This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52023DC0096
REPORT FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT AND THE COUNCIL on the implementation of Regulation (EC) No 184/2005 of the European Parliament and of the Council of 12 January 2005 on Community statistics concerning balance of payments, international trade in services and foreign direct investment
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 184/2005 av den 12 januari 2005 om gemenskapsstatistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 184/2005 av den 12 januari 2005 om gemenskapsstatistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar
COM/2023/96 final
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 27.2.2023
COM(2023) 96 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 184/2005 av den 12 januari 2005 om gemenskapsstatistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar
1.Inledning
Huvudsyftet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 184/2005 om gemenskapsstatistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar 1 är att fastställa gemensamma bestämmelser och kvalitetsstandarder för den EU-statistik som regelbundet tas fram om dessa tre ämnen.
Enligt artikel 12 ska kommissionen lämna en första rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av förordningen senast den 28 februari 2018, och därefter vart femte år. Rapporten ska i synnerhet
(1)utvärdera kvaliteten på uppgifterna om betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar,
(2)utvärdera de fördelar som sådan statistik medför för EU, medlemsstaterna, leverantörerna och användarna i förhållande till kostnaderna,
(3)kartlägga områden som kan förbättras och ändringar som anses nödvändiga med hänsyn till utvärderingens resultat.
Denna rapport tar upp de viktigaste aspekterna av medlemsstaternas genomförande av förordning (EG) nr 184/2005 och de åtgärder som kommissionen vidtagit för att säkerställa högkvalitativ europeisk statistik om betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar.
2.Genomförandeåtgärder
Sedan antagandet av förordning (EG) nr 184/2005 har kommissionen antagit följande rättsakter:
(1)Kommissionens förordning (EG) nr 601/2006 2 .
(2)Kommissionens förordning (EG) nr 602/2006 3 .
(3)Kommissionens förordning (EG) nr 1055/2008 4 .
(4)Kommissionens förordning (EG) nr 707/2009 5 .
(5)Kommissionens förordning (EU) nr 555/2012 6 .
(6)Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/505 7 .
Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1013 8 om ändring av förordning (EG) nr 184/2005 anpassades den förordningen till artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget genom att de genomförandebefogenheter som kommissionen tilldelats genom den förordningen ersattes med befogenheter att anta delegerade akter och genomförandeakter.
De rättsakter som nämns ovan innehåller bestämmelser om formatet och förfarandet för medlemsstaternas inlämning av uppgifter till Eurostat, uppdateringen av uppgiftskraven samt tidsplanen och kvalitetskriterierna för de nationella kvalitetsrapporterna. Dessutom utgör den sjätte utgåvan av Internationella valutafondens (IMF) handbok Balance of Payments and International Investment Positions Manual (BPM6), som offentliggjordes 2009, en begreppsmässig ram för sammanställningen av statistik över betalningsbalansen och utlandsställningen för de länder som är medlemmar i IMF. Där fastställs enhetliga definitioner och klassificeringar för att skapa en gemensam grund för insamling och sammanställning av uppgifter om extern utveckling och för att göra uppgifter från olika länder mer jämförbara. På europeisk nivå fastställs de krav som ska uppfyllas i fråga statistik över betalningsbalansen i kommissionens förordning (EU) nr 555/2012 om ändring av förordning (EG) nr 184/2005.
3.Huvudsakliga berörda dataset
Statistiken över betalningsbalansen ger heltäckande information om transaktioner mellan den rapporterande ekonomin och övriga världen. Förordning (EG) nr 184/2005 rör insamling av följande fem dataset:
-Månadsstatistik över betalningsbalansen.
-Kvartalsstatistik över betalningsbalansen och utlandsställningen.
-Årsstatistik över internationell handel med tjänster.
-Transaktioner vid utländska direktinvesteringar (inklusive avkastning).
-Ställningar avseende utländska direktinvesteringar.
För vart och ett av dessa dataset samlar Eurostat in uppgifter från medlemsstaterna som används för att ta fram EU-aggregat, vilka sedan offentliggörs tillsammans med de enskilda medlemsstaternas uppgifter i Eurostats referensdatabas online.
Månadsvisa uppgifter om betalningsbalans och de första kvartalsvisa förhandsindikatorerna för betalningsbalans som härrör från månadsvisa skattningar finns tillgängliga sju veckor efter referensperiodens slut. De första skattningarna av kvartalsvisa uppgifter om betalningsbalans/utlandsställning släpps 14 veckor efter referensperiodens slut. Den kvartalsvisa betalningsbalansen innehåller en mycket bredare uppsättning information än de månadsvisa förhandsskattningarna och presenteras på ett utförligare sätt. På den finansiella sidan ökar den samtidiga och konsekventa sammanställningen av betalningsbalansens finansiella balans, avkastning på kapital och utlandsställningen kvaliteten på de kvartalsvisa skattningarna och möjliggör en mer fullständig analys av gränsöverskridande förbindelser. De kvartalsvisa uppgifterna om betalningsbalans/utlandsställning innehåller även en geografisk uppdelning av de viktigaste ekonomiska partnerna, särskilt de viktigaste utvecklade och framväxande ekonomierna.
Utöver de kvartalsvisa uppgifterna offentliggörs även mer detaljerad statistik över internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar en gång om året. De årliga uppgifterna om utländska direktinvesteringar innehåller mer information än de kvartalsvisa uppgifterna om utländska direktinvesteringar, detta eftersom företagens årsredovisningar då finns att tillgå. Tack vare den mer utförliga informationen och de mer fullständiga kvalitetskontrollerna av stockar av utländska direktinvesteringar kan de olika komponenterna i deras variationer och avkastningen från utländska direktinvesteringar beräknas. En betydande förbättring är att Eurostat har börjat samla in uppgifter från medlemsstaterna om ställningsvärden för ingående direktinvesteringar, uppdelade på den slutliga investerande ekonomin. Syftet med denna frivilliga uppgiftsinsamling är att visa det ”verkliga” ursprunget för utländska direktinvesteringar, det vill säga den slutliga investeraren. Årliga uppgifter om internationell handel med tjänster delas in i en omfattande förteckning över tjänsteposter och en geografisk fördelning på Geo 5-nivå. Uppgifterna lämnas in av medlemsstaterna nio månader efter referensperiodens slut och offentliggörs cirka två och en halv till tre månader senare. I den årliga statistiken över utländska direktinvesteringar ingår uppgifter om flöden och stockar, indelat efter typ av instrument, partnerland och ekonomisk verksamhet. Dessutom begärs separat statistik över utländska direktinvesteringar för inhemska specialföretag. Uppgifterna lämnas in av medlemsstaterna nio månader efter referensperiodens slut och offentliggörs ungefär tre månader senare.
4.Kvaliteten på den framtagna statistiken
Enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 184/2005 ska medlemsstaterna tillhandahålla en rapport till kommissionen om kvaliteten på de uppgifter som lämnats. I enlighet med artikel 4.4 ska dessutom de kvaliteten på de uppgifter som lämnats till Eurostat utvärderas med utgångspunkt i kvalitetsrapporter, med bistånd av kommittén för det europeiska statistiksystemet. I följande analys hänvisas till resultaten av de senaste tillgängliga kvalitetsrapporterna (dvs. 2022 års rapporter, som hänvisar till uppgifter som lämnades in av medlemsstaterna 2021).
4.1.Metodologisk sundhet och statistiska förfaranden
Den metodologiska sundheten och de statistiska förfaranden, begrepp, definitioner och metoder som används för att sammanställa statistik över betalningsbalans, internationell handel med tjänster, utländska direktinvesteringar och utlandsställning överensstämmer i stort sett med de principer och riktlinjer som anges i BPM6, med beaktande av de särdrag som överenskommits på EU-nivå för sammanställningen av aggregat för euroområdet och EU.
4.2.Aktualitet och punktlighet
Punktligheten när det gäller den månatliga och kvartalsvisa betalningsbalansen, den kvartalsvisa utlandsställningen, den årliga internationella handeln med tjänster och de utländska direktinvesteringarna försämrades jämfört med kvalitetsrapporten för 2021 som hänvisade till uppgifter från 2020, eftersom ytterligare fyra medlemsstater lämnade in dataset efter tidsfristen.
4.3.Relevans
Eftersom förordning (EG) nr 184/2005 var avsedd att tillgodose uppgiftsanvändarnas behov är det viktigt att analysera hur dessa uppgifter används och att fastställa vilka fördelar statistiken över betalningsbalans ger användarna.
Statistiken över betalningsbalans används i stor utsträckning för beslutsfattandet inom relevanta nationella och internationella institutioner. Europeiska kommissionen och rådet, Europeiska centralbanken (ECB) och Eurosystemet, IMF, Banken för internationell betalningsutjämning (BIS), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), G7 och G20 använder alla denna statistik.
Statistiken över betalningsbalans och utlandsställning används inom penningpolitiken. Statistiken över utbyte av varor och tjänster används, tillsammans med andra indikatorer, för att bedöma inflationstrycket från extern efterfrågan i ekonomierna och för att kvantifiera nettoexportens bidrag till bruttonationalprodukten. Uppgifterna om betalningsbalans och utlandsställning används också för att bedöma hållbarheten i utrikessaldot i nationella ekonomier med en egen valuta eller i en valutaunion (t.ex. euroområdet) som de nationella ekonomierna tillhör och det eventuella trycket på växelkursen. Dessutom används uppgifterna om betalningsbalans och utlandsställning i stor utsträckning inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser.
Statistik över betalningsbalansen inkluderas även i de konvergensrapporter som kommissionen och ECB utarbetar och offentliggör om enskilda medlemsstater som ännu inte deltar i Ekonomiska och monetära unionen (EMU).
I artiklarna 143 och 144 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt hänvisas uttryckligen till betalningsbalansen, och kommissionen åläggs att regelbundet underrätta rådet om utvecklingen av betalningsbalansen i de medlemsstater som inte deltar i EMU.
Bytesbalansutvecklingen i enskilda medlemsstater analyseras med avseende på deras konkurrenskraft, medan statistik över direktinvesteringar och portföljinvesteringar används för att analysera medlemsstaternas förmåga att locka internationella investerare.
Statistiken över betalningsbalans ska vara konsekvent med annan viktig statistik som samlas in inom relaterade statistiska områden som berör EU, exempelvis
-bruttonationalprodukten (som omfattar gränsöverskridande transaktioner av varor och tjänster), inbegripet preliminära uppskattningar, vilket kräver månadsvisa indikatorer över betalningsbalansen,
-bruttonationalinkomsten (som omfattar gränsöverskridande transaktioner av varor och tjänster samt avkastning),
-utlandsbalansen inom EU och kvartalsvisa sektorskonton i euroområdet, inbegripet finansiell balans.
Bortsett från de huvudsakliga aggregaten är följande specifika poster särskilt relevanta för vissa användare:
-Detaljerad information om internationell handel med tjänster som offentliggörs årligen av Eurostat är viktig för handelsförhandlingar och utformningen av tullpolitik.
-Den geografiska fördelningen av statistiken över betalningsbalans hjälper till att övervaka förbindelserna mellan EU och länder utanför EU.
-De finansiella flödenas och stockarnas sammansättning (när det gäller direktinvesteringar, portföljinvesteringar och andra investeringar) är värdefull för bedömningar av den finansiella stabiliteten.
-Detaljerad information om utländska direktinvesteringsflöden är användbar när det gäller att mäta graden av öppenhet hos vissa marknader eller för att bedöma den övergripande lönsamheten för investerat direktinvesteringskapital med hjälp av statistik över avkastning och positioner.
Medlemmarna i arbetsgruppen om betalningsbalans (arbetsgruppen) medger att genomförandet av förordning (EG) nr 184/2005 har lett till ett antal förändringar som har förbättrat kvaliteten på betalningsbalansstatistiken på flera sätt. Vid bedömningen av fördelarna med denna förordning för dem som sammanställer och använder uppgifterna på nationell nivå ombads arbetsgruppens medlemmar att ge betyg från 1 till 5 (där 1 står för det minsta antalet fördelar och 5 står för flest fördelar), med följande resultat:
-Den genomsnittliga poängen för uppgiftsanvändares åtkomst till mer detaljerade uppgifter om betalningsbalans, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar är 3,8.
-Den genomsnittliga poängen för uppgiftsanvändares åtkomst till mer aktuella och punktliga uppgifter om betalningsbalans, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar är 3,9.
-Den genomsnittliga poängen för förbättrad konsekvens mellan uppgifter om betalningsbalans och uppgifter om nationalräkenskaper är 4,4.
Arbetsgruppen noterade också att de metodologiska ändringarna och de nya standarderna i BPM6 samt den ökade uppmärksamhet som ägnas åt uppgifter om utlandsställningen, som infördes på EU-nivå 2014 genom kommissionens förordning (EU) nr 555/2012, gav klarhet och viktig ytterligare information till användare av statistiska uppgifter som deltar i makroekonomisk politik och ekonomisk forskning. En annan bekräftad fördel är att förordningen förbättrade jämförbarheten och konsekvensen hos uppgifterna i alla medlemsstater.
När arbetsgruppen analyserade uppgifternas fullständighet noterades en viss förbättring jämfört med den tidigare kvalitetsrapporten, särskilt när det gäller kvartalsvis betalningsbalans och utländska direktinvesteringar. När det gäller den månatliga och kvartalsvisa betalningsbalansen och den kvartalsvisa utlandsställningen uppfyllde samtliga 27 medlemsstater fullständighetskraven till 100 % med avseende på referensmånaderna 2021. Uppgifterna om internationell handel med tjänster var i genomsnitt fullständiga till 99 %. EU-genomsnittet för fullständighet uppskattades till 98 % för både flöden av utländska direktinvesteringar och stockar av utländska direktinvesteringar.
4.4.Tillgänglighet
Uppgifter finns också tillgängliga på nationella webbplatser och åtföljs av relevant metadatainformation, med vissa begränsningar på grund av nationella policyer för spridning av nationella uppgifter och uppgifter som sänds till Eurostat. Eurostat offentliggör dessa månadsvisa och kvartalsvisa betalningsbalanser, kvartalsvisa utlandsställningar och omvärderingar, årsstatistik över internationell handel med tjänster och uppgifter om utländska direktinvesteringar i sin offentliga databas.
Tillgången till uppgifter förbättrades för slutanvändarna, och 23 medlemsstater ansåg att 100 % av huvudposterna för den kvartalsvisa betalningsbalansen kunde offentliggöras medan 24 medlemsstater ansåg att 100 % den kvartalsvisa utlandsställningen kunde offentliggöras. Några medlemsstater markerar sina nationella uppgifter som att de inte kan offentliggöras eller att de är konfidentiella. Denna omständighet begränsar värdet på de statistiska uppgifter som kan tillhandahållas till användarna.
I allmänhet används uppgifter om betalningsbalans, utlandsställning, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar av ett stort antal användare. Uppgifterna används i stor utsträckning i EU:s beslutsfattande, i företags och akademikers makroekonomiska analyser samt av allmänheten.
4.5.Exakthet och tillförlitlighet
I inkomstkontona för varor och tjänster och i kontona för sekundära inkomster noterades relativt små revideringar för både den månadsvisa och den kvartalsvisa betalningsbalansen. Kontot för primära inkomster påverkades mer av revideringar, särskilt på grund av avkastningen på direktinvesteringar. Ett skäl till detta är att information om direktinvesteringar och deras avkastningskomponenter är mer fullständig på årsbasis, när företagens årsredovisningar blir tillgängliga. Revideringarnas medelvärden var generellt högre för poster avseende finansiell balans än för poster för bytesbalans, medan storleken på revideringar rörande huvudsakliga utlandsställningsposter var mycket mindre betydande än för betalningsbalansen.
4.6.Samstämmighet och jämförbarhet
4.6.1.Intern konsekvens
Konsekvensen med integritetsreglerna är generellt sett godtagbar. Det förekommer nästan inga skillnader i de kvartalsvisa och årliga uppgifterna om internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar. Medlemsstaterna har gjort betydande ansträngningar för att minska storleken på fel och utelämnanden, vilket framgår när det gäller bytesbalansen och utlandsställningen. I vissa fall är dock storleken fortfarande betydande 9 .
4.6.2.Extern konsekvens
EU:s övergripande situation när det gäller konsekvensen mellan betalningsbalansen och statistiken över internationell handel med varor är fortfarande god. De avvikelser som förekommer förklaras vanligtvis av metodologiska skillnader till följd av de två olika standarderna för registrering (BPM6 och IMTS 2010). I ett antal medlemsstater konstaterades en fullständig eller mycket stor konsekvens mellan bytesbalansen och nationalräkenskaperna, medan det för vissa andra medlemsstater ibland finns betydande skillnader. Eurostat och medlemsstaterna har identifierat flera orsaker till inkonsekvenser, till exempel olika sammanställningspraxis, olika uppgiftskällor, årgångs- och revideringseffekter samt olika tolkningar av statistiska handböcker och riktlinjer. Gemensamma insatser från medlemsstaterna, ECB och Eurostat skulle kunna bidra till att minimera inkonsekvenserna i framtida sammanställningsomgångar 10 .
4.6.3.Asymmetrier
Asymmetrierna inom EU är fortfarande problematiska. Den relativa asymmetrin i handeln med tjänster hade ett medianvärde på 10 % för medlemsstaternas totala tjänster. Medianvärdet var högst för finansiella tjänster – 24 % – följt av ett medianvärde på 22 % för telekom-, dator- och informationstjänster. För komponenter i bytesbalansen har de förblivit relativt stabila över tid och till och med ökat något för direktinvesteringsflöden. Ihållande bilaterala asymmetrier och asymmetrier inom de interna EU-aggregaten – skillnader i den statistik som rapporterats av medlemsstaterna jämfört med den som rapporterats av partnermedlemsstaterna – har lett till frågor om hur uppgiftsanvändarna tolkar statistiken. Bilaterala asymmetrier, asymmetrier inom EU och asymmetrier utanför EU har negativa följder för jämförbarheten mellan olika länder och ekonomiska zoner liksom för den övergripande uppgiftskvaliteten. Att minska dessa asymmetrier skulle vara ett stort steg mot att öka förtroendet för officiell statistik.
4.7.Framställning och spridning av betalningsbalansstatistik under covid-19-nedstängningen
Covid-19-pandemins inverkan på officiell statistik har varit särskilt kännbar för centralbanker och nationella statistikbyråer. Statistiksammanställarna ställdes inför luckor i källuppgifterna som blev ett problem på grund av pandemin, och de deltog i metodologiska insatser för att hantera de relaterade utmaningarna. Det blev svårare att sammanställa statistik om betalningsbalans/utlandsställning på grund av effekterna av covid-19 på svarandena. Uppgifterna blev därför mindre jämförbara över tidsramar och/eller mindre representativa. Imputeringen för saknade värden baserades på ytterligare uppgiftskällor, justeringar av urvalsmetoder eller statistiska tekniker. Bland utmaningarna för sammanställare och användare av statistik ingick exaktheten i EU-aggregat, förseningar i tillgången till källor för officiell statistik samt större osäkerhet och revideringar av uppgifter 11 . Exaktheten och tillförlitligheten påverkades mest i början av pandemin, då begränsningsåtgärderna ännu inte var väletablerade.
5.Statistik över betalningsbalansen – kostnader och börda
För att sammanställa statistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar angav de nationella sammanställarna att de använder uppgifter från primärstatistik, exempelvis tulluppgifter, uppgifter från undersökningen om handel med varor inom EU, uppgifter från företagsregister, skatteförvaltning, fastighetsuppgifter eller turismstatistik. Det är svårt för medlemsstaterna att separera de specifika kostnaderna för att samla in och ta fram de uppgifter som krävs enligt förordning (EG) nr 184/2005 från den totala kostnaden för uppgiftsinsamling för andra ändamål.
Medlemmarna i arbetsgruppen uppskattar den direkta arbetsinsats som krävs för att ta fram och sprida statistiken över betalningsbalans i EU till cirka 557 heltidsekvivalenter (baserat på information från 19 medlemsstater). När uppgifterna delas upp på olika delkomponenter i betalningsbalansen är den kvartalsvisa betalningsbalansen det dataset som kräver mest indata, med 60,2 % av resurserna, följt av statistiken över månatlig betalningsbalans (19,7 %), internationell handel med tjänster (11,9 %) och utländska direktinvesteringar (8,1 %).
Återkoppling från medlemsstaterna visar att 13,2 % av heltidsekvivalenterna skulle kunna sparas in om man inte behövde lämna in uppgifter till Eurostat i enlighet med förordning (EG) nr 184/2005. Uppgifter om betalningsbalansen behövs också för nationella ändamål och samlades in av medlemsstaterna redan innan förordningen trädde i kraft. Därför krävs endast begränsade ytterligare resurser för att uppfylla dess krav. Det är också viktigt att tänka på att det finns en betydande överlappning mellan kraven i förordning (EG) nr 184/2005 och uppgiftskraven från andra nationella och internationella organisationer, särskilt ECB och IMF. De uppgifter som medlemsstaterna tar fram uteslutande för förordning (EG) nr 184/2005 kan inte skiljas från andra uppgifter som tas fram för att uppfylla andra uppgiftskrav.
Under ”övriga kostnader” ombads medlemsstaterna att bedöma konsekvenserna av ad hoc-undersökningar.
När det gäller den börda som insamlingen av uppgifter om betalningsbalans, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar innebär för uppgiftslämnarna, uppgav ett fåtal medlemsstater att de uppskattade uppgiftslämnarnas kostnader för att delta i undersökningar till mellan 1,4 miljoner euro (it-undersökningar) och 22,8 miljoner euro (fullständig täckning av delkomponenterna inom betalningsbalansen). Medlemsstaterna uppgav också att undersökningar medförde en större arbetsbörda för små och medelstora företag, som skulle kunna omfattas av olika rapporteringsskyldigheter.
Sedan den senaste genomföranderapporten offentliggjordes den 26 januari 2018 har Eurostat gett medlemsstaterna 1,7 miljoner euro i stöd för att införa begrepp och metoder för makroekonomisk statistik, inbegripet statistik över betalningsbalansen.
6.Områden för möjliga förbättringar och ändringar
Medlemsstaterna betonade generellt vikten av internationellt samarbete. De uppskattar Eurostats roll när det gäller arbetsgruppen som fungerar som ett forum för strukturerat utbyte av åsikter, erfarenheter och god praxis i frågor som rör förordning (EG) nr 184/2005. Utifrån återkopplingen uppmuntras Eurostat på det hela taget att samarbeta mer med sina internationella partnerorganisationer för att harmonisera kraven för uppgiftsrapportering, begreppen och metoderna inom de olika statistikområdena. Vissa medlemsstater betonar att det krävs vägledning för tolkningen av statistiska handböcker och riktlinjer, vilket bekräftar betydelsen av Eurostats metodologiska råd om tolkningen av ENS 2010 och BPM6 i samarbete med ECB.
Dessutom föredrog medlemsstaterna att internationella riktlinjer gör det möjligt för uppgiftslämnare att använda uppgifterna i sin affärsredovisning som källuppgifter. I detta avseende har Eurostat utarbetat riktlinjer för hur statistiska skattningar ska utarbetas enligt redovisningsstandarderna i IFRS 16, vilket säkerställer att skattningarna följer villkoren i ENS 2010 och BPM6. Medlemsstaterna efterlyser en förenkling av de statistiska begreppen, vilket skulle minska kostnaderna och den administrativa bördan. Under uppdateringen av BPM6 informerar Eurostat regelbundet medlemsstaterna om alla relevanta ändringar och uppmuntrar dem att delta i de globala samråden.
Dessutom ser medlemsstaterna positivt på att främja och dela uppgifter om de enheter som utvecklar nya företag i flera länder. Arbete med kryptovalutor, finansteknik, onlinemäklare eller onlinebokningstjänster för inkvartering skulle i sin tur täppa till eventuella uppgiftsluckor.
Flera medlemsstater betonade vikten av större användning och utbyte av mikro- och makrodata på nationell och internationell nivå. En framtida rättsakt som gör det möjligt för medlemsstaterna att dela uppgifter med tredjeländer ses som fördelaktig i detta avseende. Till exempel omfattas de uppgifter som behövs för sammanställningen av utländska direktinvesteringar för närvarande av nationella regelverk för statistikinsamling och har olika form beroende på den nationella strategin. För utländska direktinvesteringar anses det lämpligt att införa ett storskaligt system för datadelning och ett centraliserat rapporteringssystem för multinationella företag. Det bör bedömas om den integrerade rapporteringsramen för banksektorn (IReF) skulle skapa en standardiserad lösning för rapporteringsordningen i alla länder i euroområdet.
Vissa medlemsstater anser att möjligheten att använda administrativa uppgifter i större utsträckning på EU-nivå bör undersökas. Eurostat har till exempel fört diskussioner med arbetsgruppen om möjligheten för tjänstesektorn att använda uppgifter från systemet för utbyte av information om mervärdesskatt (VIES) för att justera de totala tjänsterna inom EU och att använda uppgifter från Mini One Stop Shop (MOSS)/One Stop Shop (OSS) för kategorier inom tjänstesektorn för betalningsbalansändamål.
När det gäller de befintliga uppgiftskraven är medlemsstaterna positiva till att behålla de nuvarande skyldigheterna och undvika en ändring av förordning (EG) nr 184/2005 på kort och medellång sikt. Den aktuella insamlingen av månatliga uppgifter ansågs vara betungande och det föreslogs att denna skulle göras mindre detaljerad. Eftersom införandet av en mer detaljerad uppdelning skulle medföra betydligt högre kostnader föreslogs det också att detta skulle utelämnas för närvarande. En mer detaljerad uppdelning skulle också kunna innebära att fler uppgifter markeras som konfidentiella av mindre medlemsstater.
Vissa medlemsstater föredrog en möjlig enda uppgiftsinlämning för att minska kostnaderna. Eurostat tar därför emot uppgifter från medlemsstaterna och vidarebefordrar dessa till internationella partnerorganisationer.
7.Slutsatser
Förordning (EG) nr 184/2005 har bidragit till att ytterligare harmonisera statistiken över betalningsbalansen, utlandsställningen, den internationella handeln med tjänster och de utländska direktinvesteringarna i hela EU, att göra uppgifterna mer aktuella samt att ge användarna tillgång till mer detaljerade uppgifter.
Medlemsstaterna framhöll att den månatliga uppgiftsinsamlingen anses vara betungande och att nya variabler skulle medföra högre kostnader för statistiksammanställare och uppgiftslämnare. Det uttrycktes viss oro över att kvaliteten på uppgifterna om den månatliga betalningsbalansen inte skulle förbättras. Medlemsstaterna vill helst inte se att förordning (EG) nr 184/2005 ändras på kort och medellång sikt.
På det hela taget är medlemsstaternas resultat relativt konsekventa när det gäller vikten av samarbete mellan medlemsstaterna, Eurostat och internationella partnerorganisationer. I synnerhet tillhandahåller Eurostat genom sin arbetsgrupp ett forum för att tillsammans med medlemsstaterna främja evidensbaserat beslutsfattande och makroekonomisk utveckling genom att tillhandahålla tillförlitliga uppgifter om betalningsbalans, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar.
Quality report on balance of payments (BOP), international investment position (IIP), international trade in services (ITS) and foreign direct investment statistics (FDI) – 2022 edition .
Eurostat och ECB offentliggjorde en metodanmärkning för medlemsstaterna om hur man skulle hantera utmaningarna: Guidance on the compilation of balance of payments statistics in the context of the COVID-19 crisis, Eurostat, direktorat C enhet C5 – Integrerade globala räkenskaper och betalningsbalans – Europeiska centralbanken, generaldirektoratet för statistik, avdelningen för extern statistik och sektorskonton, 1.7.2020.