EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Strasbourg den 18.4.2023

COM(2023) 206 final

2023/0100(NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om att förbättra utbudet av digitala färdigheter i utbildningen

{SWD(2023) 205}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

I sitt tal om tillståndet i unionen 2022 lyfte Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen fram kompetensbristen som en stor utmaning och föreslog att 2023 skulle bli Europaåret för kompetens 1 .

Den digitala omställningen är genomgripande och tekniken blir en allt viktigare del av vardagslivet, men många saknar fortfarande de digitala färdigheter som behövs i dagens samhälle och ekonomi 2 . Covid-19-krisen visade på risken för att ojämlikheten förvärras på grund av otillräckliga digitala färdigheter 3 . Den visade också att teknik, om den inte används klokt, kan ha en negativ inverkan på det personliga välbefinnandet och den psykiska hälsan 4 . Den banbrytande potentialen hos viss ny teknik, såsom generativ artificiell intelligens (AI), har tydliggjort att digital kompetens är avgörande för att utnyttja de möjligheter som dessa verktyg erbjuder och samtidigt ta itu med eventuella risker. Efterfrågan på grundläggande digitala färdigheter ökar, nya specialiserade digitala färdigheter växer fram inom olika sektorer och yrken 5 , och tillgången på IKT-specialister är otillräcklig.

I den digitala kompassen 6 och handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter 7 fastställs ambitiösa mål för att stödja EU-länderna i deras digitala omställning. De syftar till att säkerställa att 80 % av de vuxna har åtminstone grundläggande digitala färdigheter och att 20 miljoner IKT-specialister är anställda i EU, med en större andel kvinnor jämfört med i dag. Dessa mål återspeglas i beslutet om inrättande av det politiska programmet för det digitala decenniet 2030 8 och kompletteras med ett mål i det europeiska området för utbildning 9 om att minska andelen elever med svaga färdigheter i datorkunskap och informationskompetens så att den är lägre än 15 procent.

Såsom anges i förklaringen om digitala rättigheter och principer 10 är förvärvandet av digital kompetens en rättighet för alla 11 . Digital kompetens anses vara en nyckelkompetens för livslångt lärande 12 och innebär att man på ett säkert, kritiskt och ansvarsfullt sätt aktivt använder digital teknik för inlärning, arbete och deltagande i samhällslivet 13 . Detta gäller även personliga finanser, där den ökade digitaliseringen av finansiella produkter och tjänster har gjort digitala färdigheter nödvändiga för att få tillgång till finansiella tjänster och kunna fatta välgrundade beslut. Digital kompetens bidrar också till unionens ekonomiska resiliens.

Utveckling av digitala färdigheter är en av prioriteringarna i handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027, som fastställer kommissionens långsiktiga strategi för den digitala omställningen 14 inom utbildningen. Denna vision fick stöd i rådets slutsatser om digital utbildning i Europas kunskapssamhällen 15 , där medlemsstaterna uppmanade kommissionen att inleda en diskussion om utbildningssystemens digitala omställning. I sitt tal om tillståndet i unionen 2021 betonade ordförande Ursula von der Leyen att digital utbildning och digitala färdigheter kräver ledarnas uppmärksamhet och inledde en strukturerad dialog för att stödja medlemsstaterna med en integrerad, enhetlig och mer ambitiös strategi 16 . I Europeiska rådets slutsatser från februari 2023 anges att mer ambitiösa åtgärder bör vidtas för att ytterligare utveckla den kompetens som krävs för den gröna och den digitala omställningen 17 .

Faciliteten för återhämtning och resiliens, som är en del av EU:s insatser mot covid-19-pandemin, har utformats som ett viktigt instrument för att påskynda den digitala omställningen. De nationella planer som medlemsstaterna lämnar in omfattar ett brett spektrum av reformer och investeringar på området digitala färdigheter, till exempel reformer av läroplaner och möjligheter till kompetenshöjning och omskolning för lärare, utbildare och arbetskraften 18 . Samtidigt bekräftade den strukturerade dialogen den politiska betydelse som regeringarna fäster vid behovet av samordnade åtgärder. När det gäller digitala färdigheter har tre ämnen haft en framträdande plats i medlemsstaternas diskussioner: 1) Reformer inom den formella utbildningen. 2) Nya storskaliga initiativ utanför den formella utbildningen. 3) Pågående insatser för att förbättra övervakning, utvärdering och bedömning. Behovet av mer vägledning och stöd för digitala färdigheter på EU-nivå framkom som en allmän begäran.

Förslaget till rådets rekommendation syftar till att stödja medlemsstaterna när det gäller att bemöta utmaningar som relaterar till utvecklingen av digitala färdigheter och utbildningssystemens förmåga att stödja tillhandahållandet av dessa 19 . I förslaget erkänns vikten av digital kompetens för alla, hänsyn tas till alla utbildningsnivåer, och olika berörda parter uppmanas att engagera sig. Dess genomförande kommer att stödja uppnåendet av målen på EU-nivå för digitala färdigheter, bland annat genom att ta itu med den sociala och territoriella dimensionen hos befintliga kompetensklyftor. Förslaget är anpassat till resultaten av rapporten från konferensen om Europas framtid 20 .

Detta initiativ kompletterar förslaget till rådets rekommendation om de viktigaste möjliggörande faktorerna för framgångsrik digital utbildning i handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027.

•Utmaningar som ska hanteras genom rådets föreslagna rekommendation

De grundläggande digitala färdigheternas låga nivå och det växande behovet av både avancerade och specialiserade digitala färdigheter är ett stort problem i medlemsstaterna.

Endast 54 % av befolkningen (16–74 år) har åtminstone grundläggande digitala färdigheter 21 – jämfört med målet på EU-nivå som uppgår till 80 %. Det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna och inom länderna på grund av en klyfta mellan landsbygdsområden och städer och på grund av den stora inverkan som ålder, socioekonomisk bakgrund och utbildning har på den digitala kompetensnivån 22 .

Mer än en tredjedel av EU:s arbetskraft saknar de digitala färdigheter som krävs för de flesta jobb 23 , trots en ökande efterfrågan inom olika yrken, särskilt inom icke-teknologiska industrier 24 .

De europeiska ungdomarnas digitala färdigheter (16–24 år) är högre än hos den totala befolkningen (54 %). Ändå har färre än fyra av fem ungdomar (71 %) åtminstone grundläggande digitala färdigheter 25 . År 2018, i genomsnitt i de medlemsstater som deltog i ICILS (International Computer and Information Literacy Study), bedömdes omkring 34 % av eleverna ha underpresterat i digitala färdigheter 26 (jämfört med målet på 15 %) med stora skillnader kopplade till kön 27 , socioekonomisk bakgrund, invandrarbakgrund eller romsk bakgrund 28 .

Antalet IKT-specialister i arbete (9 miljoner 2021) är inte tillräckligt för att tillgodose arbetsmarknadens behov och ligger långt under EU-målet på 20 miljoner. Att utnyttja lagliga migrationskanaler och erkänna färdigheter och kvalifikationer som förvärvats i tredjeländer kan bidra till att locka fler talanger till EU 29 . Sektorn lider också av en allvarlig obalans mellan könen, där 81 % av de anställda IKT-specialisterna är män 30 . Att uppmuntra fler kvinnor att arbeta på detta område är av avgörande betydelse för att ta itu med könssegregeringen och ta itu med personalbristen.

Den pågående digitala omställningen kräver att utbildningssystemen anpassar sig till och tillgodoser lärandebehoven hos människor som använder teknik som snabbt förändras, ofta på ett omstörtande sätt. Belägg från en längre tidsperiod och nyligen genomförda samråd med berörda parter visar att ett otillräckligt utbud av utbildning i digitala färdigheter är grundorsaken till underprestationerna.

Förskoleverksamhet och barnomsorg spelar en avgörande roll för att hjälpa barn att bli aktiva medborgare och studerande. Forskning visar att barn engagerar sig i digital teknik från en allt yngre ålder, främst hemifrån, genom att spegla vuxnas beteende och följa en strategi som går ut på försök och misstag som inte alls är riskfri 31 . Digitalt kompetenta yrkesverksamma på förskole- och barnomsorgsnivå kan hjälpa barn och deras familjer att utveckla de färdigheter som krävs för deras säkra interaktion med teknik och samtidigt säkerställa lika möjligheter.

Inom den formella utbildningen (grundskola och gymnasium) utvecklas digitala färdigheter på många olika sätt 32 . Många medlemsstater har nyligen ändrat eller håller på att se över sina läroplaner: hälften av de reformer som nämns i den strukturerade dialogen är övergripande, men omkring en tredjedel av dem består i att införa ett separat ämne i läroplanen. En framväxande trend är att inkludera lärandemål i informatik för både grundskole- och gymnasieutbildning.

Ämnesöverskridande läroplaner, där digitala färdigheter lärs ut i de flesta ämnen, bidrar till att engagera ett större antal lärare och elever. Tendensen att utveckla digitala färdigheter genom ett separat läroämne, såsom informatik, bekräftas av nyligen genomförda studier, som visar på olika metoder för genomförandet där utbildningen ofta inleds först på gymnasienivå och delvis är frivillig och därmed inte når alla studerande 33 . Vissa länder inkluderar aspekter av digitala färdigheter eller informatik inom ett annat läroämne (t.ex. matematik eller naturvetenskap) för att undvika att skapa ett nytt läroämne och för att förbättra effektiviteten i deras utbildningsutbud.

En särskild läroplan för digitala färdigheter (oavsett om det är ett separat ämne eller ett tema som ingår i alla ämnen eller i ett annat ämne) måste kompletteras med en plan för att göra den begriplig, godkänd, levererad, understödd och bedömd av digitalt kompetenta lärare. Utmaningar uppstår när det gäller att säkerställa undervisning av hög kvalitet, relevanta resurser, en jämn könsfördelning och ordentlig bedömning.

Under de senaste åren har stora ansträngningar gjorts för att främja den digitala omställningen inom yrkesutbildningen. Detta kommer att fortsätta som en del av de nationella planerna för att genomföra rådets rekommendation om yrkesutbildning från 2020 34 . Många initiativ är dock inriktade på användning av teknik för undervisning och lärande snarare än på att stärka utvecklingen av digitala färdigheter 35 . Båda aspekterna är viktiga, men strategierna inom yrkesutbildningen tenderar att klumpa ihop digitaliseringen av sektorn och de åtgärder som är inriktade på elevernas digitala färdigheter. Belägg från en studie från 2020 visar att digitala färdigheter i den grundläggande yrkesutbildningen är allmänt integrerade i olika ämnen snarare än som ett separat ämne. Trots den stora efterfrågan på utveckling av specialiserade digitala färdigheter (som skulle omfatta aspekter av informatik) står yrkesutbildningssektorn inför utmaningar när det gäller att tillgodose dessa krav, med betydande skillnader mellan olika sammanhang och medlemsstater 36 .

Utbildningsutbudet inom högre utbildning måste vara både allmänt och sektorsspecifikt 37 . På universitetsnivå utvecklas digitala färdigheter främst genom program för IKT-specialister, trots deras betydelse för alla yrken. Under 2019 valde mindre än 5 % av ungdomarna att skriva in sig i IKT-relaterade program, med lågt deltagande bland kvinnor 38 . Den strukturerade dialogen belyste medlemsstaternas oro men också insatserna för att utveckla digitala färdigheter inom ett brett spektrum av kurser inom högre utbildning och för att öka antalet studerande, särskilt kvinnor, som förvärvar avancerade digitala färdigheter. Tillgängliga uppgifter visar att EU lider brist på expertis när det gäller att undervisa i avancerad digital teknik 39 . Det ömsesidiga erkännandet av kvalifikationer mellan medlemsstaterna lider av skillnader som beror på relevans och innehåll i utbildningen för IKT-specialister, vilket hämmar IKT-talangernas rörlighet. I detta sammanhang främjar organ som Enic-Naric-nätverken 40 eller kvalitetssäkringsorganen samarbete i fråga om akademiskt erkännande av kvalifikationer.

Vuxenutbildning är den sektor som står inför de största utmaningarna. Trots vikten av kompetenshöjning och omskolning är utbildningen i digitala färdigheter för vuxna fortfarande splittrad. Även om det finns många olika alternativ finns det ofta ingen regional eller nationell översikt över de kurser som erbjuds. Dessutom skapar utmaningarna i samband med tillgängligheten ytterligare ojämlikheter 41 . Denna situation är vanlig inom vuxenutbildningen snarare än specifik för digitala färdigheter. I detta avseende bidrar korta kurser som leder till mikromeriter till flexibla utbildningsmöjligheter för vuxna 42 .

Den strukturerade dialogen har visat på en trend med nya storskaliga initiativ för digital kompetens för missgynnade grupper och arbetslösa 43 . De flesta medlemsstater hänvisade till stora svårigheter med att förbättra vuxnas digitala färdigheter, på grund av bristande finansiering men också på grund av att det saknas motivation och uppsökande verksamhet. Vissa nämnde också att företag, särskilt små och medelstora företag, saknar de ekonomiska och mänskliga resurser som krävs för att utbilda och fortbilda sin personal. I vissa fall pekade medlemsstaterna på behovet av mer EU-stöd för att öka deltagandet, nå ut till utsatta grupper, utöka mängden pilotinitiativ och övervaka deltagarfekvensen och resultaten. Trots EU:s överordnade mål på 60 % är vuxnas deltagande i lärande, även i fråga om digitala färdigheter, fortfarande begränsat i de flesta medlemsstater 44 .

Utöver sektorsspecifika frågor finns det allmänna utmaningar som är relevanta för alla utbildningsnivåer:

–Specialiserade lärare: det är svårt att rekrytera, behålla och utbilda lärare, särskilt inom informatik och andra specifika eller avancerade digitala områden. Det finns flera faktorer som hindrar utvecklingen: det är få personer som är specialiserade på dessa områden och de lockas lätt av mer konkurrenskraftiga erbjudanden inom den privata sektorn. Program för kompetenshöjning/omskolning och befintliga stödåtgärder är otillräckliga för att tillgodose lärarnas behov, särskilt när det gäller specifika eller avancerade digitala områden.

–Programmens framskridande 45 : De flesta medlemsstater har utarbetat strategier för digitala färdigheter, men få har en övergripande strategi för att garantera att programmen på ett praktiskt vis följer varandra på alla utbildningsnivåer. Det finns utmaningar när det gäller att säkerställa ett konsekvent genomförande av politiken för digitala färdigheter på alla nivåer och inom alla utbildningssektorer.

Medlemsstaterna framhåller behovet av EU-stöd till ömsesidigt lärande och utbyten om utveckling och bedömning av digitala färdigheter inom och utanför den formella utbildningen. De efterlyser också diskussioner om hur man kan samordna insatserna för att ta itu med den digitala kompetensklyftan och ser en roll för kommissionen när det gäller att finansiera ytterligare forskning och tillhandahålla tekniskt stöd.

•Syftet med den föreslagna rådsrekommendationen

Förslagets mål är att

–främja en högkvalitativ, inkluderande och konsekvent strategi för utvecklingen av digitala färdigheter på alla utbildningsnivåer, med stöd från alla sektorer i samhället och ekonomin,

–möjliggöra samarbete mellan medlemsstaterna när det gäller att främja och tillhandahålla högkvalitativ informatikutbildning i skolan,

–stödja högre utbildning i utvecklingen av digitala färdigheter inom olika ämnesområden, tillgodose behovet av specialiserade och avancerade digitala färdigheter, främja expertis när det gäller att utveckla tvärvetenskapliga kurser i spetsteknik,

–stödja utbildningen i digitala färdigheter inom yrkesutbildning och vuxenutbildningen och förbättra tillgången,

–främja åtgärder kopplade till certifiering av digitala färdigheter och ömsesidigt erkännande, och

–stödja rekrytering, utbildning och kvarhållande av specialiserade lärare och utbildare.

•Den internationella dimensionen

Förslaget bygger på och kompletterar arbetet på internationell nivå. Det bidrar till FN:s mål för hållbar utveckling 46 , särskilt mål 4 och delvis målen 5, 8 och 10.

Initiativet är förenligt med det pågående arbetet som görs av FN:s generalsekreterare med en färdplan för digital samarbete och ligger i linje med uppmaningen att vidta åtgärder för digitalt lärande på Global Transform Education Summit.

Förslaget bidrar också till målen för EU:s strategi Global Gateway att bygga upp hållbar och tillförlitlig konnektivitet som fungerar för människorna och miljön.

Resultaten av OECD:s program för internationell utvärdering av elevprestationer (Pisa) och kompetensverktygslådan och framtidsutsikterna har beaktats vid utarbetandet av förslaget. EU:s mål för underpresterande elever i åttonde klass bygger på ICILS som möjliggör internationell jämförbarhet.

•Verktyg till stöd för genomförandet

Kommissionens avsikt är att inrätta en högnivågrupp för digital utbildning och digitala färdigheter som ska gå vidare med den informella samordningen mellan de nationella samordnarna inom ramen för den strukturerade dialogen. Den skulle samla sakkunniga inom utbildningsvärlden och den digitala världen och kunna användas för att utveckla riktlinjer och andra verktyg som kan underlätta en vidareutveckling av digital utbildning.  

Förslaget kommer att stödjas av följande:

–Arbetsgruppen för digital utbildning: Inlärning, undervisning och bedömning;

–EU-instrument, såsom instrumentet för tekniskt stöd, och EU-finansiering, såsom Erasmus+, Europeiska socialfonden+, Fonden för en rättvis omställning, Europeiska regionala utvecklingsfonden, programmet för ett digitalt Europa, Horisont Europa och NDICI – Europa i världen.

–befintliga verktyg, plattformar och sammanslutningar såsom DigComp, European Digital Education Hub, EU:s kodvecka, koalitionen/plattformen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen, Europass, Epale, Hackaton för digital utbildning, kompetenspakten.

–Förbättrade bevis och bättre analys genom Learning Lab om investeringar i utbildning av god kvalitet;

–internationella bedömningar av digitala färdigheter såsom ICILS, PISA och programmet för internationell bedömning av vuxnas kompetens (PIAAC).

–rapportering och övervakning inom den strategiska ramen för det europeiska området för utbildning (inklusive utbildningsöversikten) och det digitala decenniet.

•Komplementaritet med andra initiativ

Förslaget kompletterar andra EU-initiativ som lagts fram i följande:

–Meddelandet om det europeiska området för utbildning 47 .

–Handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 48 .

–Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft 49 .

Förslaget kommer också att bidra till genomförandet av

–EU:s politiska program för det digitala årtiondet 50 .

–Den europeiska pelaren för sociala rättigheter och den däri ingående handlingsplanen 51 ;

–Jämlikhetsunionen strategier;

–Europaåret för kompetens 52 .

–EU:s akademi för cyberkompetens.

–Meddelandet om att utnyttja talanger i Europas regioner 53 .

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Det kommer fullt ut att respektera medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation samt deras kulturella och språkliga mångfald, samtidigt som det återspeglar den kompletterande och stödjande roll som EU har och de frivilliga insatser som det europeiska utbildningssamarbetet bygger på. Initiativet innebär ingen utökning av EU:s föreskrivande befogenheter eller bindande åtaganden för medlemsstaterna. Dess europeiska mervärde ligger i EU:s förmåga att mobilisera politiskt engagemang och stödja utbildningssystemen genom politiska riktlinjer, gemensamma verktyg och instrument.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen i artikel 5.4 i EU-fördraget. Varken innehållet i eller utformningen av detta förslag går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen. De åtaganden som medlemsstaterna gör är frivilliga och varje medlemsstat har frihet att besluta om vilken strategi de ska anta.

•Val av instrument

För att bidra till att de mål som anges i artiklarna 165 och 166 i EUF-fördraget uppnås föreskriver fördraget att rådet ska anta rekommendationer på förslag av kommissionen.

En rådsrekommendation är ett lämpligt instrument på utbildningsområdet där unionen har ett stödjande ansvar. Rekommendationer har ofta använts för europeiska åtgärder på dessa områden.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar och kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Kommissionen kommer att genomföra en omfattande översyn av handlingsplanen för digital utbildning 2024 för att bedöma dess räckvidd och effekter.

En bedömning av de möjligheter och utmaningar som den digitala omställningen medför för utbildningen gjordes i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som medföljde handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 54 .

Detta förslag bygger på dessa resultat liksom på resultaten av den strukturerade dialogen, som erbjöd ett forum för att diskutera beredskapen inom de befintliga nationella ramarna och den nationella lagstiftningen att tillgodose behoven i samband med digital utbildning och digitala färdigheter. Förslaget bygger på tidigare arbete inom ramen för det digitala decenniet, inbegripet trender som observerats i indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi).

•Samråd med berörda parter

Förslaget bygger på resultaten av det offentliga samrådet organiserat 2020 om handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 55 , resultaten av den strukturerade dialogen och de synpunkter som samlats in under en omfattande samrådsprocess 56 .

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Förslaget bygger på följande:

–Resultatet av den strukturerade dialogen med medlemsstaterna om digital utbildning och digitala färdigheter.

–Erfarenheter från genomförandet av den strategiska ramen för det europeiska området för utbildning, utbildningsöversikten och besked från olika arbetsgrupper, inbegripet arbetsgruppen för digital utbildning: Inlärning, undervisning och bedömning;

–analys av resultaten från det öppna offentliga samrådet om handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar;

–en lång rad rapporter och studier om relevanta frågor, bland annat effekterna av covid-19-krisen, kvalitetsinvesteringar i utbildning och den digitala kompetensklyftan. En litteraturöversikt och två studier gav information om utbildningen i digitala färdigheter för ungdomar och vuxna i hela Europa 57 .

–evidensbaserad kunskap och rådgivning från det europeiska expertnätverket för utbildningsekonomi (EENEE) och de expertgrupper som arbetar med riktlinjerna för att bekämpa desinformation och främja digital kompetens 58 och om etisk användning av AI och data i undervisning och lärande 59 .

–underlag och bidrag från indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) och International Computer and Information Literacy Study (ICILS).

–ad hoc-analys av rapporter och studier från OECD, Unesco, Europarådet, gemensamma forskningscentrumet, Cedefop och Eurydice samt projekt från instrumentet för tekniskt stöd.

•Konsekvensbedömning

Med tanke på att aktiviteterna kompletterar medlemsstaternas initiativ, de föreslagna aktiviteternas frivilliga karaktär och omfattningen av de förväntade konsekvenserna genomfördes ingen konsekvensbedömning. Förslaget har tagits fram med hjälp av tidigare studier, ett offentligt samråd med och riktade samråd med berörda parter 60 .

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Ej tillämpligt.

•Grundläggande rättigheter

Detta förslag är förenligt med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns genom Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt rätten till skydd av personuppgifter i artikel 8, akademisk frihet i enlighet med artikel 13, rätten till utbildning enligt artikel 14, rätten till icke-diskriminering enligt artikel 21 och rätten till integrering för personer med funktionsnedsättning enligt artikel 26. Åtgärderna ska genomföras i enlighet med EU:s lagstiftning om skydd av personuppgifter, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 61 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän dataskyddsförordning).

4.BUDGETKONSEKVENSER

Detta initiativ kommer inte att kräva ytterligare resurser från EU:s budget.

5. ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Till stöd för genomförandet föreslår kommissionen att man tillsammans med medlemsstaterna utarbetar aktiviteter för ömsesidigt lärande och identifiering av god praxis samt forskning, vägledande material, handböcker och andra konkreta evidensbaserade produkter. Kommissionen avser att rapportera om användningen av rådets rekommendation inom den strategiska ramen för det europeiska området för utbildning.

•Förklarande dokument (för direktiv)

Ej tillämpligt.

•Huvuddragen i förslaget till rådets rekommendation och arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar

I enlighet med strategin för Europaåret för kompetens erkänner förslaget den roll som digitala färdigheter spelar i samband med den gröna och den digitala omställningen, för aktivt deltagande i samhället, social inkludering, lika möjligheter för alla, välbefinnande, säkerhet och territoriell sammanhållning samt anställbarhet, innovation, produktivitet och tillväxt.

Genom att följa upp resultaten av den strukturerade dialogen och beakta målen på EU-nivå för digitala färdigheter syftar förslaget till att förbättra utbudet av utbildning i digitala färdigheter på alla utbildningsnivåer, bland annat genom att stärka de pågående insatserna och efterlysa ett ökat samarbete mellan utbildning, den privata sektorn och det civila samhället.

I meddelandet föreslås vägledning och åtgärder som medlemsstaterna kan vidta för att bättre utveckla alla nivåer av digital kompetens (grundläggande, avancerad, specialistkompetens) inom utbildning och livslångt lärande. Där anges också kommissionens avsikt att stödja och komplettera medlemsstaternas åtgärder på detta område.

I det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar beskrivs berörda parters åsikter och där finns exempel på befintliga belägg, politik och praxis som ligger till grund för förslaget till rådsrekommendation.

2023/0100 (NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om att förbättra utbudet av digitala färdigheter i utbildningen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 165.4 och 166.4,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

1.Digitala färdigheter har blivit ett måste inom nästan alla sektorer i samhället och ekonomin och en grundval för människors sociala delaktighet, välbefinnande, aktiva medborgarskap, anställbarhet, produktivitet, säkerhet och utveckling 62 . Alla EU-invånare behöver denna kompetens för att kunna få information och utöva sina rättigheter, få tillgång till onlinetjänster och kunna kommunicera, liksom för att konsumera, skapa och sprida digitalt innehåll.

2.I Europeiska rådets slutsatser av den 9 februari 2023 betonades särskilt behovet av ambitiösare åtgärder för att vidareutveckla de kompetenser som krävs för den gröna och den digitala omställningen genom utbildning, fortbildning, kompetensutveckling och omskolning för att möta de utmaningar som bristen på arbetskraft och omvandlingen av arbetstillfällen innebär, även i samband med socioekonomiska och demografiska utmaningar 63 .

3.Efter tillkännagivandet av EU-kommissionens ordförande om att göra 2023 till Europaåret för kompetens 64 har en politisk överenskommelse nåtts mellan Europaparlamentet och medlemsstaterna om kommissionens förslag om att samarbeta för att ytterligare främja kompetensutveckling 65 .

4.I den europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer för det digitala decenniet från 2022 66 fastställs hur Europas värden och grundläggande rättigheter bör tillämpas på den digitala världen. Bland principerna i förklaringen anges att människorna ska stå i centrum för den digitala omställningen, att den digitala omställningen bör bidra till ett rättvist samhälle och en rättvis ekonomi och att var och en har rätt att förvärva digitala färdigheter.

5.Vikten av digitala färdigheter erkänns också i den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter 67 . I detta sammanhang har utbildningssystemen uppmanats att stödja utvecklingen av digitala färdigheter hos alla EU-invånare. Icke-formella leverantörer tillgodoser också detta behov genom att stödja ett rikt och varierat utbildningsutbud för ungdomar och vuxna.

6.I jämlikhetsunionens strategier 68 betonas hur viktigt det är med god och inkluderande utbildning för att möjliggöra framsteg mot en jämlikhetsunion för alla, oavsett kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Det krävs åtgärder för att förverkliga detta och överbrygga den digitala klyftan, särskilt för utsatta och socioekonomiskt missgynnade grupper, människor som bor på landsbygden och i avlägsna områden samt personer med funktionsnedsättning.

7.I kommissionens meddelande om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 69 beskrivs en vision för att bygga upp mer resilienta och inkluderande utbildningssystem.

8.Inom ramen för denna vision fastställs i handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 70 EU:s strategi för utbildning i den digitala tidsåldern och utvecklingen av digitala färdigheter betraktas som en strategisk prioritering. I planen anges att ett gott begrepp om den digitala världen bör vara en del av både formell och icke-formell utbildning. Detta är särskilt viktigt i samband med den pågående digitala omställningen och effekterna av olika nya digitala verktyg, som till exempel bygger på generativa AI-system. Detta innebär att utbildningsinstitutionerna måste förbereda människor så att de kan utnyttja tekniken på ett gott, säkert och meningsfullt vis.

9.I sitt tal om tillståndet i unionen 2021 uppmanade EU-kommissionens ordförande de högsta ledarna att uppmärksamma digital utbildning och digitala färdigheter, vilket ledde till att en strukturerad dialog om digital utbildning och digitala färdigheter 71 inleddes. Under 2022 utsåg medlemsstaterna sina företrädare till högnivågruppen av nationella samordnare för den strukturerade dialogen, med mandat att företräda de relevanta myndigheter i sina länder som ansvarar för olika aspekter av digital utbildning och digitala färdigheter (inklusive utbildning, arbetskraft, digitalisering, industri och finans). Resultaten av den strukturerade dialogen visade att medlemsstaterna behöver mer vägledning, stöd och samarbete för att stärka utvecklingen av digitala färdigheter och öka tillgången till digital utbildning i ett perspektiv av livslångt lärande. Gruppens viktiga arbete bör få en fortsättning.

10.Rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande 72 omfattar säker, kritisk, ansvarsfull och hållbar användning av och engagemang för digital teknik som en av de åtta nyckelkompetenserna för livslångt lärande. I ramen för digital kompetens för medborgarna (DigComp) 73 fastställs de viktigaste inslagen i digital kompetens inom fem inbördes relaterade områden med olika kunskapsnivåer. Ramen används av utbildningsanordnare och tillhandahållare av certifieringstjänster som referens för utveckling och bedömning av digitala färdigheter.

11.De digitala färdigheternas relevans för samhället och anställbarheten stöds av en rad mål för uppnående av digitala färdigheter. Genom rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom det europeiska området för utbildning (2021–2030) 74 åtog sig rådet att uppnå ett mål på EU-nivå i fråga om ungdomars digitala färdigheter, i syfte att minska andelen lågpresterande till mindre än 15 % senast 2030. I den europeiska kompetensagendan 75 föreslås att man ska främja utvecklingen av digitala färdigheter och uppnå målet att 70 % av alla vuxna i åldern 16–74 år ska ha åtminstone grundläggande digitala färdigheter senast 2025. Det politiska programmet för det digitala decenniet 76 omfattar ett åtagande om att samarbeta i syfte att uppnå en befolkning med digitala färdigheter och en högkvalificerad digital yrkeskår, där minst 80 % av alla i åldern 16–74 år har åtminstone grundläggande digitala färdigheter och minst 20 miljoner IKT-specialister är anställda i unionen, samtidigt som kvinnors tillgång till detta område främjas och antalet personer med examen i IKT ökas.

12.Tillgängliga uppgifter visar dock att i de medlemsstater som deltog i ICILS (International Computer and Information Literacy Study) bedömdes i genomsnitt omkring 34 % av eleverna i åttonde klass ha underpresterat i digitala färdigheter 2018 77 (jämfört med målet på 15 %). Under 2021 hade endast 54 % av personerna i åldern 16–74 år åtminstone grundläggande digitala färdigheter 78 , medan över hälften av företagen i unionen rapporterade svårigheter med att tillsätta lediga tjänster för IKT-specialister 79 , och endast 9 miljoner personer arbetade som IKT-specialister i hela EU 80 . Inom IKT-relaterade yrken står män för 81 % av den totala siffran 81 . Dessa siffror bekräftar behovet av att ytterligare stödja utvecklingen av digitala färdigheter inbegripet att åtgärda klyftan mellan landsbygdsområden och städer, och de visar också att den digitala kompetensnivån i hög grad påverkas av ålder, socioekonomisk bakgrund och utbildning.

13.Det krävs insatser för bygga på både grundläggande och avancerade digitala färdigheter. I detta sammanhang betonas i den nya europeiska innovationsagendan 82 behovet av att fokusera på utvecklingen av talanger inom teknikintensiva sektorer. I detta syfte har Europeiska institutet för innovation och teknik fått i uppdrag att samordna initiativet Deep Tech Talent, 83 som syftar till att utbilda en miljon tekniska talanger i medlemsstaterna senast 2025. Andra strategiska initiativ är bland annat Cyber Skills Academy, ett paraplyinstrument som syftar till att öka antalet cybersäkerhetsspecialister i Europa 84 .

14.Organ som Enic-Naric-nätverken 85 och kvalitetssäkringsorganen stöder samarbete i fråga om erkännande av kvalifikationer som underlättar mobilitet, karriärmöjligheter och vidareutbildning. Även om det redan har gjorts arbete med att fastställa standarder för IKT-yrket, som omfattar alla IKT-sektorer med en väletablerad kunskapsbas och som har antagits av CEN/Cenelec 86 , krävs ytterligare insatser för att locka en mer omfattande och mer diversifierad kompetensreserv till den digitala sektorn. Såsom anges i 2022 års paket om kompetens och talanger 87 spelar högkvalificerade arbetstagare från tredjeländer en avgörande roll för att stärka unionens konkurrenskraft. I detta sammanhang krävs åtgärder för att fullt ut ta i bruk EU:s blåkortsdirektiv 88 som antogs 2021. Direktivet gör det lättare för högkvalificerade migranter att ansluta sig till EU:s arbetskraft, bland annat genom att underlätta erkännandet av deras yrkeskunskaper. Dessutom lanserar kommissionen, tillsammans med intresserade medlemsstater, talangpartnerskap med viktiga partnerländer 89 . Dessa går ut på att kombinera direkt stöd till mobilitetsprogram med kapacitetsuppbyggnad och investeringar i humankapital. Talangpartnerskap är öppna för alla kompetensnivåer och kan beröra olika arbetsmarknadssektorer, t.ex. IKT.

15.I EU:s jämställdhetsstrategi 2020–2025 90 betonas vikten av att minska klyftorna mellan könen och ta itu med könsstereotyper och fördomar. Stereotypa förväntningar baserade på etablerade normer för kvinnor och män, flickor och pojkar, begränsar dem från att välja ett studieområde eller ett utbildningsområde och att fortsätta en yrkeskarriär inom den digitala sektorn. Detta påverkar i sin tur utformningen av digitala produkter där kvinnors och flickors behov eller särdrag kanske inte beaktas i tillräcklig utsträckning. I linje med åtagandet om kvinnor i den digitala ekonomin (Women in Digital) 91 krävs åtgärder för att uppnå lika deltagande i alla sektorer men särskilt i den digitala sektorn.

16.I rådets slutsatser om att motverka covid-19-krisen på utbildningsområdet 92 uppmanas medlemsstaterna att undersöka möjligheterna till innovation, påskyndad digital omställning och vidareutveckling av digitala färdigheter. I rådets slutsatser om digital utbildning i Europas kunskapssamhällen 93 efterlyses digital utbildning som omfattar mediekompetens, digital kompetens och datakompetens, kritiskt tänkande och kampen mot felaktig information och desinformation, hatpropaganda och skadlig propaganda, samt nätmobbning och nätberoende. I rådets slutsatser om stöd till välbefinnande i digital utbildning 94 diskuteras dessutom behovet av att beakta den centrala roll som digitala färdigheter spelar för att säkerställa välbefinnandet för alla aktörer som deltar i undervisnings- och inlärningsprocessen.

17.De nationella återhämtnings- och resiliensplanerna visar på medlemsstaternas politiska drivkraft för att vidareutveckla digitala färdigheter för studerande, lärare och arbetskraften och för att säkerställa en lämplig rättslig ram och den utrustning och infrastruktur som krävs 95 . I detta sammanhang är det av yttersta vikt att medlemsstaterna genomför sina nationella planer på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, bland annat genom att åtgärda behovet av att strategiskt hantera utvecklingen av digitala färdigheter.

18.På utbildningsområdet säkerställs utvecklingen av digitala färdigheter genom olika strategier och varje utbildningsnivå står inför olika utmaningar. I rådets rekommendation om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet 96 betonas vikten av förskoleverksamhet och barnomsorg för att stödja barns utveckling och minska socioekonomiska och territoriella skillnader samt stödja föräldrar, särskilt kvinnor, när det gäller (åter-)integrering på arbetsmarknaden. Såsom anges i rådets rekommendation om inrättande av en europeisk barngaranti 97 uppmanas medlemsstaterna att garantera faktisk och kostnadsfri tillgång till utbildning för barn som riskerar fattigdom eller social utestängning, och i enlighet med EU:s strategi för barnets rättigheter 98 inbegriper detta att se till att barn kan navigera i den digitala miljön på ett säkert sätt. Med tanke på att barn engagerar sig i digital teknik från en allt yngre ålder och främst hemifrån 99 spelar lärare med digital kompetens inom förskoleverksamhet och barnomsorg en nyckelroll när det gäller att stödja familjer och småbarn med att bättre förstå den digitala världens möjligheter och risker på ett mer jämlikt och inkluderande sätt. I detta sammanhang är det särskilt viktigt att förutse och motverka elevernas missbruk av artificiell intelligens (AI) och annan framväxande teknik genom att främja en god förståelse av denna teknik och förklara hur man på ett säkert sätt kan utnyttja dess potential.

19.Rådets rekommendation om vägar till en framgångsrik skolgång 100 syftar till att öka inkludering och välbefinnande i skolan, medan rådets rekommendation om strategier för blandat lärande för högkvalitativ och inkluderande grundskole- och gymnasieutbildning 101 särskilt efterlyser insatser för att främja utvecklingen av digitala färdigheter hos elever och lärare genom att ta hänsyn till den digitala klyftan och den digitala könsklyftan. I detta sammanhang bekräftade den strukturerade dialogen att digitala färdigheter inom grundskole- och gymnasieutbildningen utvecklas genom en kombination av strategier 102 och att många medlemsstater ser över sina läroplaner för att bättre främja digitala färdigheter (både som ett särskilt ämne och integrerat inom eller mellan olika ämnen). En framväxande trend är införandet av informatik 103 (även kallat datavetenskap eller datalogiskt tänkande) som ett separat ämne eller som en del i ett befintligt centralt ämnesområde som matematik eller naturvetenskap. Oberoende av valet av läroplan är det nödvändigt att främja utbildning av god kvalitet i informatik, med stöd av ålders- och utvecklingsanpassade undervisningsmetoder, kvalitetsresurser, jämn könsfördelning, representation och korrekt utvärdering 104 .

20.I rådets rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft 105 föreslås en moderniserad EU-vision för yrkesutbildningen, bland annat när det större satsningar på digitalisering. I Europeiska rådets slutsatser av den 8 december 2022 106 uppmanas medlemsstaterna att stödja yrkesutbildning för personer med funktionsnedsättning. En analys av de nationella genomförandeplanerna för rekommendationen och Osnabrückförklaringen 107 visar att mer än hälften av medlemsstaterna planerar att integrera digitala färdigheter och digital kompetens i läroplanerna för yrkesutbildning. Det är dock nödvändigt att ytterligare främja spetskompetens inom utveckling av digitala färdigheter för alla yrkesstuderande.

21.I meddelandet om en europeisk universitetsstrategi 108 uppmuntras högskolorna att anta en instititutionsövergripande strategi med ett utbildningsutbud som åtgärdar behovet av IKT-specialister och utbildning i digitala färdigheter via sektorsspecifika läroplaner. Såsom anges i rådets rekommendation om lärande för den gröna omställningen och hållbar utveckling 109 gäller detta både gröna och digitala färdigheter. Initiativet Europauniversitet 110 är genom sitt banbrytande fördjupade institutionella och transnationella samarbete en kraftfull drivkraft för utvecklingen av innovativ inlärning av digitala färdigheter och bidrar till att påskynda den digitala omställningen av sektorn för högre utbildning. Att dra lärdom av denna erfarenhet är avgörande för att ta itu med den brist på sakkunskap som Europa uppvisar när det gäller att undervisa i avancerad digital teknik (såsom AI, cybersäkerhet och högpresterande datorsystem) och integrera denna teknik i läroplanerna för högre utbildning och i specialiserade kurser 111 .

22.I rådets rekommendation om en europeisk strategi för mikromeriter för livslångt lärande och anställbarhet 112 fastställs en ram för att stödja flexibla och tillgängliga utbildningsmöjligheter för studerande av olika slag, däribland ungdomar och andra i livslångt lärande, som behövs för att tillgodose det aktuella behovet av digital kompetens

23.I handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter 113 föreslås tydliga mål för vuxnas deltagande i utbildning (60 % senast 2030), även när det gäller digitala färdigheter. I rådets resolution om en ny europeisk agenda för vuxenutbildning 2021–2030 114 fastställs behovet av att främja färdigheter i samband med den digitala omställningen, medan rådets rekommendation om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna 115 erkänner digitala färdigheter som en av de tre grundläggande färdigheter som alla vuxna bör utveckla. Trots politiska åtgärder är vuxnas deltagande i fortbildning lågt, även i fråga om digitala färdigheter, och utbudet av utbildning i digitala färdigheter för vuxna är splittrat och ojämnt fördelat 116 . Medlemsstaterna försöker ta itu med detta genom befintliga och nya initiativ som ingår i deras återhämtnings- och resiliensplaner och genom att involvera olika partner såsom den sociala, frivilliga och icke-statliga sektorn. Individuella utbildningskonton enligt rådets rekommendation 117 stöder en ökning av antalet personer som deltar i utbildning varje år genom en kombination av incitament, inklusive ekonomiska incitament.

24.Företagen spelar en avgörande roll för kompetensutveckling och omskolning av sin personal, men det finns stora skillnader. Endast en liten andel av de små och medelstora företagen (20,9 %) erbjöd utbildning till all sin personal för att förbättra den IKT-relaterade kompetensen, jämfört med 69,5 % av de stora företagen 118 . I kompetenspakten 119 uppmanas företag, arbetsmarknadens parter och offentliga organisationer att samarbeta och vidta konkreta åtgärder för kompetensutveckling och omskolning av arbetskraften i hela unionen. Koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen sammanför dessutom medlemsländer, företag, arbetsmarknadens parter, ideella organisationer och utbildningsanordnare i ett samarbete för att åtgärda bristen på digitala färdigheter i Europa 120 . I detta sammanhang föreslogs i handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 att ett europeiskt intyg om digitala färdigheter skulle utarbetas för att öka transparensen när det gäller certifieringar av digitala färdigheter och erkännandet av dessa.

25.De flesta medlemsstater har utarbetat strategier för digitala färdigheter, men få har en övergripande strategi för hur programmen ska följas genom de olika utbildningsnivåerna 121 . I en färsk rapport från kommissionen om kvalitetsinvesteringar i utbildning 122 betonas behovet av en konsekvensbedömning av de olika programmen i fråga om läranderesultat. Frågan är allmän och gäller i lika hög grad digital kompetens, och endast ett fåtal medlemsstater genomför regelbunden övervakning och utvärdering.

26.I rådets slutsatser om europeiska lärare och utbildare inför framtiden 123 betonas att lärarna är en drivkraft som måste involveras i utformningen av utbildningspolitiken, men också stödjas genom en övergripande strategi för grundutbildning, introduktion och fortsatt yrkesmässig utveckling. Området digital kompetens är det område där de flesta lärare känner ett stort behov av yrkesmässig utveckling 124 . Den strukturerade dialogen belyser dessutom de utmaningar som de flesta medlemsstater står inför när det gäller att rekrytera, behålla och förbereda lärare, särskilt inom informatik (för grundskole- och gymnasieutbildning och yrkesutbildning) eller andra specifika/avancerade digitala områden (för högre utbildning).

27.Erasmus+ lärarakademier 125 syftar till att stödja kompetenta, motiverade och högkvalificerade lärare, utbildare och skolledare och främja deras fortsatta yrkesmässiga utveckling, bland annat på området digitala färdigheter. Bland de senaste relevanta initiativen finns riktlinjer till lärare och utbildare om hur man bekämpar desinformation och underlättar digital kompetens genom utbildning 126 samt riktlinjer för etisk användning av artificiell intelligens och data vid undervisning och inlärning 127 . Dessa två uppsättningar riktlinjer måste främjas ytterligare för att stödja lärare som arbetar med specifika aspekter av digital teknik och utveckling av digitala färdigheter, särskilt i samband med brådskande sociala frågor.

28.Olika initiativ från medlemsstaterna och kommissionen, till exempel EU:s kodvecka 128 och Hackaton om digital utbildning 129 , syftar till att främja parternas engagemang och innovation på gräsrotsnivå inom digital utbildning och digitala färdigheter. På samma sätt främjar EU-strategin Bättre internet för barn (BIK+) 130 samarbete med berörda parter, bland annat genom nätverket av centrum för ett säkrare internet 131 för att skapa ett internet som är säkrare för barn. Dessa initiativ stöder utvecklingen av digitala färdigheter inom den icke-formella sektorn och bör främjas ytterligare som ett sätt att stödja utvecklingen av digitala färdigheter.

29.Denna rekommendation respekterar till fullo principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Medlemsstaterna beslutar i enlighet med sina nationella omständigheter hur de genomför rekommendationen.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS MEDLEMSSTATERNA ATT GÖRA FÖLJANDE:

1.Genom ett myndighetsövergripande tillvägagångssätt och tillsammans med de främsta berörda parterna komma överens om en nationell strategi för digital utbildning och digital kompetens, som utvecklas eller uppdateras i enlighet med principerna i denna rekommendation, och övervaka dess ändamålsenlighet och effekt. Medlemsstaterna bör särskilt göra följande:

1.1.Fastställa nationella mål för utbildningen i digitala färdigheter och se till att de regelbundet ses över och uppdateras.

1.2.Anpassa de nationella mål som avses i punkt 1.1 till de strategiska prioriteringarna i handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 och beakta dessa nationella mål i de nationella färdplaner som ska antas av medlemsstaterna i enlighet med policyprogrammet för det digitala decenniet.

1.3.Identifiera grupper som ska prioriteras eller som är svåra att nå 132 och fastställa lämpliga åtgärder för att underlätta deras deltagande, med beaktande av tillgänglighet samt territoriella 133 och socioekonomiska klyftor när det gäller digitala färdigheter.

1.4.Säkerställa en konsekvent strategi för utbildningen i digitala färdigheter inom alla utbildningssektorer och utbildningsnivåer genom att på ett progressivt sätt strukturera den, från förskoleverksamhet och barnomsorg, via grundskole- och gymnasieutbildning samt yrkesutbildning till högre utbildning och vuxenutbildning, i nära samråd med berörda parter och arbetsmarknadens parter för att nå en gemensam förståelse för de centrala aspekter som ska ingå i utvecklingen av digitala färdigheter för specifika åldersgrupper och utbildningssektorer.

1.5.Utveckla en särskild och enhetlig strategi för att hantera hela spektrumet av digitala färdigheter, i allt från grundläggande till avancerade digitala färdigheter inom alla arbetsmarknadssektorer, även för IKT-personal.

1.6.Säkerställa relevant och metodologiskt korrekt övervakning, utvärdering och bedömning av utbildningsinitiativ och utbildningsprogram som gäller digitala färdigheter på lokal, regional och nationell nivå för att bevisa och förbättra de vidtagna åtgärdernas effektivitet och kvalitet.

1.7.Bidra till ömsesidigt lärande, utbyte av praxis och samordning, även mellan olika politikområden, på europeisk och global nivå, i syfte att finna gemensamma lösningar i fråga om gränsöverskridande utmaningar – oavsett om det gäller regioner, länder eller kontinenter.

2.Börja tidigt för att vägleda studerande i den digitala världen och erbjuda lika möjligheter att utveckla digitala färdigheter. Medlemsstaterna bör särskilt göra följande:

2.1.I överensstämmelse med de övergripande prioriteringarna för förskoleverksamhet och barnomsorg säkerställa att förskoleelever och särskilt deras föräldrar, omsorgsgivare och familjer får stöd för att utveckla digitala färdigheter och bli medvetna om och bättre förstå de möjligheter och risker som digitaliseringen medför.

2.2.Använda ålders- och utvecklingsanpassad digital utbildning utan uppkoppling, till exempel inom förskoleverksamhet och barnomsorg 134 och lekbaserat lärande av digitala färdigheter 135 .

2.3.Ytterligare stärka utbildningen i digitala färdigheter inom grundskole- och gymnasieutbildning, inbegripet yrkesutbildning. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de färdigheter som behövs för att möjliggöra lämplig förståelse för och meningsfull, hälsosam, säker och hållbar hantering av digital teknik, inbegripet generativa AI-system.

3.Utvidga den ämnesövergripande strategin (dvs. digitala färdigheter som lärs ut i olika ämnen) och förbättra bedömningsmetoderna och lärarutbildningen. Medlemsstaterna bör särskilt göra följande:

3.1.Stödja ämnesövergripande strategier för att utbilda i digitala färdigheter inom formell utbildning (förskoleverksamhet och barnomsorg, grundskola och gymnasium, inklusive yrkesutbildning).

3.2.Säkerställa en ämnesövergripande bedömning av digitala färdigheter, med metoder som är jämförbara med dem som tillämpas på andra grundläggande färdigheter, åtminstone i slutet av varje cykel för grundskole-, gymnasie- och yrkesutbildning (summativ bedömning).

3.3.I linje med förslaget till rådets rekommendation om de viktigaste möjliggörande faktorerna för en framgångsrik digital utbildning ta itu med hindren för en ämnesövergripande strategi genom att tillhandahålla högkvalitativ utbildning i användning av digital teknik i undervisnings- och inlärningssyfte (digital pedagogik) i lärarnas och utbildarnas grundläggande lärarutbildning och fortbildning.

3.4.Vidta kraftfullare åtgärder för att överbrygga den digitala klyftan mellan kvinnliga och manliga lärare.

3.5.Främja användningen av riktlinjerna för lärare och utbildare för att bekämpa desinformation och främja digital kompetens genom utbildning 136 och verktygslådan för att upptäcka och bekämpa desinformation 137 , samt riktlinjerna för etisk användning av AI och data i undervisning och lärande 138 i klassrum.

4.Stödja högkvalitativ informatikutbildning i skolan. Medlemsstaterna bör särskilt göra följande:

4.1.Samarbeta på EU-nivå om utarbetande, genomförande och bedömning av kursplaner.

4.2.Se till att alla elever redan från början av den obligatoriska utbildningen får möjlighet att utveckla sina digitala färdigheter genom att ta del av de centrala aspekterna av informatik.

4.3.Överväga att inrätta ett separat ämne i informatik för att tillhandahålla en mer målinriktad utbildning med tydliga utbildningsmål, avsatt tid och strukturerad bedömning.

4.4.Säkerställa att undervisning och inlärning i informatik stöds av kvalificerade och specialiserade lärare, med tillgång till tillgängliga lärresurser av god kvalitet och med beaktande av skolornas storlek, och en lämplig bedömning av läranderesultaten.

4.5.Främja mångfald och en jämn könsfördelning och minska eventuella stereotyper i undervisningen i och inlärningen av informatik. Detta bör stödjas av forskning, för det första i kulturella, socioekonomiska och institutionella hinder för flickors ambitioner och tillgång till den digitala sektorn (inklusive flickor med minoritetsbakgrund i fråga om ras eller etniskt ursprung) och för det andra forskning om effekterna av läroböcker och andra resurser som behandlar digitala ämnen på ett mer inkluderande sätt.

4.6.Utnyttja möjligheterna att utveckla högkvalitativ informatikpedagogik genom Erasmus+ lärarakademier.

4.7.Uppmuntra alla skolor, särskilt dem som undervisar grupper som är svåra att nå, att delta i EU:s kodvecka som en isbrytare för att minska hindren för att på ett innovativt och engagerande sätt integrera element som rör informatik (t.ex. kodning) i den dagliga undervisningen. Detta deltagande bör utnyttjas för att stödja nya skolstrategier eller lokala/regionala strategier.

4.8.Underlätta skolornas tillgång till och deltagande i hackaton om digital utbildning och koppla undervisningen och lärandet i informatik till praktiska och innovativa digitala utbildningslösningar.

5.Inrätta och förbättra åtgärder för att rekrytera och utbilda specialiserade lärare på området informatik och avancerad digital teknik. Medlemsstaterna bör särskilt göra följande:

5.1.Bygga vidare på pågående initiativ såsom kompetenspakten och koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen för att stödja ett ömsesidigt utbyte och samarbete mellan utbildningsinstitutioner och den privata sektorn 139 för att möjliggöra följande:

5.1.1.Att yrkesverksamma inom den digitala sektorn (t.ex. inom informatik) stöder klasslärare på grundskole- eller gymnasienivå (inklusive yrkesutbildning), och

5.1.2.att specialiserade lärare förvärvar särskilda färdigheter inom informatik och specifika områden för digital teknik (t.ex. AI, cybersäkerhet).

5.2.Se över det fortlöpande utbudet av möjligheter till yrkesmässig utveckling i digitala färdigheter för specialiserade lärare genom att skapa särskilda inlärningsmöjligheter för att möjliggöra ytterligare professionalisering inom informatik, bland annat genom att använda mikromeriter och individuella utbildningskonton.

6.Säkerställa utvecklingen av avancerade och specialiserade digitala färdigheter inom yrkesutbildning, inbegripet på teknikintensiva områden och inom andra viktiga kapacitetsområden. Medlemsstaterna bör särskilt göra följande:

6.1.Stärka utbildningen i digitala färdigheter och underlätta för studerande (både inom grundläggande yrkesutbildning och fortbildning) att förvärva avancerade och specialiserade digitala färdigheter som i allt högre grad krävs för många yrkesprofiler, bland annat genom arbetsplatsförlagt lärande och lärlingsutbildning, tvärvetenskapliga program eller korta kurser som leder till mikromeriter.

6.2.Utöka yrkesutbildningsprogrammen på områden som AI, cybersäkerhet och programvaruutveckling och locka fler studerande att välja sådana program, i linje med arbetsmarknadens behov. Samarbeta på EU-nivå om utarbetande, genomförande och bedömning av kursplaner.

6.3.Hjälpa yrkesstuderande att förvärva de digitala färdigheter som krävs för att använda immersiv teknik såsom virtuell verklighet, förstärkt verklighet, simulering och spel samt adaptiv inlärning.

7.Främja utvecklingen av ett brett spektrum av digitala färdigheter inom högre utbildning och ta itu med pågående och framväxande digitala kompetensglapp. Medlemsstaterna bör särskilt göra följande:

7.1.Samarbeta på EU-nivå om utveckling, genomförande och bedömning av kursplaner och uppmuntra lärosätena att främja en utbildning i digitala färdigheter på såväl allmän som sektorsspecifik nivå. Detta bör inbegripa följande:

7.1.1.Kurser i digitala färdigheter på alla nivåer och inom olika ämnesområden i syfte att stärka utbudet för alla studerande, oavsett yrkessektor.

7.1.2.Flexibla, skräddarsydda och digitalt tillgängliga möjligheter till inlärning av avancerade och specialiserade digitala färdigheter, bland annat genom korta kurser som leder till mikromeriter.

7.2.Underlätta utbyten mellan näringslivet eller olika yrkesgrupper å ena sidan, och de högre utbildningsanstalterna å andra sidan, för att utveckla tvärvetenskapliga kurser och ytterligare integrera avancerade och specialiserade kurser i digitala färdigheter i alla examina.

7.3.Ge näringslivet, inbegripet små och medelstora företag, lämpliga incitament för att hjälpa högre utbildningsanstalter att utforma och genomföra program som tillgodoser specifika arbetsmarknadsbehov.

7.4.Säkerställa kvalitet och erkännande av kvalifikationer och mikromeriter (i linje med den europeiska strategin för mikromeriter).

7.5.Belöna och erkänna lärarnas och högskolornas insatser för att stärka utbildningen i digitala färdigheter för alla studerande. Uppmuntra, främja och belöna rörlighet för lärare inom högre utbildningsanstalter och, i förekommande fall, mellan den akademiska världen och den privata sektorn.

7.6.Stödja högre utbildningsanstalter när det gäller att locka studerande, särskilt kvinnor, att ta del i och slutföra studier med inriktning på att utveckla avancerade färdigheter inom ett antal digitala områden (t.ex. hårdvara, programvara, digital design, digital integration, datavetenskap, AI och cybersäkerhet) och främja dubbla examina där digitala färdigheter integreras med ett annat ämne.

8.Stödja utvecklingen av digitala färdigheter hos vuxna och erbjuda lika möjligheter. Medlemsstaterna bör särskilt göra följande:

8.1.Integrera digitala färdigheter i hela vuxenutbildningssystemet, till exempel genom att integrera dem i nationella kompetensstrategier. Säkerställa tillräcklig uppmärksamhet på och lämpligt stöd till genomförandet av åtgärder på alla nivåer av digital kompetens.

8.2.Främja offentlig-privata partnerskap, bland annat mellan aktörer som arbetsmarknadens parter, nationella och lokala myndigheter, skolor och allaktivitetshus, näringslivet och andra sektorer, för att utforma, utveckla, leverera, övervaka och utvärdera nya program och initiativ som hanterar specifika behov inom vuxenutbildning, inbegripet för arbetsplatsförlagt lärande. Samarbeta på EU-nivå om utarbetande, genomförande och bedömning av kursplaner.

8.3.Genomföra riktade kampanjer för att öka medvetenheten om vikten av digitala färdigheter och säkerställa särskilt stöd till de vuxna som är i störst behov av att utveckla sina digitala färdigheter, inbegripet tillgång till yrkesvägledning.

8.4.Införa individuella utbildningskonton, i enlighet med den aktuella rådsrekommendationen 140 , för att främja regelbunden utbildning för vuxna i digitala färdigheter. Bland de tillgängliga kurserna inkludera kvalitetssäkrade utbildningsmöjligheter på olika nivåer av digitala färdigheter enligt arbetsmarknadens och samhällets behov. Stärka lagstiftningen om betald ledighet för utbildning och uppmuntra arbetsgivare att prioritera kompetenshöjning och omskolning av anställda under arbetstid.

8.5.Stärka insatserna för att bättre integrera företag, särskilt små och medelstora företag och nystartade företag, i befintliga sektorsspecifika, industriella och nationella ekosystem för att ge dem nödvändigt stöd, inbegripet kunskapsutbyte, vägledning och inlärningsmöjligheter.

8.6.Uppmuntra och främja bildandet av ytterligare lokala och regionala koalitioner för digital kompetens och digitala arbetstillfällen för att utveckla konkreta åtgärder för digital kompetens som är anpassade till de lokala och regionala behoven.

9.Främja utvecklingen av certifiering av digitala färdigheter och dess erkännande. Medlemsstaterna bör särskilt göra följande:

9.1.Stödja och främja certifiering av digitala färdigheter hos alla medborgare inom alla utbildningssektorer, inbegripet dem som förvärvats genom utbildning via individuella utbildningskonton. Stödja utbildningsinstitutioner när det gäller att tillhandahålla tillförlitlig certifiering av digitala färdigheter.

9.2.I samarbete med behöriga myndigheter stödja erkännandet av digitala kompetensbevis och kvalifikationer, inbegripet mikromeriter, även i arbetet med att uppfylla åtagandet att vidta åtgärder för att införa automatiskt ömsesidigt erkännande 141 av kvalifikationer senast 2025. Upprätta en förteckning över erkända och betrodda certifierare och utbildningsanordnare för att stödja genomförandet av utbildning av hög kvalitet samt certifiering. 

9.3.Ge incitament till lärande eller karriärutveckling och synliggöra digitala färdigheter genom att underlätta identifiering, dokumentation, bedömning och certifiering, oavsett om dessa färdigheter har förvärvats genom formellt, icke-formellt eller informellt lärande. Hjälpa rekryterare och tredjelandsmedborgare i alla steg som rör erkännande och certifiering av färdigheter och kvalifikationer, bland annat genom att utnyttja det europeiska intyget om digitala färdigheter.

9.4.Bidra till pilotprojektet för det europeiska intyget om digitala färdigheter ,, liksom dess utveckling och användning.

10.Utveckla en framsynt och systematisk strategi för att åtgärda bristen på IKT-specialister. Medlemsstaterna bör särskilt göra följande:

10.1.Använda prognoser för att bedöma de framtida behoven av digital kompetens hos olika målgrupper på marknaden, särskilt hos små och medelstora företag, och bedriva forskning för att bättre förstå de digitala kompetensklyftorna.

10.2.Utforma nationella strategier och handlingsplaner och i dessa integrera initiativ som hanterar sådana specifika brister i digitala färdigheter (t.ex. cybersäkerhet och AI) som är relevanta på nationell nivå. Aktivt bidra till genomförandet av EU-akademin för cyberkompetens.

10.3.Locka till sig och behålla talanger från utlandet genom att fullt ut utnyttja EU:s blåkortsdirektiv och talangpartnerskap. Förbättra samarbetet med andra medlemsstater för att utbyta praxis och lösningar för att locka digitalt begåvade personer till unionen och underlätta deras mobilitet, i tillämpliga fall.

10.4.Eftersträva ett mer strategiskt och systematiskt tillvägagångssätt för att utbilda och locka IKT-specialister även från tredjeländer, till exempel genom att införa system för snabb visering för IKT-yrken och incitament för studier, med särskilt fokus på små och medelstora företag.

10.5.Tillhandahålla omfattande yrkes- och studievägledning på skol-, yrkesutbildnings- och högskolenivå för att stimulera unga människors intresse, särskilt hos flickor och unga kvinnor, att påbörja IKT-studier och/eller göra karriär som IKT-specialister. Genomföra riktade kampanjer för att åtgärda förutfattade meningar om tillgången till tekniska karriärer (som särskilt riktar sig till dem som inte har IKT-bakgrund) och de olika möjliga karriärvägarna när man studerar IKT. Använda olika kommunikationskanaler för att nå ut till olika grupper och lyfta fram möjligheten att ha en meningsfull IKT-karriär som gynnar samhället.

10.6.I överensstämmelse med åtagandeförklaringen om kvinnor i digital teknik (Women in Digital) och i synergi med relevanta initiativ från Europeiska institutet för innovation och teknik och Europeiska innovationsrådet prioritera insatser som syftar till att motverka könsdiskriminering för att överbrygga köns- och löneklyftan inom IKT och tillhandahålla riktade möjligheter till kompetenshöjning och omskolning för flickor och kvinnor på alla utbildningsnivåer, så att betydelsen av deras bidrag och talanger erkänns.

10.7.Öka den digitala sektorns attraktionskraft för kvinnor, till exempel genom att samarbeta med de nationella koalitionerna för digital kompetens och digitala arbetstillfällen för att utveckla informationskampanjer och skräddarsy nationella budskap.

10.8.Skapa möjligheter för skolor, yrkesutbildningsanordnare och tekniska universitet att locka studerande till digitala karriärer (t.ex. genom att anordna tillfällen med öppet hus, familjedagar och seminarier, och genom att främja deltagande i initiativ som Innovation talent-plattformen 142 , EU:s kodvecka, hackaton för digital utbildning och fritidsaktiviteter).

11.Tillhandahålla nödvändig finansiering för utveckling av digitala färdigheter. Medlemsstaterna bör särskilt göra följande:

11.1.Genomföra de olika aspekterna i denna rekommendation genom att använda nationella medel och unionsmedel, däribland Erasmus+, Europeiska socialfonden+, Fonden för en rättvis omställning, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, programmet för ett digitalt Europa och Horisont Europa, och fortsätta genomförandet av de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna.

11.2.Använda instrumentet för tekniskt stöd, inbegripet dess strategi inriktad på flera länder, för att utforma och genomföra reformer för en stärkt utbildning i digitala färdigheter för att trygga ett livslångt lärande i enlighet med denna rekommendation.

11.3.Uppmuntra privata investeringar i utveckling av digitala färdigheter och överväga att kombinera olika finansieringskällor för att bygga på olika initiativ och öka deras inverkan och hållbarhet.

VÄLKOMNAR KOMMISSIONENS AVSIKT ATT

Bygga vidare på befintliga initiativ, bland annat Europaåret för ungdomar och Europaåret för kompetens, för att stödja och komplettera medlemsstaternas åtgärder på området digitala färdigheter. Framför allt avser kommissionen att göra följande:

1.Stödja reformarbetet för utveckling av digitala färdigheter och högkvalitativ informatik. Framför allt avser kommissionen att göra följande:

1.1.Underlätta medlemsstaternas reformer, via unionsinstrument såsom instrumentet för tekniskt stöd, bland annat genom att underlätta utbyte av nationella strategier för utveckling av digitala färdigheter och färdigheter inom informatik. Kommissionen kommer att främja användningen och uppgradering av befintliga verktyg för utvärdering av färdigheter och framgångsrika initiativ för utbildning av lärare i informatik.

1.2.I nära samarbete med medlemsstaterna och berörda parter stödja utbildning av hög kvalitet i informatik genom att ta fram gemensamma riktlinjer för lärare och utbildare för att främja högkvalitativ utbildning i informatik och utveckla indikatorer för informatikkompetens, i linje med befintliga kompetens- och läroplansramar 143 .

1.3.Stödja ömsesidigt lärande och samarbete i fråga om utveckling, genomförande och bedömning av kursplaner via unionsprogram såsom Erasmus+ och verktyg som den europeiska ramen för digital kompetens, för både invånare och utbildare.

1.4.Stödja medlemsstaterna i övervakningen av utvecklingen av digitala färdigheter genom deras deltagande i internationella undersökningar (t.ex. ICILS, Pisa, Talis, PIAAC) och andra europeiska initiativ (t.ex. Eurograduate), som har kompletterande syften och strategiskt kan komplettera de nationella insatserna.

2.Främja spetskompetens i avancerade och specialiserade digitala kompetenskurser inom högre utbildning och yrkesutbildning. Kommissionen har särskilt för avsikt att:

2.1.Stödja medlemsstaterna när det gäller att skapa förutsättningar som främjar utvecklingen av avancerade och specialiserade digitala färdigheter hos studerande, forskare och personer som deltar i livslångt lärande. Denna utbildning ska tillhandahållas av högskolor och yrkesutbildningsanordnare. Detta skulle göras både i tvärvetenskapliga program och program som är inriktade på avancerade IKT-färdigheter, med tanke på behovet av att permanent uppgradera dessa färdigheter för att följa den snabba innovationstakten samt behovet av att göra sådana program inkluderande och tillgängliga för olika studerande.

2.2.Upprätthålla stödet till akademiskt utbud inom avancerade digitala färdigheter inom digitala teknikområden och andra ämnesövergripande eller tvärvetenskapliga områden, och till deras tillämpningar inom strategiska sektorer som inte i tillräcklig utsträckning omfattas av tidigare antagna arbetsprogram för ett digitalt Europa.

3.Stödja satsningar på utbildning i digitala färdigheter för vuxna. Framför allt avser kommissionen att göra följande:

3.1.Främja initiativ såsom kompetenspakten och koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen, för att i samarbete erbjuda möjligheter till omskolning för vuxna så att de kan förbättra sina digitala färdigheter.

3.2.Genom instrumentet för tekniskt stöd och möjligheterna till unionsfinansiering främja utvecklingen av tillgängliga kurser för utbildning i digitala färdigheter, som när så är möjligt leder till mikromeriter, för att tillgodose specifika behov inom vuxenutbildning.

3.3.Främja utvecklingen av tillgängliga kurser för utbildning i digitala färdigheter, bland annat i avancerade digitala färdigheter, som när så är möjligt leder till mikromeriter, för att ta itu med specifika behov inom vuxenutbildning och på arbetsmarknaden, med särskilt fokus på personal i små och medelstora företag.

3.4.Underlätta utbyte av bästa praxis för vuxenutbildning i digitala färdigheter genom nätverket för offentliga arbetsförmedlingar, kompetenspakten, arbetsgruppen för vuxenutbildning inom det europeiska området för utbildning, de nationella samordnarna för vuxenutbildning och andra relevanta forum.

4.Underlätta erkännandet av digitala färdigheter. Kommissionen kommer särskilt att göra följande:

4.1.I samarbete med medlemsstaterna och berörda parter 144 genomföra ett pilotprojekt med ett europeiskt intyg om digitala färdigheter som syftar till att myndigheter och näringsliv ska får större förtroende för certifieringen av digitala färdigheter och godkänna den 145 . Pilotprojektet syftar till att fastställa och testa vilka minimikvalitetskraven bör vara för alla former av intyg om digitala färdigheter och för certifieringsprocesserna. Det europeiska intyget om digitala färdigheter skulle göra det möjligt för alla EU-medborgare att på ett tillförlitligt och transparent sätt ange sin nivå av digitala färdigheter i enlighet med den digitala kompetensramen för medborgare (DigComp-ramen)

4.2.I nära samarbete med medlemsstaterna stödja utarbetandet av riktlinjer och underlätta utbyte av bästa praxis för bedömning och utvärdering av digitala färdigheter.

4.3.Stödja de europeiska behöriga organen när det gäller kvalitetssäkring och/eller standardisering i fråga om att utveckla en mekanism för erkännande av digitala färdigheter, inbegripet mikromeriter, och fortsätta att ge stöd till medlemsstaterna för att införa de villkor som kommer att möjliggöra automatiskt ömsesidigt erkännande av dessa digitala färdigheter senast 2025.

5.Stödja insatser som syftar till att öka antalet IKT-specialister och mångfalden bland dem. Framför allt avser kommissionen att göra följande:

5.1.I nära samarbete med medlemsstaterna bygga vidare på åtagandeförklaringen om kvinnor i digital teknik (Women in Digital) för att ytterligare uppmuntra kvinnor att spela en aktiv och framträdande roll inom sektorn för digital teknik.

5.2.Främja utbildning i avancerade digitala färdigheter och karriärer inom den digitala sektorn för kvinnor. Upprätthålla och vid behov öka insatserna för digital inkludering för att säkerställa att alla individer och samhällen, inbegripet de mest missgynnade, kan bidra till och dra nytta av den digitala omställningen.

5.3.Stödja medlemsstaterna när det gäller att främja genusmedveten undervisning i digitala färdigheter i grundskole- och gymnasieutbildning genom att identifiera innovativa och anpassningsbara undervisningsmetoder för att hantera institutionella och kulturella hinder för flickors ambitioner och deras tillgång till IKT-utbildning och IKT-karriärer i unionen.

6.Stödja genomförandet av denna rekommendation genom den högnivågrupp för digital utbildning och digitala färdigheter som ska inrättas genom kommissionens beslut.

6.1.Stödja ändamålsenlig fortsättning och funktion för högnivågruppen som inrättats för den strukturerade dialogen med medlemsstaterna i syfte att ge vägledning om viktiga strategiska frågor som tas upp i denna rekommendation. Gruppen kan inrätta tekniska undergrupper, bland annat för bedömning och certifiering av digitala färdigheter, utveckling av kursplaner och kvalitetskrav för verktyg och innehåll för digital utbildning. Detta arbete bör säkerställa överensstämmelse och komplementaritet med det arbete som utförs av högnivågruppen för utbildning och av styrelsen för Europas digitala decennium.

7.Övervaka framstegen, sprida god praxis och öka utbytet med berörda parter. Framför allt avser kommissionen att göra följande:

7.1.Övervaka framstegen i genomförandet av denna rekommendation, med beaktande av medlemsstaternas nationella strategier och inbegripet de specifika resultaten och effekterna på utbildningen i digitala färdigheter. Detta bör göras inom det europeiska området för utbildning och dess utbildningsöversikt och som en del av medlemsstaternas rapportering inom ramen för det digitala decenniet.

7.2.Stärka det internationella samarbetet inom digital utbildning och digitala färdigheter.

7.3.Se över de framsteg som gjorts med genomförandet av denna rekommendation och rapportera till rådet senast fem år efter antagandet.

Utfärdad i Strasbourg den

(1)     https://state-of-the-union.ec.europa.eu/index_sv .

(2)    Centeno C., Karpinski Z., Urzi Brancati C. (2022). Supporting policies addressing the digital skills gap. Identifying priority groups in the context of employment.

(3)    Di Pietro G., Biagi F., Costa P., Karpiński Z., Mazza J. (2020). The likely impact of COVID-19 on education: Reflections based on the existing literature and international datasets .

(4)    2022/C 469/04.

(5)    Manca F., Oses Arranz A. (2022). Skills for the digital transition: assessing recent trends using big data .

(6)    COM(2021) 118 final.

(7)     COM(2021) 102 final

(8)    Beslut (EU) 2022/2481, 14.12.2022.

(9)    2021/C 66/01.

(10)     https://digital-strategy.ec.europa.eu/sv/library/european-declaration-digital-rights-and-principles .

(11)    COM(2021) 118 final.

(12)    2018/C 189/01.

(13)    I detta förslag används digitala färdigheter och digital kompetens som synonymer. 

(14)    COM(2020) 624 final.

(15)

   2020/C 415/10.

(16)     https://education.ec.europa.eu/focus-topics/digital-education/action-plan/action-1 .

(17)     https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-1-2023-INIT/sv/pdf .

(18)    Uppgifter om digitala färdigheter finns tillgängliga på resultattavlan för återhämtning och resiliens:  https://ec.europa.eu/economy_finance/recovery-and-resilience-scoreboard/ . Tematiska analyser över digitala färdigheter och digital utbildning samt över vuxenutbildning och färdigheter i de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna finns här: Resultattavlan för återhämtning och resiliens (europa.eu)

(19)    I detta förslag avser begreppet tillhandahållande utbildningsutbudet eller utbudet av allmänna och specialiserade kurser för utveckling av digitala färdigheter.

(20)    Särskilt när det gäller förslag 32 om digital kompetens och digitala färdigheter, där det föreslås att man ska säkerställa ”tillgång till formell och icke-formell utbildning i digital kompetens och digitala färdigheter, inbegripet i skolornas läroplaner, under alla skeden av livet genom att bygga vidare på befintliga initiativ på europeisk nivå, med särskilt fokus på inkludering av utsatta grupper och äldre, förbättra barns digitala färdigheter på ett sätt som är förenligt med deras sunda utveckling och ta itu med digital ojämlikhet, inbegripet den digitala könsklyftan”.

(21)    Eurostat 2021. Undersökning om hushållens IKT-användning.

(22)    Centeno C., Karpinski Z., Urzi Brancati C. (2022). Supporting policies addressing the digital skills gap. Identifying priority groups in the context of employment.

(23)    Cedefop 2018. Insikter om kompetensbrist och kompetensglapp.

(24)    Cedefop 2021. Den andra europeiska kompetens- och jobböversikten . 

(25)    Eurostat 2021. Undersökning om hushållens IKT-användning.

(26)    Fraillon, J. Ainley, J., Schulz, W., Friedman, T., Duckworth, D. (2019). Preparing for Life in a Digital World: International Computer and Information Literacy Study 2018 International Report (förbereda sig för livet i en digital värld: IEA:s internationella dator- och informationskompetensstudie 2018, internationell rapport, ej översatt till svenska). 

(27)    ICILS 2018 visar vidare att flickor presterade bättre än pojkar i alla deltagande medlemsstater.

(28)    Karpiński Z., Di Pietro G., Biagi F. (2023) Non-cognitive skills and social gaps in digital skills: Evidence from ICILS 2018 . Learning and Individual Differences, 102, 102254.

(29)     https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/promoting-our-european-way-life/new-pact-migration-and-asylum/skills-and-talent_sv .

(30)    Eurostat 2021. IKT-specialister i arbete.

(31)    Chaudron S., Di Gioia R., Gemo M. (2017). Young Children (0-8) and Digital Technology - A qualitative study across Europe .

(32)    Europeiska kommissionen/Eacea/Eurydice, 2019. Digital Education at School in Europe .

(33)    Europeiska kommissionen/Eacea/Eurydice, 2022. Informatics education at school in Europe .

(34)    2020/C 417/01.

(35)    Cedefop 2022. Belägg som stöder det kommande förslaget till en rådets rekommendation om att förbättra utbildningen i digitala färdigheter. Utkast till arbetsdokument.

(36)    Bocconi S. et al. (2022).  Reviewing Computational Thinking in Compulsory Education .

(37)    COM(2022) 11 final.

(38)    Eurostat 2020. Tertiary education statistics.

(39)    Gemensamma forskningscentrumet [2022] Academic Offer of Advanced Digital Skills in 2020-21. Internationell jämförelse.

(40)    https://www.enic-naric.net/

(41)    Beblavý M., Bačová B. (2022). Litteraturöversikt över utbildningen i digitala färdigheter för vuxna . EENEE-rapporten .

(42)    2022/C 243/02.

(43)    En annan målgrupp som ofta nämns är personal inom små och medelstora företag och offentlig förvaltning.

(44)    Deltagandet uppgick till 37 % 2016 (de senaste tillgängliga uppgifterna med denna indikator under en referensperiod på 12 månader). 

(45)    I detta förslag avser framskridandet alltså en ändamålsenlig nivellering av undervisning och lärande som sträcker sig över flera utvecklingsstadier, åldersnivåer eller årskurser.

(46)     https://sdgs.un.org .

(47)    COM(2020) 625 final.

(48)    COM(2020) 624 final.

(49)    COM(2020) 274 final.

(50)    COM(2021) 118 final.

(51)     https://commission.europa.eu/strategy-and-policy/priorities-2019-2024/economy-works-people/jobs-growth-and-investment/european-pillar-social-rights_sv .

(52)    COM(2022) 526 final.

(53)    COM(2023) 32 final

(54)    SWD(2020) 209 final

(55)     https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/12453-Digital-education-action-plan-update-/public-consultation_sv

(56)    Kapitel 2 i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer den här rapporten.

(57)    Beblavý M., Bačová B. (2022). Litteraturöversikt över utbildningen i digitala färdigheter för vuxna . EENEE-rapporten .     Europeiska kommissionen/Eacea/Eurydice, 2022, Informatics Education at school in Europe .    Bocconi S. et al. (2022). Reviewing Computational Thinking in Compulsory Education .

(58)     https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/a224c235-4843-11ed-92ed-01aa75ed71a1/ .

(59)     https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/d81a0d54-5348-11ed-92ed-01aa75ed71a1/ .

(60)    Kapitel 2 i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer den här rapporten.

(61)    EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.

(62)    I detta förslag används digitala färdigheter och digital kompetens som synonymer.

(63)    Finns på:  https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-1-2023-INIT/sv/pdf .

(64)     Tillståndet i unionen – tal av ordförande Ursula von der Leyen (europa.eu) .

(65)     https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_23_1501 . 

(66)    EUT C 23, 23.1.2023, s. 1.

(67)     Europeiska pelaren för sociala rättigheter (europa.eu) .

(68)    Fem jämställdhetsstrategier antogs 2020 och 2021 som steg på vägen mot en jämlikhetsunion: Jämställdhetsstrategin för 2020–2025 ;  Jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer 2020–2025 ;  EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 ;  EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande 2020–2030; EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 .

(69)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025, COM(2020) 625 final, 30.9.2020.

(70)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Handlingsplan för digital utbildning 2021–2027. Ställa om utbildningen till den digitala tidsåldern. COM(2020) 624 final av den 30.9.2020.

(71)     Handlingsplanen för digital utbildning – åtgärd 1 | Det europeiska området för utbildning (europa.eu) .

(72)    Rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (EUT C 189, 4.6.2018, s. 1).

(73)    Vuorikari R., Kluzer S., Punie Y. (2022). DigComp 2.2: The Digital Competence Framework for Citizens - With new examples of knowledge, skills and attitudes. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå.

(74)    EUT C 66, 26.2.2021, s. 1.

(75)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft, COM/2020/274 final av den 1.7.2020.

(76)    Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/2481 av den 14 december 2022 om inrättande av policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 (EUT L 323, 19.12.2022, s. 4).

(77)    Fraillon, J. Ainley, J., Schulz, W., Friedman, T., Duckworth, D. (2019). Preparing for Life in a Digital World: International Computer and Information Literacy Study 2018 International Report (förbereda sig för livet i en digital värld: IEA:s internationella dator- och informationskompetensstudie 2018, internationell rapport, ej översatt till svenska). Amsterdam: IEA.

(78)    Eurostat 2021. Undersökning om hushållens IKT-användning.

(79)

   Eurostat 2021. IKT-specialister – statistik om svårtillsatta lediga tjänster i företag.

(80)

   Eurostat 2021. IKT-användningen i hushåll och av enskilda personer.

(81)    Eurostat 2021. IKT-specialister i arbete.

(82)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En ny europeisk agenda för innovation, COM(2022) 332 final, 5.7.2022.

(83)     The Deep Tech Initiative | (eitdeeptechtalent.eu) .

(84)    COM(2022) 548 final.

(85)    https://www.enic-naric.net/

(86)

    CEN - CEN/TC 428 (cencenelec.eu) .

(87)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Att locka kompetens och talang till EU, COM(2022) 657 final, 27.4.2022. 

(88)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/1883 av den 20 oktober 2021 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning och om upphävande av rådets direktiv 2009/50/EG (EUT L 382, 28.10.2021, s. 1).

(89)    https://home-affairs.ec.europa.eu/policies/migration-and-asylum/legal-migration-and-integration/talent-partnerships_en.

(90)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025, COM(2020) 152 final, 5.3.2020.

(91)     EU countries commit to boost participation of women in digital | Shaping Europe’s digital future (europa.eu)

(92)    EUT C 212I, 26.6.2020, s. 9.

(93)    EUT C 415, 1.12.2020, s. 22.

(94)    EUT C 469, 9.12.2022, s. 19.

(95)    EUT C 469, 9.12.2022, s. 19.

(96)    Rådets rekommendation av den 22 maj 2019 om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet (EUT C 189, 5.6.2019, s. 4).

(97)    Rådets rekommendation (EU) 2021/1004 av den 14 juni 2021 om inrättande av en europeisk barngaranti (EUT L 223, 22.6.2021, s. 14).

(98)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s strategi för barnets rättigheter, COM(2021) 142 final av den 24.3.2021. 

(99)    Chaudron S., Di Gioia R., Gemo M. (2015). Young Children (0–8) and Digital Technology – A quality study across Europe, Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå.

(100)    Rådets rekommendation av den 28 november 2022 om vägar till en framgångsrik skolgång och om ersättande av rådets rekommendation av den 28 juni 2011 om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid (EUT C 469, 9.12.2022, s. 1).

(101)    Rådets rekommendation av den 29 november 2021 om strategier för blandat lärande för högkvalitativ och inkluderande grundskole- och gymnasieutbildning (EUT C 504, 14.12.2021, s. 21).

(102)    Till exempel ämnesövergripande tillvägagångssätt, separata ämnen inom ramen för ett annat ämne. För ytterligare information, se det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta förslag.

(103)    I detta förslag uppfattas informatik, också känt som datavetenskap, som en distinkt vetenskaplig disciplin som kännetecknas av egna koncept, metoder, kunskap och öppna frågeställningar. Den omfattar grunderna för datorstrukturer, processer, artefakter och system och deras programvarudesign, deras tillämpningar och deras inverkan på samhället.

(104)    Europeiska kommissionen/Eacea/Eurydice, 2022. Informatics education at school in Europe. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå.

(105)    Rådets rekommendation av den 24 november 2020 om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (EUT C 417, 2.12.2020, s. 1).

(106)    Finns på:  pdf (europa.eu) .

(107)     Osnabruck declaration 2020 on vocational education and training as an enabler of recovery and just transitions to digital and green economies | (inte översatt till svenska – Osnabrückförklaringen om yrkesutbildning som en viktig faktor för återhämtning och en rättvis omställning till digitala och gröna ekonomier), CEDEFOP (europa.eu) .

(108)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, En europeisk universitetsstrategi, COM(2022) 16 final, 18.1.2022.

(109)    Rådets rekommendation av den 16 juni 2022 om lärande för den gröna omställningen och hållbar utveckling (EUT C 243, 27.6.2022, s. 1).

(110)     Initiativet Europauniversitet | Det europeiska området för utbildning (europa.eu) .

(111)    Righi R., Lopez Cobo M., Papazoglou M., Samoili S., Cardona M., Vazquez-Prada Baillet M., De Prato G. (2022). Academic Offer of Advanced Digital Skills in 2020-21. Internationell jämförelse, Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå.

(112)    Rådets rekommendation av den 16 juni 2022 om en europeisk strategi för mikromeriter för livslångt lärande och anställbarhet (EUT C 243, 27.6.2022, s. 10).

(113)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (COM(2021) 102 final, 4.3.2021).

(114)    EUT C 504, 14.12.2021, s. 9.

(115)    Rådets rekommendation av den 19 december 2016 om kompetenshöjningsvägar – nya möjligheter för vuxna (EUT C 484, 24.12.2016, s. 1).

(116)    Beblavý M., Bačová B. (2022). Litteraturöversikt över utbildningen i digitala färdigheter för vuxna. EENEE-rapporten. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå. Righi R., Lopez Cobo M., Papazoglou M., Samoili S., Cardona M., Vazquez-Prada Baillet M., De Prato G. (2022). Academic Offer of Advanced Digital Skills in 2020-21. Internationell jämförelse, Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå.

(117)    Rådets rekommendation av den 16 juni 2022 om individuella utbildningskonton (EUT C 243, 27.6.2022, s. 26).

(118)

   Eurostat (2022). Företag som tillhandahöll utbildning för att utveckla/uppgradera sina anställdas IKT-färdigheter per företagsklass.

(119)     EU-pakten för kompetens – Sysselsättning, socialpolitik och inkludering – Europeiska kommissionen (europa.eu).

(120)

    Koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen – plattformen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen (europa.eu)

(121)    I detta förslag avser termen framskrida alltså en ändamålsenlig nivellering av undervisning och lärande som sträcker sig över flera utvecklingsstadier, åldersnivåer eller årskurser.

(122)    Europeiska kommissionen (2022). Investing in our future: quality investment in education and training. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå.

(123)    EUT C 193, 9.6.2020, s. 11.

(124)    OECD (2019). TALIS 2018 Results (Volume I): Teachers and School Leaders as Lifelong Learners. Paris: OECD Publishing.

(125)    Erasmus+ lärarakademier finns på:  https://erasmus-plus.ec.europa.eu/programme-guide/part-b/key-action-2/teacher-academies .

(126)     Riktlinjer till lärare och utbildare om hur man bekämpar desinformation och underlättar digital kompetens genom utbildning | Det europeiska området för utbildning (europa.eu) .

(127)     Etiska riktlinjer för lärare avseende användningen av artificiell intelligens (AI) och data vid undervisning och inlärning | Det europeiska området för utbildning (europa.eu) .

(128)     Europeiska kodveckan .

(129)     https://digieduhack.com/sv/ .

(130)    COM(2022) 212 final.

(131)     https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/policies/safer-internet-centres .

(132)    Till exempel de som bor på landsbygden, missgynnade eller marginaliserade grupper såsom personer med funktionsnedsättning, romer och tredjelandsmedborgare med begränsade kunskaper om värdlandet och personer med låg eller medelhög utbildningsnivå, eller som inte deltar i utbildning, sysselsättning eller yrkesutbildning.

(133)    T.ex. stads- och landsbygdsområden, avlägsna områden och de yttersta randområdena, gränsöverskridande områden.

(134)    Till exempel utbildningsverksamhet som främjar utvecklingen av digitala färdigheter utan att digitala enheter används.

(135)    Till exempel pedagogiska metoder för digitala färdigheter där små barn kan utforska, experimentera, upptäcka och lösa problem på ett fantasifullt och lättsamt sätt.

(136)     Riktlinjer till lärare och utbildare om hur man bekämpar desinformation och underlättar digital kompetens genom utbildning | Det europeiska området för utbildning (europa.eu)

(137)     Upptäcka och bekämpa desinformation (europa.eu)

(138)     Etiska riktlinjer för lärare avseende användningen av artificiell intelligens (AI) och data vid undervisning och inlärning | Det europeiska området för utbildning (europa.eu)

(139)    Primär- och sekundärsektorn samt industrin.

(140)    Rådets rekommendation av den 16 juni 2022 om individuella utbildningskonton (EUT C 243, 27.6.2022, s. 26).

(141)    Rådets rekommendation av den 26 november 2018 om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands 

(142)     https://euraxess.ec.europa.eu/euraxess/innovation-talent-platform

(143)    Berörda parter inom utbildning, arbetsmarknadens parter och de som tillhandahåller tjänster för certifiering av digitala färdigheter.

(144)    Detta kommer att bidra till inrättandet av ett europeiskt intyg om digitala färdigheter, som är en av åtgärderna i handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 och som för närvarande håller på att utarbetas för att ge stöd till befintliga och framtida certifieringar av digitala färdigheter och deras anpassning till DigComp.