EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 31.5.2023

COM(2023) 288 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om den gemensamma avsättningsfonden 2022

{SWD(2023) 170 final}

Innehållsförteckning

INLEDNING

1.AVSNITT I

1.1.Viktiga milstolpar under 2022

1.2.Nya delar har öppnats

1.2.1.Nya delar enligt förordningen om InvestEU

1.2.2.Nya delar enligt förordningen om instrumentet Europa i världen ()

1.2.3.Nya delar för exponering relaterad till Ukraina

1.3.Fondens årsredovisning per den 31 december 2022

1.4.Garantianspråk och betalningskrav

1.5.Effektiv avsättningsnivå

2.AVSNITT II

2.1.Investeringsstrategi

2.2.Portföljens sammansättning och egenskaper

2.3.Avtryck avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-avtryck)

2.4.Fondens resultat 2022

3.AVSNITT III

3.1.En diversifierad investeringssfär

3.2.Ett förbättrat referensvärde med ESG-fokus

Slutsatser

INLEDNING

Denna rapport är den andra årsrapporten om den gemensamma avsättningsfonden (fonden) ( 1 ). Rapporten omfattar perioden 1 januari 2022–31 december 2022.

Fonden inrättades i enlighet med artikel 212 i budgetförordningen och fungerar som en kapitalreserv från vilken medel tas i anspråk för att täcka utflöden och garantianspråk som härrör från transaktioner som stöds. Den syftar till att mildra effekterna av enskilda anspråk på EU-budgeten i samband med förluster som gäller transaktioner som stöds av finansieringsinstrument, budgetgarantier eller ekonomiskt stöd till tredjeländer som inrättats genom olika EU-rättsakter. Fonden förvaltas för att om möjligt säkerställa kapitalbevarande minst under fondens nioåriga investeringshorisont ( 2 ).

Fonden började sin verksamhet i januari 2021. I slutet av 2022 uppgick marknadsvärdet till 14,39 miljarder euro, vilket gör den till den största portfölj som förvaltas direkt av kommissionen.

I denna rapport beskrivs den viktigaste utvecklingen när det gäller fondens verksamhet under 2022. Det var ett år som präglades av kraftiga räntehöjningar och aggressionskriget mot Ukraina, vilket förvärrade inflationsdynamiken och starkt påverkade värderingen av portföljer med fast avkastning, samtidigt som volatiliteten på marknaden underblåstes. I rapporten redogörs för fondens finansiella egenskaper och investeringsegenskaper mot bakgrund av det rådande marknadsklimatet. Dessutom ges en uppdatering om de åtgärder som kommissionen har vidtagit för att förbättra fondens resultat på längre sikt.

Denna rapport är helt inriktad på förvaltningen av tillgångar. Ansvarsförbindelser kommer att tas upp i en separat rapport som utarbetas i enlighet med artikel 250 i budgetförordningen.

Rapporten består av följande tre avsnitt:

–Avsnitt I, där viktiga händelser i fondens verksamhet under 2022 beskrivs. Detta avsnitt innehåller också en översikt över garantianspråk och transaktioner samt en uppdatering om den effektiva avsättningsnivå som tillämpats.

–Avsnitt II, som är inriktat på portföljens sammansättning, riskprofil och resultat under 2022 i förhållande till referensvärdet. Det tar också upp fondens profil i fråga om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG). I detta avsnitt beskrivs även det marknadsklimat och den marknadsutveckling som präglade fondens resultat under 2022.

–Avsnitt III, som innehåller en redogörelse av de åtgärder som kommissionen har vidtagit för att skydda fondens värde och tillväxtmöjligheter på längre sikt: en diversifierad investeringssfär och ett förbättrat referensvärde med ESG-fokus.

1.AVSNITT I

1.1.Viktiga milstolpar under 2022

Under 2022 mottog fonden 3,26 miljarder euro i nettobidrag. Precis som 2021 drevs den utan några operativa incidenter, i överensstämmelse med etablerade förfaranden för förvaltning av tillgångar och inom ramen för den tillämpliga styrningsstrukturen ( 3 ).

Under perioden 2023–2030 förväntas fonden få ytterligare 23,17 miljarder euro i inflöden från de bidragande instrumenten.

Den 31 december 2022 uppgick värdet på nettotillgångarna ( 4 ) till 14,39 miljarder euro. Motsvarande värde den 31 december 2021 var 12,31 miljarder euro.

1.2.Nya delar har öppnats

Fondens resurser redovisas i olika delar, så att det går att spåra de belopp som härrör från de olika bidragande instrumenten ( 5 ). Detta är nödvändigt för att kunna säkerställa att varje instrument tilldelas sin andel både av resurserna och av eventuell avkastning, positiv eller negativ, på ett sätt som står i proportion till de ägda tillgångarna. Skulder som härrör från olika policyinstrument (garantier eller lån som täcks av avsättningar) hänförs helt till den aktuella policyn. Därför krävs korrekt redovisning och spårning av tillgångar som hör till de olika policyerna. Olika finansiella egenskaper och riskegenskaper hos de underliggande policyinstrumenten måste också hanteras och spåras separat i de särskilda delarna.

Även om alla tillgångar som förvaltas i fonden har fördelats på olika delar följer de en gemensam strategi för förvaltning av tillgångar, vilket ger upphov till betydande effektivitetsvinster i tillgångsförvaltningen och riskhanteringen.

I oktober 2022 öppnades flera nya delar i fonden, i enlighet med de olika grundläggande rättsakterna. Det innebär att det nu finns fjorton delar ( 6 ). Den 31 december 2022 var åtta av dessa delar fullt operativa och innehöll medel, såsom framgår av figur 1 och figur 2. Återstående delar kommer att aktiveras i ett senare skede när de motsvarande första inflödena har tagits emot.

Figur 1 – Fondens delar per den 31 december 2022

Figur 2 – Fullt operativa delar av fonden som innehöll medel per den 31 december 2022

1.2.1.Nya delar enligt förordningen om InvestEU

Förordningen om InvestEU ( 10 ) gör det möjligt för medlemsstaterna att lämna ytterligare bidrag till InvestEU-programmet. Genom separata delar för varje medlemsstat säkerställs separat spårning av nivån på avsättningarna.

Därför öppnades under 2022 fyra nya delar för medlemsstater inom ramen för InvestEU. Två av dessa hade redan fått medel i slutet av året. En separat del med bidrag från flera av unionens sektorsspecifika program/fonder öppnades också för blandfinansieringsinsatser som möjliggör ett tillägg till EU-garantin/InvestEU-fonden.

1.2.2.Nya delar enligt förordningen om instrumentet Europa i världen ( 11 )

När förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – trädde i kraft öppnade följande tre nya delar, avsedda att inneha avsättningar för EU:s åtgärder i den yttre dimensionen, inom ramen för garantin för yttre åtgärder:

1.Den nya Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (EFHU+).

2.Lån för makroekonomiskt stöd efter 2020.

3.Euratomlån efter 2020.

1.2.3.Nya delar för exponering relaterad till Ukraina

För att belysa behovet av att hantera olika tillgångs-/skuldprofiler separat föreskrevs två nya delar i de grundläggande akterna för exponering relaterad till Ukraina för perioden 2021–2027:

1.Det första ( 12 ) och det andra ( 13 ) makroekonomiska stödlånet.

2.EIB-lån med ny inriktning inom ramen för det externa utlåningsmandatet 2014–2020.

1.3.Fondens årsredovisning per den 31 december 2022

Fondens nettotillgångar uppgick till 14,39 miljarder euro den 31 december 2022. I enlighet med den nuvarande investeringsstrategin (se avsnitt 2.1) utgjordes tillgångarna till största delen av värdepappersportföljen, som huvudsakligen investerade i obligationer med hög kreditvärdighet (statsobligationer, SSA-obligationer ( 14 ), företagsobligationer ( 15 ) samt finansiella obligationer), värderade till verkligt värde genom resultatavräkning (14,06 miljarder euro) och likvida medel och motsvarigheter till likvida medel (0,33 miljarder euro).

När det gäller resultaträkningen för 2022 hade fonden vid årets slut en avkastning på −8,8 % euro, som orsakats av värderingsförluster på grund av kraftiga räntehöjningar. Fondens resultat i sitt makroekonomiska sammanhang förklaras mer ingående i de två följande avsnitten.

Mer information om årsredovisningen finns i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport.

1.4.Garantianspråk och betalningskrav

Likviditetshanteringen av garantianspråk och betalningskrav förenklas av en likviditetsbuffert, i enlighet med riktlinjerna för förvaltning av tillgångar. Likviditetsbufferten utgörs av begränsade reserver i likvida medel som förvaltas av kommissionens centrala finansförvaltning för att täcka de närmast förestående förväntade likviditetsutflödena.

Vid årets början uppgick bufferten till 92 miljoner euro. Under året mottog den inflöden på 473 miljoner euro, samtidigt som ett nettobelopp på 222 miljoner euro betalades ut under 2022 ( 16 ). I slutet av 2022 återstod 342 miljoner euro av likviditetsbufferten.

Anspråken under 2022 på fondens avsättningar genom respektive budgetgarantier ( 17 ), liksom andra krav på medel från fondens olika delar, kan sammanfattas på följande sätt ( 18 ):

•EFSD-delen: Ett anspråk på 0,4 miljoner euro betalades.

•GFEA-delen: Anspråk på 194,3 miljoner euro betalades inom ramen för garantin för EIB:s externa utlåningsmandat. Dessutom förekom mindre driftskostnader till ett belopp på strax under 0,3 miljoner euro.

•InvestEU-delen: Det registrerades utflöden på 0,17 miljoner euro för utgifter och 0,07 miljoner euro för omstruktureringsförluster.

•EFSI-delen: Nettoabsorberingen av Efsi-garantin uppgick till 27,0 miljoner euro. Detta inkluderar nettoanspråk och värdejusteringar av aktieportföljer på 17,5 miljoner euro, anspråk från SMF-delen för likviditetshantering ( 19 ) på garantiprodukter på 6,2 miljoner euro samt utgifter (finansierings- och återvinningskostnader) på 3,3 miljoner euro.

1.5.Effektiv avsättningsnivå

Begreppet effektiv avsättningsnivå beskrevs i den första årsrapporten om fonden för 2021 ( 20 ).

Efter beräkningar baserade på den fastställda metoden ( 21 ) föreslog kommissionen att den effektiva avsättningsnivån skulle ligga kvar på 100 % för 2022. I budgetförslaget för 2023 föreslog kommissionen därför budgetmyndigheten att inget överskott i avsättningar skulle återföras. Detta förfaringssätt bekräftades i den antagna årliga budgeten för 2023.

2.AVSNITT II

2.1.Investeringsstrategi

De allmänna antagandena bakom fondens investeringsstrategi beskrevs i den första årsrapporten om fonden för 2021 ( 22 ).

Merparten av fonden har hittills begränsats till investeringar i värdepapper med fast avkastning (obligationer) som är noterade i euro och US-dollar.

2.2.Portföljens sammansättning och egenskaper

Vid årsslutet var fondens portfölj väl diversifierad mellan de olika tillgångsklasserna inom sfären för fast avkastning, bl.a. genom viss begränsad exponering mot värdepapper i andra valutor än euro (US-dollar) och likvida medel eller motsvarigheter till likvida medel. Valutakursvinster eller valutakursförluster för värdepapper och transaktioner i andra valutor än euro uppvägs till stor del av motsatta förändringar hos valutaderivat som används som säkringar.

Fondens portfölj har en hög kreditkvalitet, med en genomsnittlig kreditvärdering på A, vilket står för en minimal sannolikhet för fallissemang ( 23 ).

Mer än 35,7 % av portföljens marknadsvärde investeras i värdepapper med kreditvärderingen AAA ( 24 ), medan resten är fördelat över hela kreditvärderingsskalan.

Investeringar i US-dollar utgjorde 3,5 % av portföljens marknadsvärde i december 2022 ( 25 ). Valutarisken säkrades genom terminskontrakt.

I december 2022 bestod omkring 18 % av portföljen av kortfristiga likvida tillgångar ( 26 ), vilket medgav en buffert för likviditetsrisker ( 27 ).

Mer information om portföljens sammansättning och egenskaper finns i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport.

2.3.Avtryck avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-avtryck) 

Portföljens ESG-avtryck är fortsatt starkt med en andel ESG-märkta obligationer på 14,0 % ( 28 ), jämfört med 13,4 % 2021. Den aktiva strategin för ESG-investeringar gynnar ESG-märkta obligationer, förutsatt att de är anpassade till riskhanteringskriterierna och den övergripande investeringsstrategin. Kommissionen fortsätter att stärka ESG-avtrycket i fondens nya investeringsstrategi, såsom förklaras i avsnitt III.

2.4.Fondens resultat 2022

Som nämndes ovan är fonden en likvid och väl diversifierad obligationsportfölj. Att enbart investera i högt värderade skuldinstrument har historiskt gett kommissionens portföljer en positiv avkastning. Denna strategi kunde dock inte skydda portföljerna mot den kraftiga generella räntehöjning som skedde 2022, efter ständigt högre inflation och centralbankernas kraftiga åtstramning av penningpolitiken. Priserna på obligationer sjönk, eftersom de rör sig i motsatt riktning mot räntorna. Detta påverkade värderingarna betydligt. Faktum är att 2022 blev det sämsta året för obligationsmarknaderna på över 40 år – globala obligationsmarknadsindex och marknadsindex för obligationer i euro sjönk med 13,27 % respektive 17,17 % ( 29 ). Följaktligen påverkades även fondens resultat negativt. Det förblev emellertid i linje med sitt referensvärde och klarade sig bättre än obligationsmarknaden generellt. I synnerhet uppvisade fonden ett negativt årligt absolut resultat på −8,85 %, vilket var 15 räntepunkter bättre än det årliga resultatet för fondens referensvärde (−9,00 %) ( 30 ).

I den ruta som följer sammanfattas marknadsklimatet 2022 och dess påverkan på avkastningen på obligationsmarknaderna. De åtgärder som kommissionen vidtagit i egenskap av tillgångsförvaltare beskrivs i avsnitt III i denna rapport.

3.AVSNITT III

3.1.En diversifierad investeringssfär

Såsom aviserat i årsrapporten om fonden för 2021 vidtog kommissionen under 2022 åtgärder för att diversifiera fondens investeringssfär. I slutet av 2022 slutförde kommissionen arbetet med den operativa ram som möjliggör kapitalinvesteringar via börshandlade fonder. Dessa erbjuder kostnadseffektiv och diversifierad exponering mot breda aktieindex genom en korg med aktier. Denna strategi minskar den risk det medför att investera i enskilda företags aktier. Aktier inkluderades som en ny tillgångsklass i fondens investeringssfär efter en grundlig analys. Målsättningen är att förbättra diversifieringen och optimera riskparametrarna och portföljens förväntade avkastning på längre sikt.

Från och med januari 2023 byggs exponeringen mot aktier upp successivt mot en nivå på omkring 7–8 % av fondens portfölj, med hänsyn till marknadsförhållanden och värderingsnivåer. Denna procentandel har bedömts vara optimal i fråga om risk- och avkastningsprofil och riskbenägenhet. Valet återspeglas i det uppdaterade referensvärdet för fonden, såsom förklaras i nästa avsnitt.

3.2.Ett förbättrat referensvärde med ESG-fokus

Beslutet att uppdatera fondens referensvärde genom att inkludera investeringar i börshandlade aktiefonder motiverades av målet att förbättra portföljens risk- och avkastningsprofil. Det nya referensvärdet, som gäller från och med januari 2023, återspeglar investeringsmålet (dvs. främst kapitalbevarande), investeringshorisonten och risktoleransen för portföljen, i enlighet med riktlinjerna för förvaltning av tillgångar.

Uppdateringen av referensvärdet gav också tillfälle att integrera aspekter som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG). ESG-aspekter är viktiga för förvaltningen av fonden och ligger i linje med kommissionens bredare åtaganden för den gröna omställningen. Riktlinjerna för förvaltning av fondens tillgångar innehåller redan negativa granskningskriterier, t.ex. uteslutning av obligationer med koppling till spel eller tobak, och fondens portfölj har också en stor exponering mot ESG-märkta värdepapper. Kommissionen har trots detta åtagit sig att stärka fondens ESG-aspekter och inkludera ESG-egenskaperna i den uppdaterade versionen av referensvärdet.

För att detta mål ska kunna uppnås har två särskilda ESG-index inkluderats i fondens nya referensvärde. Genom indexet för gröna obligationer fastställs ett ambitiöst mål för hur stor andel av tillgångarna som ska investeras i ESG-märkta obligationer (14,7 %). Detta ligger i linje med befintlig praxis för ESG-relaterade investeringar, som innebär att investeringar i ESG-märkta obligationer prioriteras framför konventionella obligationer när så är möjligt. Det andra ESG-indexet, det företagsobligationsindex som utgör referensvärde för anpassning till Parisavtalet, styr investeringarna mot de företagsemittenter som har gjort anpassningar till Parisavtalet. Andra institutionella tillgångsförvaltare, t.ex. Europeiska investeringsbanken, använder sig också av investeringar som är anpassade till Parisavtalet. Dessa utgör således ett välkommet svar från berörda aktörer och ökar trovärdigheten ytterligare. Genom införandet av ESG-index i referensvärdet anpassas kommissionens tillgångsförvaltningsverksamhet ytterligare till EU:s klimatmål och politiska prioriteringar.

När fondens referensvärde fastställdes följde kommissionen ett rigoröst förfarande som bygger på modern portföljteori ( 31 ) och ligger i linje med bästa marknadspraxis.

Fondens nya referensvärde godkändes och validerades i december 2022. Genomförandet av referensvärdet inleddes i januari 2023. Portföljen kommer att anpassas gradvis till det nya referensvärdet fram till slutet av 2023. Referensvärdet omfattar även ett mål om att andelen ESG-märkta obligationer ska uppgå till 14,7 %, jämfört med den andel på 14 % som fanns i fondens portfölj i slutet av 2022.

Slutsatser

Fondens andra verksamhetsår präglades av tillväxt i absolut portföljstorlek på grund av nya inflöden, samt av ökad komplexitet i fråga om ett antal delar och bidragande instrument som medverkar till fonden.

Det förekom inga operativa riskhändelser under 2022. Dessutom uppfylldes alla garantianspråk och räkenskaperna slutfördes enligt tidsplanen. Fonden, som vid utgången av 2022 innehade tillgångar till ett värde av 14,39 miljarder euro, utgör alltjämt en stabil kapitalbuffert för budgetgarantier och lån till tredjeländer som täcks av avsättningar.

Den ekonomiska utvecklingen och marknadsutvecklingen under 2022 gjorde året till ett av de sämsta på över en generation för portföljer med fast avkastning. Detta eftersom räntenivåerna steg markant mot bakgrund av en ihållande inflation och stramare penningpolitik. Den oväntade och aldrig tidigare skådade kraftiga räntehöjningen ledde till att värdet på fondens portfölj minskade med omkring 8,8 % under 2022, på grund av värderingsförluster. På längre sikt utgör högre räntor grunden för ett varaktigt positivt resultat. Detta avspeglas i portföljens avkastning fram till förfallodagen ( 32 ), som hade nått 3 % jämfört med 0 % vid årets början. Tillväxten av den ökade avkastningen och återinvestering av värdepapper till högre räntor utgör ett viktigt stöd och en buffert för framtida avkastning.

För att ytterligare stärka fondens motståndskraft fortsatte kommissionen under 2022 arbetet med diversifiering av tillgångar för att införliva viss exponering mot aktiemarknader (genom indexfonder). Kommissionen uppdaterade även fondens referensvärde och säkerställde en starkare ESG-anpassning av portföljen. Förhållandena i början av 2023 är fortsatt utmanande, men fonden klarade av förändringarna på marknaden under 2022 och har nu goda förutsättningar att återvinna förlorat värde under de kommande åren.

(1) ()    Enligt artikel 214 i budgetförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1) ska kommissionen årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om den gemensamma avsättningsfonden. I riktlinjerna för förvaltning av fondens tillgångar (kommissionens beslut av den 25 februari 2020 om riktlinjer för förvaltning av tillgångar i den gemensamma avsättningsfonden, C(2020) 1896 final, EUT C 131, 22.4.2020, s. 3) ges ytterligare vägledning om innehållet i denna rapport.

(2) ()    Artikel 2.1 i riktlinjerna för förvaltning av tillgångar.

(3) ()    Styrningsstrukturen presenterades i årsrapporten om fonden för 2021, EUR-Lex – 52022DC0213 – SV – EUR-Lex (europa.eu) .

(4) ()    Fondens nettoandelsvärde bestäms av värdet av alla tillgångar, minus skulderna, på respektive beräkningsdatum för nettoandelsvärdet.

(5) ()    Enligt artikel 3 i riktlinjerna för förvaltning av fondens tillgångar delas fondens resurser in i delar som motsvarar vart och ett av de bidragande instrument som anges i artikel 1 i de riktlinjerna.

(6) ()    Under 2023 kommer ytterligare två delar för medlemsstatsgarantier inom ramen för InvestEU att öppnas. Därmed blir delarna sexton till antalet.

(7) ()    Europeiska fonden för strategiska investeringar.

(8) ()    Garantifonden för åtgärder avseende tredje land (GFEA) som innehåller avsättningar för EIB:s externa utlåningsmandat, befintliga program (makroekonomiskt stöd) och Euratomprogram.

(9) ()    Europeiska fonden för hållbar utveckling.

(10) ()    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 av den 24 mars 2021 om inrättande av InvestEU-programmet och om ändring av förordning (EU) 2015/1017 (EUT L 107, 26.3.2021, s. 30).

(11) ()    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1).

(12) ()    Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/1201 av den 12 juli 2022 om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina (EUT L 186, 13.7.2022, s. 1).

(13) ()    Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/1628 av den 20 september 2022 om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina, förstärkning av den gemensamma avsättningsfonden genom garantier från medlemsstaterna och särskilda avsättningar för vissa finansiella skulder med anknytning till Ukraina som garanteras enligt beslut nr 466/2014/EU och om ändring av beslut (EU) 2022/1201 (EUT L 245, 22.9.2022, s. 1).

(14) ()    SSA står för supranational, sub-sovereigns and agency, dvs. överstatliga enheter, enheter under statsnivå och organisationer.

(15) ()    Investeringar i företagsobligationer görs genom både enskilda emissioner och, sedan 2022, börshandlade fonder som följer företagsobligationsindex.

(16) ()    Jämfört med 73,5 miljoner euro 2021.

(17) ()    Enskilda garantianspråk tas upp i en separat rapport som utarbetas i enlighet med artikel 41.5 i budgetförordningen.

(18) ()    Det bör nämnas att betalningar kan komma att göras under 2023 eller senare, vilket kan kräva att räkenskaperna för 2022 justeras i efterhand.

(19) ()    Exklusive påfyllningar.

(20) ()     EUR-Lex - 52022DC0213 – SV – EUR-Lex (europa.eu) .

(21) () Kommissionens delegerade beslut (EU, Euratom), C(2020)7684 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 med närmare villkor för beräkningen av den effektiva avsättningsnivån för den gemensamma avsättningsfonden (EUT L 42, 5.2.2021, s. 9).

(22) ()     EUR-Lex - 52022DC0213 – SV – EUR-Lex (europa.eu) .

(23) ()    0,04 % sannolikhet för fallissemang under en ettårsperiod.

(24) ()    Jämfört med mer än 26,8 % under 2021.

(25) ()    Jämfört med 5,1 % under 2021.

(26) ()    Jämfört med 26 % under 2021.

(27) ()    Utöver den likviditetsbuffert som beskrivs i avsnitt 1.4.

(28) () Vid bedömningen av om obligationer ska klassificeras som ESG-märkta vad avser indelningen av fonden stöder sig kommissionen på den offentliggjorda bedömningen av ”användningen av intäkterna” av den aktuella tillgången av de analys- och dataleverantörer som kommissionen använder för sin tillgångsförvaltningsfunktion. Av de ESG-märkta tillgångarna hade 35,6 % kreditvärderingen AAA, medan den tillgångsklass som hade lägst kreditvärdering (BBB−) endast motsvarade 0,1 %.

(29) () Bloomberg Global Aggregate Bond Index (säkrat i euro), ett brett referensvärde som motsvarar 61 biljoner euro i statspapper och företagslån med hög kreditvärdighet noterade i olika valutor, minskade med 13,7 % under 2022. Bloomberg Euro-Aggregate Index, ett brett referensvärde på 13 biljoner euro för skulder med hög kreditvärdighet noterade i euro, uppvisade en rekordförlust på 17,2 % under 2022.

(30) () Det årliga resultatet beräknas med hjälp av marknadspriser (marknadsvärdering) och en tidsviktad grund för att det inte ska påverkas av förändringar i portföljens storlek på grund av in- eller utflöden.

(31)

() Harry Markowitz, Portfolio Selection, The Journal of Finance, vol. 7, nr 1 (mars 1952), s. 77–91. De parametrar som utgör underlag för optimeringen av referensvärdet härleddes genom att olika marknadsdata kombinerades med långsiktiga synpunkter som inhämtats från olika investerare samt interna synpunkter på volatilitet och samband de kommande åren.

(32) () Den avkastning på portföljen som kommer att realiseras om alla obligationer hålls till förfall (då de löses in till nominellt värde).