—

med beaktande av sitt beslut av den 10 mars 2022 om tillsättning av ett särskilt utskott för frågor om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation (ING2) samt fastställande av dess ansvarsområden, sammansättning och mandatperiod (1), och sitt beslut av den 14 februari 2023 som ändrar ovan nämna beslut av den 10 mars, och justering av dess beteckning och ansvarsområden (2),

—

med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2022 om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation (3) (ING1-rapporten),

—

med beaktande av kommissionens uppföljning av parlamentets rekommendationer i dess resolution av den 9 mars 2022,

—

med beaktande av En strategisk kompass för säkerhet och försvar – För ett EU som skyddar sina medborgare, värden och intressen och bidrar till internationell fred och säkerhet, som godkändes av rådet den 21 mars 2022 och av Europeiska rådet den 24 mars 2022,

—

med beaktande av sin rekommendation av den 23 november 2022 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om EU:s nya utvidgningsstrategi (4),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 juli 2022 med titeln 2022 års rapport om rättsstatsprincipen – Situationen i fråga om rättsstatsprincipen i EU (COM(2022)0500),

—

med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2022 om det krympande utrymmet för det civila samhället i Europa (5),

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 15 december 2022 om misstankar mot Qatar angående korruption och det generella behovet av transparens och ansvarsskyldighet i EU:s institutioner (6),

—

med beaktande av sin resolution av den 23 november 2016 om EU:s strategiska kommunikation för att bekämpa propaganda mot EU som sprids av tredje parter (7),

—

med beaktande av sin rekommendation av den 13 mars 2019 till rådet och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik med en utvärdering av den uppföljning som gjorts av utrikestjänsten två år efter parlamentets betänkande om EU:s strategiska kommunikation för att bekämpa propaganda mot EU som sprids av tredje parter (8),

—

med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2021 Europas medier i det digitala decenniet: En handlingsplan för att stödja återhämtning och omvandling  (9),

—

med beaktande av Articles of Responsibility of States for Internationally Wrongful Acts,

—

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

—

med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, särskilt artikel 20,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/692 av den 28 april 2021 om inrättande av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 och rådets förordning (EU) nr 390/2014 (10),

—

med beaktande av kommissionens förslag av den 27 april 2022 till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade rättsprocesser och rättegångsmissbruk (strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt) (COM(2022)0177),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 december 2020 om EU:s handlingsplan för demokrati (COM(2020)0790),

—

med beaktande av förslaget av den 16 september 2022 till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av en gemensam ram för medietjänster på den inre marknaden (europeisk mediefrihetsakt) och om ändring av direktiv 2010/13/EU (COM(2022)0457),

—

med beaktande av slutrapporten från konferensen om Europas framtid, särskilt förslagen 27 och 37,

—

med beaktande av den förstärkta uppförandekoden om desinformation från 2022,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG (förordningen om digitala tjänster) (11),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2557 av den 14 december 2022 om kritiska entiteters motståndskraft och om upphävande av rådets direktiv 2008/114/EG (12) (CER-direktivet).

—

med beaktande av kommissionens förslag av den 18 oktober 2022 till rådets rekommendation om en samordnad strategi från unionens sida för att stärka den kritiska infrastrukturens motståndskraft (COM(2022)0551),

—

med beaktande av kommissionens förslag av den 25 november 2021 till Europaparlamentets och rådets förordning om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam (COM(2021)0731) och de ändringar av detta som antogs av parlamentet den 2 februari 2023  (13),

—

med beaktande av kommissionens förslag av den 25 november 2021 till Europaparlamentets och rådets förordning om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (COM(2021)0734),

—

med beaktande av kommissionens förslag av den 16 december 2020 till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, och om upphävande av direktiv (EU) 2016/1148 (COM(2020)0823) (NIS 2-direktivet),

—

med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport 05/2022 av den 29 mars 2022 med titeln Cybersäkerheten vid EU:s institutioner, organ och byråer: beredskapen står inte alltid i proportion till hoten,

—

med beaktande av kommissionens förslag av den 22 mars 2022 till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå vid unionens institutioner, organ och byråer (COM(2022)0122),

—

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 maj 2021 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om ett obligatoriskt öppenhetsregister (14),

—

med beaktande av det gemensamma uttalandet från handels- och teknikrådet mellan EU och USA av den 5 december 2022,

—

med beaktande av revisionsrättens årsrapport om EU:s byråer för budgetåret 2021,

—

med beaktande av den europeiska uppförandekoden för oberoende organisationer för faktagranskning, som offentliggjordes av European Fact-Checking Standards Network i augusti 2022,

—

med beaktande av artiklarna 54 och 207 i arbetsordningen,

—

med beaktande av halvtidsrapporten från det särskilda utskottet för frågor om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation, och om att stärka integriteten, transparensen och ansvarsskyldigheten i Europaparlamentet (ING2) (A9-0187/2023), och av följande skäl:

A.

Den 9 mars 2022 antog parlamentet en resolution om sina rekommendationer på grundval av rapporten från det första särskilda utskottet för frågor om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation. I denna rapport efterlystes bland övriga rekommendationer ett antagande av en samordnad strategi mot utländsk inblandning. Kommissionen utarbetade ett dokument som uppföljning till dessa rekommendationer och föreslog bland annat att en sådan strategi redan finns i form av olika typer av interinstitutionell samordning.

B.

Europaparlamentet är den enda av unionens institutioner som är direktvald och står i förgrunden för EU:s politiska diskussioner om bekämpning av utländsk inblandning, informationsmanipulering och hybridhot i våra demokratier, även inom EU:s institutioner. Den senaste tidens händelser har visat att parlamentet är en måltavla för olika typer av och aggressiva kampanjer för utländsk inblandning.

C.

I sitt tal i september 2022 om tillståndet i unionen meddelade kommissionens ordförande att kommissionen ska lägga fram ett paket för försvar av demokratin, som ska antas under andra kvartalet 2023. Detta paket skulle innehålla ett lagstiftningsförslag för att skydda demokratierna från enheter i tredjeländer som bedriver verksamhet i EU som kan påverka den allmänna opinionen och den demokratiska sfären, en översyn av åtgärder inom ramen för EU:s handlingsplan för demokrati samt åtgärder för att garantera säkra och motståndskraftiga val, däribland bland annat åtgärder för cybersäkerhet i valprocesser.

D.

Europeiska unionens råd, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten ledde den gemensamma övningen EU Integrated Resolve 2022 för att testa EU:s reaktion på hybridkampanjer.

E.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina började som ett noggrant planerat och aggressivt genomfört informationskrig följt av en fullskalig militär invasion den 24 februari 2022. Ryssland använder en rad olika metoder för inblandning som ingår i en större strategi för att skada, förvirra, skrämma, försvaga och splittra EU:s medlemsstater och dess grannskap. Förenta staterna och Förenade kungariket bedrev effektiva ”prebunknings”-kommunikationskampanjer före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, vilket innebar att man utan tidigare motstycke använde tillgängliga tillförlitliga underrättelser för att motverka Kremls narrativ och sprida ljus över den ryska regeringens och de närstående aktörernas lögner. Ryssland hade i åratal genomfört desinformationskampanjer, cyberattacker, s.k. ”elite capture” (när offentliga resurser går till eliten) och attacker som syftade till att skriva om historien i ett försök att lägga grunden för och skapa stöd för landets invasion av Ukraina.

F.

Parlamentets avdelningar förväntas göra betydande insatser för att följa upp de rekommendationer som antogs den 9 mars 2022, särskilt inför valet till Europaparlamentet 2024. Parlamentets arbetsgrupp om desinformation har fått i uppdrag att samordna arbetet i olika generaldirektorat i Europaparlamentet och samarbeta med andra EU-institutioner rörande ett antal åtgärder, särskilt på följande områden: omvärldsuppfattning, uppbyggnad av motståndskraft, prebunkning och bidrag till en sund informationsrymd samt riskreducerande åtgärder.

G.

Parlamentet stöder aktivt den parlamentariska demokratin i ett antal länder utanför EU, bland annat genom åtgärder från gruppen för demokratistöd och valsamordning. EU:s omedelbara grannskap är särskilt viktigt i detta avseende.

H.

EU:s anslutningsländer står inför utmaningar som bottnar i fientlig utländsk inblandning och desinformationskampanjer. Den tidigare utvecklingen har visat att beslut att avstå från utvidgning medför allvarliga strategiska kostnader. Västra Balkan är ett område där det råder strategisk och geopolitisk konkurrens och vissa av länderna löper risk att destabiliseras, vilket hotar vår kontinents säkerhet och stabilitet. Det finns tredjeländer som utnyttjar dessa sårbarheter, bland annat genom strategiska investeringar och desinformationskampanjer. Stabiliteten, säkerheten och den demokratiska motståndskraften i anslutningsländerna har direkt koppling till EU:s egen säkerhet, stabilitet och demokratiska motståndskraft.

I.

Syftet med dessa inblandningskampanjer på västra Balkan är att negativt påverka enskilda länders växande euroatlantiska inriktning och stabilitet och därmed förändra inriktningen i regionen som helhet. Ryssland använder sitt inflytande i Serbien för att försöka destabilisera och störa angränsande suveräna stater: i Bosnien via Republika Srpska, i Montenegro via landets proserbiska stämningar och den serbiska ortodoxa kyrkan, samt i Kosovo genom att utnyttja och blåsa upp de existerande konflikterna i norra Kosovo. Ryssland har därför fortfarande ett betydande inflytande på västra Balkan, med förmåga att blanda sig i de regionala försöken till försoning, integration och reformer i riktning mot demokratisering.

J.

Initiativ som det EU-finansierade Radar-projektet, från Trans European Policy Studies Association (Tepsa, ett paneuropeiskt konsortium av ledande forskningsinstitut och universitet), syftar till att öka medborgarnas medvetenhet om desinformation och skapa en offentlig plattform för debatt, och projektet är särskilt inriktat på ungdomar för att stärka deras röster, öka deras engagemang i det civila samhället och förbättra deras kritiska tänkande och mediekompetens.

K.

Det behövs en helhetsstrategi som omfattar våra samhällen som helhet när vi utbildar europeiska medborgare i alla åldrar, inbegripet särskild utbildning för människor i arbetsför ålder och i skolorna, för att upptäcka och vara motståndskraftiga mot eventuella desinformationsoperationer och informationsmanipulation. En strategi bör inrättas för att i förebyggande syfte visa internetanvändare videor om och innehåll rörande taktiken bakom desinformation som potentiellt gör dem mer medvetna och motståndskraftiga mot felaktig information och desinformation och ökar motståndskraften hos utsatta befolkningsgrupper. Det är i detta avseende av avgörande betydelse att allmänheten blir medveten om detta och att det förs en ständig dialog med medierna. Den viktigaste faktorn för att lyckas med kommunikationen mot desinformation är förtroendet för de kommunicerande institutionerna.

L.

Dagens antisemitism tar sig många uttryck, som exempelvis uppvigling till hat på nätet och uppkomsten av nya konspirationsteorier, eller återkomsten av gamla sådana, och i EU:s strategi för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv (2021–2030) har unionen fastställt sitt engagemang för en framtid som är fri från antisemitism i och utanför EU.

M.

Det civila samhällets organisationer har en viktig uppgift som väktare, är avgörande för att bygga upp demokratisk motståndskraft inifrån och skydda demokratin, och stöder kampen mot kränkningar av rättsstatsprincipen och bidrar samtidigt aktivt till att lokalt främja rättsstatsprincipen, demokratin och de grundläggande rättigheterna. Det civila samhällets organisationer spelar en särskilt viktig roll när det gäller att upptäcka och motverka utländsk inblandning i demokratiska processer. Det civila samhällets organisationer spelar en viktig roll i utvecklingen av självreglering och gör det möjligt att skapa industristandarder för att bekämpa desinformation, särskilt på områden där statliga åtgärder kan skapa misstro. När medborgarnas deltagande i de demokratiska processerna stärks ytterligare är demokratin som helhet bättre skyddad mot risken för utländsk inblandning.

N.

Det civila samhällets organisationer, tankesmedjor, konsultbyråer, stiftelser och företag själva är inte immuna mot sådan inblandning och kan i vissa fall fungera som förmedlare av eller verktyg eller vektor för påverkan från fientliga aktörer, däribland aktörer från tredjeländer, som direkt sponsrar eller anstiftar till utländsk inblandning och påverkar beslutsfattare. Öppenhet är avgörande för att säkerställa att dessa aktörer inte utnyttjas för utländsk inblandning, och därför måste tydliga regler för deras inflytande följas och granskas. Vissa EU-medlemsstater har försökt införa mekanismer för att kontrollera utländska statliga medel till det civila samhällets organisationer, särskilt från Ryssland och Kina.

O.

EU:s stöd till det civila samhällets organisationer genom programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden stärkte insatserna till stöd för dessa organisationer, särskilt de mindre, lokala organisationer som står inför särskilda hinder. Vissa medlemsstater har genom de nationella programmen för återhämtning och resiliens tillhandahållit finansiering för kapacitetsuppbyggnad för faktagranskning och bekämpning av desinformation.

P.

Trots vissa tillgängliga ekonomiska resurser, däribland framgångsrika projekt från EU:s fonder och program, är finansieringen till det civila samhällets organisationer och medier på det hela taget fragmenterad och projektbaserad och kommer ofta från tredjeländer. Ansökningsförfaranden för finansiering bör vara transparenta och lättillgängliga. Revisionsrätten har dragit slutsatsen att bristen på en sammanhängande EU-strategi för mediekompetens som även omfattar bekämpning av desinformation och fragmenteringen av EU-åtgärder försvagar effekten av mediekompetensprojekten och att många sådana projekt inte hade tillräcklig omfattning och räckvidd.

Q.

Faktabaserad journalistik spelar en viktig roll i ett demokratiskt samhälle när det gäller att upprätthålla principerna om sanning, korrekthet, opartiskhet, ärlighet och oberoende. Yttrandefriheten och informationsfriheten är grundläggande rättigheter som garanteras genom den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Tabloidiseringen av medierna har en negativ inverkan på tillförlitligheten hos offentligt tillgänglig information och på medielandskapet.

R.

Visselblåsare, journalister, organisationer i det civila samhället, aktivister och människorättsförsvarare utsätts i allt högre grad för hotelser, inkräktande övervakning och hackande, trakasserier och hot, däribland rättsliga hot och rättegångsmissbruk. De bör få stöd av EU och dess institutioner. Strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt, inbegripet sådana som initieras av myndigheter i tredjeländer mot EU-medborgare eller EU-baserade enheter, utgör ett allvarligt hot mot demokratin och de grundläggande rättigheterna, såsom yttrande- och informationsfriheten, eftersom de utgör ett sätt att hindra journalister och aktivister samt aktörer i det vidare civilsamhället från att ta upp frågor av allmänt intresse och att straffa dem om det gör detta, vilket har en avskräckande effekt på alla faktiska eller potentiella kritiska röster.

S.

I EU förekommer fall där journalisters tillvaro och liv hotas på grund av att de gör efterforskningar i ämnen av allmänt intresse. Främmande makt misstänks för inblandning i unionen och har utvidgat repressiva åtgärder till territorier inom unionen för att tysta journalister som vill rapportera och fördöma brottsliga handlingar. Ett exempel på detta är den strategi för rättsliga trakasserier som Konungariket Marocko tillämpar mot den spanske journalisten Ignacio Cembrero. Vissa journalister och människorättsförsvarare som har beviljats asyl i EU utsätts fortfarande för förföljelser, trakasserier, våld och mordförsök. Medlemsstaterna bör garantera deras säkerhet och se till att de kan fortsätta sitt arbete.

T.

Att minska effektiviteten hos uppsåtlig informationsmanipulering, och i synnerhet dess effekter på de demokratiska processernas funktion, är en fråga av allmänt intresse. Desinformation minskar medborgarnas förmåga att fatta välgrundade beslut och att fritt delta i demokratiska processer. Denna situation intensifieras i och med den snabba utvecklingen av nya typer av medier. Enligt övervakningsverktyget för mediepluralism 2022 löper inget land endast låg risk när det gäller indikatorn Mediernas lönsamhet, vilket återspeglar de befintliga ekonomiska hoten mot mediepluralismen. Nyhetsmedier på mindre marknader, t.ex. lokala och regionala medier och nischade medier, står inför ytterligare utmaningar eftersom de har begränsade intäkter och blir mindre lönsamma med dagens kommersiella affärsmodeller och inte kan satsa på nya modeller på samma sätt som medier på större marknader kan göra. Dessutom är vissa medlemsstater som Ryssland betraktar som sin intressesfär mer utsatta för geopolitiska risker till följd av Kremls inblandning i deras informationsområde.

U.

Främjandet av mediernas oberoende och mediepluralism och mediekunnighet när det gäller att ta itu med desinformation är ett av medborgarnas förslag i slutrapporten från konferensen om Europas framtid, som offentliggjordes den 9 maj 2022, där medborgarna särskilt uppmanade EU att ta itu med hoten mot mediernas oberoende genom att införa EU-omfattande miniminormer, samt att försvara och stödja fria, pluralistiska och oberoende medier, intensifiera kampen mot desinformation och utländsk inblandning och skydda journalister. I slutrapporten från konferensen om Europas framtid efterlyses också inrättandet av ett EU-organ med ansvar för att ta itu med och hantera riktad desinformation och inblandning, förbättrat samarbete mellan nationella cybersäkerhetsmyndigheter samt lagstiftning och riktlinjer för onlineplattformar och företag inom sociala medier för att ta itu med sårbarheter i fråga om desinformation.

V.

Integriteten hos den inre marknaden för medietjänster kan äventyras och polariseringen i samhället underblåsas av att leverantörer av medietjänster systematiskt ägnar sig åt desinformation, inbegripet informationsmanipulering och inblandning av statligt kontrollerade leverantörer av medietjänster som finansieras av vissa tredjeländer som exempelvis Kina, Ryssland och Turkiet. En starkt koncentrerad och regeringskontrollerad mediemiljö kan leda till en informationsautokrati, där staten eller illasinnade utländska aktörer lätt kan utöva inflytande genom att manipulera informationen.

W.

Kina har investerat nästan tre miljarder euro i europeiska medieföretag under de senaste tio åren, utan lämpliga åtgärder från EU:s och dess medlemsstaters sida. Kinas exempel skulle kunna följas av andra stater med liknande auktoritära politiska ideologier, vilket skulle medföra avsevärda risker för de europeiska demokratiernas integritet och för att andra länder blandar sig i EU:s inre angelägenheter. Ett antal kinesiska statliga Konfuciusinstitut, som sprider propaganda och blandar sig i akademiska institutioner, verkar fortfarande i EU. Kinesiska etermedier representerar och sprider det kinesiska kommunistpartiets ideologi. Kinesiska botkonton är alltmer aktiva på sociala medier och sociala nätverk och tillgodoser de kinesiska myndigheternas behov.

X.

EU:s DisinfoLab avslöjade nyligen en omfattande operation mot internationella institutioner, särskilt i Bryssel och Genève, som tjänar indiska intressen och som omfattar hundratals falska medier och dussintals regeringsstyrda icke-statliga organisationer.

Y.

Endast vissa EU-medlemsstater har infört granskningssystem för utländska medieinvesteringar. Det ligger i allmänhetens intresse att känna till medieföretagens verkliga ägarstrukturer.

Z.

Det finns fortfarande viktiga strukturella brister som underlättar informationsmanipulering via onlineplattformar. Onlineplattformarnas affärsmodeller bygger på personuppgifter, algoritmer som främjar extremt och splittrande innehåll samt annonsering, och ju större intresset för plattformen är desto större blir reklamintäkterna, och jakten på engagemang belönar splittrande och extrema åsikter på bekostnad av faktabaserad information. Onlineplattformarna är därför utformade på ett sätt som bidrar till att förstärka konspirationsteorier och desinformation. Dessa globala onlineplattformar har dessutom haft en enorm störande inverkan på den europeiska mediesektorns ekonomiska lönsamhet, eftersom de dominerar annonsmarknaden och därmed påverkar mediernas affärsmodeller.

AA.

Även om uppförandekoden om desinformation stärktes kvarstår många strukturella problem, t.ex. bristen på bindande regler och bestämmelsen om att företagen kan välja sina egna åtaganden, vilket i slutändan hindrar uppförandekoden från att bli ett framgångsrikt verktyg.

AB.

Utvecklingen av teknik för generativ artificiell intelligens (AI) sker snabbt och kan få potentiellt allvarliga konsekvenser som skulle kunna göra det möjligt för illasinnade aktörer att billigare och snabbare producera och sprida mer desinformation. Särskilt förödande effekter kan drabba länder över hela världen som saknar resurser för att ta itu med denna utmaning.

AC.

Kommissionens förslag om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam syftar till att ta itu med dessa strukturella problem i samband med politisk reklam.

AD.

Plattformarna har utvecklat flera initiativ för att motverka desinformation online och har utformat prebunkningskampanjer för att göra användarna medvetna om riskerna med desinformation genom att i förebyggande syfte varna för och vederlägga falska påståenden som framförs genom desinformationskampanjer och kampanjer med felaktig information som bedrivs av illasinnade aktörer. Effekten av dessa initiativ kan inte utvärderas fullt ut på grund av avsaknaden av oberoende eller institutionaliserade analyser av forskare som har fullständig åtkomst till uppgifterna.

AE.

Innehåll på andra språk än engelska övervakas fortfarande inte i någon större utsträckning eftersom plattformarna fortfarande inte har tillräckligt många analytiker och faktagranskare som kan utföra sina respektive uppgifter på andra språk, särskilt på mindre språk i länder som utsätts för omfattande desinformation. Onlineplattformar bör garantera medborgarnas grundläggande rättigheter, såsom yttrande- och informationsfrihet.

AF.

Efter att Elon Musk tog över Twitter har företaget infört en policy för felaktig information om kriser, enligt vilken företaget skulle vidta åtgärder mot tweetar som innehåller falska eller vilseledande påståenden om användning av våld och vapen samt reagera genom att prioritera tweetar från statligt anknutna mediekonton och flagga för att en tweet har brutit mot företagets policy för felaktig information om kriser, men denna strategi upphävdes delvis den 23 november 2022. Företaget har avskedat personalen på alla avdelningar som ansvarade för att upptäcka, klassificera eller reagera på desinformation, inklusive majoriteten av innehållsmoderatorerna och de landsspecifika teamen, och har återaktiverat över 60 000 konton som tidigare konstaterats ha brutit mot plattformens regler genom att dela desinformation och ägna sig åt trakasserier, kränkningar eller bedrägerier. Efter övertagandet har det kränkande innehållet ökat med cirka 40 %. Det har förekommit upprepade och oacceptabla avstängningar av journalisters och mediers konton utan konkret motivering.

AG.

Medierapporter om interna dokument har väckt frågor om den politiska neutraliteten i företagets ansträngningar för att genomföra sin policy mot utländsk inblandning och desinformation i presidentvalet 2020 i Förenta staterna, och om dessa ansträngningar också utgör en form av inblandning i den politiska och bredare samhällsdebatten kring valet, eftersom det har framkommit i dussintals e-postmeddelanden att metoder som var avsedda för att bekämpa desinformation och hatpropaganda användes av de största partierna i Förenta staterna för att kontrollera väljarna. Det är fortfarande oklart hur Twitter kommer att utvecklas inom den närmaste framtiden med anledning av oroväckande uttalanden och de beslut som fattats av den nya ledningen.

AH.

Felaktig information och desinformation avseende hälso- och sjukvård är ett allvarligt hot mot folkhälsan, eftersom den undergräver allmänhetens förtroende för vetenskapen, de offentliga institutionerna, myndigheterna och vårdpersonalen samt framkallar fientlighet mot dem och främjar konspirationsteorier. Sådan desinformation kan vara livshotande om den avskräcker människor från att söka rekommenderad läkarvård, inklusive vaccinationer, eller om den främjar falska behandlingar. Under covid-19-pandemin uppgick mängden covid-19-relaterat innehåll som inte åtgärdades efter faktagranskning och som konstaterats bestå av felaktig information eller desinformation till 20 % på tyska och spanska, 47 % på franska och 84 % på italienska. Mindre språk påverkades ännu mer.

AI.

Nätverk av bottar och fejkkonton på sociala medieplattformar används av illasinnade aktörer för att undergräva de demokratiska processerna. Meta har avlägsnat två nätverk med ursprung i Kina och Ryssland på grund av att de bröt mot företagets policy mot samordnat icke-autentiskt beteende. Nätverket med ursprung i Ryssland bestod av över 60 webbplatser som gjorde sken av att vara legitima webbplatser tillhörande nyhetsorganisationer i Europa och publicerade originalartiklar som kritiserade Ukraina, stödde Ryssland och hävdade att de västerländska sanktionerna mot Ryssland skulle slå tillbaka. Liknande slutsatser drogs av EU:s DisinfoLab i dess Doppelgänger-undersökning. Detta är bara toppen av isberget och onlineplattformar måste ständigt vara vaksamma och förbättra sina policyer för innehållsmoderering.

AJ.

Det saknas tillsyn över plattformar som exempelvis Reddit och Telegram, där desinformation sprids i stort sett okontrollerat. På Spotify finns poddsändningar som innehåller felaktig information och desinformation, särskilt när det gäller desinformation om vaccin. Vissa av dem har upp till 11 miljoner lyssnare per avsnitt. Företaget har vägrat att vidta några åtgärder mot de konton som ligger bakom dessa poddsändningar, eftersom det inte har någon desinformationspolicy. EU inledde flera utredningar av TikTok om överföring av uppgifter om EU-medborgare till Kina och om riktad reklam till minderåriga.

AK.

Förordningen om digitala tjänster (15) trädde i kraft den 16 november 2022 och kommer att tillämpas från och med den 17 februari 2024. Den harmoniserar till fullo reglerna för förmedlingstjänster på den inre marknaden och innehåller särskilda bestämmelser för mycket stora onlineplattformar och mycket stora onlinesökmotorer när det gäller systemrisker som exempelvis desinformation och manipulering.

AL.

Enligt förordningen om digitala tjänster ska mycket stora onlineplattformar och mycket stora onlinesökmotorer göra årliga riskbedömningar och vidta åtgärder för att minska de risker som uppstår genom utformningen och användningen av deras tjänster. Vissa bestämmelser i förordningen om digitala tjänster bör utvidgas till att omfatta mindre plattformar, på vilka desinformation fortsätter att spridas obehindrat.

AM.

Enligt förordningen om digitala tjänster utgör desinformation och valmanipulation systemrisker.

AN.

Algoritmer som är utformade för att gynna plattformarnas affärsmodeller spelar en viktig roll när det gäller att förstärka falska och vilseledande narrativ och skapar filterbubblor som begränsar eller förvränger den information som är tillgänglig för enskilda användare. Plattformarna har fortfarande inte gjort tillräckligt för att motverka detta. Det saknas fortfarande insyn i hur algoritmerna utvecklas, testas och fungerar.

AO.

Sociala medieplattformar används som verktyg för att exempelvis sprida rysk propaganda som syftar till att rättfärdiga Vladimir Putins invasion av Ukraina och för att gynna antidemokratiska politiska rörelser på Balkan. AI håller, genom illvillig användning av stora språkmodeller som exempelvis ChatGPT, på att bli ett allt viktigare verktyg för att sprida propaganda och desinformation, men kommer också att vara avgörande för att mer effektivt upptäcka och motverka manipulerade narrativ. Det finns ett behov av att utveckla digital teknik med respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen.

AP.

Kommissionen har inrättat ett europeiskt centrum för algoritmers transparens, som är en del av kommissionens gemensamma forskningscentrum och som huvudsakligen består av ingenjörer och dataforskare som studerar algoritmer.

AQ.

Samordnare för digitala tjänster, som är oberoende myndigheter som utses av varje medlemsstat, har en viktig uppgift och funktion och ansvarar för att övervaka och genomföra förordningen om digitala tjänster i medlemsstaterna.

AR.

Det finns en risk för ekonomiskt beroende, men även spionage och sabotage, när utländska företag får inflytande över EU:s kritiska infrastruktur. Kinesiska rederier har förvärvat majoritetsintressen eller större intressen i över 20 europeiska hamnar, t.ex. China Merchants Group i Frankrike eller Cosco i hamnarna i Pireus, Antwerpen, Bilbao, Genua, Hamburg, Rotterdam, Valencia och Zeebrugge. I INGE 1-rapporten efterlystes en starkare reglerings- och tillsynsram så att utländska direktinvesteringar med skadlig inverkan på EU:s säkerhet blockeras.

AS.

Utländska aktörer, främst Kina och Ryssland, men även Iran, försöker aktivt infiltrera europeisk kritisk infrastruktur och leveranskedjor för att stjäla information och/eller know-how genom spionage i syfte att vinna konkurrensfördelar eller sabotera delar av denna infrastruktur för att försämra dess funktion. Samma illasinnade beteende är kopplat till ekonomiska projekt och infrastrukturprojekt i kandidatländer och potentiella kandidatländer. Möjligheten att spionera och samla in information via hushållsapparater som används i vardagen innebär också ett växande hot mot EU:s medborgare.

AT.

EU:s energiberoende av Ryssland har skapat enorma svårigheter för dess energitrygghet efter att Ryssland inledde sitt aggressionskrig mot Ukraina. Projekt i medlemsstaterna som bygger på utländska aktörers ”skadliga kapital”, såsom kärnkraftverket Paks i Ungern, riskerar att påverka de politiska besluten. Trots Rysslands olagliga ockupation och annektering av delar av Ukraina 2014 fortsatte många EU-länder att öka sitt beroende av rysk gas. Vissa av dessa länder har nyligen minskat sitt beroende till nästan 0 %.

AU.

Investeringsprogrammen för 5G-utbyggnad, såsom CEF2 Digital, och 6G-programmet av det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster, skulle kunna främja den tekniska suveräniteten och minska beroendet av utländska leverantörer på detta område genom säker 5G-infrastruktur och 6G-kapacitet. Utvecklingen av kritisk teknisk infrastruktur för den europeiska ekonomin bör vara förbehållen europeiska tillverkare och utvecklare eller sådana från likasinnade länder.

AV.

Vissa medlemsstaters nationella myndigheter har stärkt sina insatser för att motverka utländska hot mot kritisk infrastruktur, såsom spionage och sabotage.

AW.

Desinformation och annan informationsmanipulering påverkar den offentliga debatten i samband med val och andra demokratiska processer och kan hindra medborgarna från att göra välgrundade val eller avskräcka dem från att delta i politiken helt och hållet. Desinformation i politiska kampanjer utgör ett direkt hot mot rättvis demokratisk politisk konkurrens. Dessa frågor utgör en utmaning inför valet till Europaparlamentet 2024.

AX.

Tiden omedelbart före valet till Europaparlamentet 2024 väntas ökad inblandning och informationsmanipulering. Valet till Europaparlamentet är grundläggande för funktionen hos EU:s demokratiska processer och för att främja dess stabilitet och legitimitet. Unionens demokratiska integritet måste därför försvaras, bland annat genom att förhindra spridning av desinformation och otillbörlig utländsk valpåverkan. Förslaget om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam skulle kunna bidra genom att införa ett förbud mot sponsorer av politisk reklam från tredjeländer.

AY.

Fria och rättvisa val är en hörnsten i demokratiska länder, och oberoende och öppna valprocesser är nödvändiga för att främja en konkurrensbetonad valmiljö och medborgarnas förtroende för valens integritet. Valprocessernas systemintegritet är också förankrad i de rättsliga och institutionella ramarna som styr hur val genomförs, inklusive valmyndigheterna. Kvaliteten på och styrkan hos dessa ramar och de demokratiska institutionerna är avgörande för valintegriteten i alla länder. De sociala onlineplattformarna är allt viktigare instrument i beslutsfattandet vid valen.

AZ.

Inblandning i valprocesser kan ske på olika sätt, antingen direkt eller indirekt, t.ex. genom bedrägeri med valsedlar, blockerande av ingångar till vallokaler eller fysiskt tvång att gå och rösta, spridning av förvrängd information om kandidaterna, manipulering eller ändringar av valdatum, desinformationskampanjer på sociala medier osv.

BA.

Auktoritära regimer har blivit effektivare när det gäller att välja in eller kringgå normer och institutioner som stöder grundläggande friheter och när det gäller att ge stöd till andra som vill göra detsamma. Dessa regimer har underblåst och utnyttjat polariseringen genom ombud i tredjeländer och i EU och har försökt förvränga den nationella politiken för att främja hat, våld och ohämmad makt. Utländsk inblandning i valprocesser syftar ofta inte enbart till att påverka specifika valresultat utan också till att undergräva och förstöra medborgarnas långsiktiga förtroende för de demokratiska institutionernas och de demokratiska processernas legitimitet.

BB.

Myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser bidrar till att skydda integriteten i valet till Europaparlamentet.

BC.

Nätverket för valsamarbete är avgörande för att säkerställa valens integritet i EU. Detta nätverk har inrättats av kommissionens avdelningar och de berörda medlemsstaternas avdelningar.

BD.

Utomeuropeisk finansiering av politisk verksamhet och politiker inom EU före och efter den 24 februari 2022, i synnerhet från Ryssland, fortsätter att avslöjas av journalister och experter, äventyrar EU-medlemsstaternas demokratiska funktion och kräver en grundlig utredning för att ställa de ansvariga till svars. El País har avslöjat att Irans nationella motståndsråd är inblandat i finansieringen av högerextrema politiska rörelser i EU. Ryssland och Iran har tillsammans med andra länder som exempelvis Venezuela ett gemensamt mål att försvaga demokratiska stater.

BE.

Lagstiftarna håller för närvarande på att förhandla om förslaget om politisk reklam som syftar till att komplettera förordningen om digitala tjänster, ta itu med den skadliga fragmentering som för närvarande finns på detta område samt bidra till att stärka våra demokratier i Europa och våra demokratiska processer, göra det möjligt för medborgarna att fatta välgrundade beslut i samband med val eller folkomröstningar genom en öppen process och skydda EU:s medborgare från desinformation, falska nyheter och metoder för politisk reklam med bristande insyn samt utländsk inblandning i allmänhet. Lagstiftarna bör nå en överenskommelse om förslaget så snart som möjligt för att säkerställa att de nya reglerna finns på plats före valet till Europaparlamentet 2024.

BF.

Bara under första halvåret 2021 konstaterades lika många cyberattacker mot EU-institutionerna som under hela 2020 (16). Antalet attacker mot EU-institutioner och nationella institutioner har ökat efter Rysslands angrepp mot Ukraina, vilket exemplifieras av en cyberattack som drabbade Europaparlamentet under dess plenarsession i november 2022 och stängde ned dess webbplats efter en omröstning om en resolution om att förklara Ryssland som en statlig sponsor av terrorism.

BG.

EU har avsevärt ökat sina insatser och investeringar i utveckling av cybersäkerhetskapacitet, bland annat genom Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa. Det finns fortfarande ett behov av effektivare cybersäkerhet med stöd av relevant finansiering. En stark infrastruktur för cybersäkerhet skulle kunna minska kostnaderna för cyberincidenter. I konsekvensbedömningen av den föreslagna cyberresiliensakten uppskattas att initiativet skulle kunna leda till att kostnaderna för incidenter som drabbar företag minskas med ungefär 180–290 miljarder euro (17). Kommissionen har reagerat senfärdigt med åtgärder mot att EU-medborgare i EU, däribland framstående personer som statschefer och kommissionsledamöter, hackats av tredjeländer som använt sig av spionprogram. Det finns för närvarande ingen handlingsplan för att förhindra att EU-medborgare hackas inom EU av personer som verkar utanför EU.

BH.

Rådet har nyligen antagit NIS 2-direktivet för att säkerställa en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen. Genom NIS 2-direktivet har Europeiska kontaktnätverket för cyberkriser (EU-CyCLONe) inrättats, vilket kommer att stärka informationssystemens motståndskraft. En lämplig nivå av cybersäkerhet kan endast uppnås genom samarbete mellan flera aktörer från den offentliga och privata sektorn. EU är fortfarande mycket beroende i fråga om cybersäkerhet.

BI.

För Ukrainas cyberförsvar krävs åtgärder och samarbete från alla parter. Västerländska it-företag har hjälpt Ukraina att identifiera sårbarheter i sin infrastruktur. Det saknas teknisk kapacitet inom EU för att identifiera sårbarheter i dess kritiska infrastruktur. Samarbete och informationsutbyte med partner som är föremål för attacker, t.ex. Förenta staterna, Förenade kungariket, Ukraina och Taiwan är avgörande för att stärka EU:s förmåga att identifiera attacker.

BJ.

Det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster inrättades 2021 för att göra det möjligt för europeiska aktörer att utforma globala 6G-standarder. Samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaternas myndigheter för att genomföra verktygslådan för 5G-internet pågår inom ramen för samarbetsgruppen för nätverks- och informationssystem (NIS). Europeiska revisionsrätten konstaterade att sedan 5G-verktygslådan antogs har framsteg gjorts när det gäller att stärka säkerheten i 5G-näten med flertalet medlemsstater som tillämpar eller är på väg att tillämpa restriktioner för högriskleverantörer, men att ingen av de åtgärder som lagts fram är rättsligt bindande, vilket innebär att kommissionen inte har befogenhet att verkställa dem.

BK.

Det har funnits fall där tredjeländer har transporterat migranter och asylsökande till EU:s yttre gräns som en del av deras hybridstrategier för utländsk inblandning i syfte att utmana EU och dess medlemsstater, t.ex. av Belarus hösten 2021 mot Polen, Litauen och Lettland. Dessa försök till hybridinblandning tar sig även formen av spridning av desinformation genom att polarisera EU:s samhällen och undergräva de europeiska värdena och grundläggande rättigheterna.

BL.

Migranter, minoriteter och diasporagrupper används ofta av utländska aktörer som iscensätter desinformationskampanjer för att utnyttja och förstärka negativa fördomar om migration i syfte att bygga upp spänningar i de europeiska samhällena, till exempel när den ukrainska diasporan är offer för riktade ryska desinformationskampanjer. Plattformar spelar en viktig roll för att sprida sådan information.

BM.

I Europa växer antalet jämställdhetsfientliga rörelser, som särskilt attackerar sexuell och reproduktiv hälsa, kvinnors rättigheter och hbtqi-personer. Sådana rörelser sprider desinformation i syfte att motarbeta de framsteg som görs när det gäller kvinnors rättigheter och jämställdhet. Dessa rörelser har rapporterats få miljontals euro i utländsk finansiering, antingen offentlig eller privat, bland annat från Ryssland och Förenta staterna.

BN.

Denna instrumentalisering av migranter och minoriteter vid EU:s yttre gränser visar hur viktigt det är att ha ett effektivt och integrerat gränsförvaltningssystem och att tillämpa operativa, finansiella och diplomatiska åtgärder för att förbli motståndskraftiga.

BO.

Parlamentet stöder kommissionens förslag att inkludera bestämmelser om instrumentalisering av migranter i kodexen om Schengengränserna, vilket kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna att agera på ett mer effektivt och samordnat sätt.

BP.

Ryska desinformations- och propagandakampanjer påverkar också den indirekta opinionsbildningen i Europa genom att fokusera på den rysktalande diasporan i Europa och grannländerna. Medlemsstaterna bör spela en nyckelroll när det gäller att göra faktabaserade nyhetskällor tillgängliga för rysktalande befolkningsgrupper för att motverka det Kreml-vänliga narrativet. Ryska desinformations- och propagandakampanjer är också utbredda i ett stort antal postsovjetiska stater, bland annat i Centralasien.

BQ.

Den belgiska åklagarmyndigheten har inlett en utredning om misstankar om penningtvätt, korruption och deltagande i en kriminell organisation som härrör från tredjeländer. Flera gripanden och husrannsakningar har ägt rum sedan den 9 december 2022, och har berört både nuvarande och före detta ledamöter av Europaparlamentet samt personal. Dessa anklagelser måste följas av effektiva åtgärder från parlamentets och de övriga EU-institutionernas sida för att täppa till kryphålen för utländsk inblandning och öka insynen och ansvarsskyldigheten för att skydda institutionernas integritet.

BR.

Förtroendet för parlamentets integritet och rättsstatsprincipen är av största vikt för att den europeiska demokratin ska fungera. Det är viktigt att säkerställa att demokratiska processer inte infiltreras av privata och externa intressen och att medborgarnas rättigheter respekteras fullt ut. Möjligheterna för företrädare för intressegrupper och andra grupper att påverka beslutsfattandet i parlamentet genom att argumentera för sin sak är en viktig del av den europeiska demokratin.

BS.

I INGE I-rapporten framhölls redan att det finns en allvarlig brist på rättsligt bindande regler när det gäller lobbyverksamhet och på verkställighet av EU:s lobbyregister, och att före detta europeiska politiker och tjänstemän på hög nivå ofta anlitas av eller blir invalda i nationella eller privata företag som kontrolleras av auktoritära stater. Detta gör det praktiskt taget omöjligt att spåra lobbyverksamhet som har sitt ursprung utanför EU.

BT.

Utländska intressens värvning av personer i samhällseliten, vilket underlättas av att problematiken med ”svängdörrar” mellan EU:s institutioner och autokratiska länder med hög risk för skadlig inblandning i unionens demokratiska intressen inte begränsas, utgör fortfarande en viktig form av utländsk inblandning i EU:s demokratiska funktion och kan betraktas som ett korruptionsproblem.

BU.

Kina och Ryssland har infört sanktioner mot europeiska forskare och forskningsinstitut på grund av deras publikationer eller åsikter.

BV.

Det krävs större insyn i det utländska inflytandet genom intresseorganisationer på EU-nivå, i synnerhet i samarbete med icke-statliga organisationer, konsultbyråer, stiftelser, tankesmedjor och privata företag. Detta bör inte hindra ambassadernas normala utåtriktade verksamhet. Medan antalet anställda på ryska ambassader minskar runtom i Europa fortsätter det att öka i Budapest, vilket bevisar att Ungern är mottagligt för rysk underrättelseverksamhet.

BW.

Lobbyverksamhet för utländska intressens räkning, främst när det gäller företag inom strategiska sektorer och ländernas regeringar, kan öppna dörren för utländsk inblandning i våra institutioner. Öppenhetsregistret stärktes avsevärt genom ett interinstitutionellt avtal. Skärpta krav på transparens för organisationer i det civila samhället, konsultbyråer, stiftelser, tankesmedjor och privata företag skulle kunna bidra till att upptäcka utländsk inblandning.

BX.

Flera hot- och trakasserikampanjer mot Europaparlamentets ledamöter har iscensatts och samordnats av främmande länder. Länder som exempelvis Ryssland, Kina och Iran har infört inreseförbud för och sanktioner mot enskilda ledamöter av Europaparlamentet och Europaparlamentets organ samt medlemsstaternas parlament på grund av deras kritik mot respektive regeringars politik för mänskliga rättigheter.

BY.

Vissa auktoritära stater riktar falska anklagelser mot EU-medborgare för överträdelser eller brott och håller dem fängslade för att kunna påverka EU-medlemsstaternas beslut. För närvarande sitter medborgare omotiverat fängslade och dömda i Iran, inklusive den svenska medborgaren Ahmadreza Djalalie och sju franska medborgare.

BZ.

I mars 2022 införde EU sanktioner mot de ryska propagandakanalerna Russia Today (RT) och Sputnik, vilket tillfälligt stoppade deras sändningar, samt beordrade internetleverantörer och sökmotorer att blockera tillgången och sökmotorer att avindexera deras innehåll. Sedan det nionde sanktionspaketet antogs har satellitoperatörer som Frankrikes Eutelsat och Luxemburgs SES upphört att tillhandahålla sändningstjänster i EU till RT och Sputnik. Eutelsat 36B fortsätter att sända program av Ryska Trikolor och NTV plus i de ukrainska områden som ockuperats av Ryssland. SES fortsätter att sända RT News i Indien, Mexiko och Sydafrika. Andra nationella satellitoperatörer, som Hellas Sat och Hispasat, samt ungerska nationella kanaler, fortsätter att sända sanktionerade tv-kanaler. RT France och RT News finns fortfarande tillgängliga på internet. Den ryska propagandan förstärks ofta av olika internationella medier som har mycket stor räckvidd i vissa delar av världen.

CA.

I tydlig strid med EU:s sanktioner har Serbien, ett kandidatland till EU, blivit en säker hamn för vissa ryska företag som vill kringgå eller vänta ut de sanktioner som EU påfört eftersom Belgrad, sedan juli 2022, har tillhandahållit flera kontorslokaler till RT (tidigare Russia Today) som har lanserat sin nyhetstjänst online på serbiska.

CB.

Kriminalisering av utländsk inblandning skulle rikta in sig på och stigmatisera detta skadliga beteende. Det finns för närvarande inget generellt förbud mot utländsk inblandning i EU, vilket innebär att förövarna kan ägna sig åt detta utan att behöva vara rädda för straff, såvida inte deras beteende utgör ett befintligt brott. Enligt artikel 83.1 tredje stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) får rådet med hänsyn till brottslighetens utveckling anta ett beslut om att fastställa andra områden som avser särskilt allvarlig brottslighet med ett gränsöverskridande inslag. Det finns ett behov av att införa sanktioner och restriktioner för dem som står bakom utländsk inblandning för att förhindra att de vidtar åtgärder i framtiden.

CC.

Kommissionen har föreslagit en harmonisering av brottsrubriceringarna och påföljderna för överträdelser av EU-sanktioner. En rad medlemsstater har övervägt att utvidga Europeiska åklagarmyndighetens befogenheter för att täcka dessa överträdelser.

CD.

EU har redan utarbetat flera viktiga rättsakter för att motverka otillbörlig utländsk informationsmanipulering och inblandning. Det finns en risk för att EU:s regelverk för bekämpning av desinformation kan komma att kopieras och selektivt kan användas av andra (auktoritära) länder för att begränsa mediefriheten och yttrandefriheten. Ingen utvärdering av ändamålsenligheten och effekterna av befintliga instrument för att stärka samhällets motståndskraft har genomförts korrekt på EU-nivå. En sådan utvärdering skulle ytterligare förbättra inriktningen på framtida strategier och verktyg för att hantera utländsk inblandning och hybridhot.

CE.

Efter sin ekonomiska tillväxt och politiska expansion på den globala scenen försöker Kina maximera spridningen av sin propaganda utomlands genom att sprida positiva narrativ om landet och samtidigt försöka undertrycka kritiska röster. Kina är i färd med att ta kontroll över alla traditionella medieinformationskanaler i Afrika, som fortfarande är det mest använda verktyget för att få tillgång till information på kontinenten. Ryssland håller också på att utvidga sin desinformationsverksamhet i Afrika. Wagnergrupppen deltar direkt i dessa insatser. Dessa insatser kan äventyra EU-medborgarnas säkerhet och inrättandet av samarbeten med afrikanska partnerländer.

CF.

EU har en ledande funktion i den särskilda FN-kommittén för it-brottslighet inom ramen för FN:s tredje utskott, i syfte att skydda misstänkta personers grundläggande och processuella rättigheter.

CG.

Den allmänna medvetenheten om farorna med informationsmanipulering och inblandning i andra länder i världen har ökat sedan covid-19-pandemin. FN har föreslagit flera initiativ för att förbättra styrningen på det digitala området och skapa större samstämmighet mellan FN:s medlemsstater, såsom den globala uppförandekoden för att främja den offentliga informationens integritet och den globala digitala pakten.

CH.

I diskussionerna med det andra särskilda utskottet för frågor om utländsk inblandning i EU:s demokratiska processer (ING 2) har företrädare för vissa plattformar och andra intressenter reagerat positivt på införandet av globala standarder, särskilt europeiska och, när så är möjligt, transatlantiska standarder, för att motverka utländsk informationsmanipulering och inblandning.

CI.

Framgångsrika uppdrag och insatser inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp)/den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) samt EU-delegationer utomlands hör till EU:s bästa strategiska kommunikationskampanjer i tredjeländer.

CJ.

Rådet godkände den strategiska kompassen i mars 2022. I den strategiska kompassen anges att alla GSFP-uppdrag och Gusp-insatser senast 2024 bör ha tillräckliga strategiska kommunikationsverktyg och resurser för att motverka utländsk informationsmanipulering och inblandning. Det krävs en process för modernisering och professionalisering av uppdragskommunikationen, inbegripet stöd till initiativ för att bekämpa sårbarheter i samband med desinformation. Europeiska utrikestjänstens arbetsgrupp för strategisk kommunikation (StratCom) har intensifierat sitt samarbete med GSFP-uppdrag och GSFP-insatser för att hjälpa dem att upptäcka, analysera och förstå kampanjer med utländsk informationsmanipulering och inblandning.