapacitet, prioritetsklassade order, påskyndade förfaranden för tillståndsgivning eller förenklade upphandlingsförfaranden. Tillsammans bör åtgärderna leda till ett ökat utbud av relevanta försvarsprodukter och komponenter till dessa i alla medlemsstater som behövs för en väl fungerande inre marknad, och bör också samverka för att säkerställa säkerställa tillräcklig och snabb tillgång till och försörjning av relevanta försvarsprodukter i unionen.

Andra artiklar i EUF-fördraget eller enskilda artiklar på egen hand kan inte motivera båda de ovan nämnda målen. Förslagets delar ingår i en enda rättsakt, eftersom alla åtgärder utgör en sammanhängande strategi för att på olika sätt hantera behovet av att stärka unionens försvarsekosystem.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

·När det gäller den första pelaren syftar de föreslagna åtgärderna till att påskynda investeringar i produktionskapaciteten för relevanta försvarsprodukter i unionen och stärka resiliensen hos den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, genom gränsöverskridande industripartnerskap och samarbete mellan berörda företag i gemensamma näringslivsinsatser, för att undvika ökad fragmentering i leveranskedjorna. Finansiella stöd och incitament kan bara utformas och genomföras på ett lämpligt sätt på unionsnivå, med tanke på behovet av att anpassa den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen till strukturförändringar. Det är viktigt att framhålla att tillverkarna av relevanta försvarsprodukter finns i hela unionen och består av ett stort antal små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag.

·När det gäller den andra pelaren kommer åtgärderna att tjäna den inre marknaden, stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens resiliens och säkerställa försörjningstryggheten. Åtgärderna som syftar till att identifiera, kartlägga och fortlöpande övervaka tillgången i unionen till relevanta försvarsprodukter, komponenter till dessa och motsvarande insatsvaror kommer att säkerställa att nödvändig underrättelseuppgifter samlas in på unionsnivå för att göra det möjligt för kommissionen och medlemsstaterna att förutse brister som påverkar försörjningstryggheten för försvarsprodukterna. Åtgärderna, som syftar till att fastställa krav för att säkerställa att relevanta försvarsprodukter tillhandahålls snabbt och utan avbrott, gör det möjligt för medlemsstaterna och kommissionen att avhjälpa brister och flaskhalsar i leveranskedjorna på ett mer effektivt sätt än genom ett lapptäcke av nationella åtgärder.

•Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

•Samråd med berörda parter

•Konsekvensbedömning

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

2023/0140 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av en akt till stöd för ammunitionstillverkning

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 114 och 173.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 2 , och

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Rysslands anfallskrig mot Ukraina har satt den europeiska försvarsindustri- och försvarsmaterielsmarknaden på prov och avslöjat ett antal brister. De undergräver deras förmåga att på ett erforderligt och säkert sätt i rätt tid tillgodose medlemsstaternas akuta behov av försvarsprodukter och försvarssystem såsom ammunition och robotar, med tanke på den höga graden av förbrukning av dessa produkter eller system under en högintensiv konflikt.

(2)Sedan den 24 februari 2022 har unionen och medlemsstaterna stadigt intensifierat sina insatser för att hjälpa till med att tillgodose Ukrainas akuta försvarsbehov. I detta sammanhang beslutade dessutom stats- och regeringscheferna, konfronterade med en ökande instabilitet, strategisk konkurrens och säkerhetshot, vid sitt möte i Versailles den 11 mars 2022 att ta ett större ansvar för unionens egen säkerhet och vidta ytterligare beslutsamma åtgärder för att bygga upp den europeiska suveräniteten. De åtog sig att stärka den europeiska försvarsförmågan, enades om att öka försvarsutgifterna, intensifiera samarbetet genom gemensamma projekt och gemensam upphandling av försvarskapacitet, avhjälpa brister, främja innovation och stärka och utveckla unionens försvarsindustri. Den 21 mars 2022 godkände rådet den strategiska kompassen för att stärka unionens säkerhet och försvar under det kommande årtiondet, och den godkändes därefter av Europeiska rådet den 24 mars 2022. Den strategiska kompassen betonar behovet av att öka försvarsutgifterna och investera mer i kapacitet, både på unionsnivå och nationell nivå.

(3)Den 18 maj 2022 lade kommissionen och den höga representanten fram ett gemensamt meddelande om analysen av investeringsgapet på försvarsområdet och vidare åtgärder, där man betonade att det inom unionen finns ekonomiska och industriella brister och kapacitetsbrister på försvarsområdet. I juli 2022 lade kommissionen fram instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling (Edirpa), som syftar till att stödja samarbete mellan medlemsstaterna i upphandlingsfasen för att avhjälpa de mest akuta och kritiska bristerna, särskilt de som uppstått till följd av Rysslands nuvarande aggression, på ett samarbetsinriktat sätt. Edirpa kommer att bidra till att stärka den gemensamma försvarsupphandlingen och, genom tillhörande unionsfinansiering, stärka unionens försvarsindustriella kapacitet och anpassa unionens försvarsindustri till strukturella marknadsförändringar till följd av en ökad efterfrågan på grund av nya utmaningar, såsom att högintensiva konflikter har återkommit.

(4)Mot bakgrund av situationen i Ukraina och landets akuta försvarsbehov, särskilt när det gäller ammunition, enades rådet den 20 mars 2023 om en tredelad strategi för att tillhandahålla en miljon enheter artilleriammunition till Ukraina inom ramen för en gemensam insats under de kommande tolv månaderna. Det enades om att snarast leverera mark/mark- och artilleriammunition till Ukraina och, på begäran, robotar från befintliga lager eller omprioritering av befintliga beställningar. Rådet uppmanade vidare medlemsstaterna att gemensamt upphandla ammunition och, om så begärs, robotar från den europeiska försvarsindustrin (och Norge) inom ramen för ett befintligt projekt för Europeiska försvarsbyrån (EDA) eller genom kompletterande inköpsprojekt som leds av medlemsstaterna, för att fylla på lager och samtidigt möjliggöra fortsatt stöd till Ukraina. För att stödja dessa insatser enades rådet om att mobilisera lämplig finansiering, bland annat genom den europeiska fredsfaciliteten. Rådet gav också kommissionen i uppdrag att lägga fram konkreta förslag för att skyndsamt stödja en ökning av den europeiska försvarsindustrins tillverkningskapacitet, säkra leveranskedjor, underlätta effektiva upphandlingsförfaranden, åtgärda brister i tillverkningskapaciteten och främja investeringar, inbegripet när så är lämpligt genom mobilisering av unionens budget. Det senare är avgörande för att säkerställa att unionens egna säkerhetsbehov tillgodoses på ett adekvat sätt vid alla tidpunkter och att unionens försvarsindustri och inre marknad håller jämna steg med de nuvarande förändringarna. De tre delarna som är sammankopplade måste eftersträvas parallellt och på ett samordnat sätt. Regelbundna möten mellan de nationella försvarsmaterieldirektörerna och arbetsgruppen för gemensam upphandling på försvarsområdet (kommissionen, utrikestjänsten och EDA) kommer också att anordnas för att bedöma behoven och den industriella kapaciteten samt för att säkerställa den nära samordning som krävs för att säkerställa ett lämpligt genomförande av de tre delarna.

(5)Den 13 april 2023 antog rådet en stödåtgärd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten till ett värde av 1 miljard EUR för att stödja den ukrainska försvarsmakten, vilket gjorde det möjligt att till medlemsstaterna ersätta mark/mark- och artilleriammunition och eventuellt robotar, som donerats till Ukraina från befintliga lager eller från omprioriteringen av befintliga order under perioden 9 februari–31 maj 2023. När det gäller gemensam upphandling har hittills 24 medlemsstater plus Norge undertecknat EDA:s projektarrangemang för gemensam upphandling av ammunition.

(6)Gemensamma insatser för att göra det möjligt för medlemsstaterna att fylla på sina uttömda lager och stödja Ukraina kan endast vara effektiva om unionens utbudssida i tid kan leverera de nödvändiga försvarsprodukterna. Med tanke på att lagren snabbt minskar, och att den europeiska produktionen nästan har uppnått maximal kapacitet från medlemsstaternas eller tredjeländers beställningar, och att priserna redan stiger, krävs det ytterligare åtgärder inom unionens industripolitik för att säkerställa en snabb ökning av tillverkningskapaciteten.

(7)Såsom framhållits av arbetsgruppen för gemensam upphandling på försvarsområdet (kommissionen, utrikestjänsten, EDA) om samordningen av mycket kortsiktiga behov av försvarsupphandlingar och samarbete med medlemsstaterna och unionens försvarstillverkare för att stödja gemensam upphandling för lageruppbyggnad, särskilt mot bakgrund av det stöd som ges till Ukraina, har unionsindustrin tillverkningskapacitet på området mark/mark- och artilleriammunition samt robotar. Produktionskapaciteten inom unionens försvarsindustri har dock anpassats för perioder som avviker från de nuvarande utmaningar som unionen står inför. Leveransflödena har anpassats till en mer blygsam efterfrågan, med minimala lager och diversifierade leverantörer globalt för att minska kostnaderna, vilket utsätter unionens försvarsindustri för beroende. Till följd av detta möjliggör den nuvarande tillverkningskapaciteten och de befintliga leverans- och värdekedjorna i detta sammanhang inte en säker leverans av försvarsprodukter i rätt tid för att tillgodose medlemsstaternas behov för sina säkerhetskrav och ett fortsatt stöd till Ukrainas behov, vilket skapar spänningar på marknaden för mark/mark- och artilleriammunition samt robotar, och en risk för utträngningseffekt. En ytterligare insats på unionsnivå är därför nödvändig.

(8)I enlighet med artikel 173.3 i EUF-fördraget syftar unionens industripolitik till att påskynda industrins anpassning till strukturförändringar. Därför verkar det lämpligt att stödja unionsindustrin så att den ökar sin produktionsvolym, minskar sin leveranstider och tar itu med potentiella flaskhalsar och/eller faktorer som kan försena eller hindra leverans och produktion av mark/mark- och artilleriammunition samt robotar som anses vara relevanta försvarsprodukter vid tillämpningen av denna förordning.

(9)De åtgärder som vidtas på unionsnivå bör syfta till att stärka konkurrenskraften och resiliensen i den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen på området ammunition och robotar, så att den snabbt kan anpassas till strukturförändringar.

(10)I detta syfte bör det inrättas ett instrument för ekonomiskt stöd till industrins förstärkning genom hela leverans- och värdekedjorna i samband med tillverkningen av dessa relevanta försvarsprodukter i unionen (instrumentet).

(11)Instrumentet kommer att vara förenligt med EU:s befintliga försvarsrelaterade samarbetsinitiativ, såsom Europeiska försvarsfonden, den föreslagna förstärkningen av den europeiska försvarsindustrin genom förordningen om gemensam upphandling samt den europeiska fredsfaciliteten, och skapa synergier med andra unionsprogram. Instrumentet är helt förenligt med den strategiska kompassens mål.

(12)Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 bör tillämpas på detta instrument, om inte annat anges.

(13)Enligt artikel 193.2 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 får bidrag tilldelas för redan inledda åtgärder, om sökanden kan visa att det var nödvändigt att inleda åtgärden innan bidragsöverenskommelsen undertecknas. Det ekonomiska bidraget bör dock inte omfatta tiden före den dag då bidragsansökan lämnas in, utom i vederbörligen motiverade undantagsfall. För att tillmötesgå rådets uppmaning av den 20 mars 2023 om att påskynda leveransen av relevanta försvarsprodukter bör det vara möjligt att i finansieringsbeslutet föreskriva ekonomiska bidrag till åtgärder som omfattar en period från den dagen.

(14)I denna förordning fastställs en finansieringsram för instrumentet som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 18 i det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel 3 (det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020), för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(15)Medlemsstaterna får begära överföringar av medel som tilldelats dem inom ramen för delad förvaltning till instrumentet, med förbehåll för de villkor som anges i de tillämpliga bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060. Detta skulle kunna vara fallet när man i produktionen av relevanta försvarsprodukter står inför specifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom medlemsstaternas territorier, särskilt i utsatta och avlägset belägna områden, och sådana resurser bidrar till att uppnå målen i det program för vilket de överförs. De möjligheter som anges i artikel 73.4 i förordning (EU) 2021/1060 får tillämpas under förutsättning att projektet är förenligt med reglerna i den förordningen och tillämpningsområdet för Eruf och ESF+ i enlighet med de fondspecifika förordningarna. I enlighet med artikel 24 i förordning (EU) 2021/1060 bör kommissionen bedöma de ändrade nationella program som lämnats in av medlemsstaten och lämna synpunkter inom två månader. Med tanke på situationens brådskande karaktär bör kommissionen sträva efter att slutföra bedömningen av de ändrade nationella programmen utan onödigt dröjsmål.

(16)När medlemsstaterna föreslår ändrade eller nya planer för återhämtning och resiliens i enlighet med artikel 21 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 4 bör de kunna föreslå åtgärder som också bidrar till målen för detta instrument. I detta syfte bör medlemsstaterna särskilt överväga åtgärder som är kopplade till förslag som lämnats in inom ramen för instrumentet och som tilldelats en spetskompetensstämpel i enlighet med instrumentet.

(17)I enlighet med förordning (EU, Euratom) 2018/1046, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 5 samt rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 6 , (Euratom, EG) nr 2185/96 7 och (EU) 2017/1939 8 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet åtgärder avseende förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inklusive bedrägerier, avseende krav på återbetalning av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, när så är lämpligt, avseende påförande av administrativa sanktioner. I enlighet med förordningarna (Euratom, EG) nr 2185/96 och (EU, Euratom) nr 883/2013 har Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) befogenhet att göra administrativa utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 har Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) befogenhet att utreda och lagföra brott som skadar unionens ekonomiska intressen i enlighet med vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 9 . I enlighet med förordning (EU, Euratom) 2018/1046 ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, revisionsrätten och – när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939 –Eppo de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(18)Medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i detta instrument som associerade länder inom ramen för det samarbete som inrättas genom avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, av vilket följer att de kan delta i unionsprogrammen på grundval av ett beslut antaget inom ramen för det avtalet. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning som kräver att dessa tredjeländer beviljar de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Olaf och revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.

(19)Med hänsyn till särdragen inom försvarsindustrin, där efterfrågan nästan enbart kommer från medlemsstater och associerade länder, vilka också kontrollerar all anskaffning av försvarsrelaterade produkter och försvarsrelaterad teknik, inklusive export, fungerar försvarsindustrisektorn inte i enlighet med de konventionella regler och affärsmodeller som styr mer traditionella marknader. Industrin ägnar sig därför inte åt några betydande självfinansierade industriella investeringar utan gör det endast till följd av bindande beställningar. Även om bindande beställningar från medlemsstaterna är en förutsättning för alla investeringar kan kommissionen ingripa genom att minska riskerna för industriinvesteringar genom bidrag och lån, vilket möjliggör en snabbare anpassning till pågående strukturella förändringar på marknaden.  I den rådande krissituationen bör unionens stöd täcka upp till 60 % av de direkta stödberättigande kostnaderna för att göra det möjligt för stödmottagarna att genomföra åtgärder så snart som möjligt, minska riskerna för deras investeringar och därmed påskynda tillgången till relevanta försvarsprodukter.

(20)Intressenter inom försvarsindustrisektorn har specifika indirekta kostnader, t.ex. kostnader för säkerhet. Det är därför lämpligt att tillåta en schablonsats på 7 % av åtgärdens totala direkta stödberättigande kostnader.

(21)Instrumentet bör tillhandahålla ekonomiskt stöd, via de medel som fastställs i förordning (EU, Euratom) 2018/1046, till åtgärder som bidrar till snabb tillgång till och leverans av relevanta försvarsprodukter, såsom industriellt samarbete och nätverksarbete, tillgång till finansiering för företag som deltar i tillverkning av relevanta försvarsprodukter, reservering av kapacitet, industriell process för återkonditionering av utgångna produkter, utvidgning, optimering, modernisering, uppgradering eller ändrad användning av befintlig produktionskapacitet eller inrättande av ny produktionskapacitet på detta område samt utbildning av personal.

(22)Eftersom instrumentet syftar till att öka konkurrenskraften och effektiviteten inom unionens försvarsindustri är endast offentliga eller privatägda rättsliga enheter som är etablerade och har sina strukturer för verkställande ledning i unionen eller i associerade länder berättigade till stöd.

(23)Rättsliga enheter etablerade i unionen eller i ett associerat land som är föremål för kontroll som utövas av ett icke-associerat tredjeland eller av en enhet i ett icke-associerat tredjeland bör endast vara berättigade att vara mottagare om stränga villkor är uppfyllda med avseende på unionens och medlemsstaternas säkerhets- och försvarsintressen, fastställda inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), inbegripet villkor om stärkande av den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Sådana rättsliga enheters deltagande bör inte stå i strid med instrumentets mål. I detta sammanhang bör med kontroll menas förmågan att utöva ett avgörande inflytande på en rättslig enhet antingen direkt eller indirekt genom en eller flera mellanliggande rättsliga enheter. Sökande bör tillhandahålla all relevant information om den infrastruktur och de anläggningar, tillgångar och resurser som ska användas i åtgärden. Medlemsstaternas betänkligheter avseende försörjningstrygghet bör också beaktas i detta avseende. Med tanke på den akuta situation som uppstått till följd av den rådande krisen i ammunitionsförsörjningen bör instrumentet ta hänsyn till befintliga leveranskedjor.

(24)Infrastruktur, anläggningar, tillgångar och resurser tillhörande mottagarna som deltar i en åtgärd som stöds genom instrumentet bör vara belägna på en medlemsstats eller ett associerat lands territorium under hela åtgärdens löptid, och de mottagare som deltar i en åtgärd bör ha sina strukturer för verkställande ledning i unionen eller i ett associerat land. I enlighet därmed bör en rättslig enhet som är etablerad i ett icke-associerat tredjeland eller en rättslig enhet som är etablerad i unionen eller i ett associerat land men som har sina strukturer för verkställande ledning i ett icke-associerat tredjeland inte kunna vara en mottagare som deltar i en åtgärd.

(25)I enlighet med artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU 10 är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) berättigade till finansiering, med förbehåll för instrumentets regler och mål och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.

(26)Vid bedömningen av förslag bör kommissionen ägna särskild uppmärksamhet åt hur de bidrar till instrumentets mål. Förslagen bör särskilt bedömas mot bakgrund av deras bidrag till en ökning, expansion, reservation, modernisering av tillverkningskapaciteten samt omskolning och kompetenshöjning av den berörda arbetskraften. De bör också bedömas mot bakgrund av deras bidrag till kortare leveranstider för relevanta försvarsprodukter, bland annat genom mekanismer för omprioritering av order, till identifiering och undanröjande av flaskhalsar längs sina leveranskedjor samt till utvecklingen av dessa leveranskedjors resiliens genom utveckling och operationalisering av gränsöverskridande samarbete mellan företag, särskilt, i betydande utsträckning, små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag som är verksamma i de berörda leveranskedjorna.

(27)Vid utformning, tilldelning och genomförande av EU:s ekonomiska stöd bör kommissionen ägna särskild uppmärksamhet åt att sådana åtgärder inte försämrar konkurrensvillkoren på den inre marknaden.

(28)Den nuvarande krisen har inte bara visat på brister i EU:s försvarsindustri, utan också inneburit utmaningar för den inre marknaden för försvarsprodukter. Den nuvarande geopolitiska situationen innebär en betydande ökning av efterfrågan som påverkar den inre marknadens funktion när det gäller produktion och försäljning av mark/markammunition och artilleriammunition samt robotar och av deras komponenter i unionen. Vissa medlemsstater har vidtagit eller kommer sannolikt att vidta åtgärder för att bevara sina egna lager av hänsyn till den nationella säkerheten, medan andra har svårt att få tillgång till de varor som behövs för att tillverka eller förvärva mark/markammunition och artilleriammunition samt robotar. Ibland hämmar svårigheten att få tillgång till en enda råvara eller en specifik komponent hela produktionskedjan. För att säkerställa att den inre marknaden fungerar är det nödvändigt att anta vissa åtgärder som på ett samordnat sätt säkerställer harmoniserade regler för att underlätta försörjningstryggheten för försvarsprodukter. Dessa regler bör omfatta en kartläggning av behoven av varor och tjänster på den inre marknaden, möjligheten att fastställa prioritetsklassade order på unionsnivå när minst tre medlemsstater beslutar eller avser att besluta att upphandla gemensamma försvarsrelaterade produkter, när så är nödvändigt för att uppnå ett mål av allmänt intresse för unionens och dess medlemsstaters säkerhet, och påskynda förfaranden för beviljande av bidrag eller underlätta upphandlingsförfaranden. Dessa åtgärder bör grundas på artikel 114 i EUF-fördraget.

(29)För att vidta nödvändiga och lämpliga åtgärder enligt denna förordning bör kommissionen, på grundval av samarbetet med utrikestjänsten och Europeiska försvarsbyrån inom ramen för arbetsgruppen för gemensam upphandling på försvarsområdet, inrätta och upprätthålla en kartläggning av de företag som är etablerade i unionen och som är verksamma längs leveranskedjorna för relevanta försvarsprodukter. Kartläggningen bör särskilt omfatta produkternas typ och specifikationer, deras produktionskapacitet och deras ställning i leveranskedjan för de relevanta försvarsprodukterna. Kommissionen bör regelbundet övervaka produktionskapaciteten och leveranskedjorna för de företag som anges i kartläggningen, i nära samarbete med dem. Resultaten av kartläggningen och övervakningen bör läggas fram och diskuteras av programkommittén.

(30)På grundval av detta bör kommissionen upprätta en förteckning över de relevanta försvarsprodukter, råvaror eller komponenter till dessa som påverkas av störningar eller potentiella störningar i den inre marknadens och dess leveranskedjors funktion, som leder till betydande brister. Kommissionen bör regelbundet uppdatera denna förteckning över leveranskritiska försvarsprodukter, och endast fokusera på eventuella störningar eller flaskhalsar som påverkar försörjningstryggheten när det gäller relevanta försvarsprodukter samt råvaror och komponenter till dessa.

(31)Kommissionen bör kunna begära att få den information som behövs för att säkerställa en snabb tillgång till kritiska försvarsprodukter från ekonomiska aktörer som hanterar dessa produkter, råvaror eller komponenter till dessa, i samförstånd med den medlemsstat där de är etablerade. Sådan information bör ligga till grund för kommissionens beslut om lämpliga åtgärder enligt denna förordning för att hantera eventuella störningar eller flaskhalsar som påverkar försörjningstryggheten för relevanta försvarsprodukter samt relevanta råvaror och komponenter. 

(32)En sådan mekanism för identifiering, kartläggning och kontinuerlig övervakning bör möjliggöra en nära realtidsanalys av produktionskapaciteten i unionen, kritiska faktorer som påverkar försörjningstryggheten för relevanta försvarsprodukter och lagerstatus. Den bör också göra det möjligt för kommissionen att utarbeta krisinsatser vid faktiska eller förväntade brister.

(33)Att undvika brist på relevanta försvarsprodukter är avgörande för att bevara målet av allmänt intresse gällande unionens och dess medlemsstaters säkerhet, och motiverar, när så är nödvändigt, proportionerliga ingrepp i de grundläggande rättigheterna för företag som tillhandahåller leveranskritiska försvarsprodukter, såsom näringsfriheten i enlighet med artikel 16 i stadgan och rätten till egendom i enlighet med artikel 17 i stadgan, med iakttagande av artikel 52 i stadgan. Sådana ingrepp kan vara motiverade i synnerhet när flera medlemsstater har gjort särskilda ansträngningar för att konsolidera efterfrågan genom gemensam upphandling och därmed bidra till en ytterligare integrering och en smidigt fungerande inre marknad för relevanta försvarsprodukter. På begäran av minst tre medlemsstater som samarbetar för upphandling av relevanta försvarsprodukter eller minst en medlemsstat som upphandlar i syfte att överföra de förvärvade relevanta försvarsprodukterna till Ukraina, som har allvarliga svårigheter att antingen tilldela eller fullgöra ett avtal, får kommissionen, med samtycke från den medlemsstat där företaget är etablerat, kräva att ett företag godtar och prioriterar order om leveranskritiska relevanta produkter. För att bevara företagets grundläggande rättigheter bör en sådan begäran endast göras för produkter som kommissionen bestämmer i ett genomförandebeslut. Dessutom bör ett förfarande i flera steg införas för att ge företagen möjlighet att uttrycka sina farhågor i fråga om den planerade åtgärden. I synnerhet bör kommissionen, i samförstånd med den medlemsstat där företaget är etablerat, underrätta de berörda företagen om sin avsikt att be företaget att först godta och rangordna en prioritetsklassad order och tillhandahålla alla uppgifter som behövs för att den ska kunna fatta ett välgrundat beslut om huruvida den kan godta denna begäran. Om företaget vägrar att göra detta kan kommissionen, i samförstånd med den berörda medlemsstaten och med vederbörlig hänsyn till arten av de invändningar som företaget framfört, anse att det finns säkerhetsskäl som motiverar införandet av en prioritetsklassad order genom ett genomförandebeslut. Ett sådant beslut bör fattas i enlighet med alla tillämpliga unionsrättsliga skyldigheter, med beaktande av omständigheterna i ärendet. Den prioritetsklassade ordern bör läggas till ett skäligt och rimligt pris. En prioritetsklassad order bör ha företräde framför eventuella privat- eller offentligrättsliga skyldigheter, samtidigt som den bör ta hänsyn till företagens legitima mål och de kostnader och insatser som krävs för varje förändring av tillverkningsserien. Företag kan bli föremål för sanktioner om de underlåter att uppfylla skyldigheten avseende prioritetsklassade order.

(34)För att bevara företagens grundläggande rättigheter bör de ges rätt att begära att bli befriade från sina skyldigheter i situationer där den prioritetsklassade ordern inte kan verkställas även om den prioriteras, antingen på grund av otillräcklig produktionsförmåga eller produktionskapacitet, eller på grund av att detta skulle innebära en orimlig ekonomisk börda och medföra särskilda svårigheter för företaget.

(35)Under den exceptionella omständigheten att ett företag som är verksamt längs leveranskedjan för relevanta försvarsprodukter i unionen mottar en begäran om en prioritetsklassad order från ett tredjeland, bör det underrätta kommissionen om denna begäran.

(36)Mot bakgrund av vikten av att säkerställa försörjningstryggheten för särskilda försvarssektorer som utför nödvändiga funktioner för unionsmedborgarnas säkerhet, bör fullgörandet av skyldigheten att tillmötesgå en prioritetsklassad order inte medföra skadeståndsansvar gentemot tredje part för ett eventuellt åsidosättande av avtalsförpliktelser som kan bli följden av nödvändiga tillfälliga ändringar av den berörda tillverkarens operativa processer, begränsat till den utsträckning i vilken åsidosättandet av avtalsförpliktelserna var nödvändigt för att uppfylla den föreskrivna prioriteringen. Företag som potentiellt omfattas av skyldigheten att genomföra en prioritetsklassad order bör föregripa denna möjlighet i villkoren i sina kommersiella avtal. Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser bör inte det skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister som föreskrivs i rådets direktiv 85/374/EEG 11 påverkas av detta undantag från ansvar.

(37)Skyldigheten att prioritera tillverkningen av vissa produkter bör inte på ett oproportionerligt sätt påverka näringsfriheten och den avtalsfrihet som följer därav, vilken fastställs i artikel 16 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), liksom det väsentliga innehållet i rätten till egendom enligt artikel 17 i stadgan, och kommer inte att påverka dessa på ett oproportionellt sätt. Varje begränsning av dessa rättigheter bör, i enlighet med artikel 52.1 i stadgan, vara föreskriven i lag, förenlig med det väsentliga innehållet i dessa rättigheter och friheter och förenlig med proportionalitetsprincipen.

(38)Mot bakgrund av vikten av att säkerställa försörjningstryggheten för relevanta försvarsprodukter bör medlemsstaterna säkerställa att administrativa ansökningar som rör planering, uppförande och drift av produktionsanläggningar, överföring av insatsvaror inom EU samt bedömning och certifiering av relevanta slutprodukter behandlas effektivt och inom lämpliga tidsramar.

(39)För att uppnå det allmänna politiska målet för säkerhet är det nödvändigt att produktionsanläggningar för produktion av relevanta försvarsprodukter upprättas så snabbt som möjligt, samtidigt som den administrativa bördan begränsas till ett minimum. Därför bör medlemsstaterna behandla ansökningar som rör planering, uppförande och drift av anläggningar och installationer för produktion av relevanta försvarsprodukter så snabbt som möjligt. De bör prioriteras vid avvägningen av rättsliga intressen i det enskilda fallet.

(40)Med tanke på syftet med denna förordning och den nödsituation och det exceptionella sammanhang i vilket den antas bör medlemsstaterna överväga att använda försvarsrelaterade undantag enligt nationell rätt och tillämplig unionsrätt, från fall till fall, om de anser att en sådan ansökan skulle ha en negativ inverkan på dessa syften. Detta kan särskilt gälla unionsrätten avseende miljö-, hälso- och säkerhetsfrågor 12 , vilket är oumbärligt för att förbättra skyddet av människors hälsa och miljön samt för att uppnå en hållbar och säker utveckling. Genomförandet av dem kan dock skapa rättsliga hinder som hindrar unionens försvarsindustri från att öka produktionen och leveranserna av relevanta försvarsprodukter. Det hör till Europeiska unionens och medlemsstaternas kollektiva ansvar att skyndsamt undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att minska eventuella hinder. Sådana åtgärder, vare sig på unionsnivå, regional nivå eller nationell nivå, bör inte äventyra miljö-, hälso- och säkerhetsaspekterna.

(41)För att optimera användningen av befintliga leveranskedjor och på så sätt säkerställa kontinuiteten i produktionen av relevanta försvarsprodukter bör medlemsstaterna överväga möjligheten att utnyttja eller uppmuntra berörda företag att utnyttja de undantag som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG 13 . Om det krävs ett förhandstillstånd från nationella myndigheter för att använda sådana undantag bör ansökningarna behandlas på ett effektivt sätt och inom lämpliga tidsramar.

(42)Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG 14 syftar till att harmonisera upphandlingsförfaranden för tilldelningen av offentliga kontrakt på försvars- och säkerhetsområdet, vilket gör det möjligt att uppfylla medlemsstaternas säkerhetskrav och de skyldigheter som följer av fördraget. I det direktivet föreskrivs särskilda bestämmelser för akuta situationer till följd av en kris, särskilt förkortade tidsfrister för mottagande av anbud och möjligheten att använda det förhandlade förfarandet utan föregående offentliggörande av ett meddelande om upphandling. Det extrema behov av skyndsamhet till följd av den nuvarande ammunitionsleveranskrisen kan leda till oförenlighet med dessa bestämmelser i fall där fler än två medlemsstater har för avsikt att delta i en gemensam upphandling. I vissa fall är den enda lösningen för att säkerställa dessa medlemsstaters säkerhetsintressen att öppna ett befintligt ramavtal för upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter i medlemsstater som ursprungligen inte var parter i det, även om denna möjlighet inte hade föreskrivits i det ursprungliga ramavtalet.

(43)I enlighet med Europeiska unionens domstols rättspraxis ska ändringar av ett avtal strikt begränsas till vad som är absolut nödvändigt med hänsyn till omständigheterna, samtidigt som principerna om icke-diskriminering, transparens och proportionalitet i största möjliga utsträckning respekteras. I detta avseende bör det vara möjligt att avvika från direktiv 2009/81/EG genom att öka de kvantiteter som föreskrivs i ramavtalet samtidigt som det öppnas för upphandlande myndigheter eller enheter i andra medlemsstater. Dessa upphandlande myndigheter eller enheter bör omfattas av samma villkor som den ursprungliga upphandlande myndighet som ingick det ursprungliga ramavtalet för dessa ytterligare kvantiteter. I sådana fall bör den upphandlande myndigheten också tillåta varje ekonomisk aktör som uppfyller villkoren i det ursprungliga ramavtalet att bli uppdragstagare enligt det ramavtalet. Dessutom bör lämpliga åtgärder för transparens vidtas för att säkerställa att alla potentiellt berörda parter kan informeras. För att begränsa effekterna av dessa ändringar på den inre marknadens funktion och för att förhindra oproportionerlig snedvridning av konkurrensen bör ändringar av ramavtal endast ingås till och med den 30 juni 2025.

(44)Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG 15 syftar till att förenkla villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom EU, särskilt genom generella överföringstillstånd som bygger på efterhandskontroll, omfattar ett förutbestämt produktsortiment till specificerade mottagare eller för ett särskilt ändamål och för vilket ingen föregående begäran behövs. Ingen av de obligatoriska allmänna överföringstillstånd som föreskrivs i artikel 4.1 i direktiv 2009/43/EG eller kommissionens rekommendationer om harmonisering av tillämpningsområdet för och villkoren för dessa tillstånd är dock tillräcklig för att säkerställa överföringar som är nödvändiga för produktionen av relevanta försvarsprodukter.

(45)I den nuvarande situationen, som kräver att ledtiderna för leverans påskyndas genom de berörda leverans- och värdekedjorna, förefaller det nödvändigt att undanta överföringen av relevanta försvarsprodukter från kravet på förhandstillstånd inom unionen. Detta undantag ska inte påverka medlemsstaternas politiska handlingsfrihet i samband med export av försvarsrelaterade produkter.

(46)För att vara konkurrenskraftig, innovativ och resilient, och för att kunna öka sin produktionskapacitet, behöver den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen få tillgång till både offentlig och privat finansiering. I enlighet med meddelandet Kommissionens bidrag till det europeiska försvaret av den 15 februari 2022 är unionens initiativ för hållbar finansiering förenliga med unionens ansträngningar för att underlätta den europeiska försvarsindustrins tillräckliga tillgång till finansiering och investeringar. I detta sammanhang utgör EU:s ram för hållbar finansiering inget hinder för investeringar i försvarsrelaterad verksamhet. Unionens försvarsindustri bidrar på ett avgörande sätt till unionens resiliens och säkerhet och därmed till fred och social hållbarhet. Inom ramen för unionens initiativ om hållbar finanspolitik anses kontroversiella vapen som omfattas av internationella konventioner som förbjuder utveckling, produktion, lagring, användning, överföring och leverans av sådana vapen, och som undertecknats av unionens medlemsstater, vara oförenliga med social hållbarhet. Sektorn är föremål för noggrann lagstiftningskontroll som genomförs av medlemsstaterna för överföring och export av militära produkter och produkter med dubbla användningsområden. I detta perspektiv skulle ett åtagande från nationella och europeiska finansiella aktörer – såsom nationella utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner – att stödja den europeiska försvarsindustrin sända en stark signal till den privata sektorn. Europeiska investeringsbanken (EIB) bör, samtidigt som den fullt ut genomför sina övriga uppdrag för ekonomisk utveckling och finansiering av den offentliga politiken, däribland den dubbla omställningen, och i enlighet med artikel 309 i EUF-fördraget och sin stadga, öka sitt stöd till den europeiska försvarsindustrin och den gemensamma upphandlingen utöver det pågående stödet till dubbla användningsområden, där sådana investeringar tydligt skulle bidra till genomförandet av prioriteringarna i den strategiska kompassen.

(47)Företag i värdekedjan för relevanta försvarsprodukter bör ha tillgång till lånefinansiering för att påskynda de investeringar som krävs för att öka tillverkningskapaciteten. Instrumentet bör underlätta tillgången till finansiering för unionens företag på området ammunition och robotar. Förordningen bör särskilt säkerställa att dessa rättsliga enheter beviljas samma villkor som erbjuds andra rättsliga enheter, och ta på sig eventuella ytterligare kostnader som uppstår specifikt för försvarssektorn.

(48)Kommissionen bör inrätta en särskild facilitet som en del av den investeringsfrämjande verksamhet som kollektivt betecknas ”expansionsfonden”. Expansionsfonden får genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning. Kommissionen bör i detta avseende undersöka det lämpligaste sättet att utnyttja EU:s budget för att frigöra offentliga och privata investeringar till stöd för den ökning som eftersträvas, till exempel genom möjligheten till ett blandfinansieringsinstrument inom ramen för InvestEU-fonden, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 16 , i nära samarbete med dess genomförandepartner. Verksamheten inom ramen för expansionsfonden bör stödja en ökning av tillverkningskapaciteten på området ammunition och robotar genom att ge företag i hela värdekedjan möjligheter till ökad tillgång till medel.

(49)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på antagandet av arbetsprogrammet och förteckningen över leveranskritiska försvarsprodukter, utfärdande av skyldigheter för företag som berörs av en begäran om en prioritetsklassad order att godta eller utföra ordern till ett rättvist och rimligt pris samt fastställande av praktiska och operativa arrangemang för hur prioritetsklassade order fungerar. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 17 . Kommissionen bör anta omedelbart tillämpliga genomförandeakter, i vederbörligen motiverade fall med avseende på antagandet av förteckningen över leveranskritiska försvarsprodukter, om utfärdande av skyldigheter för företag som berörs av en begäran om en prioritetsklassad order att godta eller utföra ordern till ett rättvist och rimligt pris samt om fastställande av praktiska och operativa arrangemang för hur prioritetsklassade order fungerar, om det är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet.

(50)Eftersom målet för denna förordning, nämligen att hantera effekterna av säkerhetskrisen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av den föreslagna åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(51)Denna förordning bör tillämpas utan att påverka tillämpningen av unionens konkurrensregler, särskilt artiklarna 101–109 i EUF-fördraget samt tillämpningsförordningar till dessa.

(52)Det bör erinras om att enligt artikel 41.2 i EU-fördraget ska driftsutgifter enligt avdelning V kapitel 2 belasta unionens budget, med undantag för driftsutgifter i samband med operationer som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser.

(53)Med beaktande av hur brådskande det är att hantera säkerhetskrisen anses det lämpligt att föreskriva ett undantag från den tidsfrist på åtta veckor som avses i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till EU-fördraget, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Med tanke på den överhängande fara för försörjningstryggheten som Rysslands krig mot Ukraina medför bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(54)Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning 18 bör förordningen utvärderas på grundval av information som samlats in i enlighet med särskilda övervakningskrav, samtidigt som en administrativ börda, särskilt för medlemsstaterna, och överreglering undviks. Dessa krav bör när så är lämpligt innefatta mätbara indikatorer som utgångspunkt för utvärdering av förordningens faktiska konsekvenser. Kommissionen bör göra en utvärdering senast den 30 juni 2024, bland annat i syfte att lägga fram förslag till lämpliga ändringar av denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel i

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Innehåll

I denna förordning fastställs ett antal åtgärder och en budget som syftar till att skyndsamt stärka reaktionsförmågan och kapaciteten hos den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen (EFB) för att säkerställa tillgång i god tid till och leveranser av mark/markammunition och artilleriammunition samt robotar (relevanta försvarsprodukter), särskilt genom följande:

(a)Ett instrument som ekonomiskt stöder industriell förstärkning för produktion av relevanta försvarsprodukter i unionen, inbegripet genom leverans av komponenter till dessa (instrumentet).

(b)Identifiering, kartläggning och kontinuerlig övervakning av tillgången till relevanta försvarsprodukter, komponenter till dessa och motsvarande insatsvaror (råvaror).

(c)Inrättande av mekanismer, principer och tillfälliga regler för att säkerställa snabb och varaktig tillgång till relevanta försvarsprodukter för förvärvare av dessa i unionen.

På grundval av en utvärdering senast i mitten av 2024, i enlighet med artikel 28, av de resultat som uppnåtts genom genomförandet av denna förordning, särskilt när det gäller säkerhetslägets utveckling, kommer möjligheten att förlänga åtgärdernas tillämpning och av tilldelningen av motsvarande tilläggsbudget att övervägas.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)råvaror: material som behövs för att producera relevanta försvarsprodukter.

(2)flaskhals: begränsningspunkt i ett produktionssystem som hejdar eller kraftigt försenar produktionen.

(3)mottagare: enhet med vilken ett finansieringsavtal eller en finansieringsöverenskommelse har tecknats eller som har delgetts ett finansieringsbeslut.

(4)sökande: fysisk person eller enhet med eller utan ställning som juridisk person som har lämnat en ansökan i ett förfarande för tilldelning av bidrag.

(5)kontroll: förmågan att utöva ett avgörande inflytande på en rättslig enhet, antingen direkt eller indirekt via en eller flera mellanliggande rättsliga enheter.

(6)struktur för verkställande ledning: organ inom en rättslig enhet, som har utsetts i enlighet med nationell rätt och som i tillämpliga fall är rapporteringsskyldigt till verkställande direktören, som har mandat att fastställa den rättsliga enhetens strategi, mål och allmänna inriktning och som utövar tillsyn över och övervakar ledningens beslutsfattande.

(7)enhet: en juridisk person som inrättats och erkänts som sådan enligt unionsrätt, nationell rätt eller internationell rätt, som har rättskapacitet och förmåga att handla för egen räkning och utöva rättigheter och ha skyldigheter, eller en enhet som inte har rättskapacitet i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 197.2 c i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

(8)säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter: uppgifter eller material i alla former vars obehöriga röjande i olika grad skulle kunna åsamka unionens eller en eller flera av medlemsstaternas intressen skada och som har tilldelats en EU-säkerhetsskyddsklassificeringsnivå eller en motsvarande säkerhetsskyddsklassificeringsnivå, enligt avtalet mellan Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som utbyts i Europeiska unionens intresse.

(9)känsliga uppgifter: uppgifter och data som ska skyddas mot obehörig tillgång eller röjande på grund av skyldigheter som föreskrivs i unionsrätt eller nationell rätt eller för att skydda en fysisk eller juridisk persons integritet eller säkerhet.

(10)enhet i ett icke-associerat tredjeland: rättslig enhet som är etablerad i ett icke-associerat tredjeland eller, om den är etablerad i unionen eller i ett associerat land, har sina strukturer för verkställande ledning i ett icke-associerat tredjeland.

(11)produktionsledtid: tid som förflyter mellan det att en inköpsorder görs och tillverkaren fullgör ordern.

(12)relevanta försvarsprodukter: mark/markammunition, artilleriammunition samt robotar.

(13)leveranskritiska försvarsprodukter: relevanta försvarsprodukter eller nyckelkomponenter eller råvaror till dessa som har konstaterats vara allvarligt påverkade av störningar eller potentiella störningar i den inre marknadens och dess leveranskedjors funktion, vilket leder till faktiska eller potentiella allvarliga brister.

(14)blandfinansieringsinsats: en åtgärd som stöds genom unionens budget, inbegripet inom ramen för ett blandfinansieringsinstrument eller en blandfinansieringsplattform enligt definitionen i artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka icke-återbetalningspliktiga former av stöd eller finansieringsinstrument från unionens budget sammanförs med återbetalningspliktiga former av stöd från institut för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansinstitut, liksom från kommersiella finansinstitut och investerare.

(15)spetskompetensstämpel: en kvalitetsmärkning som visar att ett förslag som lämnats in i en ansökningsomgång inom ramen för instrumentet har uppnått alla utvärderingströsklar som anges i arbetsprogrammet men inte kan finansieras på grund av brist på budgetmedel för den berörda ansökningsomgången i arbetsprogrammet och skulle kunna få stöd från andra unionsfinansieringskällor eller nationella finansieringskällor. 

Artikel 3

Tredjeländer som är associerade till instrumentet

Instrumentet ska vara öppet för deltagande av medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (associerade länder), i enlighet med villkoren i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

KAPITEL II

INSTRUMENTET

Artikel 4

Instrumentets mål

1.Instrumentets mål är att främja effektiviteten och konkurrenskraften hos den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen (EFB) för att stödja en expansion av produktionskapaciteten och leverans i god tid av relevanta försvarsprodukter genom industriell förstärkning.

2.Den industriella förstärkningen ska särskilt bestå i att initiera och påskynda anpassning av industrin till de snabba strukturförändringar som orsakas av den leveranskris som påverkar de relevanta försvarsprodukterna. Detta bör inbegripa förbättring och påskyndande av kapaciteten att anpassa leveranskedjorna för relevanta försvarsprodukter, inrättande av ny tillverkningskapacitet eller expansion av kapaciteten, samt en minskning av produktionsledtiden för relevanta försvarsprodukter i hela unionen, särskilt genom intensifiering och breddning av det gränsöverskridande samarbetet mellan de berörda rättsliga enheterna.

Artikel 5

Budget

1.Finansieringsramen för genomförandet av instrumentet för perioden från och med ikraftträdandet till och med den 30 juni 2025 ska vara 500 miljoner EUR i löpande priser.

2.Inom den finansieringsram som fastställs i punkt 1 i denna artikel får upp till 50 miljoner EUR användas som en blandfinansieringsinsats enligt den expansionsfond som definieras i artikel 21.

3.Medel anslagna till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på medlemsstaternas begäran överföras till instrumentet, med förbehåll för de villkor som fastställs i relevanta bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 19 . Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 första stycket a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 20 . Dessa medel ska användas till förmån för den berörda medlemsstaten.

Om kommissionen inte har ingått något rättsligt åtagande inom ramen för direkt förvaltning för medel som överförs i enlighet med denna punkt får de motsvarande outnyttjade medlen föras tillbaka till den fond från vilken de ursprungligen överfördes och anslås till ett eller flera program i enlighet med relevanta bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060.

4.Det belopp som anges i punkt 1 får också användas för tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av instrumentet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive centrala informationstekniska system.

5.Om den verksamhet som ett budgetmässigt åtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet delas upp i årliga delåtaganden.

6.Instrumentets budget kan förstärkas om situationen kräver det eller om förordningen förlängs i enlighet med artikel 1 sista stycket.

Artikel 6

Kumulativ och alternativ finansiering

1.Instrumentet ska genomföras i samverkan med andra unionsprogram. En åtgärd som har fått bidrag från något annat unionsprogram får också erhålla bidrag genom instrumentet, förutsatt att bidragen inte täcker samma kostnader. Reglerna för det relevanta unionsprogrammet ska tillämpas för det motsvarande bidraget till åtgärden. Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden. Stödet från de olika unionsprogrammen får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

2.För att tilldelas en spetskompetensstämpel inom ramen för instrumentet ska åtgärder uppfylla samtliga följande villkor: 

(a)De har bedömts i en ansökningsomgång inom ramen för instrumentet. 

(b)De uppfyller minimikvalitetskraven i den ansökningsomgången. 

(c)De finansieras inte inom ramen för den ansökningsomgången på grund av budgetbegränsningar. 

3.När medlemsstaterna föreslår ändrade eller nya planer för återhämtning och resiliens i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 ska de kunna inkludera åtgärder som också bidrar till målen för detta instrument, särskilt åtgärder som är kopplade till förslag som lämnats in till en ansökningsomgång inom ramen för instrumentet och som tilldelats en spetskompetensstämpel.

4.Artikel 8.5 ska tillämpas på motsvarande sätt på åtgärder som finansieras i enlighet med den här artikeln.

Artikel 7

Former för unionsfinansiering

1.Instrumentet ska genomföras genom direkt förvaltning, och när det gäller förvaltningen av expansionsfonden enligt artikel 21 genom indirekt förvaltning med organ som avses i artikel 61.1 c i förordning (EU, Euratom) 2018/1046. Instrumentet får tillhandahålla finansiering i alla former som fastställs i budgetförordningen, inbegripet finansiering i form av finansieringsinstrument inom ramen för blandfinansieringsinsatser. Blandfinansieringsinsatser ska genomföras i enlighet med avdelning X i förordning (EU, Euratom) 2018/1046, förordning (EU) 2021/523 och artikel 21 i den här förordningen. 

2.Genom undantag från artikel 193.2 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 får ekonomiska bidrag, när så är relevant och nödvändigt för genomförandet av en åtgärd, täcka åtgärder som inletts före den dag då förslaget till åtgärderna lämnades in, förutsatt att åtgärderna inte inleddes före den 20 mars 2023.

Artikel 8

Stödberättigande åtgärder

1.Endast åtgärder som genomför de mål som anges i artikel 4 ska berättiga till finansiering.

2.Instrumentet ska ge ekonomiskt stöd till åtgärder för att ta itu med identifierade flaskhalsar i produktionskapacitet och leveranskedjor i syfte att säkra och påskynda produktionen och säkerställa effektiva leveranser och snabb tillgång till relevanta försvarsprodukter.

3.Stödberättigande åtgärder ska avse en eller flera av följande verksamheter och uteslutande avse produktionkapacitet för relevanta försvarsprodukter, inbegripet komponenter och råvaror i den utsträckning de är avsedda för eller fullständigt används för produktion av relevanta försvarsprodukter:

(a)Optimering, utvidgning, modernisering, uppgradering eller ändrad användning av befintlig produktionskapacitet eller inrättande av ny produktionskapacitet för relevanta försvarsprodukter eller råvaror och komponenter till dem, i den mån de direkt används som insatsvaror för tillverkningen av relevanta försvarsprodukter, särskilt i syfte att öka produktionskapaciteten eller förkorta produktionsledtiderna, inbegripet genom upphandling eller förvärv av nödvändiga verktygsmaskiner och andra nödvändiga insatsvaror.

(b)Inrättande av gränsöverskridande industripartnerskap, bland annat genom offentlig-privata partnerskap eller andra former av industriellt samarbete, inom en gemensam industriell insats, inbegripet verksamhet som syftar till att samordna inköp eller reservation av råvaror och komponenter, i den mån dessa direkt används som insatsvaror för produktion av relevanta försvarsprodukter, samt produktionskapacitet och samordning av produktionsplaner.

(c)Uppbyggnad och tillhandahållande av reserverad snabbinsatstillverkningskapacitet för relevanta försvarsprodukter samt råvaror och komponenter till dem, i den mån de direkt används som insatsvaror för tillverkning av relevanta försvarsprodukter, i enlighet med beställda eller planerade produktionsvolymer.

(d)Testning och i förekommande fall omkonditioneringscertifiering av relevanta försvarsprodukter i syfte att ta itu med deras föråldring och göra dem användbara för slutanvändarna.

(e)Utbildning, omskolning eller kompetenshöjning av personal för sådan verksamhet som avses i leden a–d i denna artikel.

(f)Förbättring av tillgången till finansiering för berörda ekonomiska aktörer som är verksamma inom produktion av eller tillhandahållande av relevanta försvarsprodukter, genom att kompensera för eventuella merkostnader som specifikt härrör från försvarsindustrisektorn, för investeringar som rör sådan verksamhet som avses i leden a–e i denna artikel.

4.Följande åtgärder ska inte vara stödberättigande inom ramen för instrumentet:

(a)Åtgärder som rör tillverkning av varor eller tillhandahållande av tjänster som är förbjudna enligt tillämplig internationell rätt.

(b)Åtgärder för tillverkning av dödliga autonoma vapen utan möjlighet till meningsfull mänsklig kontroll över urvals- och insatsbeslut vid attacker mot människor.

(c)Åtgärder eller delar av åtgärder som redan finansieras fullt ut av andra offentliga eller privata källor.

(d)Åtgärder som medför utgifter i samband med operationer med militära eller försvarsrelaterade inslag.

5.När kommissionen ingår avtal med enskilda mottagare ska den säkerställa att instrumentet endast finansierar verksamhet som uteslutande gynnar relevanta försvarsprodukter eller komponenter och råvaror till dem i den utsträckning de är avsedda för eller fullständigt används för produktion av relevanta försvarsprodukter.

Artikel 9

Finansieringssats

1.Instrumentet ska finansiera upp till 40 % av en stödberättigande åtgärds totala stödberättigande kostnader.

2.Med avvikelse från punkt 1 ska en åtgärd vara berättigad till en ökad finansieringssats på ytterligare 10 procentenheter för vart och ett av följande kriterier:

(a)Om sökandena styrker ett bidrag till skapandet av nytt gränsöverskridande samarbete mellan rättsliga enheter som är etablerade i medlemsstater eller associerade länder i enlighet med artikel 10.4.

(b)Om sökandena åtar sig att under hela den tid som åtgärden varar prioritera order som härrör från gemensam upphandling av relevanta försvarsprodukter av minst tre medlemsstater eller associerade länder eller från upphandling av relevanta försvarsprodukter från minst en medlemsstat som upphandlas i syfte att överföra förvärvade relevanta försvarsprodukter till Ukraina. Åtagandet ska gälla för varje upphandling av varje produkt som direkt eller indirekt får stöd enligt detta instrument.

Undantagsvis får stöd från instrumentet täcka upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna för en verksamhet som avses i artikel 8.3 f.

3.Mottagarna ska visa att de kostnader för en åtgärd som inte täcks av unionsstödet kommer att täckas av andra finansieringssätt.

Artikel 10

Stödberättigade enheter

1.Mottagare som deltar i en åtgärd ska vara juridiska personer, oavsett om de är offentliga eller privatägda, som är etablerade i unionen eller i ett associerat land.

2.Infrastruktur, anläggningar, tillgångar och resurser som tillhör de mottagare som deltar i en åtgärd, vilka används för en åtgärd som får stöd genom instrumentet, ska vara belägna på en medlemsstats eller ett associerat lands territorium under hela den tid som åtgärden pågår, och deras strukturer för verkställande ledning ska vara etablerade i unionen eller i ett associerat land.

3.Ett företag som är etablerat i unionen eller i ett associerat land och kontrolleras av ett icke-associerat tredjeland eller en enhet i ett icke-associerat tredjeland ska endast vara berättigat att vara mottagare som deltar i en åtgärd som stöds av instrumentet om garantier som godkänts av den medlemsstat eller det associerade land där företaget är etablerat gör garantier tillgängliga för kommissionen i enlighet med nationella förfaranden som säkerställer att ett sådant företags deltagande i en åtgärd inte strider mot unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen, fastställda inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i EU-fördraget, eller de mål som anges i artikel 4 i denna förordning. Garantierna ska i synnerhet styrka att det, med avseende på åtgärden, finns bestämmelser för att säkerställa att

(a)mottagaren kan genomföra åtgärden och leverera resultat utan några begränsningar i fråga om infrastruktur, anläggningar, tillgångar, resurser, immateriella rättigheter eller know-how som behövs för åtgärden, eller som undergräver mottagarens förmåga och kvalitetskrav som är nödvändiga för att genomföra åtgärden,

(b)de produkter som tillverkas av företag som fått stöd från instrumentet inte omfattas av någon begränsning av ett icke-associerat tredjeland eller en enhet i ett icke-associerat tredjeland, och

(c)tillgång för ett icke-associerat tredjeland eller en enhet från ett icke-associerat tredjeland till känsliga eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som rör åtgärden förhindras och att de anställda eller andra personer som deltar i åtgärden i lämpliga fall har ett nationellt säkerhetsgodkännande som har utfärdats av en medlemsstat eller ett associerat land,

4.Om den medlemsstat eller det associerade land där företaget är etablerat anser att det är lämpligt får ytterligare garantier ges.

5.Kommissionen ska underrätta den kommitté som avses i artikel 22 om företag som anses kunna komma i fråga enligt punkt 3.

Artikel 11

Tilldelningskriterier

Varje förslag ska bedömas på grundval av ett eller flera av följande kriterier, som mäter de relevanta åtgärdernas bidrag till den industriella förstärkning som eftersträvas för att främja den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens effektivitet och övergripande konkurrenskraft när det gäller relevanta försvarsprodukter:

(1)Ökning av produktionskapaciteten i unionen: Åtgärdens bidrag, när det gäller relevanta försvarsprodukter, till att öka, expandera eller reservera tillverkningskapacitet eller modernisera tillverkningskapacitet, eller omskolning och kompetenshöjning av berörd arbetskraft.

(2)Kortare ledtid för leverans: Åtgärdens bidrag till att i god tid tillgodose efterfrågan, uttryckt genom upphandling, i form av kortare ledtider för leverans, bland annat genom mekanismer för omprioritering av order.

(3)Undanröjande av flaskhalsar när det gäller anskaffning och produktion: Åtgärdens bidrag till att snabbt kartlägga och snabbt och varaktigt undanröja flaskhalsar i fråga om anskaffning (råvaror och andra insatsvaror) eller produktion (tillverkningskapacitet).

(4)Resiliens genom gränsöverskridande samarbete: Åtgärdens bidrag till utveckling och genomförande av gränsöverskridande samarbete mellan företag som är etablerade i olika medlemsstater eller associerade länder, och som i betydande utsträckning särskilt involverar små och medelstora företag eller midcap-företag som mottagare, underleverantörer eller andra företag i leveranskedjan.

(5)Att de sökande styrker sambandet mellan åtgärden och nya order som härrör från gemensam upphandling av relevanta försvarsprodukter av minst tre medlemsstater eller associerade länder, särskilt om de görs inom ramen för unionen.

(6)Kvaliteten på genomförandeplanen för åtgärden, även i fråga om rutiner och övervakning.

Artikel 12

Arbetsprogram

1.Instrumentet ska genomföras genom ett samlat arbetsprogram enligt artikel 110 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046. I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i arbetsprogrammen.

2.Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta det arbetsprogram som avses i punkt 1. Genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.3.

3.Finansieringsprioriteringarna ska fastställas i arbetsprogrammet i enlighet med den kartläggning som avses i artikel 13.1 och med beaktande av arbetet i arbetsgruppen för gemensam upphandling på försvarsområdet.

Kapitel III

Identifiering och kartläggning

Artikel 13

Identifiering av behov, kartläggning och övervakning av kapacitet

1.Kommissionen ska, på grundval av samarbetet med Europeiska utrikestjänsten och Europeiska försvarsbyrån i arbetsgruppen för gemensam upphandling på försvarsområdet, upprätta och upprätthålla en kartläggning av relevanta företag som är etablerade i unionen och som är verksamma i leveranskedjorna för de relevanta försvarsprodukterna, exempelvis med typ av och specifikationer för de relevanta försvarsprodukterna, deras produktionskapacitet och deras läge i leveranskedjan.

På grundval av denna kartläggning ska kommissionen, i nära samarbete med de identifierade företagen, kontinuerligt övervaka deras produktionskapacitet och leveranskedjor och bedöma deras övergripande förmåga att reagera på den förväntade utvecklingen av efterfrågan på marknaden.

2.Kommissionen ska lägga fram och regelbundet diskutera med den kommitté som avses i artikel 22 resultaten av kartläggningen eller uppdateringen av den, övervakningen av leveranskedjorna och sin bedömning av de identifierade företagens övergripande förmåga att reagera på den förväntade utvecklingen av efterfrågan på marknaden. När kommissionen gör detta ska den beakta arbetet i samband med de regelbundna mötena mellan de nationella försvarsmaterieldirektörerna och arbetsgruppen för gemensam upphandling på försvarsområdet.

3.På grundval av information som samlats in i enlighet med punkt 1 och med beaktande av diskussionerna enligt punkt 2 ska kommissionen genom genomförandeakter upprätta och regelbundet uppdatera en förteckning över leveranskritiska försvarsprodukter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.3. När det föreligger vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet med avseende på leveranskrisen ska kommissionen anta omedelbart tillämpliga genomförandeakter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 22.4.

4.I samförstånd med den medlemsstat där berörda företag är etablerade får kommissionen begära att företag som tillhandahåller leveranskritiska försvarsprodukter och om dessa inom fem arbetsdagar lämnar detaljerad information om

(a)den totala produktionskapaciteten för relevanta leveranskritiska försvarsprodukter,

(b)befintliga och förväntade variationer i lagren av sådana produkter,

(c)eventuella befintliga tidsplaner för den förväntade produktionen under de följande tre månaderna för varje produktionsanläggning som är belägen i unionen eller någon annanstans,

(d)all ytterligare information som är relevant för att säkerställa tillgång utan dröjsmål till leveranskritiska försvarsprodukter.

5.Utan att det påverkar nationella säkerhetsintressen ska medlemsstaterna, när så är lämpligt, förse kommissionen med sådan ytterligare information som behövs för att nå målen för denna förordning.

6.När en medlemsstat avser att på nationell nivå anta åtgärder för upphandling, inköp eller tillverkning av leveranskritiska försvarsprodukter från den förteckning som avses i punkt 3 ska den, utan att det påverkar nationella säkerhetsintressen eller det skydd av konfidentiell affärsinformation som följer av avtal som ingåtts av medlemsstaterna och i god tid, informera kommissionen.

Kapitel IV

Försörjningstrygghet

Artikel 14

Prioritetsklassade order

1.Om minst tre medlemsstater, som har ingått eller överväger att ingå avtal om gemensam upphandling av relevanta försvarsprodukter, eller om en medlemsstat som har köpt in eller överväger att köpa in relevanta försvarsprodukter i syfte att överföra dem till Ukraina, har allvarliga svårigheter att antingen lägga order eller att få avtalet fullgjort på grund av brist på eller allvarlig risk för brist på leveranskritiska försvarsprodukter, och svårigheterna kan undergräva unionens och medlemsstaternas säkerhet, får de uppmana kommissionen att kräva att ett företag godtar eller prioriterar en order om leveranskritiska försvarsprodukter (prioritetsklassad order) enligt definitionen i artikel 13.3.

2.På begäran om detta får kommissionen, efter samråd med den medlemsstat där det berörda företaget är etablerat och med dess samtycke, anmäla sin avsikt att påföra en prioritetsklassad order till medlemsstaten.

Anmälan av avsikten ska innehålla information om den rättsliga grunden, den berörda produkten, specifikationer och mängder samt tidsplan och tidsfrist för att verkställa ordern samt motiveringen av att en prioritetsklassad order används.

Från och med anmälan av avsikten ska företaget svara kommissionen inom fem arbetsdagar och ange om den kan godta begäran eller inte. Om det är nödvändigt på grund av brådska får kommissionen, om brådskan motiveras, förkorta tidsfristen för företagets svar.

Om företaget avslår begäran ska det ge kommissionen en detaljerad motivering för att begäran avslås.

Om företaget godtar begäran ska ordern anses godtagen på villkoren i kommissionens begäran i enlighet med punkt 1, och företagets åtagande ska vara rättsligt bindande.

3.Om företaget avslår begäran ska orden anses ha avslagits. Med vederbörlig hänsyn till företagets motivering får kommissionen, i samförstånd med den medlemsstat där företaget är etablerat

(a)avstå från att gå vidare med ordern,

(b)anta en genomförandeakt om åläggande av de berörda företagen att godta eller utföra den prioritetsklassade ordern till ett rättvist och rimligt pris.

4.Kommissionen ska beakta företagets invändningar enligt punkt 2 och ange skälen till att det, i överensstämmelse med proportionalitetsprincipen och företagets grundläggande rättigheter enligt unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, var nödvändigt att anta genomförandeakten mot bakgrund av de omständigheter som beskrivs i punkt 1.

Kommissionen ska i genomförandeakten ange den rättsliga grunden för den prioritetsklassade ordern, ange den tidsfrist inom vilken ordern ska utföras och ange produkt, specifikationer, mängd och alla andra parametrar som ska uppfyllas. Kommissionen ska också ange de påföljder som föreskrivs i artikel 15 för underlåtenhet att fullgöra skyldigheten.

5.Om företaget har godtagit kommissionens begäran enligt punkt 2 eller om kommissionen har antagit en genomförandeakt enligt punkt 3 ska den prioritetsklassade ordern

(a)läggas till ett rättvist och rimligt pris,

(b)ha företräde framför alla andra privaträttsliga eller offentligrättsliga åtaganden,

6.Om företaget har samtyckt till kommissionens begäran enligt punkt 2 eller om kommissionen har antagit en genomförandeakt enligt punkt 3, får företaget begära att kommissionen ser över den prioritetsklassade ordern om det anser att det är vederbörligen motiverat på någon av följande grunder:

(a)Företaget klarar inte att utföra den prioritetsklassade ordern på grund av otillräcklig produktionsförmåga eller produktionskapacitet, även om ordern ges förmånsbehandling.

(b)Godtagandet av ordern skulle lägga en orimlig ekonomisk börda på och medföra särskilda svårigheter för företaget.

Företaget ska tillhandahålla all relevant och styrkt information som gör det möjligt för kommissionen att bedöma huruvida invändningarna är välgrundade.

På grundval av en granskning av de skäl och bevis som företaget lämnat får kommissionen, efter samråd med den berörda medlemsstaten, ändra genomförandeakten för att helt eller delvis befria det berörda företaget från dess åligganden enligt punkt 2.

7.Vid tillämpningen av denna förordning ska överföringar av leveranskritiska försvarsprodukter som omfattas av prioritetsklassade order inte betraktas som känsliga i den mening som avses i artikel 4.8 i direktiv 2009/43/EG.

8.Om ett företag som är etablerat i unionen är föremål för en åtgärd från ett tredjeland som medför en prioritetsklassad order, ska det underrätta kommissionen om detta. Kommissionen ska då underrätta kommittén om förefintligheten av sådana åtgärder.

9.Om ett företag godtar eller är skyldigt att godta och prioritera en prioritetsklassad order i enlighet med punkt 2 eller 3 ska det vara skyddat från allt obligatoriskt eller utomobligatoriskt ansvar i samband med fullgörandet av prioritetsklassade order. Undantaget från ansvar ska endast gälla i den mån åsidosättandet av avtalsförpliktelserna var nödvändigt för att uppfylla den ålagda prioriteringen.

10.Kommissionen ska anta en genomförandeakt om de praktiska och operativa arrangemangen för hur prioritetsklassade order ska fungera.

11.De genomförandeakter som avses i punkterna 3 och 10 ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.3. När det föreligger vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet med avseende på leveranskrisen ska kommissionen anta omedelbart tillämpliga genomförandeakter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 22.4.

Artikel 15

Påföljder

1.Om ett företag uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte fullgör en skyldighet att prioritera prioritetsklassade order enligt artikel 14, får kommissionen genom beslut, om det anses nödvändigt och proportionellt, förelägga viten.

2.Viten får inte överstiga 1,5 % av den genomsnittliga dagsomsättningen under det föregående räkenskapsåret för varje arbetsdag av underlåtenhet att uppfylla skyldigheten, beräknat från den dag som fastställs i beslutet.

3.Vid fastställandet av vitesbelopp ska hänsyn tas till överträdelsens art, allvarlighet och varaktighet, med vederbörlig hänsyn till principerna om proportionalitet och lämplighet.

4.Om företaget har fullgjort den skyldighet för vars uppfyllande vitet har förelagts, får kommissionen fastställa det slutliga vitet till ett belopp som är lägre än det som följer av det ursprungliga beslutet.

5.Europeiska unionens domstol ska ha obegränsad behörighet att pröva beslut varigenom kommissionen har fastställt böter eller vite. Den får undanröja, sänka eller höja böter eller viten som har beslutats.

6.Preskriptionsfristen ska räknas från och med den dag då överträdelsen begicks. Vid fortsatta eller upprepade överträdelser ska dock tiden räknas från och med den dag då överträdelsen upphörde. Varje åtgärd som kommissionen eller medlemsstaternas behöriga myndigheter vidtar för att säkerställa efterlevnad av bestämmelserna i denna förordning ska innebära att preskriptionstiden tillfälligt upphöra att löpa. Efter varje tillfälligt avbrytande ska preskriptionstiden åter börja löpa. Preskriptionstiden ska dock löpa ut senast den dag då en period som är lika med den dubbla preskriptionstiden har förflutit utan att kommissionen har förelagt vite. Den perioden ska förlängas med den tid under vilken preskriptionstiden tillfälligt avbryts på grund av att kommissionens beslut är föremål för prövning i Europeiska unionens domstol.

7.Kommissionens befogenhet att verkställa beslut som fattats enligt denna artikel ska omfattas av en preskriptionstid på tre år. Tiden ska börja löpa den dag då beslutet vinner laga kraft. Preskriptionstiden för verkställande av viten ska tillfälligt upphöra att löpa a) genom underrättelse om ett beslut om ändring av det ursprungliga vitesbeloppet eller om avslag på en begäran om en sådan ändring, b) genom åtgärder som vidtas av kommissionen eller av en medlemsstat på kommissionens begäran för att verkställa böter eller viten. Efter varje tillfälligt avbrott ska preskriptionstiden åter börja löpa. Preskriptionstiden för verkställande av viten ska tillfälligt upphöra att löpa så länge som a) en betalningsfrist medges, b) verkställandet har skjutits upp enligt ett beslut av domstolen.

Artikel 16

Rätt att yttra sig om föreläggandet av böter och viten

1.Innan den antar ett beslut enligt artikel 15 ska kommissionen ge det berörda företaget möjlighet att yttra sig om a) kommissionens preliminära slutsatser, inbegripet alla frågor där kommissionen har invändningar, b) åtgärder som kommissionen kan komma att vidta mot bakgrund av de preliminära resultaten enligt led a i denna punkt.

2.Berörda företag får lämna sina synpunkter på kommissionens preliminära slutsatser inom en tidsfrist som kommissionen ska fastställa i sina preliminära slutsatser och som inte får vara kortare än 14 arbetsdagar.

3.Kommissionen ska endast basera sina beslut på invändningar vilka de berörda företagen har haft möjlighet att kommentera.

4.Det berörda företagets rätt till försvar ska iakttas fullständigt i eventuella förfaranden. Det berörda företaget ska ha rätt att få tillgång till kommissionens handlingar i enlighet med villkoren för ett framförhandlat utlämnande, med förbehåll för företags berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Rätten till tillgång till handlingar i ärendet ska inte omfatta konfidentiell information och interna handlingar hos kommissionen eller medlemsstaternas myndigheter. Framför allt ska rätten till tillgång till handlingar i ärendet inte omfatta skriftväxling mellan kommissionen och medlemsstaternas myndigheter. Detta ska inte hindra kommissionen från att lämna ut eller använda information som är nödvändig för att bevisa en överträdelse.

Artikel 17

Påskyndande av tillståndsgivning för snabb tillgång till och leverans av relevanta försvarsprodukter

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att administrativa ansökningar som rör planering, uppförande och drift av produktionsanläggningar, överföring av insatsvaror inom unionen samt bedömning och certifiering av slutprodukter behandlas effektivt och utan dröjsmål. Därför ska alla nationella myndigheter som berörs säkerställa att dessa ansökningar behandlas så snabbt som det är rättsligt möjligt.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att uppförande och drift av anläggningar och anläggningar för produktion av relevanta försvarsprodukter prioriteras i planerings- och tillståndsprocessen vid avvägningen mellan rättsliga intressen i det enskilda fallet.

Artikel 18

Kontinuitet i produktionen av relevanta försvarsprodukter

1.Medlemsstaterna får besluta att använda eller uppmuntra företag som arbetar med relevanta försvarsprodukter att utnyttja undantagen enligt artikel 17.3 i direktiv 2003/88/EG för att möjliggöra en utvidgning av arbetsskift och på så sätt underlätta kontinuiteten i produktionen av relevanta försvarsprodukter, om de anser det nödvändigt för att uppnå målen för denna förordning.

2.I detta syfte, och om förhandstillstånd krävs, ska alla berörda nationella myndigheter säkerställa att ansökningar om användning av sådana undantag från företag som är verksamma på området för relevanta försvarsprodukter behandlas så snabbt som det är rättsligt möjligt.

Artikel 19

Underlättande av gemensam upphandling under den rådande ammunitionsleveranskrisen

1.Om minst tre medlemsstater ingår avtal om gemensam upphandling av relevanta försvarsprodukter och om den extrema brådska som följer av den rådande krisen till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina hindrar att något av de förfaranden som föreskrivs i direktiv 2009/81/EG används för tilldelning av ett ramavtal, får följande regler tillämpas.

2.Med avvikelse från artikel 29.2 andra stycket i direktiv 2009/81/EG får en upphandlande myndighet ändra ett befintligt ramavtal som har tilldelats genom något av de förfaranden som anges i artikel 21 i direktiv 2009/81/EG, så att bestämmelserna i ramavtalet kan tillämpas på upphandlande myndigheter eller enheter som inte ursprungligen är parter i ramavtalet.

3.Genom undantag från artikel 29.2 tredje stycket i direktiv 2009/81/EG får en upphandlande myndighet göra väsentliga ändringar av de kvantiteter som fastställs i ett befintligt ramavtal, i den mån det är absolut nödvändigt för tillämpningen av punkt 2. Om kvantiteter som fastställs i ett befintligt ramavtal ändras väsentligt i enlighet med denna punkt, ska den upphandlande myndigheten, genom ett särskilt meddelande som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, ge varje ekonomisk aktör som uppfyller de villkor som ursprungligen fastställdes i ramavtalet möjlighet att ansluta sig till ramavtalet.

4.Principen om icke-diskriminering ska tillämpas på sådana ramavtal som avses i punkterna 2 och 3 när det gäller ytterligare kvantiteter, särskilt mellan upphandlande myndigheter i de medlemsstater som avses i punkt 1.

5.Upphandlande myndigheter som har ändrat ett avtal i de fall som anges i punkterna 2 och 3 ska offentliggöra ett meddelande om detta i Europeiska unionens officiella tidning. Sådana meddelanden ska offentliggöras i enlighet med artikel 32 i direktiv 2009/81/EG.

6.Upphandlande myndigheter eller enheter får inte använda denna artikel på otillbörligt sätt eller på ett sådant sätt att konkurrensen förhindras, begränsas eller snedvrids.

7.Ändringar av sådana ramavtal som avses i denna artikel får inte göras efter den 30 juni 2025.

Artikel 20

Underlättande av överföring av försvarsrelaterade produkter inom EU

1.Genom undantag från artikel 4.1 i direktiv 2009/43/EG ska det inte krävas förhandstillstånd för överföring av följande försvarsrelaterade produkter mellan medlemsstater:

(a)Ammunition och temperingsdon samt särskilt utformade komponenter till dessa, enligt förteckningen i den tredje kategorin i bilagan till direktiv 2009/43/EG (tredje kategorin i EU:s militära förteckning – ML3).

(b)Robotar och tillhörande utrustning och tillbehör samt särskilt utformade komponenter för dessa, enligt förteckningen i den fjärde kategorin i bilagan till direktiv 2009/43/EG (fjärde kategorin i EU:s militära förteckning – ML4).

2.Varje överföring i enlighet med undantaget i punkt 1 ska delges ursprungsmedlemsstaten för kännedom.

3.Denna artikel påverkar inte medlemsstaternas handlingsfrihet i fråga om politiken för export av sådana försvarsrelaterade produkter som avses i punkt 1.

Kapitel V

Särskilda bestämmelser om tillgång till finansiering

Artikel 21

Expansionsfond

1.En facilitet för blandfinansieringsinsatser får inrättas, som betecknas expansionsfonden, för att erbjuda skuldlösningar för att mobilisera, riskreducera och påskynda de investeringar som krävs för att öka tillverkningskapaciteten.

2.De särskilda mål som eftersträvas med expansionsfonden är följande:

(a)Förbättra hävstångseffekten i unionens budgetutgifter och uppnå en högre multiplikatoreffekt när det gäller att attrahera privat finansiering.

(b)Tillhandahålla stöd till företag som har svårt att få tillgång till finansiering och tillgodose behovet av att stärka den ekonomiska resiliensen i unionens försvarsindustri.

(c)Påskynda investeringar på området för tillverkning av relevanta försvarsprodukter och mobilisera finansiering från både den offentliga och den privata sektorn, samtidigt som försörjningstryggheten ökas för hela värdekedjan hos unionens försvarsindustrivärdekedja.

(d)Förbättra tillgången till finansiering för investeringar som rör sådan verksamhet som beskrivs i artikel 8.3 a–e.

Kapitel VI

Slutbestämmelser

Artikel 22

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.Europeiska försvarsbyrån ska bjudas in för att lämna synpunkter och tillhandahålla sakkunskap till kommittén i egenskap av observatör. Europeiska utrikestjänsten ska också bjudas in att delta i kommittén.

3.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

4.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 5 i den förordningen tillämpas.

Artikel 23

Informationssäkerhet

1.Kommissionen ska skydda säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som tagits emot i samband med genomförandet av denna förordning i enlighet med säkerhetsbestämmelserna i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 21 .

2.Kommissionen ska utnyttja befintliga säkra system eller inrätta nya säkra system för utbyte för att underlätta utbytet av känsliga och säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter mellan kommissionen, den höga representanten, Europeiska försvarsbyrån och medlemsstaterna och i förekommande fall med de rättsliga enheter som omfattas av de åtgärder som fastställs i denna förordning. Systemet ska beakta medlemsstaternas nationella säkerhetsbestämmelser.

Artikel 24

Sekretess och behandling av uppgifter

1.Uppgifter som tas emot till följd av tillämpningen av denna förordning ska användas enbart för det ändamål för vilket de begärts.

2.Medlemsstaterna och kommissionen ska säkerställa skyddet av handels- och affärshemligheter och andra känsliga och säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som inhämtats och genererats vid tillämpningen av denna förordning, bland annat rekommendationer och åtgärder som ska vidtas, i enlighet med unionsrätten och respektive nationell rätt.

3.Medlemsstaterna och kommissionen ska säkerställa att det inte beslutas att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som tillhandahållits eller utbytts inom ramen för denna förordning ska placeras på en lägre säkerhetsskyddsklassificeringsnivå eller att de inte längre ska vara säkerhetsskyddsklassificerade utan föregående skriftligt medgivande från upphovsmannen.

4.Kommissionen får inte sprida information på ett sätt som kan leda till att en enskild aktör identifieras, om spridningen av information leder till att aktören kan skadas kommersiellt eller till anseendet eller till att företagshemligheter röjs.

Artikel 25

Skydd av personuppgifter

1.Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av medlemsstaternas skyldigheter vid behandling av personuppgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 22 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG 23 eller kommissionens och i förekommande fall andra unionsinstitutioners och unionsorgans skyldigheter i samband med behandling av personuppgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 24 , när de fullgör sina skyldigheter.

2.Personuppgifter får inte behandlas eller vidarebefordras utom i de fall där det är strikt nödvändigt för tillämpningen av denna förordning. I sådana fall ska villkoren i förordning (EU) 2016/679 och förordning (EU) 2018/1725 tillämpas, beroende på vad som är tillämpligt.

3.Om behandlingen av personuppgifter inte är strikt nödvändig för fullgörandet av de mekanismer som fastställs i denna förordning ska personuppgifterna anonymiseras på ett sådant sätt att den registrerade inte kan identifieras.

Artikel 26

Revisioner

Revisioner av användningen av unionens bidrag som utförs av personer eller enheter, inbegripet av andra än de som fått uppdraget av unionens institutioner, organ eller byråer, ska utgöra grundvalen för den övergripande försäkran i enlighet med artikel 127 i budgetförordningen. Revisionsrätten ska granska räkenskaperna över unionens samtliga inkomster och utgifter i enlighet med artikel 287 i EUF-fördraget.

Artikel 27

Skydd av unionens ekonomiska intressen

När ett associerat land deltar i instrumentet genom ett beslut antaget enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska det associerade landet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Olaf och revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf ska dessa rättigheter innefatta rätten att göra utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013.

Artikel 28

Information, kommunikation och publicitet

1.Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla att finansieringen kommer från unionen och säkerställa unionsfinansieringens synlighet, i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat, genom att tillhandahålla enhetlig, ändamålsenlig och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

2.Kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder avseende instrumentet, åtgärder som vidtagits enligt instrumentet och uppnådda resultat.

3.Finansiella medel som tilldelas fonden ska också bidra till den gemensamma kommunikationen om unionens politiska prioriteringar, i den mån dessa prioriteringar har anknytning till de mål som anges i artikel 4.

4.Finansiella medel som tilldelas fonden får också bidra till anordnande av spridningsverksamhet, kontaktförmedlingsevenemang och medvetandehöjande verksamhet, särskilt i syfte att öppna upp leveranskedjor för att främja små och medelstora företags gränsöverskridande deltagande.

Artikel 29

Utvärdering

1.Senast den 30 juni 2024 ska kommissionen utarbeta en rapport med en utvärdering av genomförandet av de åtgärder som anges i denna förordning och resultaten av dem, samt möjligheten att utvidga förlänga tillämpningen av dem tillämplighet och föreskriva om finansiering av dem, särskilt med hänsyn tagen till säkerhetslägets utveckling. Utvärderingsrapporten ska bygga på samråd med medlemsstaterna och viktiga intressenter och överlämnas till Europaparlamentet och rådet.

2.Med beaktande av utvärderingsrapporten får kommissionen lägga fram förslag till lämpliga ändringar av denna förordning, särskilt i syfte att fortsätta att hantera eventuella kvarstående risker rörande leveranser av relevanta försvarsprodukter.

Artikel 30

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning ska tillämpas till och med den 30 juni 2025. Detta ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av åtgärder som inletts i enlighet med denna förordning, alla åtgärder som är nödvändiga för att skydda Europeiska unionens ekonomiska intressen och de befogenheter som tilldelats kommissionen att ålägga påföljder i enlighet med artikel 15.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden

1.3.Förslaget eller initiativet avser

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

1.4.4.Prestationsindikatorer

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

1.7.Planerad(e) genomförandemetod(er)

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3,2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden 

1.3.Förslaget eller initiativet avser 

 en ny åtgärd 

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 25  

 en förlängning av en befintlig åtgärd 

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet 

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

 begränsad varaktighet 

–    gäller från 2023 till 30 juni 2025

–    Budgetkonsekvenser från och med 2023 till och med 2024 för åtagandebemyndiganden och från och med 2023 till och med 2028 för betalningsbemyndiganden. 

 obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 26   

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer; 

–    av genomförandeorgan 

 Delad förvaltning med medlemsstaterna 

 Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– EIB och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

Anmärkningar

FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering 

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem 

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

·Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

3.2.Finansieringskällor och beräknade ekonomiska konsekvenser av förordningen om stöd till tillverkning av ammunition

3.2.1.Finansieringskälla för anslag enligt förordningen om stöd till tillverkning av ammunition

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Om oförutsedda budgetmarginaler uppkommer för åren 2023 och 2024 avser kommissionen att föreslå att budgetmyndigheten anslår dem till Europeiska försvarsfonden med upp till 100 miljoner EUR.

3.2.2.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

–    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen 

–    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

–    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.4.    Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 

Förslaget/initiativet

–    kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

–    kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

–    kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

3.2.5.Bidrag från tredje part 

Förslaget/initiativet:

–    innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

–    innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna 

–    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–    Påverkan på egna medel

–    Påverkan på andra inkomster

–ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter    

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

(1)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG (EUT L 216, 20.8.2009, s. 76).

(2)    EUT C , , s. .

(3)    EUT L 433I, 22.12.2020, s. 28.

(4)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17).

(5)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 ( EUT L 248, 18.9.2013, s. 1 ).

(6)    Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen ( EGT L 312, 23.12.1995, s. 1 ).

(7)    Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter ( EGT L 292, 15.11.1996, s. 2 ).

(8)    Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten ( EUT L 283, 31.10.2017, s. 1 ).

(9)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen ( EUT L 198, 28.7.2017, s. 29 ).

(10)    Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet), EUT L 344, 19.12.2013, s. 1.

(11)    Rådets direktiv 85/374/EEG av den 25 juli 1985 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister (EGT L 210, 7.8.1985, s. 29).

(12)    Till exempel Reach, CLP-förordningen, Sevesodirektivet, RoHS-direktivet, POP-förordningen, förordningen om biocidprodukter, ozonförordningen och f-gasförordningen.

(13)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EUT L 299, 18.11.2003, s. 9).

(14)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG (EUT L 216, 20.8.2009, s. 76).

(15)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (EUT L 146, 10.6.2009, s. 1).

(16)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 av den 24 mars 2021 om inrättande av InvestEU-programmet och om ändring av förordning (EU) 2015/1017 (EUT L 107, 26.3.2021, s. 30).

(17)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(18)    EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(19)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159.).

(20)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(21)    Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).

(22)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.

(23)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).

(24)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(25)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(26)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx  

(27)    Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

(28)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(29)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(30)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(31)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(32)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(33)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(34)    Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”N” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

(35)    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.