Access to European Union law
<a href="https://eur-lex.europa.eu/content/help/eurlex-content/experimental-features.html" target="_blank">More about the experimental features corner</a>
Choose the experimental features you want to try
EUR-Lex
Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

You are here
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search

Document 52023BP1893

Europaparlamentets resolution (EU) 2023/1893 av den 10 maj 2023 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska arbetsmyndigheten för budgetåret 2021

EUT L 242, 29.9.2023, p. 327–332 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

ELI: http://data.europa.eu/eli/res/2023/1893/oj

29.9.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 242/327

EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION (EU) 2023/1893

av den 10 maj 2023

med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska arbetsmyndigheten för budgetåret 2021

EUROPAPARLAMENTET UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

—

med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska arbetsmyndigheten för budgetåret 2021,

—

med beaktande av artikel 100 och bilaga V i arbetsordningen,

—

med beaktande av yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

—

med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0117/2023), och av följande skäl:

A.

Enligt inkomst- och utgiftsberäkningen för Europeiska arbetsmyndigheten (1) (myndigheten) uppgick myndighetens slutgiltiga budget för budgetåret 2021 till 24 219 500 euro. Myndighetens budget kommer från unionsbudgeten. Inom ramen för kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och inkludering genomfördes 1 838 391 euro, medan 22 381 110 euro förvaltades direkt av myndigheten efter dess finansiella autonomi.

B.

Revisionsrätten har i sin rapport om myndighetens årsredovisning för budgetåret 2021 förklarat att man har uppnått en rimlig säkerhet om att myndighetens räkenskaper är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning

1.

 Europaparlamentet noterar att myndigheten inledde sin verksamhet den 17 oktober 2019 och uppnådde finansiell autonomi den 26 maj 2021, och att den efter slutförandet av överenskommelsen om säte med Slovakien inledde sin verksamhet i sina lokaler i Bratislava i september 2021. Parlamentet välkomnar inledandet av verksamheten och lyfter fram att det är det första förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet.

2.

 Europaparlamentet noterar att insatserna för övervakning av budgeten under budgetåret 2021 resulterade i ett budgetgenomförande på 95,80 % av åtagandebemyndigandena under innevarande år och att genomförandegraden för betalningsbemyndigandena under innevarande år var 30,38 %.

3.

 Europaparlamentet understryker att myndighetens arbete har varit i inledningsskedet. Parlamentet är medvetet om att det behövs ytterligare utveckling och integrering av interna processer under den kommande perioden fram till dess att de är fullt funktionsdugliga 2024.

4.

 Europaparlamentet påminner om vikten av att stärka förvaltnings- och kontrollsystemen för att säkerställa att myndigheten fungerar väl. Parlamentet insisterar starkt på kravet på ett effektivt förvaltnings- och kontrollsystem för att undvika potentiella intressekonflikter, saknade förhands- och efterhandskontroller, bristfällig förvaltning av budgetåtaganden och rättsliga åtaganden samt underlåtenhet att rapportera problem i registret över undantag.

Verksamhetsresultat

5.

 Europaparlamentet noterar att det projekt som rörde utvecklingen av ett strukturerat resultathanteringssystem som ska stödja utvecklingen av enhetliga centrala resultatindikatorer och som ursprungligen planerades för 2021, blev försenat och håller för närvarande på att genomföras. Parlamentet uppmanar myndigheten att rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om utvecklingen i detta avseende.

6.

 Europaparlamentet understryker resultaten av myndighetens första sektorsspecifika initiativ som fokuserar på mobila arbetstagares och deras arbetsgivares rättigheter på området säsongsarbete, dess handlingsplan och tillhörande kampanj som genomförs i samarbete med medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och andra intressenter, och som sammanför myndighetens alla operativa uppgifter.

7.

 Europaparlamentet noterar med uppskattning att myndigheten 2021 stödde de tio första samordnade och gemensamma inspektionerna med deltagande av elva medlemsstater. Parlamentet noterar vidare att det europeiska forumet mot odeklarerat arbete integrerades smidigt i myndigheten 2021, och att myndigheten i linje med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1149 (2) tog över vissa av Eures (europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar) särskilda ansvarsområden från kommissionen, särskilt Eures styrnings-, utbildnings- och kommunikationsverksamhet samt äganderätten till Eures-portalen.

8.

 Europaparlamentet noterar med uppskattning att myndigheten slutförde den ram som krävs för att inleda dess medlingsuppgift i början av 2022, och att myndighetens styrelse i december 2021 antog reglerna för medlingsförfarandet och inledde en ansökningsomgång för att säkerställa nomineringar till de olika medlingsfunktionerna.

9.

 Europaparlamentet noterar med uppskattning att myndigheten fördjupade sitt samarbete med andra unionsorgan och unionsorganisationer. Parlamentet välkomnar de första avtalen med Solvitnätverket och den administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen som slutfördes 2021. Parlamentet noterar vidare att myndigheten inledde förhandlingar om andra samarbetsarrangemang, bland annat med Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) och Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha). Parlamentet noterar dessutom att myndigheten och Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) i september 2021 stödde medlemsstaternas insatser för att bekämpa arbetskraftsexploatering i säsongsarbete. Parlamentet uppmanar myndigheten att ytterligare undersöka möjligheterna att utvidga sina arbetsformer och förbättra resursdelningen när det gäller uppgifter som överlappar med andra unionsorgan.

10.

 Europaparlamentet noterar att all verksamhet som planerades i arbetsprogrammet 2021 genomfördes, utom personalutbytesprojekt och projekt för ömsesidigt bistånd inom ramen för det europeiska forumet mot odeklarerat arbete. Parlamentet noterar att bristen på ansökningar för dessa efterfrågestyrda verksamheter kan tillskrivas covid-19-pandemin. Parlamentet noterar att styrelsen anser att de resultat som uppnåtts av myndigheten under dess andra verksamhetsår lägger grunden för att bygga upp en fullt operativ och digitaliserad myndighet före 2024.

Personalpolitik

11.

 Europaparlamentet är oroat över att tjänsterna i tjänsteförteckningen hade genomförts till 84,21 % den 31 december 2021, med 32 tillfälligt anställda av de 38 tjänster för tillfälligt anställda som får tillsättas enligt unionsbudgeten. Parlamentet noterar dessutom att 11 kontraktsanställda och 41 utstationerade nationella experter (inklusive 27 nationella kontaktpersoner) arbetade för myndigheten 2021. Parlamentet noterar att myndigheten uppnådde en betydande ökning av sin personalstyrka efter intensiva rekryteringsinsatser 2021 i linje med en av myndighetens huvudprioriteringar.

12.

 Europaparlamentet uppmärksammar dock att myndigheten har den högsta andelen utstationerade nationella experter (60 av 144 anställda) i tjänsteförteckningen för 2023 jämfört med unionens alla decentraliserade byråer. Parlamentet vill se en omvandling av 15 tjänster för utstationerade nationella experter till tjänster för tillfälligt anställda för att säkerställa att myndigheten har den personal som behövs för att kunna fortsätta att fullgöra sitt uppdrag.

13.

 Europaparlamentet noterar den ojämna könsfördelningen inom myndighetens högsta ledning, där 4 av 6 chefer (67 %) är män. Parlamentet noterar den ojämna könsfördelningen inom myndighetens styrelse, där 20 av 33 ledamöter (61 %) är män. Parlamentet noterar vidare den ojämna könsfördelningen hos myndighetens personal överlag, där 23 av 43 anställda (53 %) är kvinnor. Parlamentet noterar könsfördelningen hos utstationerade nationella experter (inklusive nationella kontaktpersoner) med 49 % kvinnor och 51 % män. Parlamentet noterar dessutom att myndigheten hade 14 nationaliteter på grundval av tjänsterna i tjänsteförteckningen (fast personal) i slutet av 2021 och att den planerade att ytterligare utöka de representerade nationaliteterna till 18 under 2022. Parlamentet uppmanar bestämt myndigheten att ge högsta prioritet till geografisk balans i sina rekryteringsförfaranden och att rapportera om utvecklingen i detta avseende till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten. Parlamentet påminner om vikten av att säkerställa en jämn könsfördelning bland personalen och uppmanar myndigheten att beakta denna aspekt när det gäller framtida utnämningar inom sin högsta ledning. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att ta hänsyn till detta när de nominerar styrelseledamöter eller utstationerade experter.

14.

 Europaparlamentet noterar att myndigheten antog sin första organisationsstruktur 2021, utformade organisationen och fortsatte att anta och utveckla interna regler och förfaranden, och att den tillsammans med all sin personal har utarbetat en beskrivning av sina uppgifter och värden som representerar mångfalden och kulturen bland de anställda. Parlamentet noterar dessutom att myndigheten strävar efter att vara fullt operativ 2024.

15.

 Europaparlamentet noterar att myndigheten i mars 2022 antog en policy för att skydda enskildas värdighet och förebygga mobbning och sexuella trakasserier, varefter man började anordna obligatoriska arbetsseminarier för att motarbeta trakasserier för all personal, inklusive externa uppdragstagare, samt särskilda möten för chefer. Parlamentet noterar vidare att myndigheten i juni 2022 inledde en inbjudan till intresseanmälan för konfidentiella rådgivare. Parlamentet uppmanar myndigheten att rapportera om utvecklingen i detta avseende till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten.

16.

 Europaparlamentet påminner om vikten av att utveckla en långsiktig personalpolitik som avser balansen mellan arbete och privatliv, livslång vägledning och erbjudande av särskilda utbildningsmöjligheter för karriärutveckling, jämn könsfördelning på alla personalnivåer, distansarbete, rätten att inte vara uppkopplad, förstärkt geografisk balans för att få till stånd en lämplig representation från samtliga medlemsstater samt rekrytering och integration av personer med funktionsnedsättning samt säkerställande av att de behandlas lika och att deras möjligheter i hög grad främjas.

Upphandling

17.

 Europaparlamentet noterar att myndigheten under 2021 på bästa möjliga sätt utnyttjade befintliga interinstitutionella ramavtal för sin administrativa och operativa verksamhet, samtidigt som den inledde anbudsinfordringar (förhandlade, öppna) när det var nödvändigt. Parlamentet noterar vidare att myndigheten slutförde totalt 106 upphandlingsförfaranden och undertecknade sex servicenivåavtal.

18.

 Europaparlamentet noterar att myndigheten 2021 införde e-upphandlingsmodulerna ABAC Assets, e-tendering (e-upphandling), e-submission (e-inlämning) och verktyget för förvaltning av offentlig upphandling (PPMT). Parlamentet noterar att myndigheten under 2022 började använda PPMT.

Förebyggande och hantering av intressekonflikter samt transparens

19.

 Europaparlamentet noterar att myndigheten håller på att utarbeta en övergripande policy för intressekonflikter och att arbetsordningen för myndighetens organ (styrelse, intressentgrupp, myndighetens arbetsgrupper) innehåller bestämmelser om intressekonflikter. Parlamentet noterar vidare att styrelseledamöternas förklaringar om intressekonflikter finns och är offentliggjorda.

20.

 Europaparlamentet noterar att myndigheten offentliggör meritförteckningen för sin verkställande direktör och strävar efter att offentliggöra andra relevanta meritförteckningar 2023. Parlamentet uppmanar myndigheten att rapportera om utvecklingen i detta avseende till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten.

21.

 Europaparlamentet noterar att myndigheten under 2021 hade möten med externa intressenter såsom fackliga företrädare, arbetsgivarorganisationers och företagens företrädare samt nationella myndigheter och nationella institutioner. Parlamentet noterar med oro att myndigheten inte har ett centraliserat register över relevanta möten med externa intressenter och inte planerar att inrätta ett sådant register före 2023. Parlamentet uppmanar myndigheten att så snart som möjligt inrätta ett sådant register och rapportera om utvecklingen i detta avseende till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten.

22.

 Europaparlamentet uppskattar att myndigheten på motsvarande sätt antog kommissionens riktlinjer för visselblåsning den 25 maj 2021.

23.

 Europaparlamentet insisterar på behovet av att införa systematiska regler om transparens, oförenligheter, intressekonflikter, olaglig lobbyverksamhet och svängdörrsproblematik. Parlamentet uppmanar myndigheten att stärka sina mekanismer för internkontroll, inbegripet inrättandet av en intern mekanism för korruptionsbekämpning.

Internkontroll

24.

 Europaparlamentet noterar med oro att trots att myndighetens styrelse enligt revisionsrättens rapport godkände kommissionens internrevisionstjänsts uppdragsstadga (2021) och myndighetens ram för intern kontroll (2020) hade myndigheten ännu inte antagit en lämplig riskhanterings- och kontrollstrategi och den inte heller hade antagit utanordnarens stadga eller stadgan för de vidaredelegerade utanordnarna eller revisorns stadga. Dessa brister hindrar genomförandet av myndighetens ram för intern kontroll. Parlamentet noterar utifrån myndighetens svar att den slutförde riskbedömningsprocessen och har infört flera strategier och förfaranden för att genomföra ramen för intern kontroll samt att den kontinuerligt strävar efter att ytterligare stärka ramen för intern kontroll och planerar att anta relevanta stadgor. Parlamentet uppmanar myndigheten att rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om utvecklingen av sitt system för intern kontroll och riskhantering.

25.

 Europaparlamentet noterar att myndigheten enligt revisionsrättens rapport redovisade tillgångar till ett totalt värde av 73 118 euro i ABAC Assets och i inventarieförteckningen, att dessa tillgångar till största delen bestod av kontorsmöbler, och att myndigheten tilldelade alla inventarier en inventeringsidentifiering och en framtida plats. Parlamentet noterar dock att på grund av covid-19-pandemin var tillgångarna vid tidpunkten för revisionen inte märkta och hade ännu inte placerats på sina tilldelade platser. Parlamentet noterar att avsaknaden av fullständiga och uppdaterade inventarieförteckningar över var myndighetens materiella tillgångar finns dessutom strider mot artikel 87 i budgetförordningen och inverkar negativt på myndighetens förmåga att säkerställa skyddet av sina tillgångar. Parlamentet noterar myndighetens svar att efter leveransen av de materiella tillgångarna har de på grund av restriktionerna i samband med covid-19-pandemin nyligen placerats på sina tilldelade platser enligt placeringsplanen och antalet anställda samt att märkningsprocessen och det fysiska slutförandet av inventarieförteckningarna har slutförts.

26.

 Europaparlamentet noterar att enligt revisionsrättens rapport undertecknade myndigheten den 11 december 2020 ett specifikt kontrakt för Eures utbildningsverksamhet för det första kvartalet 2021, vilket uppgick till 299 437 euro, och att ett nytt ramavtal om tillhandahållande av Eures utbildningsverksamhet undertecknades den 9 november 2021 till ett värde av 12 miljoner euro och en maximal varaktighet på 48 månader. Inga betalningar i samband med detta ramavtal gjordes under 2021. Parlamentet noterar vidare att enligt revisionsrättens rapport inrättade myndigheten inte förhands- eller efterhandskontroller av de operativa och finansiella aspekterna av utbildningsverksamheten på grundval av direkta bevis från genomförd utbildningsverksamhet. I stället förlitade den sig på rapporter från utbildare. Denna brist på formaliserade förfaranden baserade på direkta bevis kan medföra risker för genomförandet av förvaltningsdirektiv och för uppnåendet av myndighetens mål.

27.

 Europaparlamentet noterar att myndigheten medgav behovet av att upprätta en lämplig intern struktur för att införa formaliserade förfaranden på grundval av direkta bevis som svar på revisionsrättens iakttagelse. Parlamentet noterar att myndigheten använder direkta kontroller för utbildningsverksamhet och att den från och med 2023 kommer att inrätta en mekanism för direkta kontroller, enligt vilken myndighetens personal kommer att delta i 10 % av de utbildningar som Eures tillhandahåller, med exempel från alla utbildningstyper och format, samt följa upp genomförandet av utbildningen. De bedömda utbildningarna kommer att följas upp med en enkät om tillfredsställelse bland deltagarna.

28.

 Europaparlamentet noterar att myndigheten antog och genomförde sin strategi för bedrägeribekämpning 2021–2023 och att genomförandet av strategin övervakas genom en särskild handlingsplan.

Digitalisering och den gröna omställningen

29.

 Europaparlamentet noterar att myndigheten har byggt upp IKT-lösningar kring Microsoft 365 (M365) och kommissionens system, som delas mellan olika institutioner och som är tillgängliga via en säker VPN-lösning som granskades av oberoende konsulter och CERT-EU. Parlamentet noterar dessutom att myndigheten har konfigurerat en lösning för övervakning av IKT-säkerhet som möjliggör övervakning från CERT-EU:s sida på grundval av servicenivåavtal.

30.

 Europaparlamentet noterar att myndighetens it-säkerhetspolicy kommer att utvecklas 2023 med bidrag från IKT-strategin och byråernas inställning till den nya förordningen om it-säkerhet. Parlamentet uppmanar myndigheten att rapportera om utvecklingen i detta avseende till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten.

31.

 Europaparlamentet påminner om vikten av att öka digitaliseringen av myndigheten när det gäller intern drift och förvaltning men också för att påskynda digitaliseringen av förfarandena. Parlamentet betonar att myndigheten måste fortsätta att vara proaktiv i detta avseende för att undvika en digital klyfta mellan byråerna. Parlamentet påpekar dock behovet att vidta alla nödvändiga säkerhetsåtgärder för att undvika att den behandlade informationens onlinesäkerhet äventyras.

32.

 Europaparlamentet uppmanar myndigheten att samarbeta nära med Enisa (Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå). Parlamentet föreslår att uppdaterade utbildningsprogram om cybersäkerhet ska erbjudas all personal inom myndigheten. Parlamentet uppmanar myndigheten att utveckla sin cybersäkerhetspolicy snabbare, att tillhandahålla den senast den 31 december 2023 och att rapportera tillbaka till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten.

33.

 Europaparlamentet noterar med uppskattning att myndighetens huvudkontor i Slovakien (byggnaden Landererova 12 eller L12) har fått guldcertifikatet Leadership in Energy and Environmental Design.

Driftskontinuitet under covid-19-krisen

34.

 Europaparlamentet noterar med oro utifrån revisionsrättens rapport att myndigheten ännu inte har antagit en kontinuitetsplan och att avsaknaden av en fastställd och heltäckande kontinuitetsplan utgör en stor intern brist. Parlamentet noterar utifrån myndighetens svar att den på grund av covid-19-pandemin hade en kontinuitetslösning för distansarbete dagligen, och att myndigheten inser vikten av att ha ett heltäckande dokument som beskriver kontinuitetsplanen, som enligt planerna ska slutföras 2023. Parlamentet uppmanar myndigheten att rapportera om utvecklingen i detta avseende till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten.

35.

 Europaparlamentet noterar med uppskattning rapporten om effekterna av distansarbete under covid-19-pandemin på tillämplig social trygghet och en intern bedömning av covid-19-pandemins inverkan på myndighetens verksamhetsområden.

Övriga kommentarer

36.

 Europaparlamentet noterar att myndigheten under 2021 vidareutvecklade sin kommunikationsverksamhet med ett ökande antal följare på sociala medier, närvaro på fler sociala medieplattformar och en ökning av interaktivt och mer engagerat innehåll såsom videor och fortsatte att utveckla sin webbplats, sin visuella identitet, sin logotyp och andra artefakter som ökar myndighetens synlighet och erkännande. Parlamentet uppmanar myndigheten att öka sina insatser och rapportera relevant prestationsinformation till unionsmedborgarna och allmänheten på ett tydligt och lättillgängligt språk. Parlamentet uppmanar bestämt myndigheten att säkerställa större transparens och offentlig ansvarsskyldighet genom bättre användning av medier och sociala mediekanaler.

37.

 Europaparlamentet välkomnar myndighetens samarbete på förvaltningsnivå med Eurofound, EU-Osha och Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) och utbytet av utkast till arbetsprogram med Eurofound, Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) och EIGE för att säkerställa synergier i respektive arbetsprogram.

38.

 När det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet hänvisar Europaparlamentet till sin resolution av den 10 maj 2023 (3) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.

(1)   EUT C 114, 31.3.2021, s. 232.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1149 av den 20 juni 2019 om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten, om ändring av förordningarna (EG) nr 883/2004, (EU) nr 492/2011 och (EU) 2016/589 och om upphävande av beslut (EU) 2016/344 (EUT L 186, 11.7.2019, s. 21).

(3)  Antagna texter, P9_TA(2023)0190.

Top