EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 2.8.2023
COM(2023) 468 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA CENTRALBANKEN
om genomförandet och resultaten av Perikles IV-programmet för skydd av euron mot förfalskning 2022
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA CENTRALBANKEN
om genomförandet och resultaten av Perikles IV-programmet för skydd av euron mot förfalskning 2022
1.Allmänt
Perikles IV-programmet (programmet) är ett program för utbyte, stöd och utbildning för att skydda euron mot förfalskning. Det ersätter Perikles 2020-programmet som löpte under perioden 2013–2020 och Periklesprogrammet som löpte under perioden 2002–2013. Programmet inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/840 av den 20 maj 2021. Tillämpningsområdet utvidgades till att även omfatta icke deltagande medlemsstater genom rådets förordning (EU) 2021/1696 av den 21 september 2021. I förordning (EU) 2021/840 fastställs programmets löptid till den 31 december 2027. Enligt artikel 12.3 i förordningen ska kommissionen varje år informera Europaparlamentet och rådet om programmets resultat. Denna årsrapport tillgodoser detta krav för år 2022. I rapporten finns information om genomförandet av Perikles IV-programmet och de åtaganden som ingåtts under 2022 samt om genomförandet under 2022 av åtgärder för vilka åtaganden ingåtts under programmets föregående generationen.
2.Åtaganden inom det årliga arbetsprogrammet för 2022
Den årliga budgeten för genomförandet av programmet för år 2022 fastställdes till 850 169 euro och finansierades genom budgetpost 06.030100 i Europeiska unionens allmänna budget för 2022. Totalt ingicks åtaganden för 828 141,12 euro under 2022, dvs. 97,41 % av den totala budgeten. Programmet genomförs via samfinansierade åtgärder (bidrag) från medlemsstaternas behöriga myndigheter och genom åtgärder som organiseras direkt av kommissionen (kommissionsåtgärder). I det totala åtagandebeloppet ingår också ett åtagande på 27 350 euro för att täcka de årliga kostnaderna för att använda verktyget eGrants, ett helt elektroniskt (papperslöst) bidragsförvaltningssystem.
Programmets genomförande återspeglar medlemsstaternas och kommissionens åtagande att skydda euron mot förfalskning. Diskussionerna om den fleråriga strategin vid mötena i expertgruppen mot euroförfalskning innebar att man kunde ingå åtaganden motsvarande 97,41 % av den totala budgeten under 2022. Genom programmet anslogs medel för sammanlagt åtta projekt. Av de ansökningar som inkom från medlemsstaternas behöriga myndigheter beviljades totalt fem bidrag. Dessutom finansierades tre kommissionsåtgärder.
En av kommissionens åtgärder genomfördes 2022, medan de övriga två kommissionsåtgärderna och alla bidrag kommer att genomföras under 2023 och därefter.
Diagram I och II: Typ av åtgärd som finansierats och antal åtgärder per medlemsstat (angående åtgärder för vilka åtaganden ingåtts under 2022, se bilaga I)
Värt att notera är att Italien och Spanien, två av de medlemsstater som drabbats hårdast av euroförfalskning, återigen beviljades Periklesbidrag detta år. Dessutom har Kroatien också fått bidrag som en del av programmet under 2022, vilket är särskilt anmärkningsvärt med tanke på landets anslutning till euroområdet den 1 januari 2023. Alla deras insatser stärker skyddet av euron, vilket gynnar alla andra medlemsstater.
De åtgärder för vilka åtaganden ingicks under 2022 består av tre personalutbyten, två tekniska utbildningar, två seminarier och en studie. Dessa åtgärder ska genomföras både inom och utanför EU, beroende på de specifika behov som finns när det gäller att skydda euron mot förfalskning. Sedan programmet inleddes har det regionala samarbetet stärkts ytterligare genom åtgärder som innefattar regioner i världen som är särskilt viktiga för att bekämpa förfalskning.
3.Genomförande av åtgärder under 2022
Översikt
I det här avsnittet analyseras genomförandet av samtliga åtgärder som finansierats genom Periklesprogrammet under kalenderåret 2022. Därför ingår genomförandet av såväl de åtgärder för vilka åtaganden ingåtts inom ramen för Perikles IV-budgetarna för 2021 och 2022 (fem bidrag och en kommissionsåtgärd) som de åtgärder för vilka åtaganden ingåtts inom ramen för föregående Perikles 2020-budgetar (sex bidrag). På så sätt betonas programmets kontinuitet när det gäller utformningen, och det återspeglar även Periklesprogrammets effektivitet när det gäller att skydda euron mot förfalskning genom åtgärder som genomförs årligen.
Under 2022 genomfördes tolv åtgärder som finansierats genom Periklesprogrammet, däribland följande:
·Fullt genomförande av åtta bidragsbeviljade åtgärder av medlemsstaterna. Dessa åtgärder genomfördes av Spanien (tre åtgärder), Portugal (två åtgärder), Nederländerna, Tyskland och Italien (en åtgärd vardera).
·Delvist genomförande av tre bidragsbeviljade åtgärder av medlemsstaterna. Dessa åtgärder består av flera etapper (dvs. personalutbyten och seminarier) under mer än ett kalenderår och genomfördes delvis av Italien, Rumänien och Kroatien.
·Fullständigt genomförande av en upphandlad kommissionsåtgärd.
Åtgärderna ovan består av fem personalutbyten, fyra konferenser och tre tekniska utbildningar (se även avsnitt 2 ovan). Uppskattningsvis 599 experter har deltagit i ovannämnda åtgärder.
Diagram III och IV: Deltagarnas ursprung och yrkesbakgrund. (angående åtgärder som genomförts under 2022, se bilaga II).
När det gäller ursprung kommer deltagarna från 51 länder. De flesta praktikanter (78 %) är europeiska deltagare: 65 % kommer från medlemsstater i euroområdet, medan medlemsstater utanför euroområdet står för 13 % och europeiska länder utanför EU står för 6 %; 11 % av praktikanterna kommer från Latinamerika. Representanter för de europeiska institutionerna utgör 3 % av deltagarna medan 1 % kommer från Afrika och Mellanöstern och 1 % från andra regioner.
När det gäller deltagarnas yrkesbakgrund kommer 53 % av det totala antalet deltagare från polismakten. Detta stora deltagande beror på att det är polismyndigheterna som utgör frontlinjen i insatserna mot förfalskning av euron, och polispersonalen inbegriper både utredare och tekniker. Andra deltagarkategorier står för 47 % av det totala antalet deltagare, varav experter från de nationella centralbankerna står för 33 % och utgör således den största gruppen deltagare. Liksom under 2021 inriktades flera åtgärder under 2022 på centralbankernas deltagande. Det finns också ett betydande deltagande av personer från rättsväsendet (5 %), EU-institutioner (3 %) och myntverk (2 %) och tullmyndigheter (<1 %), vilket återspeglar deltagarnas hela yrkesbakgrund. Genomförandet av kommissionsåtgärden ”fjärde 1210-plattformsmötet” innebär ett högt deltagande av företrädare för industrin för myntsorteringsmaskiner (2 %) för sjätte året. Detta är en fortsatt bekräftelse på att den privata sektorn är en viktig aktör för att bekämpa förfalskning. Genomförandet av programmet, med en hög grad av diversifiering, uppfyller därmed de gränsöverskridande och tvärvetenskapliga dimensioner som krävs enligt förordning (EU) nr 331/2014.
Höjdpunkter under genomförandet 2022
Det regionala och internationella samarbetet i sydöstra Europa och Latinamerika kunde bibehållas och förbättras ytterligare inom programmet under 2022:
·Flera åtgärder i Periklesprogrammet under 2022 genomfördes med fokus på uppmuntran av och fortsatt starkt samarbete mellan behöriga nationella myndigheter i sydöstra Europa. Detta omfattade personalutbyten som organiserades av den italienska Comando Carabinieri Antifalsificazione Monetaria (CCAFM), Guardia di Finanza (GDF) och den rumänska polisen (GIRP) samt ett personalutbyte som organiserades av Kroatiens centralbank, vars främsta mål var att utbyta bästa praxis om förfaranden, kunskaper och erfarenheter för att stödja de kroatiska och bulgariska myndigheterna i deras anslutning till euroområdet.
·Den spanska centralbankens utredningsbyrå, Brigada de Investigación del Banco de España, anordnade en utbildning om penningförfalskning för experter från latinamerikanska länder, där myndigheter från 17 latinamerikanska länder under 2022 sammanträdde i Lima i Peru för att främja åtgärder för att skydda euron mot förfalskning i latinamerikanska länder som kan drabbas av förfalskning. Med denna åtgärd stöddes inrättandet och funktionen av nationella centralkontor mot penningförfalskning i de deltagande länderna. Ett sådant nationellt centralkontor inrättades av Argentina, baserat på en tidigare utbildning med ett liknande upplägg.
Genomförandet av programmet under 2022 har också kännetecknats av flera åtgärder inriktade på den aktuella utvecklingen för att bekämpa penningförfalskning:
·Flera åtgärder var inriktade på hotet från internet/darknet när det gäller förfalskning av euron, särskilt vad gäller dess potentiella användning som distributionsplattform. Den tyska Bundeskriminal Amt (BKA) genomförde en serie av tre workshoppar som kallades COPE, som ökade kunskapen och införde nödvändiga utredningstekniker för utredningar av förfalskade pengar med anknytning till internet/darknet och säkerställde utbyte av bästa praxis, genom fallstudier där deltagarna gick igenom de olika stegen i en utredning av digitala förfalskade pengar. Dessutom hade konferenser som anordnades av den nederländska polismyndigheten och Portugals centralbank också spridning av förfalskningar på darknet/internet som en av sina viktigaste kontaktpunkter.
·En annan prioritering som tas upp i flera åtgärder är bekämpningen av högkvalitativa klasser av förfalskningar, genomförandet av förordning (EU) nr 1210/2010 och hanteringen av euromynt som inte är lämpliga för cirkulation. Åtgärderna med detta fokus inbegrep utbildningsverksamheten om analys av falska mynt för tekniska experter som anordnades av Banco de Espana, samt det fjärde 1210-plattformsmötet som anordnades som en kommissionsåtgärd och som samlade berörda parter från industrin för myntsorteringsmaskiner och nationella centra för myntanalys.
4.Övervakning av kvantitativa och kvalitativa indikatorer
Enligt artikel 12.2 i förordning (EU) 2021/840 ska denna rapport beakta Perikles IV-programmets kvantitativa och kvalitativa indikatorer. De årliga uppgifterna för dessa indikatorer är enligt följande:
1.Antalet falska eurosedlar och euromynt som har upptäckts (376 000 sedlar och 297 998 mynt under 2022): Målet för denna indikator är att hålla antalet upptäckta falska eurosedlar och euromynt under kontroll inom intervallet +/-5 % jämfört med genomsnittet 2014–2020 (671 000 respektive 174 112). Antalet förfalskade sedlar är lägre och antalet mynt är högre än väntat. Det bör dock noteras att kopplingen mellan programmet och dessa indikatorer endast är indirekt, eftersom en rad externa faktorer spelar en viktig roll i utvecklingen av indikatorerna. Dessa externa faktorer inbegriper polisutredningarnas framsteg, mängden förfalskningar och covid-19-pandemins inverkan på spridningen av kontanta medel.
2.Antalet förfalskningsverkstäder som har stängts (10 under 2022): Målet med antalet stängda förfalskningsverkstäder är att hålla antalet under kontroll, med i genomsnitt +/-10 % jämfört med 2019 (22). Antalet förfalskningsverkstäder som stängdes under 2022 är lägre än väntat. I indikator 1 förklaras att kopplingen mellan programmet och denna indikatorer bara är indirekt, eftersom en rad externa faktorer spelar en viktig roll i utvecklingen av indikatorerna.
3.Antalet unika behöriga myndigheter som har lämnat in ansökningar till programmet (sex under 2022): Målet med denna indikator är att mäta nationella behöriga myndigheters intresse för programmet. Delmålet för 2024 är 12 och målet för 2027 är 24. Det faktum att antalet unika ansökande under det andra året nådde 50 % av milstolpen för 2024 ligger i linje med förväntningarna.
4.Graden av tillfredsställelse hos deltagare i de åtgärder som finansieras genom programmet (100 % under 2021): Denna indikator mäter kvaliteten på utbildningarna enligt deltagarnas uppfattning. Målet är 75 %. Andelen positiv återkoppling är betydligt högre än målet.
5.Återkoppling från deltagare som redan har deltagit i tidigare Periklesåtgärder om programmets inverkan på deras verksamhet för att skydda euron mot förfalskning (97,51 % under 2022): Denna indikator mäter hållbarheten hos programmets åtgärder. Målet är 75 %. Andelen positiv återkoppling är betydligt högre än målet.
5.Sammanfattning och fortsatt arbete
Perikles IV-programmet fortsätter i likhet med det tidigare programmet att vara ett viktigt och effektivt medel för att bekämpa förfalskning. Programmet utgör grunden för stöd till studier, till att bibehålla och utveckla samarbete och till att utbyta bästa praxis mellan alla aktörer som är engagerade i att bekämpa förfalskningar av euron. Detta bekräftas även av det faktum att 97,41 % av den totala budgeten utnyttjades under 2022, vilket återspeglar medlemsstaternas intresse av programmet.
Kommissionen ger fortlöpande information till expertgruppen mot euroförfalskning om resultaten av de åtgärder som fått stöd enligt programmet. Expertgruppen mot euroförfalskning höll tre möten under 2021. Programmet uppvisar en hög grad av samstämmighet och komplementaritet med andra relevanta program och åtgärder på unionsnivå, eftersom det uteslutande är avsett att förebygga och bekämpa en särskild form av organiserad brottslighet, nämligen förfalskning av euron. Denna komplementaritet förefaller tydlig när det gäller instrumentet Taiex (Byrån för tekniskt bistånd och informationsutbyte), som förvaltas av generaldirektoratet för grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar och som oftast används i samband med anslutningsförhandlingar, och instrumentet för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering, som är inriktat på att förhindra och bekämpa brottslighet i allmänhet. Efter att penningförfalskning tagits med som en prioritering i Empacts operativa handlingsplan samarbetar kommissionen nära med Empacts ledare för att maximera komplementariteten mellan de två finansieringskällorna.
Utifrån resultaten av genomförandet av programmet och fortlöpande analyser av framväxande hot som diskuterats i expertgruppen mot euroförfalskning är prioriteringarna för 2023 följande:
·Stödja verksamheter som syftar till att förbättra samarbetet bland de medlemsstater som är särskilt utsatta för framställning och spridning av falska pengar.
·Att främja samarbete med myndigheterna i tredjeländer där det finns misstanke om eller belägg för att det framställs falska euro.
·Upprätthålla ett effektivt regelverk för skydd av euron i sydöstra Europa.
·Aktuell utveckling:
oSpridning av falska pengar och högkvalitativa komponenter på darknet samt ”filminspelningspengar” och ”rekvisitaprodukter” online (däribland sedlar med ändrad design).
oStöd till inrättande/förstärkning av nationella centralkontor.
oEuromynt: Bekämpning av högkvalitativa klasser av förfalskningar, genomförandet av förordning (EU) nr 1210/2010 och hanteringen av euromynt som inte är lämpliga för cirkulation.