EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 8.6.2023

COM(2023) 311 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA UNIONENS DOMSTOL, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMITTÉN

Förslag till interinstitutionellt etikorgan

1.Inledning

Europeiska unionens demokrati kan bara blomstra i ett klimat av tillit och förtroende mellan folket och de institutioner som tjänar dem. En demokrati är inte starkare än den legitimitet den vilar på. Detta gäller alltid och är ännu viktigare i tider av flera kriser som i hög grad påverkar människor i hela EU, som måste kunna lita på sina institutioner och de människor som leder dem. Robusta ramar för etik och öppenhet är en viktig del av god samhällsstyrning och bidrar till att förhindra andra företeelser som korruption och otillbörlig inblandning i den demokratiska processen.

Europeiska unionen har redan strikta normer för styrning och etik. Om det förekommer brister eller misslyckanden finns det regler och förfaranden för att åtgärda dem. För att upprätthålla och kontinuerligt stärka medborgarnas förtroende för EU:s institutioner och deras ledare är höga principer om integritet och öppenhet avgörande, och de måste upprätthållas fullt ut. Dessa principer är också nödvändiga för att skydda institutionernas oberoende och integriteten i beslutsprocessen i var och en av dem samt unionens legitimitet som helhet. Dessa regler och förfaranden måste uppdateras kontinuerligt för att de ska vara ändamålsenliga och svara mot medborgarnas krav.

Detta initiativ är därför förenligt med kommissionens åtgärder för rättsstatsprincipen, med det antikorruptionspaket 1 som kommissionen lade fram den 3 maj, med det kommande paketet för försvar av demokratin och med det interinstitutionella avtal om ett obligatoriskt öppenhetsregister som ingicks mellan parlamentet, rådet och kommissionen den 20 maj 2021 2 .

Etik är en hörnsten i hur EU:s institutioner och de människor som tjänar dem arbetar. De europeiska fördragen har därför fastställt ett antal principer och regler för att säkerställa att institutionernas ledamöter uppträder korrekt med avseende på institutionernas oberoende och integritet. De flesta institutioner har valt att genomföra dessa principer och regler mer i detalj, antingen i sina arbetsordningar eller i uppförandekoder för sina ledamöter eller i båda.

EU-institutionerna har dock olika etiska ramar för sina respektive ledamöter på grundval av de olika bestämmelserna i fördragen. Även om vissa skillnader kan förklaras av de olika roller som varje institution har enligt fördragen och av de olika risker som är förenade med att utföra ledamöternas uppgifter, har det blivit tydligt att det behövs en gemensam uppsättning grundläggande etiska normer och samarbete mellan institutionerna.

De mycket allvarliga avslöjanden och anklagelser som kom fram i slutet av förra året har visat att, oavsett var de inträffar och hur många personer som berörs, har de effekten att de påverkar alla EU:s institutioner. Detta har lett till krav på strängare regler men också till en ytterligare anpassning av reglerna och mekanismerna för att genomdriva dem för att skingra farhågorna och säkerställa att de tillämpliga reglerna är enhetliga och lätta att förstå för både ledamöter och medborgare.

I sin särskilda rapport nr 13/2019 3 drog revisionsrätten slutsatsen att Europaparlamentet, rådet och kommissionen i stor utsträckning har infört lämpliga etiska ramar (för både ledamöter och personal). Den identifierade även vissa områden där vägledningens täckning, särdrag, tydlighet och omfattning skulle kunna förbättras och harmoniseras. I rapporten konstaterade revisionsrätten även att det finns utrymme för utbyte av god praxis mellan institutionerna om etiska frågor.

Till skillnad från personal, inklusive högre chefer, som omfattas av detaljerade etiska skyldigheter som fastställts av lagstiftaren i avdelning II i EU:s tjänsteföreskrifter som antagits på grundval av artikel 336 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) 4 , finns det för närvarande inga gemensamma etiska miniminormer för ledamöter och inga formella mekanismer som möjliggör upprättande, samordning eller utbyte av synpunkter mellan institutioner om de etiska normer som förväntas av deras ledamöter. Det är denna lucka, och bristen på gemensamma etiska miniminormer för ledamöterna, som detta initiativ syftar till att fylla genom att föreslå inrättandet av ett etiskt organ som omfattar ledamöterna i alla EU:s institutioner.

Kommissionen har antagit detta förslag till avtal mellan institutionerna och de två rådgivande organen för att täcka alla institutioner och organ som nämns i artikel 13 i fördraget om Europeiska unionen (FEU). Detta förslag kommer följaktligen att överlämnas till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken, Europeiska revisionsrätten, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Europeiska investeringsbanken får på egen begäran också bli part i detta avtal när det träder i kraft.

Det föreslagna avtalet innehåller också arrangemang som gör det möjligt för unionens organ, kontor och byråer utöver de deltagande institutionerna att frivilligt tillämpa hela uppsättningen av nuvarande och framtida gemensamma normer som utvecklats av organet på de regler som är tillämpliga på andra personer än deras anställda som innehar en funktion som liknar dem som omfattas av detta avtal. I detta fall kommer organet, kontoret eller byrån som berörs att delta i ett utbyte av synpunkter med etikorganet om sina respektive interna regler. Utbytet av synpunkter kommer att äga rum när nya normer tas fram eller när befintliga normer uppdateras.

2.En interinstitutionell strategi för etik och integritet

Det är en del av varje institutions institutionella självständighet, en princip i unionsrätten, att själv anta de interna regler som gäller för dess ledamöter. Det ligger dock i medborgarnas och alla institutioners intresse att var och en av dem har ett starkt etiskt ramverk på plats för sina ledamöter. EU:s rykte som helhet beror på alla institutioners rykte och alla deras ledamöters etiska uppförande.

I de politiska riktlinjerna från kommissionens ordförande uttrycktes stöd för inrättandet av ett sådant interinstitutionellt etikorgan och kommissionen har sedan dess arbetat för detta ändamål tillsammans med andra EU-institutioner

I sin resolution av den 16 september 2021 betonade Europaparlamentet att ”ett enda oberoende etikorgan i EU bättre skulle kunna säkerställa ett konsekvent och fullständigt genomförande av etiska normer i alla EU-institutioner för att garantera att offentliga beslut fattas med tanke på det allmänna bästa och medborgarnas förtroende för unionens institutioner”.

Såsom förklaras ovan är en av rekommendationerna i revisionsrättens särskilda rapport 5 om Europaparlamentets, rådets och kommissionens etiska ramar just att de granskade institutionerna bör göra ytterligare ansträngningar för att utbyta god praxis i etiska frågor.

Det är verkligen inte bara viktigt att varje europeisk institution fastställer och tillämpar tydliga regler för etik och öppenhet. Det är också viktigt att säkerställa att alla institutioner

otillämpar tydliga, transparenta och lika strikta normer för integritet och oberoende, med vederbörlig respekt för deras olikheter när så är lämpligt, och

ohar liknande effektiva styr- och kontrollmekanismer.

Inrättandet av ett interinstitutionellt etiskt organ kan tjäna just till att uppnå detta, med full hänsyn till varje institutions självständighet. Det kommer att ge de deltagande institutionerna möjlighet att dra nytta av sina ömsesidiga erfarenheter, lära av varandra och fastställa en gemensam uppsättning etiska miniminormer.

En betydande förbättring skulle uppnås genom en gemensam uppsättning miniminormer, en gemensam kultur för ledamöter i alla institutioner, en bättre allmän förståelse av den etiska ramen och mer tydlighet om vad som är acceptabelt och vad som inte är det, för alla inom och utanför institutionerna, och om hur institutionerna säkerställer en korrekt tillämpning av reglerna.

Detta interinstitutionella initiativ kommer att visa den vikt som alla institutioner fäster vid strikta etiska normer och deras genomförande, och kommer därigenom att bidra till att stärka förtroendet för institutionerna och deras ledamöter.

I och med inrättandet av etikorganet kommer det för första gången att finnas en formell mekanism för samordning och utbyte av synpunkter mellan institutionerna och för fastställande av gemensamma normer för deras ledamöters etiska uppförande.

Andra initiativ som bidrar till att skapa öppna, transparenta och etikorienterade institutioner har redan visat på vikten av en interinstitutionell strategi.

När det gäller personal vid EU:s institutioner har befintliga strukturer och mekanismer visat sig framgångsrika när det gäller att uppnå en gemensam interinstitutionell strategi när ämnet kräver det. Till att börja med omfattas personalen vid alla institutioner av de gemensamma och detaljerade skyldigheter som fastställs i artiklarna 11 till 24 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen, som antagits av parlamentet och rådet på grundval av artikel 336 i EUF-fördraget. Detta säkerställer tillämpningen av identiska normer och regler för hela EU:s offentliga förvaltning. Varje institution har antagit interna regler för att genomföra dessa tjänsteföreskrifter, även på det etiska området. För att möjliggöra insyn och främja en enhetlig tillämpning av tjänsteföreskrifterna sammanställs tillämpningsföreskrifterna för tjänsteföreskrifterna i ett register som förs av Europeiska unionens domstol och är föremål för en rapport som kommissionen vart tredje år lägger fram för Europaparlamentet och rådet (artikel 110 i tjänsteföreskrifterna) om de bestämmelser som varje institution har antagit för att genomföra tjänsteföreskrifterna. Den senaste rapporten 6 visar att det fanns ytterligare konvergens mellan institutionerna i ett betydande antal frågor om genomförandebestämmelser under rapporteringsperioden, inklusive inom områdena etik och integritet.

För att på bästa sätt utnyttja dessa väletablerade mekanismer för samordning av tjänsteföreskrifterna uppmanar kommissionen alla institutioner som omfattas av tjänsteföreskrifterna att som en prioriterad fråga undersöka möjligheterna att utbyta god praxis, lärdomar samt vid behov områden för ytterligare anpassning av tjänsteföreskrifterna. Detta arbete kan utföras på nivån för kollegiet för chefer för administration. Personalen omfattas inte av detta avtal, eftersom det redan finns interinstitutionella samordningsmekanismer för etiska frågor som rör personalen. Inom ramen för tjänsteföreskrifterna och via kollegiet för chefer för administration bör parterna i detta avtal förbinda sig att sträva efter en nivå för normer som motsvarar den som antagits av organet när det gäller generaldirektörer och motsvarande.  I den interinstitutionella dialogen bör man också undersöka en eventuell anpassning av regler och praxis när det gäller offentliggörande av sammanträden mellan deras högre chefer och organisationer och egenföretagare om frågor som rör beslutsfattande och genomförande av politik i unionen som en del av dialogen med intressenter. Kommissionen är beredd att dela med sig av sina erfarenheter, som bygger på nästan tio års genomförande av dess interna beslut i frågan 7 .

Det interinstitutionella avtalet om ett obligatoriskt öppenhetsregister, som ingicks 2021 mellan kommissionen, parlamentet och, för första gången, rådet, bygger på de positiva erfarenheterna av ett tidigare avtal som ingicks 2014 och visar relevansen av en interinstitutionell strategi i detta avseende. I detta avtal fastställs principer och regler för en samordnad strategi för både öppen och etisk intressebevakning samt för öppen och etisk samverkan mellan de tre nämnda EU-institutionerna och företrädare för intressegrupper på EU-nivå.

Det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) är ytterligare ett exempel på relevansen av den interinstitutionella strategin för genomförandet av etik- och integritetsregler 8 . Genom avtalet säkerställs att utredningar genomförs på likvärdiga villkor i alla unionens institutioner.

3.Ett interinstitutionellt etiskt organ

3.1. Sammansättning

Organets uppgift är att utarbeta gemensamma etiska miniminormer för hur ledamöterna i de institutioner och rådgivande organ som förtecknas i artikel 13 i EU-fördraget och, om Europeiska investeringsbanken begär att få delta, i Europeiska investeringsbanken ska uppträda.

Det etiska organet kommer att bestå av en ledamot från varje deltagande institution, som i avtalet benämns "part". För att säkerställa ett smidigt och kontinuerligt arbete i organet ska varje part utse en ordinarie ledamot och en suppleant.

En parts företrädare ska i princip vara på nivån för en vice ordförande. Det är dock nödvändigt att ta hänsyn till de särdrag som är kopplade till varje institutions roll. Därför föreskrivs i det föreslagna avtalet att varje part ges flexibilitet att utse en annan företrädare än en vice ordförande, om det inte finns någon sådan funktion inom parten eller om ett sådant val skulle vara olämpligt.

Funktionen som organets ordförande kommer att rotera årligen i linje med den ordning som anges i artikel 13 i EU-fördraget. Om Europeiska investeringsbanken blir en fullvärdig part kommer den att inneha den årliga ordförandeskapet efter det att den ordning som anges i artikel 13 i EU-fördraget har följts.

Organets arbete kommer att informeras av fem oberoende experter som kommer att fungera som observatörer och utses enligt ett förfarande som ska fastställas av kommissionen och med beaktande av deras kompetens, erfarenhet av funktioner på hög nivå, oberoende och yrkesmässiga kvalifikationer. De ska närvara vid varje sammanträde i organet och ge råd i alla etiska frågor som rör organets mandat. De ska också tillhandahålla ett yttrande för ett utbyte av synpunkter inom organet om anpassningen av partens interna regler till normerna. 

När de oberoende experterna utses ska parterna sträva efter att säkerställa en jämn könsfördelning.

Organets ledamöter kommer att stödjas av ett sekretariat, som kommer att vara en gemensam operativ struktur med kommissionen som formell värd. Det ska bestå av de enhetschefer, eller motsvarande, som ansvarar för etikfrågor för ledamöterna vid varje deltagande institution och deras respektive personal som utsetts för detta ändamål. Den person som innehar denna befattning vid kommissionen ska fungera som samordnare för sekretariatet, om inte kommissionen i samförstånd med parterna utser en annan person.

3.2.Uppgifter

Organet kommer att ha följande tre huvuduppgifter:

·Att utveckla gemensamma miniminormer som är tillämpliga på alla parter och deras ledamöter samt att vid behov inleda en översyn av dessa.

·Att genomföra utbyten av synpunkter på grundval av en parts bedömning av hur dess egna interna regler överensstämmer med de normer som avses ovan.

·Att främja samarbete mellan parterna i frågor av gemensamt intresse som rör deras ledamöters uppförande samt utbyte med alla andra offentliga organ eller internationella organisationer vars aktiviteter är relevanta för regler eller normer för etik och integritet.

Införandet av etiska regler och förfaranden och deras tillämpning i enskilda fall kommer att ligga kvar hos varje institution, med full respekt för deras självständighet och oberoende.

Unionens organ, kontor och byråer, utöver de deltagande institutionerna, får frivilligt tillämpa hela uppsättningen av nuvarande och framtida gemensamma miniminormer som utarbetats av organet på de regler som är tillämpliga på andra personer än deras anställda som innehar en funktion som liknar dem som omfattas av detta avtal. I detta fall kommer de att delta i ett utbyte av synpunkter med ledamöterna i etikorganet om sina interna regler som rör områden där normer har utarbetats. De kommer att utse en företrädare för just det utbytet av synpunkter. Samma utbyte av synpunkter kommer att äga rum när nya normer tas fram eller när befintliga normer uppdateras.

3.3. Områden för standardisering

Organet kommer att utveckla gemensamma miniminormer inom ett definierat antal områden, med vederbörligt beaktande av vikten av dessa områden av oberoende och integritet för ledamöterna och de institutioner de tillhör. Normerna bör också omfatta aktiviteter för att främja (öka medvetenheten) och övervaka efterlevnaden vid varje institution. Varje part får när som helst föreslå organet, som ska besluta enhälligt, att utveckla gemensamma miniminormer på andra områden. Normerna måste vara gemensamma för alla parter och bör därför utformas på ett sätt som tar vederbörlig hänsyn till deras olika institutionella miljö eller roll.

Normerna bör vara gemensamma för alla parter och behandla de risker som de – och deras ledamöter – ställs inför. De normer som organet utarbetar kommer inte under några omständigheter att utgöra skäl att sänka nivån för de normer som redan kan ha tillämpats av en part i samma ärende.

Normerna kommer att avse följande områden:

-Normer för intressen och tillgångar som ska deklareras: Vissa av ledamöternas intressen och tillgångar kan skapa en intressekonflikt när det gäller en ledamots tjänsteutövning eller på annat sätt vara relevanta för tjänsteutövningen. Gemensamma normer skulle hjälpa alla parter att reflektera över de kategorier av intressen och tillgångar som potentiellt kan utgöra en risk för ledamöternas oberoende och integritet. Gemensamma normer bör också återspegla de lämpliga regler och förfaranden i alla institutioner som bör tillämpas för att granska dessa deklarationer.

-Normer för ledamöternas sidoaktivitet/externa aktivitet: Det är viktigt att säkerställa att sådana aktiviteter, om de förekommer, inte äventyrar ledamöternas tillgänglighet för, och inte är oförenliga med, fullgörandet av deras institutionella uppgifter. Sådana aktiviteter får inte äventyra ledamöternas oberoende och därmed skapa tvivel hos allmänheten om oberoendet hos den institution som de tillhör. Normerna bör behandla de risker som uppstår genom vissa aktiviteter som kan ge upphov till intressekonflikter eller leda till, särskilt när ersättning utgår, en konflikt mellan det nödvändiga oberoendet som ledamot och tjänsteutövning i samband med dessa externa aktiviteter.

-Normer för mottagande av gåvor, gästfrihet och resor som erbjuds av tredje part: Ledamöter anförtros inte offentliga ämbeten eller offentliga uppdrag för att dra personlig nytta av dessa. När de går utöver ett symboliskt artighetsvärde eller förblir odeklarerade skapar mottagandet av gåvor i alla former eller gästfrihet från källor utanför institutionen risker för intressekonflikter och misstankar om påverkan, eller för att det uppfattas som att påverkan sker, på beslutsprocessen. Normer kommer att bidra till en effektiv hantering av dessa risker.

-Normer för mottagande av belöningar/utmärkelser/priser/hedersbetygelser under mandatperioden: Liksom för gåvor och gästfrihet kan ledamöternas mottagande av belöningar/utmärkelser/priser/hedersbetygelser från källor utanför institutionen på grund av närheten till källan leda till risker för en intressekonflikt och bristande oberoende. Normerna kommer att bidra till att anpassa bedömningen av skälet till hedersbetygelsen eller utmärkelsen och de möjliga konsekvenserna för ledamotens oberoende.

-Normer för villkorlighets- och öppenhetsåtgärder, särskilt när det gäller sammanträden med företrädare för intressegrupper och offentliggörandet av dessa: En kontinuerlig dialog med intressenter och företrädare för intressegrupper är en del av EU:s demokratiska system och kan ge värdefulla bidrag när det gäller att ta initiativ till och genomföra lagstiftning eller politik som tar full hänsyn till särdragen på det berörda området. Det är dock viktigt att en sådan dialog utformas på ett öppet sätt för att undvika risker för institutionen eller dess ledamöter att den – även oavsiktligt – utnyttjas till förmån för en särskild intressegrupp, vilket kan få negativa effekter för allmänhetens förtroende och Europeiska unionens allmänna intresse. Vissa gemensamma normer finns när det gäller sammanträden med företrädare för intressegrupper och offentliggörandet av information om dessa enligt det interinstitutionella avtalet om öppenhetsregistret mellan parlamentet, rådet och kommissionen, även om de interna reglerna och praxis mellan de tre institutionerna varierar, så gemensamma normer verkar också nödvändiga. Villkorlighets- och öppenhetsåtgärder tillämpas på andra områden än sammanträden och offentliggörande av information om dessa, såsom tillträde till institutionernas lokaler, om det anses nödvändigt för att säkerställa en intressebevakning som är öppen och etisk. Gemensamma miniminormer bör också utarbetas för dessa andra områden.

-Normer för hantering av tidigare ledamöters aktiviteter efter avslutad mandatperiod och deras öppenhet: Aktiviteter efter avslutad mandatperiod innebär en risk för att ledamöterna använder känslig information till förmån för en ny arbetsgivare, kund eller yrkesutövning, att de på ett otillbörligt sätt använder kontakter eller förbindelser som etablerats under den tidigare befattningen för att påverka institutionernas beslut i framtiden eller att de ifrågasätter beslut som fattats av innehavare av offentliga ämbeten medan de var i tjänst. Gemensamma normer skulle kunna behandla villkoren för godkännande av sådana aktiviteter, deras öppenhet och vissa därmed sammanhängande restriktioner.

-Normer för genomförandet av den gemensamma ramen, bland annat när det gäller att övervaka efterlevnaden och säkerställa uppföljning i händelse av överträdelser: Normer för ledamöternas uppförande är nödvändiga men inte tillräckliga i sig: de måste kompletteras med konkreta och effektiva mekanismer för genomförande och övervakning samt mekanismer för att stärka en gemensam kultur av etik och integritet, särskilt genom information och medvetandehöjande åtgärder. Gemensamma normer kan avse interna rådgivande funktioner som bistår de behöriga myndigheterna i deras bedömning av en viss fråga, eller ledamöter direkt, särskilt sammansättningen av interna etikorgan och deras uppgifter. De gäller också förfarandena för att övervaka efterlevnaden och säkerställa uppföljning i händelse av överträdelser. Normerna kan också avse mekanismer genom vilka misstankar om en ledamots brott mot interna regler på ett område som omfattas av normerna kan rapporteras till Olaf och till den berörda institutionen, inklusive uppföljning av rapporten och skydd av de rapporterande personerna mot repressalier.

-Normer för offentliggörande av information som samlats in enligt de föregående punkterna. Öppenhet är ett centralt inslag i en demokratisk union som har medborgarnas förtroende och stöd. Organet bör utveckla normer för öppenhet på de områden som nämns här ovan, i full överensstämmelse med EU:s regler om uppgiftsskydd 9 , till exempel när det gäller redovisning av enskilda intressen, genom särskilda förklaringar för att undvika tvivel om ledamöternas oberoende och om oberoendet hos de institutioner som de tillhör. Öppenhet handlar också om att offentliggöra alla de normer som har utvecklats av organet samt alla de tillämpliga reglerna i varje institution inom alla områden som omfattas av normerna, särskilt via organets webbplats.

3.4.Organet i den interinstitutionella arkitekturen

Kommissionens politiska riktlinjer stöder inrättandet av ett ”oberoende etikorgan som är gemensamt för alla institutioner”, eftersom alla institutioner spelar en viktig roll för att skapa förtroende för EU. Kommissionen anser därför att ett avtal mellan alla institutioner, baserat på deras institutionella självständighet, är det lämpliga administrativa tillvägagångssättet eftersom det gör det möjligt för alla EU-institutioner att delta.

Organets sammansättning kommer att respektera varje institutions självständighet och oberoende, liksom den institutionella balansen och de olika bestämmelserna i fördragen för ledamöterna i de olika institutionerna. I fördragen, särskilt artikel 13.2 i EU-fördraget, fastställs ett system med kontroller och avvägningar på EU-nivå: en sådan balans kan inte upphävas eller ändras genom ett avtal mellan EU:s institutioner.

Organets befogenheter kommer inte att inkräkta på varje institutions befogenhet att anta interna regler och fatta beslut med avseende på sina ledamöter. Tillämpningen av de interna reglerna är varje institutions primära ansvar och utövas inom ramen för det system av institutionell balans med dess kontroller och avvägningar som fastställs i fördragen.

De normer som utarbetas av organet kommer dock att utgöra en minsta gemensam norm för en ytterligare anpassning av de etiska ramar som gäller för ledamöterna i alla deltagande institutioner, dock utan att tvinga fram antagandet av en enda uppsättning etiska regler som är gemensamma för alla.

Organet kommer inte heller att inkräkta på eller på något sätt begränsa de utredande funktionerna (och därför inte överlappa) med befogenheterna hos:

·Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), som har betydande befogenheter och sakkunskap när det gäller att utreda allvarliga överträdelser av ledamöternas yrkesplikter. Alla institutioner, organ och byråer bör erkänna och stödja Olafs mandat fullt ut.

·Europeiska åklagarmyndigheten, som kan utreda brott som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, inbegripet brott som begås av ledamöter av institutionerna, och som kan förlita sig på de befogenheter och åtgärder som föreskrivs i rådets förordning (EU) 2017/1939.

·Nationella polis- och åklagarmyndigheter som kan utreda alla brott som begås av en ledamot och som kan förlita sig på de befogenheter och åtgärder som föreskrivs i nationella straffrättsliga förfaranden; detta omfattar lagföring av brott, såsom bedrägeri och korruption, för vilka kommissionen lade fram ett antikorruptionspaket den 3 maj, vilket ordförande von der Leyen tillkännagav i sitt tal om tillståndet i unionen 2022. Paketet innehåller ett förslag om att uppdatera och harmonisera EU:s regler om definitioner av och påföljder för korruptionsbrott, för att säkerställa strikta normer i bekämpningen av korruption, och gäller fullt ut för ledamöterna i alla EU-institutioner och för EU:s personal.

·Europeiska ombudsmannen, som kan inleda undersökningar av misstankar om administrativa missförhållanden vid institutionerna och kan kräva tillgång till information och handlingar som innehas av institutionerna.

I enlighet med fördragen kommer de deltagande institutionerna vid genomförandet av detta avtal att tillämpa ömsesidigt lojalt samarbete.

4.Slutsats

De europeiska institutionerna måste i sina respektive uppdrag förlita sig på att deras ledamöter uppträder oklanderligt. Diskussionerna om inrättandet av ett interinstitutionellt etikorgan är visserligen inte nya, men det finns en ny drivkraft och en stark beslutsamhet att förverkliga detta, samtidigt som man bevarar de olika EU-institutionernas särdrag och oberoende. Inrättandet av organet kommer att vara ett tillägg till den befintliga etiska ramen och bidra till att befästa och stärka förtroendet för EU-institutionerna och för de människor som tjänar dem. Inrättandet av detta organ kommer att utgöra ett viktigt steg mot att säkerställa att Europeiska unionens institutioner uppfyller och tillämpar de striktaste normerna för oberoende och integritet.

Kommissionen föreslår därför ett avtal mellan alla EU-institutioner och rådgivande organ som nämns i artikel 13 i EU-fördraget och som bifogas detta meddelande. I en anda av uppriktigt samarbete bör de berörda institutionerna sträva efter att så snart som möjligt nå en överenskommelse om det bifogade utkastet till text, och i så god tid att det interinstitutionella etikorganet kan inrättas före nästa val till Europaparlamentet. Europeiska investeringsbanken får på egen begäran också bli fullvärdig part i detta avtal efter det att det har trätt i kraft. Andra unionsorgan, kontor och byråer än parterna får besluta att frivilligt tillämpa hela den uppsättning nuvarande eller framtida gemensamma normer som utarbetats av etikorganet på de regler som är tillämpliga på andra personer än deras anställda som innehar en funktion som liknar dem som omfattas av detta avtal. I detta fall kommer de att delta i ett utbyte av synpunkter med ledamöterna i etikorganet om sina respektive interna regler som rör områden där normer har utarbetats. Samma utbyte av synpunkter kommer att äga rum när nya normer tas fram eller när befintliga normer uppdateras.

Detta förslag är en del av kommissionens bredare uppsättning åtgärder för att främja integriteten och försvara unionens demokratiska system.

Som meddelades i 2022 års tal om tillståndet i unionen lade kommissionen fram ett antikorruptionspaket den 3 maj. Paketet innehåller ett förslag till direktiv med nya och skärpta regler som kriminaliserar korruptionsbrott och harmoniserar påföljderna i hela EU samt ett förslag från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, som stöds av kommissionen, om att inrätta ett särskilt sanktionssystem inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) för att ta itu med allvarliga korruptionshandlingar i hela världen. Dessa nya åtgärder har ett starkt fokus på förebyggande och på att skapa en kultur av integritet, där korruption inte tolereras, och samtidigt stärka och arbeta i synergi med befintliga verkställighetsverktyg såsom 2019 års direktiv om skydd av visselblåsare.

Ett annat relaterat initiativ som tillkännagavs i 2022 års tal om tillståndet i unionen är paketet för försvar av demokratin.

Dessa initiativ, tillsammans med det föreliggande förslaget, kommer att ytterligare stärka unionens institutionella ram, garantera en ännu högre grad av öppenhet och integritet och därmed stärka EU-medborgarnas förtroende för sitt demokratiska system.

(1)

  Korruptionsbekämpning: Strängare regler mot korruption

(2)

 Interinstitutionellt avtal av den 20 maj 2021 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om ett obligatoriskt öppenhetsregister, EUT L 207, 11.6.2021, s. 1–17, EUR-Lex - 32021Q0611(01) - SV - EUR-Lex (europa.eu)

(3)

  Särskild rapport nr 13/2019: EU-institutionernas etiska ramar: det finns utrymme för förbättringar (europa.eu)

(4)

Personalens rättigheter och skyldigheter fastställs i artiklarna 11 till 26a. Genom artikel 10 inrättas en interinstitutionell kommitté för tjänsteföreskrifterna, genom artikel 110 föreskrivs en skyldighet att samråda med den interinstitutionella kommittén för tjänsteföreskrifterna när en institution antar allmänna genomförandebestämmelser. Vidare föreskrivs en skyldighet för institutionerna att regelbundet samråda med varandra om tillämpningen av tjänsteföreskrifterna, och det inrättas ett register över reglerna för alla institutioner som tillämpar EU:s tjänsteföreskrifter.

(5)

  Särskild rapport nr 13/2019: EU-institutionernas etiska ramar: det finns utrymme för förbättringar (europa.eu)

(6)

Rapport av den 28 maj 2021 från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om de genomförandebestämmelser till tjänsteföreskrifterna som antagits av de enskilda institutionernas tillsättningsmyndigheter   (COM(2021) 258 final)  

(7)

 Kommissionens beslut av den 25 november 2014 om offentliggörande av information om sammanträden som hålls mellan kommissionens generaldirektörer och organisationer eller egenföretagare, EUT L 343/19, 28 november 2014

(8)

I avtalet erinras om att Olaf (enligt kommissionens beslut 1999/352) får utreda allvarliga situationer i samband med tjänsteutövningen som kan utgöra åsidosättande av de skyldigheter som åligger tjänstemän eller övriga anställda i unionen och som kan leda till disciplinära eller, i förekommande fall, straffrättsliga åtgärder eller åsidosättande av motsvarande skyldigheter som åligger ledamöter, chefer eller ledamöter av personalen som inte omfattas av tjänsteföreskrifterna.

(9)

 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG, EUT L 295, 21.11.2018, s. 39–98.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 8.6.2023

COM(2023) 311 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA UNIONENS DOMSTOL, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Förslag till interinstitutionellt etikorgan

BILAGA

Förslag till

avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken, revisionsrätten, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om inrättande av ett interinstitutionellt organ för etiska normer för ledamöter av de institutioner och rådgivande organ som avses i artikel 13 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget)

MOTIVERING

I artikel 13.1 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) föreskrivs att Europeiska unionen ”ska ha en institutionell ram med syfte att främja dess värderingar, sträva efter att förverkliga dess mål, tjäna dess egna, dess medborgares och medlemsstaternas intressen samt att säkerställa konsekvens, effektivitet och kontinuitet i dess politik och verksamhet”.

De europeiska institutionerna måste i sina respektive uppdrag förlita sig på att deras ledamöter uppträder oklanderligt. Ledamöterna måste följa de etiska principer och skyldigheter för enskilda ledamöter av institutionerna som fastställs i EU-fördragen samt de regler som varje institution härleder från dem.

För att EU-medborgarna ska kunna lita på sina demokratiska företrädare i EU-institutionerna och på att institutionerna fungerar som de ska, måste institutionernas ledamöter uppfylla de högsta kraven på oberoende och integritet.

Fördragen fastställer skyldigheter för ledamöterna i de flesta institutioner och tilldelar ansvar för att säkerställa att institutionernas ledamöter uppträder korrekt med avseende på institutionernas oberoende och integritet. Den institutionella balans som fastställs i fördragen garanterar kontroll och balans mellan institutionerna. I fördragen fastställs särskilt förfaranden för att reagera på tjänstefel som begås av enskilda ledamöter av institutionerna. De flesta institutioner har valt att genomföra denna ram och de motsvarande individuella skyldigheterna mer i detalj, antingen i sina arbetsordningar eller i uppförandekoder för sina ledamöter. Tillämpliga bestämmelser är följande:

Europaparlamentet

Fördragen innehåller inga uttryckliga etiska skyldigheter för Europaparlamentets ledamöter eller uttryckliga regler eller förfaranden som ska följas om en ledamot begår ett etiskt fel på EU-nivå. Parlamentet har fastställt regler i en uppförandekod för Europaparlamentets ledamöter som bifogas dess arbetsordning. I artikel 8 i uppförandekoden för Europaparlamentets ledamöter om förfarandet vid eventuella överträdelser av uppförandekoden föreskrivs följande:

1. Då det finns anledning att misstänka att en ledamot av Europaparlamentet eventuellt gjort sig skyldig till överträdelser av denna uppförandekod ska talmannen, utom i uppenbart oskäliga fall, delge den rådgivande kommittén dessa misstankar.

2. Den rådgivande kommittén ska granska omständigheterna kring den misstänkta överträdelsen och får höra den berörda ledamoten. På grundval av sina slutsatser ska kommittén därefter utfärda en rekommendation till talmannen om ett eventuellt beslut.

I fall där en ständig ledamot eller en reservledamot i den rådgivande kommittén misstänks ha överträtt uppförandekoden ska den ständiga ledamoten respektive reservledamoten i fråga avstå från att delta i den rådgivande kommitténs förhandlingar om den misstänkta överträdelsen.

3. Om talmannen, efter att ha tagit del av denna rekommendation och efter att ha uppmanat den berörda ledamoten att inkomma med synpunkter skriftligen, drar slutsatsen att den berörda ledamoten brutit mot uppförandekoden, ska talmannen fatta ett motiverat beslut om påföljder. Talmannen ska delge ledamoten det motiverade beslutet.

Påföljderna kan bestå av en eller flera av de åtgärder som anges i artikel 176.4–176.6 i arbetsordningen.

4. Den berörda ledamoten har möjlighet att utnyttja det interna förfarande för överklagande som fastställs i artikel 177 i arbetsordningen.

Artikel 176.4–176.6 i arbetsordningen – Påföljder

4. Påföljderna kan bestå av en eller flera av följande åtgärder:

(a) En reprimand.

(b) Indragning av dagtraktamentet under två till trettio dagar.

(c) Utan att det inverkar på rätten att rösta i kammaren, och under förutsättning att ordningsreglerna följs strikt, tidsbegränsad avstängning från deltagande i samtliga eller vissa av parlamentets eller något av dess organs, utskotts eller delegationers aktiviteter under två till trettio sammanträdesdagar.

(d) Förbud för ledamoten att, under en period på upp till ett år, företräda parlamentet i en interparlamentarisk delegation eller konferens eller ett interinstitutionellt forum.

(e) Vid brott mot tystnadsplikten: begränsning av rätten till tillgång till konfidentiella eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter under en period på upp till ett år.

5. De åtgärder som anges i punkt 4 b–e får fördubblas vid upprepade överträdelser, eller om ledamoten vägrar att rätta sig efter en åtgärd som vidtagits enligt artikel 175.3.

6. Talmannen får även till talmanskonferensen inge ett förslag om att ledamoten bör avstängas eller entledigas från ett eller flera av sina uppdrag inom parlamentet i enlighet med förfarandet i artikel 21.

Europeiska rådet

Artikel 15.5 i EU-fördraget.

Europeiska rådet ska välja sin ordförande med kvalificerad majoritet för en mandatperiod av två och ett halvt år, som kan förnyas en gång. I händelse av förhinder eller allvarlig försummelse får Europeiska rådet avbryta ordförandens mandat enligt samma förfarande.

En uppförandekod för Europeiska rådets ordförande innehåller ytterligare regler för det förväntade uppträdandet.

Rådet

Europeiska unionens råd består av en företrädare på ministernivå för varje medlemsstat med befogenhet att fatta bindande beslut för regeringen i den medlemsstat som han eller hon företräder och att utöva denna medlemsstats rösträtt (artikel 16.2 i EU-fördraget). I rådets arbetsordning, som grundar sig på artikel 240.3 i EUF-fördraget, fastställs inga särskilda etiska skyldigheter för enskilda ministrar som företräder medlemsstaterna i rådet. Den förlitar sig i detta avseende på varje medlemsstats ansvar och interna beslut att se till att dess röster och ståndpunkter företräds korrekt i rådet av den utsedda ministern och att den utsedda personen bidrar till och respekterar att rådet fungerar väl.

Europeiska kommissionen

Artikel 245 i EUF-fördraget.

Kommissionens ledamöter ska avhålla sig från varje handling som är oförenlig med deras skyldigheter. Medlemsstaterna ska respektera deras oberoende och inte söka påverka dem när de utför sina uppgifter.

Ledamöterna av kommissionen får inte under sin ämbetstid utöva någon annan avlönad eller oavlönad yrkesverksamhet. De ska när de tillträder avge en högtidlig försäkran att såväl under som efter sin ämbetstid respektera de förpliktelser som följer av ämbetet, särskilt deras skyldighet att iaktta redbarhet och visa omdöme vid mottagande av vissa uppdrag eller förmåner efter ämbetstiden. Om dessa förpliktelser åsidosätts får domstolen, på begäran av rådet, som ska fatta beslut med enkel majoritet, eller kommissionen, allt efter omständigheterna besluta antingen att den berörda ledamoten ska avsättas från ämbetet enligt artikel 247 eller berövas rätten till pension eller andra förmåner i dess ställe.

I en uppförandekod för ledamöter av Europeiska kommissionen definieras och klargörs de skyldigheter som gäller för ledamöterna (EUT C 65, 21.2.2018, s. 7–20).

Europeiska unionens domstol

Artikel 6 i stadgan för Europeiska unionens domstol (protokoll nr 3)

En domare får endast skiljas från sitt ämbete eller berövas rätten till pension eller andra förmåner, om han enligt domarnas och generaladvokaternas enhälliga bedömning inte längre uppfyller de förutsättningar som krävs eller fullgör de skyldigheter som följer av ämbetet. Den berörde domaren får inte delta i överläggningen. Om den berörde domaren är ledamot av tribunalen eller en specialdomstol, ska domstolen fatta beslut efter att ha hört den berörda domstolen.

Domstolens justitiesekreterare ska underrätta Europaparlamentets och kommissionens ordförande om domstolens beslut samt anmäla detta för rådets ordförande.

Om beslutet innebär att en domare skiljs från sitt ämbete, ska sistnämnda anmälan medföra att platsen blir vakant.

I en uppförandekod för ledamöter och före detta ledamöter av Europeiska unionens domstol klargörs skyldigheterna mer i detalj (EUT C 397, 30.9.2021, s. 1–8).

Europeiska unionens revisionsrätt

Artikel 286.5 och 6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

5. Ämbetet för en ledamot av revisionsrätten ska, frånsett vid normala nytillsättningar och vid dödsfall, upphöra när ledamoten begär sitt entledigande eller avsätts genom ett avgörande av domstolen enligt punkt 6.

6. En ledamot av revisionsrätten får endast skiljas från sitt ämbete eller berövas rätten till pension eller andra förmåner i dess ställe, om domstolen på begäran av revisionsrätten finner att han inte längre uppfyller de förutsättningar som krävs eller fullgör de skyldigheter som följer av ämbetet.

I en uppförandekod för revisionsrättens ledamöter och tidigare ledamöter anges skyldigheterna mer i detalj (EUT L 128, 2.5.2022, s. 102–113).

Europeiska centralbanken

Artikel 11.4 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (protokoll nr 4) om direktionens ledamöter

Om en direktionsledamot inte längre uppfyller de krav som ställs för att han ska kunna utföra sina uppgifter eller om han gjort sig skyldig till allvarlig försummelse, får domstolen på begäran av ECB-rådet eller direktionen avsätta honom.

I en uppförandekod för ECB:s högre tjänstemän fastställs de etiska skyldigheter som gäller för ledamöterna i ECB-rådet och ledamöterna i tillsynsnämnden när de utövar sina funktioner som ledamöter i ett ECB-organ på hög nivå, samt för ledamöterna i direktionen (EUT C 478, 16.12.2022, s. 3–14).

Regionkommittén

Artikel 300.4 i EUF-fördraget.

Ledamöterna av … Regionkommittén ska inte bindas av några instruktioner. De ska i unionens allmänna intresse fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet.

Genom uppförandekoden för Europeiska regionkommitténs ledamöter (EUT L 20, 24.1.2020, s. 17–23) genomförs denna bestämmelse ytterligare.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Artikel 300.4 i EUF-fördraget.

Ledamöterna av Ekonomiska och sociala kommittén  … ska inte bindas av några instruktioner. De ska i unionens allmänna intresse fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet.

Genom arbetsordningen och uppförandekoden för ledamöterna av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EUT L 149, 31.5.2022, s. 1–54) genomförs denna bestämmelse ytterligare.

Fördragen har därmed fastställt en differentierad ram för de individuella skyldigheterna för institutionernas ledamöter och det förfarande som ska följas vid misskötsamhet. De flesta institutioner har valt att tillämpa denna ram och de motsvarande individuella skyldigheterna mer i detalj. Dessa institutioner har antagit interna regler antingen i sina arbetsordningar eller i uppförandekoder för sina ledamöter och har vanligtvis anförtrott sin respektive ordförande ett särskilt ansvar för tillämpningen av dessa regler. De brukar också inrätta ett internt rådgivande organ för att bistå institutionerna i deras beslutsfattande när det gäller alla eller vissa av dessa individuella skyldigheter för deras ledamöter. Det finns för närvarande ingen mekanism eller något forum för att diskutera eller samordna dessa interna åtgärder mellan institutionerna, inte ens på områden där det finns stora likheter mellan institutionerna och deras ledamöter. Det finns inte heller någon enda plats där de etiska regler och åtgärder som gäller för ledamöter i alla institutioner är allmänt tillgängliga.

I de politiska riktlinjer som kommissionens ordförande utfärdade den 16 juli 2019 stöddes inrättandet av ett ”oberoende etikorgan som är gemensamt för alla EU-institutioner”, i syfte att säkerställa förtroendet för EU-institutionerna när det gäller ”etik, öppenhet och integritet”.

Europaparlamentet arbetade mellan 2019 och 2021 med ett initiativbetänkande om att stärka öppenheten och integriteten i EU:s institutioner genom att inrätta ett oberoende etiskt EU-organ. Dess resolution antogs den 16 september 2021. Kommissionen skickade ett formellt svar till parlamentet den 18 februari 2022. En efterföljande resolution om inrättandet av etikorganet antogs den 16 februari 2023.

Ett etiskt organ som är gemensamt för alla institutioner kommer att göra det möjligt att utveckla gemensamma miniminormer för hur institutionernas ledamöter ska uppträda. Det kommer därmed för första gången att ge alla institutioner möjlighet att ta upp frågan om etiska normer för sina ledamöter som en fråga av gemensamt interinstitutionellt intresse. När det gäller personalen vid EU:s institutioner har tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen redan infört en omfattande uppsättning regler och förfaranden på området etik och disciplinära åtgärder, som är tillämpliga på personalen vid alla EU:s institutioner, organ och byråer. Detta säkerställer identiska normer och regler för hela EU:s offentliga förvaltning, som kan förtydligas ytterligare genom tillämpningsföreskrifter som antas av varje institution. För att skapa insyn och främja en enhetlig tillämpning av tjänsteföreskrifterna sammanställs tillämpningsföreskrifterna för tjänsteföreskrifterna i ett register som förs av Europeiska unionens domstol och är föremål för en rapport som kommissionen vart tredje år lägger fram för Europaparlamentet och rådet (artikel 110 i tjänsteföreskrifterna). Dessa ansträngningar stöds av de väletablerade strukturer och mekanismer som gör det möjligt att uppnå en gemensam interinstitutionell strategi när ämnet kräver det. Kommissionen anser att man genom dessa väletablerade strukturer och mekanismer med prioritet bör undersöka möjligheter till utbyte av god praxis, lärdomar och vid behov områden för ytterligare anpassning av reglerna för personalen.

Personalen omfattas inte av detta avtal, eftersom det redan finns interinstitutionella samordningsmekanismer för etiska frågor som rör personalen. Inom ramen för tjänsteföreskrifterna och via kollegiet för chefer för administration bör parterna i detta avtal förbinda sig att sträva efter en nivå för normer som motsvarar den som antagits av organet när det gäller generaldirektörer och motsvarande.

Sådana formella interinstitutionella mekanismer och gemensamma normer för personalen finns dock inte för institutionernas ledamöter, och det är just här som mervärdet finns med ett etiskt organ som omfattar ledamöterna i alla EU:s institutioner och rådgivande organ.

Beslutsbefogenheterna för antagande och tillämpning av varje institutions interna etiska regler bör ligga kvar inom respektive institution. Tillämpningen av de interna reglerna är varje institutions primära ansvar och utövas inom ramen för det system av institutionell balans med dess kontroller och avvägningar som fastställs i fördragen. Institutionerna kan inte avstå från att utöva sina respektive befogenheter som de har tilldelats genom fördragen. De kan inte delegera ansvaret för sina ledamöters uppträdande och sin befogenhet att reagera på enskilda ledamöters överträdelser av etiska regler. I kraft av sitt administrativa självstyre kan de dock besluta att inrätta och låta sig biträdas av ett rådgivande organ för att utveckla gemensamma miniminormer för enskilda ledamöters etiska uppträdande och i frågor som rör utarbetandet av deras respektive interna etiska regler och förfaranden för deras ledamöter.

Inrättandet av detta organ kommer inte att störa eller på något sätt begränsa utredningsfunktionerna och därför inte överlappa de respektive befogenheterna för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, Europeiska åklagarmyndigheten, de nationella polis- och åklagarmyndigheterna och Europeiska ombudsmannen.

Detta avtal påverkar inte tillämpningen av 2021 års interinstitutionella avtal om ett obligatoriskt öppenhetsregister mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen samt det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och kommissionen om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning.

För att säkerställa egenansvar och ge mervärde bör detta organ vara en struktur som är gemensam för alla institutioner och rådgivande organ och som ger dem vägledning och stöd genom rådgivning i frågor och på sätt som de kommer överens om.

För att uppfylla sitt åtagande att stödja inrättandet av ett etikorgan som är gemensamt för alla institutioner och rådgivande organ föreslår kommissionen detta avtal mellan dessa institutioner och rådgivande organ, som kommer att översändas till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken, Europeiska revisionsrätten, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. I en anda av uppriktigt samarbete är det viktigt att ett interinstitutionellt avtal nås så snart som möjligt, och i så god tid att det etiska organet kan inrättas före nästa val till Europaparlamentet. Europeiska investeringsbanken får på egen begäran också bli fullvärdig part i detta avtal efter det att det har trätt i kraft. Den ska bli part i detta avtal från och med den dag då den utser en företrädare i det etiska organet. Alla normer som kan utvecklas av etikorganet innan Europeiska investeringsbanken blir medlem ska gälla fullt ut för banken.

Unionsorgan, kontor och byråer, utöver de deltagande institutionerna, kan frivilligt vilja tillämpa hela den uppsättning nuvarande eller framtida gemensamma normer som utarbetats av etikorganet på de regler som gäller för personer, andra än deras anställda, som innehar en funktion som liknar dem som omfattas av detta avtal. I detta fall kommer de att delta i ett utbyte av synpunkter med ledamöterna i etikorganet om sina respektive interna regler som rör områden där normer har utarbetats. De kommer att utse en företrädare för just det utbytet av synpunkter. Samma utbyte av synpunkter kommer att äga rum när nya normer tas fram eller när befintliga normer uppdateras.

Förslag till

avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken, revisionsrätten, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om inrättande av ett interinstitutionellt organ för etiska normer för ledamöter av de institutioner och rådgivande organ som avses i artikel 13 i fördraget om Europeiska unionen

EUROPAPARLAMENTET,

EUROPEISKA RÅDET,

RÅDET,

EUROPEISKA KOMMISSIONEN,

EUROPEISKA UNIONENS DOMSTOL,

EUROPEISKA CENTRALBANKEN,

REVISIONSRÄTTEN,

EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

OCH EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉN HAR ÖVERENSKOMMIT FÖLJANDE

av följande skäl:

(1)Syftet med detta avtal är att inrätta ett interinstitutionellt organ för etiska normer för ledamöterna i de unionsinstitutioner och rådgivande organ som förtecknas i artikel 13.1 och 13.4 i fördraget om Europeiska unionen ("organet"). Europeiska investeringsbanken får på egen begäran också bli fullvärdig part i detta avtal efter det att det har trätt i kraft.

(2)Unionens organ, kontor och byråer, utöver parterna i detta avtal, kan välja att tillämpa hela den uppsättning nuvarande och framtida gemensamma minimikrav som utvecklats av organet på de regler som gäller för personer, utöver deras anställda, som innehar en funktion som liknar dem som omfattas av detta avtal.

(3)Organets verksamhet bör inte inkräkta på någon av parternas befogenheter enligt fördragen eller påverka deras respektive befogenheter att organisera sig internt eller det system för kontroll och avvägning som inrättats genom fördragen. Den får inte heller inkräkta på befogenheterna för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), som har betydande befogenheter och sakkunskap när det gäller att utreda allvarliga överträdelser av ledamöternas yrkesplikter. Alla institutioner, organ och byråer bör erkänna och stödja Olafs mandat fullt ut.

(4)Unionens effektivitet som helhet är beroende av dess legitimitet, medan dess legitimitet i sin tur är beroende av medborgarnas förtroende. Etik, integritet och öppenhet är nödvändiga för att upprätthålla unionsmedborgarnas förtroende för det politiska, lagstiftande och administrativa arbete som utförs av unionens institutioner.

(5)Ledamöterna i unionens institutioner och rådgivande organ har ett särskilt ansvar för att fullt ut upprätthålla och omfatta de etiska principer och skyldigheter som fastställs i fördragen samt i de regler som varje institution härleder från dem.

(6)Det är inte bara viktigt att alla unionens institutioner och rådgivande organ fastställer och tillämpar tydliga och öppna regler utan också att de har samma uppsättning miniminormer för integritet och oberoende samt mekanismer för att säkerställa att deras respektive etiska regler följs.

(7)Organets uppgifter bör därför vara att utarbeta gemensamma miniminormer på ett visst antal områden, att utbyta synpunkter på den självbedömning som en institution eller ett rådgivande organ gör av anpassningen av sina interna regler till de utarbetade normerna och att främja interinstitutionellt samarbete på detta område.

(8)Utbytet av synpunkter, som bygger på en självbedömning, bör också gälla unionens institutioner, organ och byråer, utöver parterna, som frivilligt väljer att tillämpa hela uppsättningen gemensamma miniminormer. I detta syfte bör de utse en företrädare för utbytet av synpunkter.

(9)Varje part bör sträva efter att säkerställa en jämn könsfördelning vid utnämningen av sina ordinarie företrädare och suppleanter i organet. Organets övergripande sammansättning, med dess ledamöter (ordinarie och suppleanter) inklusive dess ordförande samt de oberoende experterna, bör sträva efter en jämn könsfördelning.

(10)Ingenting i detta avtal bör hindra en part från att ställa strängare krav på sina ledamöter, särskilt med hänsyn till en särskild risk som är förknippad med partens eller dess ledamöters mandat och uppgifter.

(11)Ingenting i detta avtal får under några omständigheter utgöra skäl för att sänka nivån för de normer som en part redan har tillämpat i de frågor som omfattas av detta avtal.

(12)Parterna bör alltid samarbeta lojalt med varandra vid genomförandet av detta avtal.

(13)Detta avtal undertecknas av parterna efter det att deras respektive interna förfaranden för detta ändamål har slutförts.

PARTERNA HAR ENATS OM FÖLJANDE:

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.Genom detta avtal inrättas ett interinstitutionellt organ för etiska normer (organet) för ledamöterna i Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken, revisionsrätten, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén (parterna). Det fastställer också ramverket och de operativa principerna för detta.

2.På begäran av Europeiska investeringsbanken ska denna också bli fullvärdig part i detta avtal. Dess deltagande i organet ska få verkan från och med den dag då den utser en företrädare i organet i enlighet med artikel 3. Alla gemensamma miniminormer som kan utvecklas av organet innan Europeiska investeringsbanken faktiskt deltar ska gälla fullt ut för den.

Artikel 2

Definitioner

1.I detta avtal avses följande med ledamöter av parterna:

(a)Ledamöterna av Europaparlamentet.

(b)Europeiska rådets ordförande.

(c)Företrädarna på ministernivå för den medlemsstat som innehar rådets ordförandeskap.

(d)Ledamöterna av Europeiska kommissionen.

(e)Ledamöterna av Europeiska unionens domstol.

(f)Ledamöterna av revisionsrätten.

(g)Ledamöterna av Europeiska centralbankens direktion samt ledamöterna av ECB-rådet och tillsynsnämnden när de fullgör sina uppgifter.

(h)Ledamöterna av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

(i)Ledamöterna av Europeiska regionkommittén.

2.Om Europeiska investeringsbanken blir part i enlighet med artikel 1.2 ska definitionen i punkt 1 i denna artikel utvidgas till att omfatta ledamöterna i Europeiska investeringsbankens direktion samt styrelseledamöterna när de fullgör sina uppgifter.

Artikel 3

Organets ledamöter

1.Varje part ska företrädas i organet av en ledamot. För detta ändamål ska varje part utse en ordinarie företrädare och en suppleant som ska vara ledamot i organet när den ordinarie företrädaren är frånvarande eller förhindrad. De ordinarie företrädarna och suppleanterna ska utses senast två månader efter den dag då avtalet träder i kraft. Varje part ska sträva efter att säkerställa en jämn könsfördelning vid utnämningen av sina ordinarie företrädare och suppleanter.

2.Organets ordinarie företrädare ska i princip vara en vice ordförande eller en person på motsvarande nivå.

3.Varje part ska ha full frihet att ersätta sin ordinarie företrädare eller suppleant, samtidigt som den alltid strävar efter att säkerställa en jämn könsfördelning bland de ordinarie företrädarna och suppleanterna. Under alla omständigheter ska den ordinarie företrädarens eller suppleantens mandatperiod automatiskt löpa ut:

(a)när företrädaren upphör att inneha ett uppdrag i den unionsinstitution eller det rådgivande organ som den företräder,

(b)under alla omständigheter fem år efter den första utnämningen till ordinarie företrädare eller suppleant.

Artikel 4

Ordförande

1.Varje part ska på roterande basis vara ordförande för organet under en period av ett år. Rotationen ska följa den ordning för institutionerna som fastställs i artikel 13.1 i fördraget. När förteckningen i artikel 13.1 i fördraget har uttömts ska rotationen fortsätta med de två rådgivande organ som avses i artikel 13.4 i fördraget. Den ska sedan fortsätta med Europeiska investeringsbanken om den blir part i enlighet med artikel 1.2.

2.Ordföranden ska organisera organets arbete, säkerställa att lämpliga organisatoriska och förfarandemässiga åtgärder vidtas och säkerställa att all nödvändig information och alla nödvändiga dokument kommer till organets samtliga ledamöters kännedom.

Artikel 5

Oberoende experter

1.Organet ska biträdas av fem oberoende experter som ska närvara vid organets alla sammanträden som observatörer och ge råd till organets ledamöter i alla etiska frågor som rör organets mandat.

2.De oberoende experterna ska utses i samförstånd mellan parterna med beaktande av deras kompetens, erfarenhet, oberoende och yrkesmässiga kvalifikationer. De ska ha en oklanderlig bakgrund av yrkesmässigt uppförande och erfarenhet på hög nivå av europeiska, nationella eller internationella offentliga organisationer. De ska utses enligt ett förfarande som ska fastställas av kommissionen senast tre månader efter det att detta avtal har trätt i kraft.

3.De oberoende experterna ska underteckna en förklaring om att intressekonflikter inte föreligger. Om den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal upptäcker en intressekonflikt ska den begära ett yttrande från organet.

4.När de oberoende experterna utses ska parterna sträva efter att säkerställa en jämn könsfördelning.

5.De oberoende experternas mandat ska vara tre år och kan förlängas en gång. Om en oberoende expert lämnar sitt uppdrag innan treårsperioden har löpt ut ska parterna gemensamt utse en ny ledamot för en treårsperiod.

6.De oberoende experterna ska få status som särskild rådgivare från kommissionen och ska administrativt vara knutna till kommissionen. De ska få ersättning för de kostnader för resor och uppehälle som de ådrar sig när de fullgör sina uppgifter. De ska erhålla ett dagtraktamente per arbetsdag som beräknas på grundval av lönen för en unionstjänsteman i lönegrad AD12.

Artikel 6

Mandat

1.Organet ska bidra till att främja en gemensam kultur av etik och öppenhet bland parterna, särskilt genom att utveckla miniminormer som är gemensamma för parterna för hur deras ledamöter ska uppträda (normerna) och genom att främja utbyte av bästa praxis i denna fråga.

2.Organet ska ha följande uppgifter:

(a)Att utveckla normer för parternas ledamöters uppträdande inom de områden som avses i artikel 7.

(b)Att uppdatera normerna i enlighet med artikel 8.

(c)Att utbyta synpunkter på grundval av den bedömning som varje part eller frivilligt deltagande unionsorgan, unionskontor eller unionsbyrå har gjort av hur dess egna interna regler överensstämmer med normerna, i enlighet med artiklarna 9 respektive 19.

(d)Att främja samarbete mellan parterna i frågor av gemensamt intresse som rör deras interna uppföranderegler för sina ledamöter samt utbyte med alla andra europeiska, nationella eller internationella organisationer vars arbete är relevant för fastställandet av normerna.

(e)Att utfärda en årsredovisning i enlighet med artikel 17.

3.Organets verksamhet får inte inkräkta på parternas befogenheter eller påverka deras respektive befogenheter att organisera sig internt. I synnerhet ska organet inte vara behörigt när det gäller tillämpningen av en parts interna regler i enskilda fall.

Artikel 7

Utarbetande av gemensamma miniminormer

1.Organet ska utarbeta normer för hur ledamöterna av alla parter ska uppträda. Dessa normer ska utarbetas inom ramen för de skyldigheter som fördragen ålägger parternas ledamöter och ska ta hänsyn till arten av deras mandat eller offentliga ämbete samt till varje parts särdrag. Normerna ska inte påverka det system med kontroller och avvägningar som inrättats genom fördragen.

2.Normerna ska avse följande frågor:

(a)Intressen och tillgångar som ska deklareras av parternas ledamöter.

(b)Partiledamöternas externa aktiviteter under deras mandatperioder.

(c)Mottagande av gåvor, gästfrihet och resor som tredje part erbjuder parternas ledamöter under deras mandatperiod.

(d)Mottagande av utmärkelser, dekorationer, priser och hedersbetygelser av ledamöterna av parterna under deras mandatperioder.

(e)Partsledamöternas aktiviteter efter det att deras mandatperiod löpt ut.

(f)Villkorlighet och kompletterande öppenhetsåtgärder i den mening och omfattning som avses i det interinstitutionella avtalet av den 20 maj 2021 om ett obligatoriskt öppenhetsregister 1 , särskilt när det gäller sammanträden med ledamöter av parterna med företrädare för intressegrupper enligt definitionen i artikel 2 a i det avtalet.

3.Organet ska också utveckla gemensamma miniminormer med avseende på följande:

(a)Allmänna förfaranden som parterna inrättat för att säkerställa och övervaka efterlevnaden av sina interna regler på de områden som avses i punkt 2, inbegripet åtgärder för att öka medvetenheten, interna organs sammansättning och uppgifter i etiska frågor, mekanismer för rapportering till den berörda parten vid misstanke om överträdelse av reglerna, inbegripet uppföljning av rapporten och skydd av de personer som rapporterar mot vedergällning, inbegripet när det gäller fall av trakasserier där ledamöter av parterna är inblandade och förfaranden för att inleda eller anta sanktioner i händelse av överträdelser.

(b)Publiceringskrav för den information som samlats in i de områden som avses i punkt 2.

4.Ytterligare gemensamma miniminormer på andra områden än de som anges i punkterna 2 och 3 kan utarbetas om alla parter är överens om detta.

5.Organets ledamöter ska enas om normerna genom samförstånd i en anda av uppriktigt samarbete.

6. Organets ledamöter ska enas om normerna inom sex månader efter det att ledamöterna och de oberoende experterna utsetts i enlighet med artiklarna 3.1 och 5.2 och efter det att ett beslut fattats om utarbetandet av nya normer enligt punkt 4.

7.Normerna ska formaliseras skriftligen och, med vederbörlig hänsyn till varje parts självständighet, meddelas alla parter. Parterna åtar sig att genomföra dem i sina interna regler för hur deras ledamöter ska uppträda. Normerna ska offentliggöras på webbplatsen för det organ som avses i artikel 18.

Artikel 8

Uppdatering av de gemensamma miniminormerna

1.Organet ska bedöma behovet av en uppdatering av befintliga normer om en eller flera ledamöter av organet anser att en sådan översyn är nödvändig.

2. En översyn kan anses nödvändig särskilt på grund av utvecklingen av Europeiska unionens domstols rättspraxis, nya eller ändrade etiska normer från internationella organisationer, ny teknisk utveckling eller på grund av behovet av att förtydliga befintliga normer till följd av återkommande frågor.

3.Artikel 7.5 och 7.7 ska vara tillämpliga på uppdateringen av befintliga normer.

Artikel 9

Utbyte av synpunkter på parternas självbedömningar

1.Varje part ska göra en skriftlig självbedömning av sina interna regler och deras överensstämmelse med de normer som utarbetats i enlighet med artikel 7 och med eventuella uppdateringar av befintliga normer som gjorts i enlighet med artikel 8.

2.Varje part ska slutföra självbedömningen inom högst fyra månader efter antagandet eller uppdateringen av en norm.

3.Självbedömningen ska presenteras av den berörda parten vid ett sammanträde i organet.

4.De oberoende experterna ska upprätta ett skriftligt yttrande om varje självbedömning inom två månader efter mottagandet. Om experternas yttrande inte antas enhälligt ska yttrandet innehålla alla avvikande synpunkter. Experternas överläggningar ska vara konfidentiella.

5.Inom två månader efter mottagandet av det skriftliga yttrande som avses i punkt 4 ska organet genomföra ett utbyte av synpunkter på grundval av självbedömningen och det skriftliga yttrandet.

6.Sekretariatet ska utarbeta en rapport med en sammanfattning av det utbyte av synpunkter som avses i punkt 5 och med avslutande anmärkningar. Organet får ändra rapporten innan den godkänns. Det ska enhälligt godkänna rapporten inom de två månader som avses i punkt 5. Yttrandet från de oberoende experterna ska utgöra en del av rapporten.

7.Varje part ska uppdatera sina interna regler när som helst efter det att organet har antagit normerna och senast fyra månader efter det att organet har godkänt rapporten.

8.Varken det utbyte av synpunkter som avses i punkt 5 eller den rapport som avses i punkt 6 ska ha någon bindande eller rättslig verkan.

9.Den självbedömning som avses i punkt 1 och den rapport som avses i punkt 6 ska offentliggöras i enlighet med artikel 18.

Artikel 10

Utbyte av god praxis

1.Organet ska hålla ett årligt sammanträde som särskilt ska ägnas åt frågor av gemensamt intresse på etikområdet och utbyte av bästa praxis mellan parterna.

2.Organet får till det sammanträde som avses i punkt 1 bjuda in företrädare för varje annan offentlig nationell, europeisk eller internationell organisation vars arbete anses vara relevant för fastställandet av normerna.

Artikel 11

Sammanträden

1.Ordföranden ska sammankalla sammanträdena.

2.Utöver de sammanträden som avses i artiklarna 7 till 10 får ordföranden, på eget initiativ eller på begäran av en part och inom en månad efter mottagandet av denna begäran, sammankalla ytterligare sammanträden för att diskutera frågor av gemensamt intresse.

Artikel 12

Förfarande vid intressekonflikter

1.Organets ledamöter och oberoende experter ska omedelbart till ordföranden anmäla varje omständighet som skulle kunna inverka negativt på eller uppfattas som ett hot mot deras oberoende eller opartiskhet när de utför sina uppgifter i organet.

2.Om en förklaring avges i enlighet med punkt 1:

(a)ska den berörda ledamoten ersättas av sin suppleant så länge som ledamoten är förhindrad att delta i organets arbete. Om förklaringen avges av ordföranden ska han eller hon tillfälligt ersättas av den ledamot som vid den tidpunkten företräder den institution som därefter ska inneha ordförandeskapet enligt den turordning som fastställs i artikel 4.1,

(b)och den berörda oberoende experten ska avstå från att delta i utbytet med de andra experterna så länge som konfliktsituationen kvarstår.

Artikel 13

Arbetsordning

1.Organet ska anta sin arbetsordning, som ska vara offentlig, inom tre månader efter det att ledamöterna och de oberoende experterna har utsetts.

2.I arbetsordningen ska de åtgärder anges som är nödvändiga för att säkerställa att detta avtal genomförs på ett effektivt sätt.

Artikel 14

Ersättning för utlägg

Alla kostnader som en ledamot av organet eller dennes suppleant ådrar sig i samband med sitt uppdrag i organet ska täckas av den part som de tillhör.

Artikel 15

Sekretariat

1.Sekretariatet ska vara en gemensam operativ struktur som hanterar organets funktionssätt. Det ska bestå av de enhetschefer, eller motsvarande, som ansvarar för de etiska reglerna för ledamöter i respektive part (enhetschefer) och deras respektive medarbetare.

2.Sekretariatet ska ha sitt formella säte i kommissionen och arbeta under samordning av den enhetschef som inom kommissionen ansvarar för de etiska reglerna för kommissionens ledamöter, eller en tjänsteman som kommissionen särskilt utsett för detta ändamål i samförstånd med de andra parterna (samordnaren). Samordnaren ska företräda sekretariatet och övervaka dess dagliga arbete i parternas gemensamma intresse.

3.Sekretariatet ska:

(a)rapportera till organet, förbereda dess sammanträden, ge operativt stöd i dess uppgifter och utarbeta den rapport som avses i artikel 9.6,

(b)utarbeta utkastet till den årsrapport som avses i artikel 17,

(c)utföra alla andra aktiviteter som krävs för ett effektivt genomförande av detta avtal,

(d)ställa all inkommande och utgående korrespondens med organet till dess ordförande och/eller den part som berörs av korrespondensen.

Artikel 16

Resurser

1.Parterna ska genom ett samförståndsavtal mellan sina generalsekreterare, eller innehavarna av motsvarande befattningar, som ska ingås inom tre månader efter det att ledamöterna och de oberoende experterna har utnämnts, åta sig att ställa nödvändiga mänskliga, administrativa, tekniska och ekonomiska resurser till förfogande, inbegripet tillräcklig personal för sekretariatet, så att detta avtal kan genomföras på ett effektivt sätt.

2.Parterna ska dela lika på kostnaderna för de oberoende experter som avses i artikel 5. De ska lämna en årlig ekonomisk ersättning till kommissionen i början av budgetåret.

3.Varje begäran från organet som kräver ytterligare administrativa utgifter av exceptionell karaktär ska göras till parterna, som ska granska och godkänna organets budgetansökningar på årsbasis i enlighet med sina respektive interna regler och förfaranden.

Artikel 17

Årsrapport

1.Organet ska enhälligt anta en årsrapport om organets aktiviteter under det föregående året, efter en diskussion vid det sammanträde som avses i artikel 10.

2.Årsrapporten ska offentliggöras på organets webbplats.

Artikel 18

Webbplats

1.Organet ska förvalta en webbplats där all information som är relevant för dess aktiviteter ska vara allmänt tillgänglig.

2.Webbplatsen ska särskilt innehålla följande:

(a)Organets sammansättning, kalender för dess sammanträden och dagordningar för sammanträdena.

(b)De normer som utarbetats i enlighet med artikel 7 och, i tillämpliga fall, uppdaterats i enlighet med artikel 8.

(c)De självbedömningar och rapporter som avses i artikel 9.1 och 9.6.

(d) Alla tillämpliga regler för alla parter inom de områden som omfattas av normerna.

Den ska också innehålla samma information för andra frivilliga deltagare enligt artikel 19.

Artikel 19

Frivillig medverkan av unionens organ, kontor och byråer, utöver parterna

1.Unionens organ, kontor och byråer, utöver parterna, får meddela organet att de frivilligt önskar tillämpa hela uppsättningen av nuvarande och framtida på de regler som gäller för personer, utöver deras anställda, som innehar en funktion som liknar dem som omfattas av artikel 2.

2.Organet ska uppmana unionsorganet, unionskontoret eller unionsbyrån som berörs att göra en skriftlig självbedömning av sina interna regler och deras överensstämmelse med normerna samt att utse en företrädare som ska delta i ett utbyte av synpunkter med organets ledamöter. Artikel 9.3 till 9.9 ska tillämpas i enlighet med detta.

3.Punkt 2 ska gälla i tillämpliga delar när organet utarbetar nya normer eller uppdaterar befintliga normer.

Artikel 20

Översyn

Parterna ska utvärdera genomförandet av avtalet två år efter dess ikraftträdande och därefter regelbundet, i syfte att vid behov förbättra och förstärka organets funktion eller se över avtalet.

Artikel 21

Slutbestämmelser

1.Detta avtal ska vara bindande för parterna. Det träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.Parterna ska samarbeta lojalt med varandra vid genomförandet av detta avtal.

Utfärdat i (Bryssel) den [datum]

På Europaparlamentets vägnar

…

På Europeiska rådets vägnar

…

På rådets vägnar

…

På kommissionens vägnar

…

På Europeiska unionens domstols vägnar

….

På Europeiska centralbankens vägnar

….

På revisionsrättens vägnar

....

På Ekonomiska och sociala kommitténs vägnar

…

På Regionkommitténs vägnar

…

(1)          EUT L 207, 11.6.2021, s. 1.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 8.6.2023

COM(2023) 311 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA UNIONENS DOMSTOL, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Förslag till interinstitutionellt etikorgan

BILAGA

FÖRENKLAD FINANSIERINGSÖVERSIKT

(Ska användas för interna kommissionsbeslut av allmän betydelse med en budgetinverkan på administrativa anslag eller personalresurser, när användningen av någon annan typ av finansieringsöversikt inte är lämplig – artikel 56 i kommissionens beslut om interna regler för genomförandet av kommissionens avsnitt i Europeiska unionens allmänna budget.)

1.    Benämning på förslaget till beslut:

2.    Politikområde/aktiviteter (i den aktivitetsbaserade budgeteringen) som berörs:

3.    Rättslig grund

   X Administrativt självstyre        ◻ Annat (ange vad):____________________

4.    Beskrivning och skäl:

5.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå och påverka budgeten:

5.1    Tillämpningsperiod:

◻    Beslut med begränsad varaktighet: beslut i kraft från [datum] till [datum]

X    Beslut med obegränsad varaktighet: beslut i kraft från [datum] till [datum]

5.2    Beräknad inverkan på budgeten:

Förslaget till beslut medför

◻    besparingar

X    ytterligare kostnader (ange i förekommande fall rubrik(er) i den berörda fleråriga budgetramen): Rubrik VII

Ange de beräknade ekonomiska konsekvenserna tabellen i bilagan för administrativa anslag eller personalresurser. Om förslaget till beslut har obegränsad varaktighet måste kostnaderna anges för varje år av utveckling och sedan för varje verksamhetsår med full kapacitet (i kolumnen ”Totalt/Årlig kostnad”).

5.3    Bidrag från tredje part till finansiering av förslaget till beslut:

Om förslaget omfattar samfinansiering med medlemsstaterna eller med andra organ (ange vilka) ska en uppskattning av storleken på samfinansieringen anges, om den är känd.

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

5.4    Förklaring av uppgifterna:

Genomsnittliga personalkostnader anges längst ned på sidan   

https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget-implementation/Pages/financial-statement.aspx

6.    Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen:

Förslaget/initiativet:

⌧    kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

◻    kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

◻    kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

7.    Besparingarnas eller de ytterligare kostnadernas inverkan på anslaget av medel:

☒    Medel ska framskaffas genom intern omplacering inom avdelningarna.

◻    Medel har redan anslagits till de berörda avdelningarna.

   Medel ska begäras under förfarandet för nästa tilldelning av anslag.

De personalresurser och administrativa resurser som krävs kommer att täckas av resurser som redan avdelats för förvaltningen av åtgärden och/eller har omfördelats inom den institution som innehar ordförandeskapet.

I detta sammanhang är det viktigt att komma ihåg att alla institutioner under rubrik 7 arbetar med en stabil personalstyrka. Följaktligen kommer eventuella personalökningar endast att vara möjliga genom nedskärningar på andra håll, med tonvikt på omfördelning och omplacering inom avdelningarna.

BILAGA:

UPPSKATTADE BUDGETKONSEKVENSER (besparingar eller ytterligare kostnader) FÖR ADMINISTRATIVA ANSLAG ELLER FÖR PERSONALRESURSER

HTE = heltidsekvivalent        XX är det politikområde eller den rubrik som berörs                        Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Övriga administrativa anslag                                Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

De administrativa kostnaderna ska täckas genom anslag som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga och/eller som har omfördelats, om så krävs kompletterade med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till befintliga begränsningar i fråga om budgetmedel.

(1)    IKT: Informations- och kommunikationsteknik. DIGIT ska rådfrågas.