—

med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som högtidligen proklamerades av parlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 mars 2021 Handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (COM(2021)0102),

—

med beaktande av Europeiska rådets Portoförklaring av den 8 maj 2021,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 september 2022 om en europeisk strategi för vård och omsorg (COM(2022)0440),

—

med beaktande av rådets rekommendation av den 8 december 2022 om tillgång till långvarig vård och omsorg till överkomliga priser och av god kvalitet (1),

—

med beaktande av rådets rekommendation av den 30 januari 2023 om tillräcklig minimiinkomst som säkerställer aktiv inkludering (2),

—

med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2023 om tillräcklig minimiinkomst som säkerställer aktiv inkludering (3),

—

med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen,

—

med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, och av följande skäl:

A.

Hållbar utveckling är ett grundläggande mål för EU. De tre sammankopplade pelarna för hållbar utveckling är den ekonomiska pelaren, den sociala pelaren och miljöpelaren. Hållbar utveckling bygger bland annat på full sysselsättning, sociala framsteg och rättvisa. Att uppnå en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft som syftar till full sysselsättning och sociala framsteg är ett centralt grundläggande mål för EU, som fastställs i artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen. Tyngdpunkten ligger för närvarande på ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

B.

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter proklamerades 2017 i Göteborg, med 20 principer och ett socialt regelverk för ett starkt socialt Europa på 2000-talet som är rättvist, omfattar alla och är fullt av möjligheter. Vid det sociala toppmötet i Porto i maj 2021 åtog sig rådet att uppnå tre överordnade mål för 2030 om sysselsättning, utbildning och fattigdom. Minst 78 % av befolkningen i åldern 20–64 år bör ha ett arbete senast 2030. Kvaliteten i arbetet och arbetsvillkor omfattas inte av detta mål. Minst 60 % av alla vuxna bör varje år delta i någon utbildningsverksamhet. Antalet personer som riskerar fattigdom eller social utestängning bör minska med minst 15 miljoner fram till 2030, varav 5 miljoner bör vara barn. Enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling har risken för nedåtriktad rörlighet bland lägre medelinkomsthushåll ökat under de senaste två årtiondena och förväntas fortsätta (4). De tre överordnade målen omfattar inte ett fullständigt genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

C.

De överordnade mål som kommissionen har fastställt har genomförts av medlemsstaterna under det gångna året. De ytterligare kriser som inträffat sedan målen bestämdes har satt ytterligare press på uppnåendet av dem. Fem medlemsstater har nått sina nationella sysselsättningsmål, och hälften av medlemsstaterna har överträffat målet på 78 % för sysselsättning. Prognoserna visar emellertid att inte alla medlemsstater kommer att nå sysselsättningsmålet fram till 2030 (5).

D.

Den sociala ekonomin är en viktig drivkraft för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och kan aktivt bidra till att uppnå de överordnade målen fram till 2030.

E.

Inflationen på EU-nivå har ökat levnadskostnaderna för medianhushållet med omkring 10 %, förekomsten av materiell och social fattigdom med omkring 2 % och graden av energifattigdom och absolut ekonomisk fattigdom med omkring 5 %. I vissa medlemsstater och bland utsatta grupper förväntas motsvarande effekter på välfärden bli flera gånger större. Detta kommer sannolikt att öka de befintliga klyftorna i fråga om fattigdom och social utestängning i hela EU (6). Europa behöver en ny vision för att bli ett innovativt område för industriell verksamhet senast 2050, särskilt mot bakgrund av Förenta staternas lag om minskning av inflationen och andra liknande investeringsplaner från andra länder utanför EU.

F.

Enligt Eurofound uppnåddes inte målet på 60 % i utbildningsverksamhet (som arbetsgivaren betalar för) i någon medlemsstat 2021. Uppgifterna visar också att de som har störst behov av utbildning (ungdomar, personer med lägre utbildningsnivå och personer i lågkvalificerade yrken) var de som i minst utsträckning fick ta del av den.

G.

Kommissionen lade fram en europeisk strategi för vård och omsorg i september 2022 och i december 2022 antog rådet en rekommendation om långvarig vård och omsorg för att genomföra princip 18 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Covid-19-pandemin har avslöjat och belyst de ohållbara arbetsvillkoren för professionella omsorgsgivare, den höga bördan för anhörigvårdare i avsaknad av formella omsorgstjänster och den höga exponeringen för infektioner, allvarliga sjukdomar och dödsfall som personer i behov av vård utsätts för. Samhällsbaserad vård och hemvård har visat sig minska exponeringen för infektioner hos personer i behov av vård. Kommittén för socialt skydd har i sin rapport om långvarig vård och omsorg från 2021 visat att långvariga vård- och omsorgsbehov ökar risken för fattigdom och social utestängning. Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen bör långvarig vård och omsorg göras mer tillgänglig och säkerställa oberoende och kvalitet i vården, tillhandahålla hållbara arbetsvillkor och stödja anhörigvårdare.