EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 20.1.2023

COM(2023) 31 final

2023/0008(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om europeisk statistik om befolkning och bostäder, om ändring av förordning (EG) nr 862/2007 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 763/2008 och (EU) nr 1260/2013

(Text av betydelse för EES)

{SEC(2023) 38 final} - {SWD(2023) 11 final} - {SWD(2023) 12 final} - {SWD(2023) 13 final} - {SWD(2023) 14 final} - {SWD(2023) 15 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Aktuell, tillförlitlig, detaljerad och jämförbar europeisk statistik behövs för att utveckla och genomföra politik och verksamhet som gynnar EU på de områden som EU har behörighet på, i enlighet med artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Kommissionen övervakar och rapporterar om den demografiska situationen i EU i enlighet med artikel 159 i EUF-fördraget. EU-institutionerna behöver för sin del korrekta och jämförbara befolkningssiffror för administrativa och förfarandemässiga ändamål, t.ex. för omröstning med kvalificerad majoritet i rådet. Denna statistik ger också viktiga bidrag till den offentliga forskningen genom att generera insikter och hålla samhället informerat om utvecklingen. Skattningar av befolkningen behövs också för att få statistiska indikatorer per capita. Befolkningsstatistiken ger underlag för befolkningsprognoser för EU:s långsiktiga ekonomiska och budgetmässiga prognoser i synnerhet och för EU:s ekonomiska, sociala och sammanhållningspolitiska politik i allmänhet. Den är också något som allmänheten lätt kan relatera till eftersom den beskriver fakta och händelser som berör varje enskild person.

Inom ramen för detta initiativ avses med europeisk befolkningsstatistik officiell statistik på EU-nivå om befolkning, demografiska händelser och migration, samt de olika indikatorer som bygger på denna statistik. Eurostat har offentliggjort statistik på dessa områden sedan 1960, då den första undersökningen om storlek på och struktur för befolkningen i arbetsför ålder i de dåvarande medlemsstaterna genomfördes. Sedan dess har befolkningsstatistik främst framställts genom att man tagit fram resultat från direkta folkräkningar under folk- och bostadsräkningar och interpolerat mellanliggande perioder med uppgifter om befolkningsförändringar hämtade från administrativa system för folkbokföring (om födslar, dödsfall och migration). Den pågående övergången från traditionella folkräkningar till kombinerade eller till och med helt registerbaserade folkräkningar minimerar bördan för allmänheten genom att sammanställningen av denna statistik baseras främst på administrativa uppgiftskällor.

Till och med 2007 överförde medlemsstaterna alla befolkningsuppgifter på frivillig basis. Detta ledde till inkonsekvenser och bristande fullständighet eller aktualitet, vilket den senaste utvärderingen av situationen visar 1 . Enligt artikel 338 i EUF-fördraget är lagstiftaren skyldig att besluta om åtgärder för att framställa officiell statistik som behövs för EU:s politik. I dag bygger befolkningsstatistiken på en rättslig ram som antogs mellan 2007 och 2013. För det första fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007 2 krav på migrationsstatistik i linje med handlingsplanen för insamling och analys av gemenskapsstatistik på migrationsområdet 3 . Artikel 3 i förordningen omfattar statistik över invandring till och utvandring från medlemsstaternas territorier, inbegripet flöden från en medlemsstat till en annan och flöden mellan en medlemsstat och ett tredjelands territorium, statistik över medborgarskap och födelseland för personer som är stadigvarande bosatta på medlemsstaternas territorium samt statistik över förvärv av medborgarskap 4 . För det andra fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 763/2008 5 gemensamma regler för tillhandahållandet vart tionde år av omfattande folkräkningsuppgifter om befolkning och bostäder i EU. Detta säkerställer sammanställningen av detaljerade uppgifter om på förhand fastställda demografiska, sociala och ekonomiska karakteristikum för enskilda, familjer och hushåll samt för bostäder på nationell, regional och lokal nivå. Slutligen fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1260/2013 6 gemensamma regler för europeiska demografiska uppgifter, inbegripet krav på uppgifter om befolkningsmängder och demografiska händelser såsom födslar och dödsfall. Enligt förordning (EU) nr 1260/2013 är medlemsstaterna också skyldiga att till kommissionen (Eurostat) lämna harmoniserade uppgifter om totalbefolkningen på nationell nivå som ska användas som vikter för omröstning med kvalificerad majoritet i rådet.

Kommissionens utvärdering har visat att den nuvarande rättsliga ramen med de tre ovan nämnda rättsakterna har förbättrat den europeiska befolkningsstatistiken avsevärt. Mervärdet för EU har ökat avsevärt och alla EU:s politiska och institutionella behov av befolkningsstatistik har tillgodosetts. Utvärderingen har dock också visat att relevansen, enhetligheten, samstämmigheten och jämförbarheten hos befolkningsuppgifter och statistik i medlemsstaterna har minskat – och fortsätter minska – med negativa effekter för det beslutsfattande som grundar sig på dem. Det behövs därför en ny rättslig grund för att skapa en långsiktig ram för den utveckling som krävs för att ytterligare harmonisera den europeiska befolkningsstatistiken. Ramen bör också ge tillräcklig flexibilitet för att bättre kunna anpassas till ändrade politiska behov och ta vara på de möjligheter som nya uppgiftskällor ger upphov till. Det finns också potentiella möjligheter till administrativ förenkling och processintegration i stället för den nuvarande fragmenterade situationen på detta område. Detta initiativ ingår därför i kommissionens arbetsprogram för 2022 som ett initiativ för lagstiftningens ändamålsenlighet (Refit).

Såsom konstateras i utvärderingen är statistiska uppgifter om EU:s befolkning – inbegripet demografiska händelser och migrationshändelser och information om familjer, hushåll och bostadsförhållanden – avgörande för evidensbaserat beslutsfattande. Statistik av hög kvalitet för alla medlemsstater är avgörande för många av EU:s politikområden och initiativ. Utöver de fall av långvarig användning som nämns ovan fastställs i fyra av kommissionens sex prioriteringar för 2019–2024 7 tydliga behov av särskild befolkningsstatistik i EU som underlag för dessa politiska initiativ: den europeiska gröna given, främjande av vår europeiska livsstil, en ny satsning på demokrati i Europa och en ekonomi för människor. I de slutliga förslagen från konferensen om Europas framtid 8 fastställs också ett behov av ytterligare EU-insatser för att samla in sådana uppgifter.

I den utvärdering som understöddes av samrådet med berörda parter fastställdes också olika stora brister i den nuvarande statistiska ramen, särskilt otillräckliga geografiska och statistiska detaljer samt brist på punktlighet och frekvens för statistiska produkter. Resultaten av utvärderingen fick stöd i samrådet med berörda parter, där institutionella och andra yrkesmässiga användare deltog på EU-nivå och på andra nivåer. I konsekvensbedömningen bedömdes de olika alternativen för detta initiativ med avseende på deras förmåga att komma till rätta med dessa brister. Detta lagstiftningsförslag bygger på de detaljerade resultaten av utvärderingen och konsekvensbedömningen för att åtgärda dessa brister på ett effektivt och proportionerligt sätt.

För att tillgodose nya statistikbehov började kommissionen (Eurostat) under 2014 modernisera socialstatistiken med stöd av medlemsstaternas nationella statistikbyråer. Detta ledde till antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1700 9 om en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom ett urval av personer och hushåll. Denna ram är grundläggande för att lägga en solid grund på europeisk nivå för insamling av uppgifter genom urval. Det här initiativet om europeisk befolkningsstatistik är den andra centrala komponenten i denna moderniseringsprocess. Stöd för initiativet uttrycktes tidigt på hög nivå i det europeiska statistiksystemet (ESS) genom 2017 års Budapestmemorandum 10 , som förespråkade åtgärder för att på ett flexibelt sätt reagera på föränderliga behov, ytterligare harmonisera begrepp och definitioner och utöka den årliga uppgiftsinsamlingen, inbegripet uppgifter om migration och geografiska detaljer.

På grundval av resultaten av utvärderingen och konsekvensbedömningen innehåller detta lagstiftningsförslag ambitiösa förslag för att stärka kopplingarna mellan och den allmänna enhetligheten i all socialstatistik i EU baserad på personer och hushåll. Förslaget innehåller bestämmelser som syftar till att utveckla en för alla produkter harmoniserad definition av befolkning på grundval av sunda statistiska begrepp, och till att underlätta tillgången till tillgängliga uppgiftskällor som kommer att förbättra produktionsprocesserna och den allmänna kvaliteten på socialstatistiken. Förslaget innehåller också bestämmelser för att ytterligare anpassa befolkningsstatistiken och den internationella migrationsstatistiken till statistiken om administrativa och rättsliga händelser i samband med asyl, laglig och irreguljär migration enligt artiklarna 4, 5, 6 och 7 i förordning (EG) nr 862/2007.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen på följande sätt:

Förslaget kommer att säkerställa kvalitet och jämförbarhet för den europeiska statistik om befolkning och bostäder som samlas in och sammanställs genom att samma principer tillämpas i medlemsstaterna. Det kommer också att säkerställa att den europeiska statistiken om befolkning och bostäder förblir relevant och anpassas så att den svarar mot användarnas behov. Genom förordningen kommer statistikframställningen att bli mer kostnadseffektiv samtidigt som den beaktar särdragen i medlemsstaternas statistiksystem.

I enlighet med proportionalitetsprincipen går den föreslagna förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet med förordningen.

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Som en del av detta initiativ har kommissionen utvärderat den nuvarande rättsliga ramen för europeisk befolkningsstatistik, bestående av förordningarna (EG) nr 763/2008 och (EU) nr 1260/2013 och artikel 3 i förordning (EG) nr 862/2007, och deras genomförandeåtgärder. Positivt är att utvärderingen har visat att denna nuvarande rättsliga ram överlag har förbättrat den europeiska befolkningsstatistiken avsevärt. Till exempel har det europeiska mervärdet ökat avsevärt och alla EU:s politiska/institutionella behov av befolkningsstatistik som var kända före den föregående insatsen (omkring 2005) har tillgodosetts. Den nuvarande rättsliga ramen har dock fyra brister enligt följande.

En av svagheterna i den nuvarande rättsliga ramen är att den inte fullt ut säkerställer tillräckligt enhetlig, jämförbar och fullständig statistik.

Även om ramen innehåller gemensamma definitioner av centrala statistiska begrepp tillämpar medlemsstaterna dem ofta på ett flexibelt sätt. I synnerhet tillämpar medlemsstaterna tre begreppsmässigt olika definitioner av befolkningsunderlaget (stadigvarande bosättning, registrerad bosättning, laglig bosättning) som är tillåtna, ibland med olika definitioner för olika datauppsättningar. Detta har minskat jämförbarheten och enhetligheten i befolkningsstatistik från olika medlemsstater, till nackdel för uppgiftsinsamlingens mervärde för EU.

Vissa uppgiftsluckor fylls för närvarande med hjälp av uppgifter som medlemsstaterna lämnar frivilligt. Detta leder till ofullständig statistik på EU-nivå som kanske inte stämmer överens med den obligatoriska statistiken. Detta gör den frivilliga statistiken mindre kostnadseffektiv när det gäller mervärdet för EU, och därför är det både nödvändigt och viktigt att den blir obligatorisk i framtiden. Frivilliga insamlingar kan vara användbara till en början när ny statistik utvecklas, men det behövs en tydlig rättslig grund för att den ska kunna införas fullt ut som officiell europeisk statistik.

En annan svaghet i den nuvarande rättsliga ramen är att den inte säkerställer tillräcklig tillgång till befolkningsuppgifter när det gäller aktualitet och frekvens för offentliggörande av uppgifter.

Den befintliga lagstiftningen omfattar endast årlig demografisk statistik och migrationsstatistik. Enligt gällande lagstiftning behöver de flesta årliga datauppsättningar endast tillhandahållas inom tolv månader efter referensperiodens slut, och datauppsättningar från folk- och bostadsräkningarna vart tionde år endast inom 27 månader efter utgången av det år då folk- och bostadsräkningen ägde rum. Dessa frekvenser och motsvarande tidsfrister ligger fortfarande under användarnas förväntningar och stämmer inte överens med nationella statistiska publikationer eller överföringen av annan internationell statistik i de flesta medlemsstater. Enligt befintlig lagstiftning kan de rättsliga tidsfristerna och frekvenserna inte förbättras, t.ex. för att täcka annan flerårig befolknings- och bostadsstatistik eller befolkningsstatistik för kortare tid än ett år (dvs. sammanställd mer än en gång under ett visst år), såsom den som nyligen tagits fram om överdödlighet i covid-19.

Ytterligare en annan svaghet är att ramen inte fångar upp de karakteristikum och detaljer hos ämnen eller befolkningsgrupper som har blivit politiskt och socialt relevanta under det senaste årtiondet.

Detta beror på att den befintliga lagstiftningen är inriktad på uppgiftsbehoven för de politiska prioriteringarna som gällde vid den tidpunkt då lagstiftningen utarbetades. Med tiden har prioriteringarna förändrats, vilket har lett till att den tillgängliga befolkningsstatistiken inte längre på ett adekvat sätt täcker politiskt relevanta karakteristikum, ämnen eller befolkningsgrupper. De luckor som identifierades under samrådet med berörda parter rör i synnerhet karakteristikumen hos politiskt relevanta ämnen och grupper. Exempel på detta är bostadsdata för den europeiska gröna given, migranter och rörlighet i EU, stads- och landsbygdsbefolkning och utsatta minoritetsgrupper. Det finns också luckor när det gäller statistikens otillräckliga geografiska detaljnivå, inbegripet funktionella typindelningar och georefererade uppgifter för integrering av städer/landsbygd och gränsöverskridande analys.

Slutligen är ramen inte tillräckligt flexibel för att kunna anpassas till ändrade politiska behov eller för att göra det möjligt för medlemsstaterna eller EU att använda nya källor.

Detta beror på att den befintliga lagstiftningen saknar den flexibilitet som krävs för att den ska kunna anpassas till nya statistikbehov. Nya uppgiftskällor i medlemsstaterna och på EU-nivå (särskilt administrativa uppgifter, inbegripet interoperabilitetssystem och uppgifter som innehas av privata aktörer) erbjuder potentiella förbättringar i fråga om kostnader och aktualitet, men den nuvarande lagstiftningen stöder inte användandet av dem.

Slutligen identifierades i utvärderingen redundans när det gäller efterlevnad, verkställighet och övervakning av relevans för lagstiftningens ändamålsenlighet. Denna beror på att den nuvarande lagstiftningen är fördelad på tre rättsakter som inte har utvecklats tillsammans. Den nuvarande situationen där medlemsstaterna framställer många frivilliga men ofullständiga datauppsättningar (med hög men inte total fullständighet i medlemsstaterna) leder till avsevärt minskad effektivitet på EU-nivå.

•Samråd med berörda parter

I samrådsstrategin 11 kartlades nyckelprofiler för berörda parter i tre huvudgrupper (leverantörer av källuppgifter – t.ex. innehavare av administrativa uppgifter och andra relevanta uppgiftskällor, statistikproducenter – främst de nationella statistikbyråerna – och statistikanvändare) till samråd. Samrådet omfattade offentliga och riktade samråd, riktade workshoppar, samråd med expertgrupper, intervjuer med berörda parter och skrivbordsundersökningar.

Samrådet med berörda parter nådde framgångsrikt de avsedda grupperna, med undantag för leverantörer av administrativa uppgifter och medieorganisationer. Med tanke på ämnets tekniska karaktär ansågs uppgiftslämnarnas övergripande engagemang vara tillräckligt för att stödja den parallella utvärderingen och konsekvensbedömningen av den europeiska befolkningsstatistiken.

Samrådet stödde kommissionens initiativ och bekräftade att situationen hade förbättrats avsevärt efter den tidigare insatsen vad gäller statistik över demografi, internationell migration och befolkning samt bostadsräkningar. Samrådet identifierade dock också statistiska luckor och uppkomsten av nya statistikbehov som den nuvarande rättsliga ramen inte kan tillgodose.

Alla berörda parter bekräftade behovet av att planera statistiska förbättringar, även om de inte alltid var överens om ambitionsnivån för sådana förbättringar. Statistikproducenterna var något mer återhållsamma än statistikanvändarna angående detta.

De statistiska ämnen som alla grupper av berörda parter enades om var prioriterade var bättre migrationsstatistik, mer detaljerad geografisk information och mer aktuell och frekvent statistik. Alla berörda parter var överens om att en harmonisering av befolkningsunderlaget var mycket viktig, medan vissa statistikproducenter motsatte sig förändringar.

De viktigaste statistiska ämnen där producenternas och användarnas åsikter skiljde sig åt gällde uppgifter om jämställdhet och att göra befintlig frivillig uppgiftsinsamling obligatorisk. I mindre utsträckning skilde sig producenternas och användarnas åsikter om statistik över bostäder, lagligt utförda aborter och spädbarnsdödlighet.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Kommissionen har regelbundet bett sina berörda expertgrupper att inhämta råd och synpunkter om hur utvärderingen och konsekvensbedömningen fortskrider. Kommittén för det europeiska statistiksystemet 12 har också hållits informerad om framstegen. De tre expertgrupperna är (från registret över kommissionens expertgrupper 13 ):

–arbetsgruppen för folk- och bostadsräkningar ( E01544 ) och dess undergrupp, arbetsgruppen för folk- och bostadsräkningars framtid,

–arbetsgruppen för befolkningsstatistik ( E03076 ),

–de europeiska direktörerna för socialstatistik ( E01552 ).

Kommissionen genomförde den parallella utvärderingen och konsekvensbedömningen med stöd av en uppdragsstudie som utförts av ICF SA, Belgien. För utvärderingen innehöll den stödjande studien en ekonomisk analys och subsidiaritetsanalys och fallstudier om befolkningsdefinitioner. För konsekvensbedömningen tillhandahöll studien den kvantitativa kostnadsanalysen och metodstöd för poängsättning och rangordning av alternativen. Uppdragstagaren stödde också olika samråd med berörda parter, bland annat det öppna offentliga samrådet, det riktade samrådet med de nationella statistikbyråerna och flera tematiska workshoppar med särskilda grupper av berörda parter.

•Konsekvensbedömning

Konsekvensbedömningen för detta initiativ 14 , som diskuterades av nämnden för lagstiftningskontroll vid ett formellt möte den 16 mars 2022, fick ett positivt yttrande med reservationer 15 . En reviderad version av konsekvensbedömningen som behandlade de brister som konstaterades i yttrandet godkändes av den avdelningsövergripande styrgruppen vid dess möte den 16 juni 2022.

Det allmänna målet som anges i konsekvensbedömningen är att bättre tillgodose användarnas behov och att modernisera och förbättra den europeiska befolkningsstatistikens relevans, harmonisering och enhetlighet. Detta kan delas upp i fyra specifika mål för att åtgärda de brister som beskrivs ovan, nämligen att

(1)säkerställa fullständig, enhetlig och jämförbar europeisk befolkningsstatistik,

(2)säkerställa aktuell och frekvent statistik för att tillgodose användarnas behov,

(3)tillhandahålla statistik som är tillräckligt omfattande när det gäller berörda ämnen och tillräckligt detaljerad i fråga om karakteristikum och uppdelningar,

(4)främja rättsliga ramar och ramar för uppgiftsinsamling som är tillräckligt flexibla för att anpassa datauppsättningar till föränderliga politiska behov och utnyttja de möjligheter som nya uppgiftskällor erbjuder.

Alternativen har utvecklats genom att detaljerade politiska åtgärder har grupperats så att de specifika målen kan uppnås enligt fyra kriterier: harmonisering av statistik där huvudfokus ligger på att definiera befolkningsunderlaget, integrering av statistiska processer, statistiska produkter, ramens flexibilitet.

–Alternativ A är referensscenariot, med separata statistiska processer och lagstiftning, begränsad harmonisering av befolkningsdefinitionen och inga nya statistiska produkter.

–Huvuddragen i alternativ B.1 och B.2 är en uppgradering, med ökande ambitionsnivå, av de statistiska produkterna och ramens flexibilitet, men med begränsad harmonisering av befolkningsunderlaget.

–Alternativen C.1 och C.2 är desamma som B.1 och B.2, men med ett mer ambitiöst försök att harmonisera befolkningsunderlaget. Alternativen B.2 och C.2 innebär en mer expansiv uppgradering av de statistiska produkterna och ramens flexibilitet än alternativen B.1 och C.1.

–Slutligen skulle alternativen D.1 och D.2 innebära en fullständig harmonisering och en omfattande uppgradering av produkterna, samt en tillräcklig flexibilitet för den framtida utvecklingen av statistik för att tillgodose nya behov. Alternativ D.2 omfattar också införandet av ett statistiskt befolkningsregister i alla medlemsstater.

Kostnaderna för alla alternativ har kvantifierats i så hög utsträckning som möjligt med hjälp av kriterierna i) graden av harmonisering av befolkningsunderlaget, ii) uppgraderingen av statistiska produkter. och iii) integreringen av statistiska processer genom nationella statistiska befolkningsregister. Slutligen specificerades fördelarna, men de flesta kunde inte kvantifieras på grund av deras ofta indirekta eller spridda karaktär och bedömdes därför kvalitativt.

I avsaknad av kvantifierade fördelar var det inte möjligt att göra en direkt rangordning av alternativen. Effektivitetsbedömningen visade dock kvalitativt att inget av alternativen är uppenbart mer kostnadseffektivt än något annat alternativ. De ger snarare ökade fördelar (direkt för statistikanvändare och indirekt för hela samhället) till ökade kostnader (främst för statistikproducenter, dvs. nationella statistikproduktionssystem). Den stora skillnaden mellan statistikproducenter och statistikanvändare återspeglar detta, eftersom producenterna fokuserade på kostnader medan användarna var mer intresserade av fördelarna. Bedömningen har dock tydligt visat att ambitiösa åtgärder för att tillgodose uppgiftsbehoven för EU:s politiska prioriteringar har sitt pris, i form av ytterligare resurser som behövs för statistikproducenter, som är betydande jämfört med nuvarande referenskostnader (upp till cirka 10 % för alternativ D.2). I synnerhet innehåller endast de mest ambitiösa alternativen, D.1 och D.2, långtgående åtgärder för att tillgodose behoven inom viktiga EU-politikområden såsom integration av städer/landsbygd, den europeiska gröna given samt grundläggande rättigheter och icke-diskriminering. Dessutom omfattar endast alternativ D.2 statistiska befolkningsregister för att effektivisera statistikframställningen och därigenom bidra till att de ambitiösa produktmålen uppnås.

Det rekommenderade alternativet var därför totalt sett D.2. Det är det mest ambitiösa när det gäller statistiska produkter och ramens flexibilitet, och ger bäst resultat tack vare en lika ambitiös förenkling och integrering av statistikproduktionssystemen och hållbara effektivitetsvinster på lång sikt. Det råder dock fortfarande osäkerhet om subsidiaritet och proportionalitet, utöver de betydande anpassningskostnaderna för att införa samverkande statistiska befolkningsregister i alla medlemsstater. Av detta skäl skulle en alternativ (återhållsam) strategi som förespråkar alternativ C.2 också vara rimlig om man lägger större vikt vid farhågorna om alternativ D.2:s proportionalitet och effektivitet – detta skulle också vara mer godtagbart för statistikproducenter som är viktiga parter i genomförandet.

De mest framträdande avvikelserna från konsekvensbedömningens rekommenderade alternativ i detta lagstiftningsförslag är den sänkta ambitionsnivån när det gäller uppgifter om jämställdhet och inrättandet av statistiska befolkningsregister i medlemsstaterna. När det gäller det sistnämnda nämns i konsekvensbedömningen specifika tvivel om proportionaliteten och subsidiariteten i att kräva sådana statistiska register i alla medlemsstater. Förslaget följer därför snarare alternativ C.2, dvs. att fokusera mer på de produktorienterade aspekterna av statistisk infrastruktur utan att specificera förfarandemässiga begränsningar. De experter från de nationella statistikbyråerna som rådfrågats har också visat en stark preferens för en sådan produktorienterad strategi. Förslaget skulle fortfarande stärka den rättsliga grunden och uppmuntra utvecklingen av innovativa lösningar för att möjliggöra datadelning mellan medlemsstaterna för att ta itu med gränsöverskridande kvalitetsproblem i samband med EU-medborgarnas fria rörlighet. I synnerhet får integritetsfrämjande teknik uttryckligen stöd för ett genomförande av datadelning helt i linje med EU:s lagstiftning om skydd av personuppgifter (se ”Grundläggande rättigheter” nedan).

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

De rekommenderade alternativen D.2 och C.2 kommer sannolikt att skapa ett visst utrymme för kostnadsbesparingar av relevans för lagstiftningens ändamålsenlighet till följd av förenkling, rationalisering och integrering av statistiska processer. Förenklingar förväntas särskilt när det gäller datadelning mellan källuppgiftsägare och nationella statistikbyråer, anpassning av lagstiftningen till ändrade databehov för nationella statistikbyråer och Eurostat, och förfaranden för dataöverföring från nationella statistikbyråer till Eurostat. Användarna kommer att få förenklad och centraliserad tillgång till statistik på Eurostats webbplats.

I linje med det rekommenderade alternativet C.2 krävs inte statistiska befolkningsregister enligt detta förslag, men de rättsliga och tekniska förutsättningarna för datadelning mellan medlemsstaterna stärks. Datadelning med hjälp av modern teknik kan erbjuda mer ändamålsenliga och effektiva lösningar för statistisk kvalitetssäkring på lång sikt.

•Grundläggande rättigheter

I konsekvensbedömningen har två huvudsakliga källor till potentiella indirekta effekter på de grundläggande rättigheterna identifierats. Å ena sidan uttryckte olika grupper av berörda parter i samrådet farhågor om eventuellt större risker för skyddet av personuppgifter i samband med förbättrad och moderniserad statistisk infrastruktur som på ett effektivt sätt kopplar samman alla typer av berörda källor och möjliggör datadelning mellan medlemsstaterna. Å andra sidan skulle ökad tillgång till och bättre kvalitet på statistik om sociala fenomen (inbegripet bättre uppgifter om socioekonomiska karakteristikum hos utsatta grupper eller om diskrimineringsgrunder) förbättra politiken för grundläggande rättigheter.

Detta förslag tar hänsyn till dessa iakttagelser genom att föreslå proportionella och riktade förbättringar av relevanta statistiska produkter, samtidigt som man håller fast vid principerna och de rättsliga konsekvenserna av EU-lagstiftningen om skydd av personuppgifter i Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 16 och (EU) 2018/1725 17 .

4.BUDGETKONSEKVENSER

De allmänna budgetkonsekvenserna av förslaget har en obegränsad varaktighet. De beräknade budgetkonsekvenserna under de första tio åren efter det att förordningen har trätt i kraft anges i finansieringsöversikten för rättsakten.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Medlemsstaterna förväntas börja lämna uppgifter till kommissionen enligt den nya förordningen under 2026.

I linje med konsekvensbedömningen kommer genomförandet av den antagna förordningen att övervakas och utvärderas regelbundet. Konsekvensbedömningen innehåller också övervakningsarrangemang, inklusive förslag till indikatorer att använda.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I förslaget till förordning fastställs en ny ram för europeisk statistik om befolkning och bostäder. Förslaget integrerar befintlig statistik om demografi, migration och folkräkningar och anger att medlemsstaterna måste tillhandahålla statistik om tre områden (demografi, bostäder, familjer och hushåll), elva relaterade ämnen och 23 specifika ämnen. Dessa stöds av artiklar om innehåll, definitioner, statistisk population och statistiska enheter, periodicitet och referenstider, uppgiftskällor och metoder, inbegripet särskilda möjliggörande faktorer för vidareutnyttjande av administrativa uppgiftskällor, insynsskydd för statistiska uppgifter, kvalitetsspecifikationer, datadelning, pilot- och genomförbarhetsstudier samt potentiella ekonomiska bidrag.

Som en viktig aspekt av definitionerna syftar detta förslag till att lösa ett strukturellt problem i den nuvarande lagstiftningen som identifierats i utvärderingen: avsaknaden av harmoniserad definition av befolkningsunderlaget. Det nya förslaget bygger på en gemensam definition av befolkningen som bygger på det statistiska begreppet stadigvarande bosättning, utan standardiserade undantag. Vetenskapliga statistiska skattningsmetoder (såsom livstecken eller andel kvarstannande) uppmuntras dessutom uttryckligen i syfte att göra det möjligt att genomföra definitionen med utgångspunkt i administrativa uppgiftskällor. Att uppnå en harmoniserad befolkningsdefinition som genomförs korrekt i alla medlemsstater skulle avsevärt förbättra jämförbarheten och enhetligheten i den europeiska befolkningsstatistiken, i linje med konsekvensbedömningens rekommenderade alternativ.

Närmare uppgifter om uppgiftskraven skulle specificeras i genomförandeakter, men den föreslagna förordningen gör det möjligt att ändra förteckningen över specifika ämnen och deras periodicitet och referenstider med hjälp av delegerade akter. Förslaget ger också möjlighet till åtgärder vid framtida behov av uppgifter genom insamlingar av särskilda uppgifter. Slutligen kräver förslaget till förordning att pilot- och genomförbarhetsstudier inleds när så är lämpligt och erbjuder eventuell medfinansiering för att ytterligare modernisera statistikproduktionssystemen och prova nya ämnen. Dessa genomförandebefogenheter och delegerade befogenheter som tilldelas kommissionen, liksom möjligheten att inleda pilot- och genomförbarhetsstudier, föreslås för att upprätthålla en viss flexibilitet i den nya ramen för att hantera nya användarbehov och möjligheter från nya uppgiftskällor under en längre tidsperiod i framtiden.

I en särskild artikel om datadelning beskrivs dessutom hur konfidentiella uppgifter kan delas enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 18 för de särskilda ändamålen med befolkningsstatistik. Å ena sidan har tidigare erfarenheter visat att gränsöverskridande samarbete mellan nationella statistikbyråer på grundval av enskilda register behövs för att på ett effektivt sätt ta itu med täckningsfrågor som rör EU-medborgarnas fria rörlighet. Å andra sidan begränsar förordning (EU) 2016/679 strikt datadelning i detta sammanhang, på grundval av sex principer, bland annat ändamålsbegränsning, uppgiftsminimering samt integritet och konfidentialitet. För att möjliggöra effektiv datadelning för kvalitetsändamål i linje med förordning (EU) 2016/679 krävs i detta förslag provning och användning av integritetsfrämjande teknik med inbyggd dataminimering. Kommissionen (Eurostat) måste också inrätta en säker infrastruktur för att underlätta sådan datadelning och samtidigt säkerställa den tekniska integriteten och konfidentialiteten vid uppgiftsbehandlingen.

Slutligen syftar den del av förslaget som ändrar förordning (EG) nr 862/2007 till att uppnå tre olika syften:

(1)att minska det statistiska tillämpningsområdet genom att stryka artikel 3, vars statistiska ämnen flyttas till den nya ramen för europeisk befolkningsstatistik,

(2)att lägga till fler rättsliga verktyg för statistikmyndigheter när det gäller snabb tillgång till och återanvändning av administrativa uppgiftskällor vid tillämpningen av den förordningen, i linje med de utökade möjliggörande faktorer som lagts till i själva förslaget om den europeiska befolkningsstatistiken,

(3)att säkerställa att de förteckningar över länder och territorier som används vid tillämpningen av den förordningen harmoniseras med de förteckningar som används i den nya ramen för europeisk befolkningsstatistik.

För att säkerställa enhetlighet måste förordning (EG) nr 862/2007 ändras genom förslaget om europeisk befolkningsstatistik, eftersom statistiska ämnen flyttas från den förordningen till den nya ramen för europeisk befolkningsstatistik. Det finns viktiga statistik- och metodskäl för detta tillvägagångssätt:

– ”Migration” så som begreppet för närvarande fastställs i artikel 3.1 a–c i förordning (EG) nr 862/2007 avser det grundläggande demografiska begreppet för människor som flyttar för att bo i ett annat land, dvs. en del av de flöden som förändrar den demografiska balansen i ett land. Förslaget om europeisk befolkningsstatistik syftar till att för första gången införa en enda enhetlig rättslig grund för alla aspekter av den demografiska balansen. Detta bör omfatta alla flöden, inklusive demografiska händelser (födslar, dödsfall), men även migrationsströmmar och migrationsbestånd – i form av byte av hemvist från ett land till ett annat.

–”Förvärv och förlust av medborgarskap” som för närvarande omfattas av artikel 3.1 d i förordning (EG) nr 862/2007 är ett statistiskt ämne som till sin natur är nära kopplat till den demografiska balansen genom att det kompletterar demografiska händelser med förändringar (in- och utflöden) hos den befolkning som bor i landet.

Alla andra ändringar som föreslås av förordning (EG) nr 862/2007 (ändring av titeln, strykning av punkter om innehållet i artikel 1 och av definitioner i artikel 2) är en följd av det minskade tillämpningsområdet för den förordningen.

2023/0008 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om europeisk statistik om befolkning och bostäder, om ändring av förordning (EG) nr 862/2007 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 763/2008 och (EU) nr 1260/2013

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 338.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 19 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 20 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Europeisk statistik om befolkning och bostäder behövs för utformning, genomförande och utvärdering av unionens politik, särskilt sådan som rör demografiska förändringar, den gröna och den digitala omställningen, främjande av energieffektivitet, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt uppnåendet av målen för hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030.

(2)Befolkningsstatistik är en viktig grund för ett brett spektrum av politiska indikatorer och används som referens i den europeiska statistiken, särskilt för att tillhandahålla urvalsramar för att genomföra representativa undersökningar av personer och hushåll, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1700 21 .

(3)Rådet (ekonomiska och finansiella frågor) ger regelbundet kommittén för ekonomisk politik i uppdrag att bedöma den långsiktiga stabiliteten i och kvaliteten på de offentliga finanserna med Eurostats befolkningsprognoser som underlag. Befolkningsprognoserna används också för politiska analyser inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Kommissionen (Eurostat) bör ha tillgång till all nödvändig statistik för att framställa och offentliggöra befolkningsprognoser i enlighet med unionens informationsbehov.

(4)I enlighet med artikel 175.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska kommissionen vart tredje år rapportera om de framsteg som gjorts för att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Regionala och lokala uppgifter, inbegripet för olika typer av territorier såsom gränsregioner, städer och deras funktionella stadsområden, storstadsregioner, landsbygdsområden, bergs- och öregioner, är nödvändiga för utarbetandet av dessa rapporter och för regelbunden övervakning av den demografiska utvecklingen och av eventuella framtida demografiska utmaningar i unionens territorier.

(5)Enligt artikel 16.4 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) definieras en kvalificerad majoritet av rådets medlemmar bland annat med utgångspunkt i medlemsstaternas befolkning. I enlighet med artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1260/2013 22 är medlemsstaterna för närvarande skyldiga att förse kommissionen (Eurostat) med uppgifter om den totala befolkningen på nationell nivå.

(6)År 2017 godkände kommittén för det europeiska statistiksystemet (ESS-kommittén) Budapestmemorandumet, där behovet av årlig statistik om storleken på befolkningen och vissa sociala, ekonomiska och demografiska karakteristikum i den, och av förbättrad statistik om migration konstaterades. För att principerna om jämlikhet och icke-diskriminering av medborgarna i all verksamhet och de enskilda medborgarnas rättigheter enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna 23 och artiklarna 10 och 19 i EUF-fördraget ska iakttas behöver unionen tillförlitlig och jämförbar statistik. I förordning (EU) 2019/1700 fastställs en ram för insamling av uppgifter från urval som gör det möjligt att samla in uppgifter om jämlikhet och icke-diskriminering, i den mån detta är möjligt från urval, och att analysera vissa aspekter av jämlikhet och diskriminering genom att ta fram socioekonomiska indikatorer och information om erfarenheter av diskriminering. Dessutom genomför Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) och Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) särskilda studier och riktade undersökningar som ytterligare kan öka tillgången till jämlikhetsstatistik på EU-nivå. Det framtida samarbetet och samordningen mellan medlemsstaterna, Eurostat och dessa byråer bör stärkas för att tillgodose användarnas ökande krav på tillförlitliga och heltäckande uppgifter om jämlikhet och mångfald i unionen.

(7)I syfte att uppnå målen i den europeiska gröna given krävs bättre statistik om bostädernas energianvändning och energieffektivitet, detaljerade geografiska uppgifter om befolkningens fördelning samt fördjupade studier av förhållandet mellan befolkning och bostäder för att man ska kunna utveckla och utvärdera effektiva strategier. I och med covid-19-pandemin framkom behovet av tillförlitlig, frekvent och aktuell statistik om dödsfall i unionen. Behovet av uppgifter tillgodosågs genom frivillig uppgiftsinsamling från medlemsstaterna till kommissionen (Eurostat), men unionen behöver en lämplig mekanism för obligatorisk insamling av sådana uppgifter inom det europeiska statistiksystemet (ESS) med nödvändig frekvens, aktualitet och detaljrikedom.

(8) FN:s ekonomiska och sociala råd antar på förslag av FN:s statistikkommission vart tionde år resolutioner om folk- och bostadsräkning i världen och uppmanar FN:s medlemsstater att genomföra folk- och bostadsräkningar i linje med internationella och regionala rekommendationer och att upprätthålla folk- och bostadsräkningarnas integritet, tillförlitlighet, exakthet och värde. Dessa rekommendationer bör beaktas i den europeiska statistiken om befolkning och bostäder.

(9)I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 24 fastställs en rättslig ram för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik, utifrån gemensamma statistiska principer. I den förordningen anges kvalitetskriterier och hänvisas till behovet av att minska bördan för uppgiftslämnarna och bidra till det mer övergripande målet att minska den administrativa bördan. En ny rättslig ram för europeisk statistik om befolkning och bostäder bör genomföra de kvalitetskriterier som anges i den förordningen och underlätta minskningen av bördan genom en ändamålsenlig och effektiv återanvändning av tillgängliga uppgiftskällor, inbegripet administrativa uppgifter.

(10)Utvärderingen av befintlig statistik 25 om folk- och bostadsräkningar i unionen, statistik över internationella migrationsströmmar, antal migranter och förvärv av medborgarskap samt befolkningsstatistik har visat att den nuvarande rättsliga ramen, som omfattar Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 862/2007 26 , (EG) nr 763/2008 27 och (EU) nr 1260/2013, har lett till betydande övergripande förbättringar av statistiken jämfört med situationen 2005 när den nuvarande rättsliga ramen inte var i kraft. Denna ram kan dock leda till bristande samstämmighet och jämförbarhet, vilket bör åtgärdas.

(11)Den demografiska utvecklingen och nyliga migrationstrender har skapat efterfrågan på snabbare, mer frekvent och mer detaljerad europeisk statistik om befolkning, demografiska händelser och bostäder, inklusive uppgifter om ämnen eller grupper som har blivit politiskt och socialt relevanta under det senaste årtiondet. Dessutom är den befintliga rättsliga ramen inte tillräckligt flexibel för att kunna anpassas till föränderliga politiska behov och möjliggöra användning av nya källor på nationell nivå och unionsnivå. Dessutom har strukturen på den befintliga rättsliga ramen i form av tre separata förordningar, som antagits vid olika tidpunkter, lett till inneboende inkonsekvenser i statistiken. Eftersom förordning (EU) nr 1260/2013 upphör att gälla den 31 augusti 2028 krävs slutligen en ny rättslig grund för den befolkningsstatistik som samlas in enligt den förordningen. Det är därför nödvändigt att ersätta den nuvarande rättsliga ramen med en ny, mer enhetlig och flexibel ram som bör ändra relevanta delar av förordning (EG) nr 862/2007 och upphäva förordningarna (EG) nr 763/2008 och (EU) nr 1260/2013.

(12)Artikel 3 i förordning (EG) nr 862/2007 omfattar statistik om den bosatta befolkningens medborgarskap och födelseort (antal migranter), om ändrad bosättning mellan länder (internationella migrationsströmmar) och om förvärv av medborgarskap bland den bofasta befolkningen, medan övrig statistik enligt den förordningen rör administrativa och rättsliga förfaranden som rör invandringslagstiftning och internationellt skydd. Statistiken enligt artikel 3 är därför nära kopplad till och bör överensstämma med statistiken över den bofasta befolkningen och dess demografiska utveckling enligt förordningarna (EG) nr 763/2008 och (EU) nr 1260/2013. För att säkerställa den inneboende samstämmigheten bör all denna statistik därför integreras i en enda rättslig grund samtidigt som artikel 3 i förordning (EG) nr 862/2007 bör utgå.

(13)Den snabbt föränderliga karaktären hos vissa befolknings- och bostadskarakteristikum, särskilt när det gäller demografiska fenomen och migration, och det motsvarande behovet av en snabb målinriktning och anpassning av politiken innebär att det finns ett behov av att statistik finns tillgänglig i god tid kort efter referensperioden. Statistikens periodicitet och aktualitet bör därför utvecklas avsevärt.

(14)I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 28 fastställs en rutnätsbaserad metod för att definiera territoriella typindelningar på grundval av befolkningsfördelningen per ruta om en kvadratkilometer. I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1799 29 föreskrivs, som en tillfällig direkt statistikåtgärd som åtföljer folk- och bostadsräkningarna 2021, att viktiga resultat av folk- och bostadsräkningarna presenteras på grundval av ett alleuropeiskt nät av rutor om en kvadratkilometer. En rättslig ram bör säkerställa fortsatt spridning av georefererad befolkningsstatistik baserad på rutnät och dess utvidgning till bostadsstatistik.

(15)Territoriella enheter och statistiska rutnät bör definieras i enlighet med förordning (EG) nr 1059/2003.

(16)För geokodning av platser bör temat statistiska enheter användas i enlighet med bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG 30 .

(17)Den nuvarande rättsliga ramen för europeisk statistik om befolkning och bostäder behöver uppdateras för att säkerställa att de för närvarande separata statistiska processerna integreras på lämpligt sätt i en gemensam ram som gör det möjligt för ESS att på ett effektivt sätt tillgodose unionens nya informationsbehov och främja statistiska innovationer. De statistiska produkterna måste förbättras för att förbli relevanta i ljuset av demografiska, migrationsrelaterade, sociala och ekonomiska förändringar i samhället.

(18)Den förbättrade regelbundna statistiken (årlig eller för kortare tid än ett år) om befolkning och bostäder baserad på administrativa källor bör kompletteras med information från samordnade folk- och bostadsräkningar i unionen, genomförda vart tionde år i enlighet med FN:s principer och rekommendationer. Lika viktigt är att folk- och bostadsräkningar ger en unik möjlighet att synliggöra officiell statistik, både när det gäller verksamheten och resultaten.

(19)Unionens folkräkningar bör bli mer kostnadseffektiva genom att man fullt ut utnyttjar de omfattande administrativa uppgifter som finns tillgängliga i medlemsstaterna eller en kombination av olika källor, inbegripet källor med anknytning till sakernas internet och tillhandahållandet av digitala tjänster. De bör också användas för att åter fastställa det demografiska referensscenariot och omfatta undersökningar av de administrativa uppgiftskällornas omfattning.

(20)Medlemsstaterna och kommissionen (Eurostat) bör ha varaktig tillgång till så många olika uppgiftskällor som möjligt för att framställa europeisk statistik om befolkning och bostäder av hög kvalitet och på ett kostnadseffektivt sätt. I detta avseende är det mycket viktigt att nationella statistikmyndigheter får snabb tillgång till och snabbt kan använda administrativa uppgifter som ägs av offentliga förvaltningar på nationell, regional och lokal nivå, i enlighet med artikel 17a i förordning (EG) nr 223/2009. Statistik om byggnaders energieffektivitet kan till exempel baseras på administrativa uppgifter om utfärdandet av energicertifikat för byggnader enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU 31 . De nationella statistikbyråerna måste också involveras i beslut om utformning och utveckling av relevanta administrativa uppgiftskällor för att säkerställa att dessa kan vidareutnyttjas för sammanställning av officiell statistik.

(21)Under de senaste åren har omfattande databaser och interoperabilitetssystem på unionsnivå med anknytning till bosättning, demografiska händelser, medborgarskap samt migration och gränsöverskridande befolkningsförflyttningar utvecklats, såsom de som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 910/2014 32 , (EU) 2018/1724 33 , (EU) 2019/817 34 och (EU) 2019/818 35 . De ger värdefull information som kan återanvändas för sammanställning och kvalitetssäkring av europeisk statistik om befolkning och bostäder.

(22)I detta avseende är det viktigt att göra det möjligt för kommissionen (Eurostat) att vidareutnyttja dessa uppgifter endast för statistiska ändamål och samtidigt strikt tillämpa reglerna om dataskydd och skydd av personuppgifter, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 36 . Detta bör särskilt gälla de statistiska uppgifter som lagras i den centrala databasen för rapporter och statistik (CRRS) i enlighet med syftet för CRRS enligt artikel 39.1 i förordning (EU) 2019/817 samt artikel 39.1 i förordning (EU) 2019/818 och i enlighet med förordningarna om inrättande av de system vars statistiska uppgifter lagras i CRRS. Med tanke på att CRRS ska tillhandahålla systemöverskridande statistiska uppgifter och analysrapporter för politiska och operativa syften samt i syfte att upprätthålla uppgiftskvaliteten, bör kommissionen (Eurostat) i möjligaste mån samarbeta med Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa) i syfte att tillhandahålla den europeiska statistik som krävs.

(23)Uppgifter som innehas av privata aktörer kan förbättra täckningen, aktualiteten och krishanteringsförmågan av europeisk statistik om befolkning och bostäder, eller möjliggöra statistisk innovation. Sådana uppgifter kan komplettera befintlig statistik om demografi och migration, leda till statistisk innovation och till och med ligga till grund för framställningen av tidiga skattningar. De nationella statistikbyråerna och andra behöriga nationella myndigheter samt kommissionen (Eurostat) bör ha tillgång till och använda sådana uppgifter.

(24)För att säkerställa jämförbarhet mellan europeisk statistik om befolkning och bostäder på unionsnivå är det viktigt att gemensamma befolkningsdefinitioner används och genomförs på ett harmoniserat sätt. För att genomföra ett enda harmoniserat befolkningsunderlag på ett konsekvent, robust och kostnadseffektivt sätt, samtidigt som man säkerställer snabba resultat, måste statistiska metoder och modelleringsmetoder som livstecken och andel kvarstannande tillämpas.

(25)Medlemsstaterna bör tillhandahålla sina uppgifter och metadata i elektronisk form, i ett lämpligt tekniskt format som ska tillhandahållas av kommissionen. Internationella standarder, såsom SDMX-initiativet (Statistical Data and Metadata Exchange), och statistiska eller tekniska standarder som utarbetats inom unionen, såsom standarder för metadata och validering eller principer för den europeiska interoperabilitetsramen, bör användas i den utsträckning som är relevant för europeisk statistik om befolkning och bostäder. ESS-kommittén har godkänt ESS-standarder för metadata och kvalitetsrapporter i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 223/2009. Dessa standarder bidrar till harmoniseringen av kvalitetssäkring och rapportering enligt denna förordning och bör därför införas.

(26)Europeisk statistik om befolkning och bostäder bör uppfylla de kvalitetskriterier om relevans, noggrannhet, aktualitet och punktlighet, tillgänglighet och tydlighet, jämförbarhet och samstämmighet som anges i förordning (EG) nr 223/2009. Dess kvalitet bör förbättras i takt med att unionens behov utvecklas. Lämpliga resultat från den kvalitetsbedömning som utförs av kommissionen (Eurostat) bör vara offentligt tillgängliga för statistikanvändare. Tillgången till denna statistik bör vara kostnadsfri och enkel genom kommissionens (Eurostat) databaser på dess webbplats och i dess publikationer.

(27)I förordning (EG) nr 223/2009 finns bestämmelser om tillhandahållande av uppgifter från medlemsstaterna till kommissionen (Eurostat) och om användning av dem, inklusive överföring och skydd av konfidentiella uppgifter. De åtgärder som vidtas i enlighet med den här förordningen bör säkerställa att konfidentiella uppgifter endast tillhandahålls och används för statistiska ändamål i enlighet med artiklarna 21 och 22 i den förordningen.

(28)Kommissionen (Eurostat) ska respektera den statistiska konfidentialiteten för de uppgifter som medlemsstaterna tillhandahåller i enlighet med förordning (EG) nr 223/2009. När det gäller den befolkningsstatistik som samlas in enligt denna förordning bör en harmoniserad strategi utvecklas för att säkerställa en hög kvalitet på de europeiska aggregaten och för att undvika att konfidentiella uppgifter lämnas ut i statistiska produkter, så att man i möjligaste mån undviker undertryckande av uppgifterna.

(29)Uppgiftskällor som finns tillgängliga på nationell nivå kan inte alltid på ett korrekt sätt fånga upp företeelser som rör den fria rörligheten för personer i unionen, personers tillgång till gränsöverskridande tjänster om demografiska händelser och utövandet av personers rätt att köpa och äga bostäder som används som primärbostäder, semesterbostäder och fritidsbostäder i hela unionen. Det finns också asymmetrier i de bilaterala migrationsströmmarna och svårigheter att mäta befolkningsgrupper, till exempel bland migranter, hemlösa och statslösa. Därför bör datadelning, i syfte att sammanställa statistik om befolkning och migration och säkerställa dess kvalitet, förstärkas och betraktas som ytterligare en uppgiftskälla. En sådan förstärkt datadelning kan omfatta ett brett spektrum av relevanta uppgifter, från uppgifter som uppenbart inte gör det möjligt att identifiera statistiska enheter, vare sig direkt eller indirekt, till uppgifter som potentiellt omfattas av krav på insynsskydd för statistiska uppgifter. Medlemsstaterna bör, i eget och i övriga medlemsstaters intresse, delta i datadelningsverksamhet, inbegripet i pilotprojekt för bedömning av innovativa säkra lösningar. Kommissionen (Eurostat) bör också inrätta en säker infrastruktur för att underlätta en sådan datadelning samtidigt som alla nödvändiga skyddsåtgärder säkerställs.

(30)När datadelning innebär behandling av personuppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 37 eller förordning (EU) 2018/1725 bör principerna om ändamålsbegränsning, uppgiftsminimering, lagringsbegränsning, integritet och konfidentialitet tillämpas fullt ut. I synnerhet bör mekanismer för datadelning som bygger på integritetsfrämjande teknik särskilt utformad för att genomföra dessa principer föredras framför direkt uppgiftsöverföring.

(31)Utbyte av konfidentiella uppgifter bör endast ske på grundval av en begäran som motiverar behovet av att dela dessa uppgifter i enlighet med kapitel V i förordning (EG) nr 223/2009.

(32)På längre sikt bör samarbetet inom det europeiska statistiksystemet för att mildra gränsöverskridande statistiska kvalitetsproblem, såsom dubbelräkning av personer bosatta i unionen som utnyttjar rätten till fri rörlighet, i så stor utsträckning som möjligt dra nytta av gemensamma digitala identifierare som inrättats på unionsnivå genom förordning (EU) nr 910/2014.

(33)Denna förordning påverkar inte tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG 38 eller förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725. Inom sina respektive tillämpningsområden ska de senare förordningarna vara tillämpliga på behandling av personuppgifter enligt denna förordning.

(34)Europeisk statistik om befolkning och bostäder bör utvecklas för att ta hänsyn till nya uppgiftsbehov till följd av förändrade politiska prioriteringar samt förändringar i den demografiska, migrationsrelaterade, sociala eller ekonomiska situationen i unionen. Kommissionen (Eurostat) bör vid behov genomföra pilotstudier för att bedöma om de berörda anpassningarna är genomförbara och bör beakta aspekter som kostnader och administrativa bördor för medlemsstaterna och tillgången till lämpliga uppgiftskällor.

(35)I syfte att ta hänsyn till demografiska, ekonomiska och sociala trender samt till den tekniska utvecklingen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen i syfte att ändra förteckningen, beskrivningen, periodiciteten och referenstiderna för specifika ämnen som omfattas av europeisk statistik om befolkning och bostäder, att uppdatera den periodicitet och de referenstider som anges i bilagan till denna förordning och att närmare ange den information som medlemsstaterna ska lämna på särskild basis. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning 39 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(36)I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 40 , samt rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 41 , (Euratom, EG) nr 2185/96 42 och (EU) 2017/1939 43 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet åtgärder avseende förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inklusive bedrägerier, avseende krav på återbetalning av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, när så är lämpligt, avseende påförande av administrativa sanktioner. I enlighet med förordningarna (Euratom, EG) nr 2185/96 och (EU, Euratom) nr 883/2013 har Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) befogenhet att göra administrativa utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 har Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) befogenhet att utreda och lagföra brott som skadar unionens ekonomiska intressen i enlighet med vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 44 . I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, revisionsrätten och, när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939, de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(37)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning när det gäller specificering av krav på data och metadata, tekniska format och förfaranden för tillhandahållande av data och metadata, kvalitetsrapporternas innehåll och struktur, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 45 .

(38)Om genomförandet av denna förordning, eller av delegerade akter och genomförandeakter som antas enligt denna förordning, skulle kräva betydande anpassningar av en medlemsstats nationella statistiksystem för tillhandahållande av uppgifter med en periodicitet på mindre än tio år, bör kommissionen, i vederbörligen motiverade fall och under en begränsad tidsperiod, kunna bevilja den berörda medlemsstaten undantag.

(39)Eftersom målen för denna förordning, nämligen systematisk sammanställning av europeisk statistik om befolkning och bostäder, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av konsekvens och jämförbarhet, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(40)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den [xxx].

(41)Kommittén för det europeiska statistiksystemet har rådfrågats.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1
Innehåll

Genom denna förordning fastställs en gemensam rättslig ram för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik över befolkning och bostäder.

Artikel 2
Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)medborgarskap: den särskilda rättsliga anknytning som finns mellan en fysisk person och en stat och som förvärvats vid födseln eller genom naturalisering, antingen genom förklaring, val, giftermål, adoption eller på annat sätt i enlighet med nationell lagstiftning.

(2)stadigvarande bosättning: den plats där en person normalt har sin dygnsvila, bortsett från tillfällig frånvaro för rekreation, semester, besök hos vänner och släktingar, affärer, läkarbehandling eller religiös pilgrimsfärd. Endast följande personer ska anses vara stadigvarande bosatta i ett visst geografiskt område:

a)De som har bott på platsen för sin stadigvarande bosättning större delen av tiden under de 12 månaderna före och till och med referensdatumet.

b)De som anlänt till platsen för sin stadigvarande bosättning under de 12 månaderna före och till och med referensdatumet, och som avser eller förväntas vistas där större delen av tiden i minst 12 månader efter ankomsten.

(3)livstecken: all information som visar att en person faktiskt befinner sig och är stadigvarande bosatt på det berörda territoriet. Informationen kan erhållas från alla lämpliga källor eller kombinationer av källor, inbegripet digitala spår av personen.

(4)andel kvarstannande: andelen av antalet personer som anlänt till den berörda platsen under en viss tidsperiod och som har stannat på samma plats i minst 12 månader i förhållande till det totala antalet personer som anlänt till samma plats under samma tidsperiod.

(5)internationell migration: när en person stadigvarande bosätter sig på en medlemsstats eller ett tredjelands territorium och tidigare har varit stadigvarande bosatt i en annan medlemsstat eller ett annat tredjeland.

(6)invandrare: person som genom internationell migration under referensperioden stadigvarande har bosatt sig i det rapporterande landet.

(7)utvandrare: person som, genom internationell migration under referensperioden, stadigvarande har bosatt sig utanför det rapporterande landet, och som tidigare har varit stadigvarande bosatt i det rapporterande landet.

(8)intern migration: när en person byter stadigvarande bosättningsort inom det rapporterande landets territorium.

(9)bostadsutrymme: tillfällig eller permanent byggnad, skydd eller inkvarteringsplats där en eller flera personer bor, oavsett om bostadsutrymmet är utformat eller avsett för boende.

(10)konventionell bostad: fastighet på en fast plats som är utformad för varaktigt boende men som inte är avsedd för institutionellt eller kollektivt boende.

(11)bostadshus: permanent byggnad som består av en eller flera konventionella bostäder eller som är avsedd för institutionellt boende eller kollektivboende.

(12)hushåll: grupp av två eller flera personer som delar bostadsutrymmen eller andra särskilda resurser, eller en enskild person som inte ingår i något annat hushåll.

(13)familj: grupp av två eller flera personer som bor i samma hushåll och som är närstående genom föräldraskap eller genom äktenskap, registrerat partnerskap eller samboförhållande.

(14)administrativa register: uppgifter som en icke-statistisk källa, oftast ett register som innehas av ett offentligt organ, tar fram utan att det huvudsakliga syftet är att tillhandahålla statistik.

(15)område: en eller flera datauppsättningar som täcker särskilda ämnen.

(16)ämne: det informationsinnehåll som ska samlas in om de statistiska enheterna, där varje ämne omfattar en rad specifika ämnen.

(17)specifikt ämne: det detaljerade informationsinnehåll som ska samlas in om de statistiska enheter som rör ett ämne, där varje specifikt ämne omfattar en eller flera variabler.

(18)datauppsättning: statistik i form av en eller flera variabler som organiseras i strukturerad form.

(19)folk- och bostadsräkning: de detaljerade datauppsättningar och metadata som vart tionde år ska tillhandahållas enligt denna förordning.

(20)statistisk enhet: ett element i en population av enheter, nämligen personer, föremål eller händelser om vilka uppgifter samlas in och statistik slutligen sammanställs.

(21)variabel: ett karakteristikum för en statistisk enhet som kan anta fler än ett värde i en uppsättning värden.

(22)uppdelning: en i förväg definierad diskret, uttömmande och ömsesidigt uteslutande uppsättning värden som kan hänföras till en variabel som karakteriserar statistiska enheter.

(23)nationell nivå: en medlemsstats territorium.

(24)regional nivå: Nuts 3-nivån enligt förordning (EG) nr 1059/2003.

(25)lokal nivå: nivån för lokal administrativ enhet (LAU) enligt förordning (EG) nr 1059/2003.

(26)rutnätsnivå: statistiskt rutnät enligt förordning (EG) nr 1059/2003.

(27)ramar: varje förteckning, material eller anordning som avgränsar och identifierar element i målpopulationen. Beroende på användningen kan en ram ge tillgång till och/eller tillhandahålla ytterligare karakteristikum av aspekterna.

(28)referensdatum: den tidpunkt som statistiken avser.

(29)referensperiod: det tidsintervall som statistiken om händelser avser.

(30)referenstid: antingen referensdatum eller referensperiod, beroende på om statistiken avser händelser eller andra statistiska enheter.

(31)metadata: information som behövs för att man ska kunna använda och tolka statistik och som beskriver datauppsättningar på ett strukturerat sätt.

(32)förhandskontrollerade datauppsättningar: datauppsättningar som kontrollerats av medlemsstaterna på grundval av gemensamma valideringsregler.

(33)kvalitetsrapport: en rapport som förmedlar information om statistiska produkters eller processers kvalitet.

Artikel 3
Befolkningsunderlag

1.Vid tillämpningen av denna förordning består befolkningsunderlaget av alla personer som på referensdatumet har sin stadigvarande bosättning inom unionen i en viss territoriell enhet i en medlemsstat på nationell, regional eller lokal nivå eller på rutnätsnivå.

2.Befolkningsunderlaget ska omfatta alla stadigvarande bosatta personer, oavsett medborgarskap eller om personen är eller tidigare har varit statslös, och oavsett om personens bosättning eller vistelse är godkänd eller tillåten av de behöriga myndigheterna.

3.Befolkningsunderlaget ska inte omfatta personer som har sin stadigvarande bosättning utanför medlemsstatens territorium, oavsett födelseort eller medborgarskap, och oberoende av eventuella familjeband, sociala, ekonomiska eller egendomsrelaterade band som personen kan ha med medlemsstaten.

4.Personer utan stadigvarande bosättning ska hänföras till den plats där de befinner sig på referensdatumet som plats för stadigvarande bosättning.

5.Medlemsstaterna ska tillämpa den definition av stadigvarande bosättning som fastställs i denna förordning på alla datauppsättningar som tillhandahålls kommissionen (Eurostat) enligt denna förordning och på nationell, regional och lokal nivå samt på rutnätsnivå.

6.Vid tillämpningen av definitionen av stadigvarande bosättning ska medlemsstaterna använda

a)en eller en kombination av de uppgiftskällor som förtecknas i artikel 9.1,

b)skattningsmetoder som livstecken för att korrigera för faktisk närvaro på den förmodade platsen för stadigvarande bosättning under större delen av de 12 månader som slutar med referensdatumet, och andel kvarstannande för att skatta antalet personer som avser eller förväntas stanna under större delen av de 12 månaderna efter ankomsten.

Artikel 4
Statistiska enheter

Statistik enligt denna förordning ska sammanställas för följande statistiska enheter:

(a)Personer.

(b)Demografiska händelser.

(c)Familjer.

(d)Hushåll.

(e)Bostadshus, bostadsutrymmen och konventionella bostäder.

Artikel 5
Krav avseende statistiken

1.Europeisk statistik om befolkning och bostäder ska omfatta följande områden:

a)Demografi.

b)Bostäder.

c)Familjer och hushåll.

2.Statistik på de områden som förtecknas i punkt 1 ska organiseras i datauppsättningar enligt de ämnen och specifika ämnen som anges i bilagan.

3.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 17 för att ändra den förteckning över specifika ämnen som anges i bilagan. Dessa delegerade akter ska antas senast tolv månader före det att den berörda referenstiden börjar.

4.När kommissionen utövar befogenheten att anta delegerade akter enligt punkt 3 i denna artikel ska den säkerställa att dessa akter inte medför en betydande och oproportionerlig börda för medlemsstaterna och uppgiftslämnarna. Varje nytt specifikt ämne ska bedömas med avseende på dess genomförbarhet genom pilotstudier som genomförs av kommissionen (Eurostat) och medlemsstaterna i enlighet med artikel 14.

5.Kommissionen ska anta genomförandeakter för att ange tekniska egenskaper för de datauppsättningar och metadata som ska tillhandahållas kommissionen (Eurostat). I dessa genomförandeakter ska vid behov följande tekniska aspekter anges:

(a)Variablernas benämningar, tekniska specifikationer och uppdelningar.

(b)Detaljerade specifikationer av de statistiska enheterna och metadata.

(c)Statistiska klassificeringar som ska användas.

(d)Tidsfrister för tillhandahållande.

(e)Tekniska format för tillhandahållandet av datauppsättningar och metadata.

(f)Kvalitetsrapporternas innehåll, struktur, periodicitet, former och tidsfrister för tillhandahållande samt ytterligare specifikationer när så behövs och motiveras.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.2 minst 12 månader före början av den berörda referenstiden, med undantag för genomförandeakter för folk- och bostadsräkningen som ska antas minst 24 månader före början av det år då referensdatumet infaller.

Artikel 6
Periodicitet och referenstider

1.Medlemsstaterna ska framställa europeisk statistik om befolkning och bostäder kvartalsvis, var sjätte månad, årligen och för en period om flera år, samt i en folk- och bostadsräkning vart tionde år.

2.De år som slutar med ”1” ska vara referensåren för folk- och bostadsräkningen vart tionde år.

3.De år som slutar med ”1”, ”5” och ”8” ska vara referensåren för statistik för en period om flera år.

4.Periodicitet och referenstid (referensperiod eller referensdatum) för varje specifikt ämne ska vara de som anges i bilagan.

5.Det första referensdatum för vilket årlig statistik om ämnet befolkningsmängd ska tillhandahållas ska vara den 31 december 2025. Den första referenstid för vilken annan statistik enligt denna förordning ska tillhandahållas ska vara under 2026.

6.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 17 för att ändra bilagan genom att uppdatera periodicitet och referenstider.

Artikel 7
Krav avseende särskild statistik

1.Medlemsstaterna ska förse kommissionen (Eurostat) med särskilda datauppsättningar och metadata.

2.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att komplettera denna förordning i enlighet med artikel 17 genom att ange de datauppsättningar och metadata som medlemsstaterna ska tillhandahålla på särskild basis, om insamlingen av ytterligare statistik anses nödvändig för att tillgodose ytterligare statistiska behov enligt denna förordning.

3.I dessa delegerade akter ska följande anges:

(a)De specifika ämnen som ska tillhandahållas i de särskilda datauppsättningarna och skälen till att denna ytterligare statistisk behövs.

(b)Referenstiderna.

4.Kommissionen ges befogenhet att anta sådana delegerade akter som avses i punkt 2 från och med referensåret 2027 och med minst två år mellan varje särskild insamling.

5.Kommissionen ska anta genomförandeakter för att ange de tekniska egenskaperna hos de särskilda datauppsättningar och metadata som avses i punkt 2. I dessa genomförandeakter ska vid behov följande tekniska aspekter anges:

(a)Variablernas benämningar, tekniska specifikationer och uppdelningar.

(b)Detaljerade specifikationer av de statistiska enheterna och metadata.

(c)Statistiska klassificeringar som ska användas.

(d)Tidsfrister för tillhandahållande.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.2 senast 12 månader före referenstidens början.

Artikel 8
Datauppsättningar och metadata som ska tillhandahållas kommissionen

1.Medlemsstaterna ska tillhandahålla förhandskontrollerade datauppsättningar och metadata i ett tekniskt format som anges av kommissionen (Eurostat). Den centrala dataportalen ska användas för att tillhandahålla datauppsättningarna och metadata till kommissionen (Eurostat).

2.När medlemsstaterna offentliggör den statistik som krävs enligt denna förordning på nationell nivå före de tidsfrister för tillhandahållande som fastställs i enlighet med artiklarna 5.5 och 7.5 ska de tillhandahålla statistiken till kommissionen (Eurostat) enligt följande:

(a)Statistik med en periodicitet på ett kvartal eller sex månader senast en arbetsdag efter det nationella offentliggörandet.

(b)Statistik med en periodicitet på ett år senast tre arbetsdagar efter det nationella offentliggörandet.

(c)Statistik med en periodicitet på flera år och ett decennium senast sju arbetsdagar efter det nationella offentliggörandet.

3.Medlemsstaterna ska till kommissionen (Eurostat) tillhandahålla

(a)reviderade datauppsättningar och metadata om en revidering görs efter det att de datauppsättningar som krävs enligt denna förordning tillhandahölls första gången,

(b)reviderade datauppsättningar och metadata för berörda tidsserier om en revidering görs av datauppsättningar som hade lämnats till kommissionen (Eurostat) innan denna förordning började tillämpas.

De reviderade datauppsättningarna och metadata ska tillhandahållas inom de tidsfrister som anges i punkt 2 i denna artikel och kompletteras med kvalitetsrapporter i enlighet med artikel 12.

Artikel 9
Uppgiftskällor och metoder

1.Medlemsstaterna och kommissionen (Eurostat) ska använda en eller en kombination av följande uppgiftskällor, förutsatt att de gör det möjligt att framställa statistik som uppfyller kvalitetskraven i artikel 12:

(a)Administrativa uppgiftskällor.

(b)Statistiska undersökningar eller andra samlingar av statistiska uppgifter.

(c)Andra källor, inbegripet uppgifter som innehas privat.

(d)Vidareutnyttjande av uppgifter som härrör från datadelning mellan nationella statistikmyndigheter och kommissionen (Eurostat) inom det europeiska statistiksystemet.

2.Medlemsstaterna ska bedöma och övervaka kvaliteten på sina uppgiftskällor, inbegripet administrativa register och andra lämpliga källor som används.

3.Medlemsstaterna ska kontinuerligt utveckla innovativa källor och metoder och använda dem för att förbättra den statistik som sammanställs enligt denna förordning, förutsatt att de gör det möjligt att framställa statistik som uppfyller kvalitetskraven i artikel 12.

4.Den statistik som sammanställs enligt denna förordning ska baseras på statistiskt sunda och väldokumenterade metoder som tar hänsyn till internationella rekommendationer och bästa praxis såsom livstecken, andel kvarstannande och andra vetenskapligt baserade statistiska skattningsmetoder som används för att sammanställa den stadigvarande bofasta befolkningen i medlemsstaterna.

5.På begäran för att bedöma den statistiska kvaliteten ska medlemsstaterna förse kommissionen (Eurostat) med resultaten av bedömningen av uppgiftskällorna, dokumentationen av metoder och nödvändiga förtydliganden.

Artikel 10
Snabb tillgång till och vidareutnyttjande av administrativa uppgifter

1.Nationella myndigheter med ansvar för administrativa uppgiftskällor som är relevanta för tillämpningen av denna förordning ska tillåta vidareutnyttjande av dessa uppgifter i tillräckligt god tid och med tillräcklig frekvens för att statistik ska kunna framställas och lämnas in inom tidsfristerna och i enlighet med de särskilda kvalitetskraven enligt denna förordning. Snabb tillgång till administrativa register, och de operativa formerna för detta, ska omfattas av samarbetsavtal som ska upprättas mellan dessa nationella myndigheter och de nationella statistikmyndigheterna.

2.Vid tillämpningen av denna förordning ska kommissionen (Eurostat) på begäran ha rätt att i god tid få tillgång till och vidareutnyttja berörda uppgifter och metadata från databaser och interoperabilitetssystem som upprätthålls av unionens organ och byråer, inbegripet enligt förordningarna (EU) nr 910/2014 och (EU) 2018/1724 och statistiska uppgifter som lagras i den centrala databasen för rapporter och statistik (CRRS), i enlighet med förordningarna (EU) 2019/817 och (EU) 2019/818 och förordningarna om inrättande av de system vars statistiska uppgifter lagras i CRRS. I detta syfte ska kommissionen (Eurostat) dessutom samarbeta med berörda unionsorgan och unionsbyråer i syfte att ange de skräddarsydda statistiska uppgifter och metadata som krävs, när så är möjligt enligt unionsrätten, för europeisk statistik om befolkning och bostäder, de operativa formerna för tillhandahållandet av sådan statistik och de åtföljande fysiska och logiska skyddsåtgärder som krävs.

Artikel 11
Förteckningar över länder och territorier

1.Om datauppsättningarna innehåller information per land eller territorium ska medlemsstaterna använda särskilda uppdelningar vid tillämpningen av denna förordning och förordning (EG) nr 862/2007.

2.Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer eller uppdaterar de förteckningar över länder och territoriella enheter som ska tillämpas på uppdelningar av statistik som sammanställs enligt denna förordning. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.2 i den här förordningen. Dessa förteckningar ska fastställas i enlighet med kriterierna i förordning (EG) nr 1059/2003.

3.Genomförandeakter som ändrar mer än en tredjedel av uppdelningskategorierna för länder eller territorier ska börja tillämpas tidigast 12 månader efter det att de har trätt i kraft.

Artikel 12
Kvalitetskrav och kvalitetsrapportering

1.Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa kvaliteten på de datauppsättningar och metadata som tillhandahålls.

2.Medlemsstaterna ska vidta lämpliga och effektiva åtgärder för att

(a)genomföra de bestämmelser om befolkningsunderlaget som fastställs i artikel 3 i denna förordning, på ett enhetligt sätt och oberoende av de uppgiftskällor som används,

(b)inkludera eller skatta befolkningsgrupper som är svåra att nå,

(c)kontrollera fullständigheten och korrektheten för den befolkning som omfattas i enlighet med artikel 3 i denna förordning,

(d)fastställa ramar som är lämpliga för de syften som anges i denna förordning och i artikel 12 i förordning (EU) 2019/1700,

(e)undvika eventuella risker för underskattning eller dubbelräkning i samband med den fria rörligheten för personer i unionen, personers tillgång till gränsöverskridande tjänster i samband med demografiska händelser och personers rätt att köpa, äga och använda bostadsfastigheter över gränserna i hela unionen,

(f)minska asymmetrierna i migrationsströmmarna,

(g)lämna alla uppgifter till kommissionen (Eurostat) som behövs för att säkerställa att den offentliggjorda europeiska statistiken är fullständig.

3.Medlemsstaterna ska till kommissionen (Eurostat), första gången senast den 31 mars 2027 och därefter varje år som slutar med ”0”, ”3” eller ”7”, överföra en kvalitetsrapport som beskriver kvaliteten på den statistik som tillhandahålls och de statistiska processerna för de datauppsättningar som tillhandahållits under perioden, särskilt om de uppgiftskällor och metoder som använts, tillämpningen av begrepp och definitioner och därmed sammanhängande möjliga effekter på kvaliteten på de utvalda uppgiftskällorna, revideringar av uppgifter och deras orsaker och konsekvenser, metoderna för kontroll av utlämnande av statistiska uppgifter och närmare uppgifter om hur de kvalitetskriterier som avses i punkt 2 uppfylls och om de åtgärder som avses i punkt 3 var effektiva.

4.Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer praktiska arrangemang för kvalitetsrapporterna och deras innehåll. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.2.

5.Medlemsstaterna ska informera kommissionen (Eurostat) så snart som möjligt om alla relevanta upplysningar eller förändringar som rör genomförandet av denna förordning och som kan påverka kvaliteten på den statistik som tillhandahålls.

6.På begäran av kommissionen (Eurostat) ska medlemsstaterna tillhandahålla de kompletterande klargöranden som är nödvändiga för att utvärdera statistikens kvalitet.

Artikel 13
Datadelning

1.Uppgifter ska utbytas mellan de behöriga nationella myndigheterna i olika medlemsstater och mellan dessa behöriga nationella myndigheter och kommissionen (Eurostat), uteslutande i syfte att utveckla och framställa europeisk statistik som omfattas av denna förordning och att förbättra dess kvalitet.

2.För att åstadkomma en säker datadelning inom ESS ska alla nödvändiga skyddsåtgärder vidtas med avseende på det fysiska och logiska skyddet av uppgifter. Kommissionen (Eurostat) ska inrätta en säker infrastruktur för att underlätta den datadelning som avses i punkt 1. Behöriga nationella myndigheter för statistik enligt denna förordning får använda denna säkra infrastruktur för datadelning för det ändamål som anges i punkt 1.

3.Om de berörda uppgifterna är konfidentiella uppgifter i den mening som avses i artikel 3.7 i förordning (EG) nr 223/2009 eller personuppgifter enligt förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725, ska utbyte av sådana uppgifter vara tillåtet och får ske på frivillig basis, förutsatt att detta görs

(a)på grundval av en begäran som motiverar behovet av att utbyta uppgifterna i varje enskilt fall, särskilt när det gäller de kvalitetsfrågor som specifikt ska behandlas,

(b)företrädesvis på grundval av integritetsfrämjande teknik som är särskilt utformad för att genomföra principerna i förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725, med särskild hänsyn till ändamålsbegränsning, uppgiftsminimering, lagringsbegränsning, integritet och konfidentialitet.

(c)utan att det påverkar tillämpningen av kapitel V i förordning (EG) nr 223/2009.

4.Kommissionen (Eurostat) och medlemsstaterna ska genom pilotstudier testa och bedöma ändamålsenligheten hos relevant integritetsfrämjande teknik för datadelning.

5.Om pilotstudierna enligt punkt 4 i denna artikel identifierar effektiva och säkra datadelningslösningar för de ändamål som avses i punkt 1 får kommissionen anta genomförandeakter för att fastställa tekniska specifikationer för datadelningen och åtgärder för informationens konfidentialitet och säkerhet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.2.

Artikel 14
Pilot- och genomförbarhetsstudier

1.Kommissionen (Eurostat) ska, när så är nödvändigt och lämpligt för tillämpningen av denna förordning, inleda pilot- och genomförbarhetsstudier som syftar till att

(a)bedöma tillgången till uppgiftskällor och deras kvalitet, inbegripet uppgifter som innehas offentligt och privat i medlemsstaterna och på unionsnivå,

(b)utveckla och bedöma möjligheten att införa nya ämnen, specifika ämnen, statistiska enheter, variabler och uppdelningar av dessa,

(c)utveckla nya metoder och statistiska tekniker för att höja kvaliteten,

(d)minska asymmetrierna i migrationsströmmarna,

(e)testa och bedöma ändamålsenligheten hos relevant integritetsfrämjande teknik för säker datadelning inom ESS i enlighet med artikel 13.4.

2.Medlemsstaterna får delta i dessa studier men ska tillsammans med kommissionen (Eurostat) säkerställa att dessa studier är representativa på unionsnivå.

3.Resultaten av dessa studier ska utvärderas av kommissionen (Eurostat) i samarbete med medlemsstaterna. Kommissionen (Eurostat) ska i samarbete med medlemsstaterna utarbeta rapporter om resultaten av dessa studier.

Artikel 15
Finansiering

1.Finansiella bidrag från unionens allmänna budget får tillhandahållas till nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter som avses i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 223/2009 för

(a)utvecklingen och införandet av nya eller förbättrade uppgiftskällor, metoder, datadelningar, statistiska enheter, ämnen, specifika ämnen, variabler och uppdelningar av dessa,

(b)medlemsstaternas deltagande i de representativa pilot- och genomförbarhetsstudier som avses i artikel 14 i denna förordning.

2.Unionens ekonomiska bidrag får inte överstiga 90 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 16
Skydd av unionens ekonomiska intressen

Om ett tredjeland deltar i åtgärder som finansieras enligt denna förordning genom ett beslut antaget enligt ett internationellt avtal eller på grundval av något annat rättsligt instrument ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf ska dessa rättigheter innefatta rätten att göra utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på plats, i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013.

Artikel 17
Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 5.3, 6.6 och 7.2 ges till kommissionen tills vidare från och med den [OP: för in dagen för denna förordnings ikraftträdande].

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 5.3, 6.6 och 7.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 5.3, 6.6 och 7.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 18
Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av kommittén för det europeiska statistiksystemet, som inrättats genom artikel 7 i förordning (EG) nr 223/2009. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 19
Undantag

1.Om tillämpningen av denna förordning, eller de delegerade akter eller genomförandeakter som antas i enlighet med den, kräver omfattande anpassningar av en medlemsstats nationella statistiksystem får kommissionen genom genomförandeakter bevilja medlemsstaten undantag för en period på högst två år.

2.När kommissionen beviljar undantag ska den ta hänsyn till jämförbarheten mellan medlemsstaternas statistik och till att de nödvändiga representativa och tillförlitliga europeiska aggregaten beräknas i tid. När kommissionen beviljar undantag ska den också säkerställa att de krav avseende statistik, metadata och kvalitet som omfattas av denna förordning och som tidigare omfattades av förordning (EU) nr 1260/2013 eller artikel 3 i förordning (EG) nr 862/2007 fortsätter att gälla utan avbrott.

3.Medlemsstaten ska inom två månader från den dag då akten i fråga träder i kraft lämna in en vederbörligen motiverad begäran om undantag till kommissionen.

4.Kommissionen ska anta de genomförandeakter som avses i punkt 1 i den här artikeln i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.2.

Artikel 20
Ändringar av förordning (EG) nr 862/2007

Förordning (EG) nr 862/2007 ska ändras på följande sätt:

(1)Titeln ska ersättas med följande: ”Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007 av den 11 juli 2007 om europeisk statistik över asyl och administrativa och juridiska förfaranden avseende immigrationslagstiftning och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 311/76 om utarbetande av statistik beträffande utländska arbetstagare”

(2)I artikel 1 ska leden a och b utgå.

(3)I artikel 2.1 ska leden a, b, c, f och g utgå.

(4)Artikel 3 ska utgå.

(5)Följande artikel ska införas som artikel 9c:

”Artikel 9c
Snabb tillgång till och vidareutnyttjande av administrativa uppgifter

1.Nationella myndigheter med ansvar för administrativa uppgiftskällor som är relevanta för tillämpningen av denna förordning ska tillåta vidareutnyttjande av dessa uppgifter i tillräckligt god tid och med tillräcklig frekvens för att statistik ska kunna framställas och lämnas in inom tidsfristerna och i enlighet med de särskilda kvalitetskraven enligt denna förordning. Snabb tillgång till administrativa register, och de operativa formerna för detta, ska omfattas av samarbetsavtal som ska upprättas mellan dessa nationella myndigheter och de nationella statistikmyndigheterna.

2.Vid tillämpningen av denna förordning ska kommissionen (Eurostat) på begäran ha rätt att i god tid få tillgång till och vidareutnyttja relevanta uppgifter och metadata från databaser och interoperabilitetssystem som upprätthålls av unionens organ och byråer, inbegripet enligt förordningarna (EU) nr 910/2014 och (EU) 2018/1724 och statistiska uppgifter som lagras i den centrala databasen för rapporter och statistik (CRRS), i enlighet med förordningarna (EU) 2019/817 och (EU) 2019/818 och förordningarna om inrättande av de system vars statistiska uppgifter lagras i CRRS. I detta syfte ska kommissionen (Eurostat) dessutom samarbeta med de berörda unionsorganen och unionsbyråerna i syfte att ange de skräddarsydda statistiska uppgifter och metadata som krävs, när så är möjligt enligt unionsrätten, för europeisk statistik om befolkning och bostäder, de operativa formerna för tillhandahållandet av sådan statistik och de åtföljande fysiska och logiska skyddsåtgärder som krävs.”

(6)Följande artikel ska införas som artikel 10a:

”Artikel 10a
Förteckningar över länder och territorier

De förteckningar över länder och territorier som avses i artikel 11 i [OP: för in hänvisning till denna förordning] ska användas för sammanställning av statistik enligt denna förordning för att säkerställa jämförbarhet mellan särskilda uppgifter om länder och territorier i den europeiska statistiken. Medlemsstaterna ska använda dessa förteckningar för första gången för att sammanställa statistik som ska lämnas enligt denna förordning med början vid överföringen av uppgifter för referensåret 2026.”

Artikel 21
Upphävande

Förordningarna (EG) nr 763/2008 och (EU) nr 1260/2013 ska upphöra att gälla med verkan den 1 januari 2026, utan att det påverkar de skyldigheter i de rättsakterna som rör referensperioder som, helt eller delvis, infaller före detta datum.

Hänvisningar till de upphävda förordningarna ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 22
Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Det ska tillämpas från och med den 1 januari 2026.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

1.2Berörda politikområden

1.3Förslaget eller initiativet avser

1.4Mål

1.4.1Allmänt/allmänna mål:

1.4.2Specifikt/specifika mål:

1.4.3Verkan eller resultat som förväntas

1.4.4Prestationsindikatorer

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

1.7Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.2Beräknad output som finansieras med driftsanslag

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5Bidrag från tredje part

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden 

1.3.Förslaget eller initiativet avser 

◻ en ny åtgärd 

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 46  

◻ en förlängning av en befintlig åtgärd 

☒ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet 

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

◻ begränsad varaktighet

–◻    verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

–◻    budgetkonsekvenser från och med YYYY till och med YYYY för åtagandebemyndiganden och från och med YYYY till och med YYYY för betalningsbemyndiganden.

☒ obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period från 2022–2024

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 49  

☒ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–☒ av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

–◻    av genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

◻ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

–◻ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING 

2.1.Regler om uppföljning och rapportering 

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem 

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

·Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–☒    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Upprepa avsnittet ovan om flera rubriker avseende driftsanslag i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga V till de interna bestämmelserna), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag 

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen 

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–☒    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–☒    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

03 motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 

Förslaget/initiativet

–☒    kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

–◻    kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

–◻    kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

3.2.5.Bidrag från tredje part 

Förslaget/initiativet

–☒    innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

–◻    innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna 

–☒    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻    Påverkan på egna medel

–◻    Påverkan på andra inkomster

–ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter◻    

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

(1)    SWD(2023) 13.

(2)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007 av den 11 juli 2007 om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 311/76 om utarbetande av statistik beträffande utländska arbetstagare ( EUT L 199, 31.7.2007, s. 23 ).

(3)    Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling och analys av gemenskapsstatistik på migrationsområdet ( KOM(2003) 179 ) .

(4)    Artikel 3 omfattar således statistik enligt förordning (EG) nr 862/2007 som rör demografiska begrepp för den bofasta befolkningen, inklusive medborgare, och dess förändringar till följd av migrationsströmmar. Denna statistik utgör tillsammans med statistik enligt förordning (EU) nr 1260/2013 en viktig del av den demografiska balansen. Artiklarna 4–7 i förordning (EG) nr 862/2007 omfattar däremot statistik över rättsliga händelser i samband med asyl, laglig och irreguljär migration av tredjelandsmedborgare.

(5)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 763/2008 av den 9 juli 2008 om folk- och bostadsräkningar ( EUT L 218, 13.8.2008, s. 14 ).

(6)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1260/2013 av den 20 november 2013 om europeisk befolkningsstatistik ( EUT L 330, 10.12.2013, s. 39 ).

(7)     https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024_sv .

(8)    Europas framtid: konferensens plenarförsamling enas om flera förslag ( pressmeddelande IP/22/2763 ), se förslag 15 om den demografiska omställningen, särskilt punkt 10.

(9)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1700 av den 10 oktober 2019 om fastställande av en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 808/2004, (EG) nr 452/2008 och (EG) nr 1338/2008 samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 och rådets förordning (EG) nr 577/98 ( EUT L 261 I, 14.10.2019, s. 1 ).

(10)     https://ec.europa.eu/eurostat/documents/13019146/13237859/FINAL+Budapest+memorandum.pdf/96a6db89-1395-44a5-8a46-85e8c49d576c .

(11)    SWD(2023) 15. Se faktasammanfattningen på Kom med synpunkter .

(12)    Inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009.

(13)     https://ec.europa.eu/transparency/expert-groups-register/screen/home?lang=sv

(14)    SWD(2023) 11. SWD(2023) 12.

(15)    SEC(2023) 38.

(16)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) ( EUT L 119, 4.5.2016, s. 1 ).

(17)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG ( EUT L 295, 21.11.2018, s. 39 ).

(18)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program(EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

(19)    EUT C , , s. .

(20)    EUT C , , s. .

(21)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1700 av den 10 oktober 2019 om fastställande av en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 808/2004, (EG) nr 452/2008 och (EG) nr 1338/2008 samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 och rådets förordning (EG) nr 577/98 (EUT L 261 I, 14.10.2019, s. 1).

(22)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1260/2013 av den 20 november 2013 om europeisk befolkningsstatistik (EUT L 330, 10.12.2013, s. 39).

(23)    EUT C 202, 7.6.2016, s. 389.

(24)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

(25)    SWD(2023) 13.

(26)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007 av den 11 juli 2007 om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 311/76 om utarbetande av statistik beträffande utländska arbetstagare (EUT L 199, 31.7.2007, s. 23).

(27)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 763/2008 av den 9 juli 2008 om folk- och bostadsräkningar (EUT L 218, 13.8.2008, s. 14).

(28)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).

(29)    Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1799 av den 21 november 2018 om inrättande av en tillfällig direkt statistikåtgärd för spridning av utvalda variabler av folk- och bostadsräkningarna 2021 som geokodats till ett rutnät med 1 km2-rutor (EUT L 296, 22.11.2018, s. 19).

(30)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).

(31)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (EUT L 153, 18.6.2010, s. 13).

(32)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73).

(33)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1).

(34)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området gränser och viseringar, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 767/2008, (EU) 2016/399, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240, (EU) 2018/1726 och (EU) 2018/1861 samt rådets beslut 2004/512/EG och 2008/633/RIF (EUT L 135, 22.5.2019, s. 27).

(35)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, asyl och migration och om ändring av förordningarna (EU) 2018/1726, (EU) 2018/1862 och (EU) 2019/816 (EUT L 135, 22.5.2019, s. 85).

(36)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(37)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(38)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (Direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).

(39)    EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(40)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(41)    Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

(42)    Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(43)    Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

(44)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

(45)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(46)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(47)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (EUT L 306, 23.11.2011, s. 12).

(48)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/690 av den 28 april 2021 om inrättande av ett program för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, området för växter, djur, livsmedel och foder och europeisk statistik (programmet för den inre marknaden) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) nr 1287/2013, (EU) nr 254/2014 och (EU) nr 652/2014 (EUT L 153, 3.5.2021, s. 1).

(49)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

(50)    Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

(51)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(52)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(53)    Enligt den officiella kontoplanen.

(54)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(55)    Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(56)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(57)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(58)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(59)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(60)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

(61)    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 20.1.2023

COM(2023) 31 final

BILAGA

till

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning

om europeisk statistik om befolkning och bostäder, om ändring av förordning (EG) nr 862/2007 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 763/2008 och (EU) nr 1260/2013

{SEC(2023) 38 final} - {SWD(2023) 11 final} - {SWD(2023) 12 final} - {SWD(2023) 13 final} - {SWD(2023) 14 final} - {SWD(2023) 15 final}

BILAGA

Områden, ämnen och specifika ämnen med periodicitet och referenstid per specifikt ämne

Förklaring

(1)    Tillhandahålls på frivillig basis.