52023BP1842

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52023BP1842 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52023BP1842

Help

Europaparlamentets resolution (EU) 2023/1842 av den 10 maj 2023 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2021

EUT L 242, 29.9.2023, p. 178–189 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

ELI: http://data.europa.eu/eli/res/2023/1842/oj

HTML

PDF

Official Journal

29.9.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 242/178

EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION (EU) 2023/1842

av den 10 maj 2023

med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2021

EUROPAPARLAMENTET UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

—	med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2021,

—	med beaktande av artikel 99, artikel 100 tredje strecksatsen och bilaga V i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandet från utskottet för utveckling,

—	med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0114/2023), och av följande skäl:

A.	Unionens utvecklingssamarbete, enligt definitionen i artiklarna 208–210 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), verkar i ett globalt sammanhang som definieras i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling (Agenda 2030) och dess mål för hållbar utveckling.

Unionen har samarbetsförbindelser med ett stort antal utvecklingsländer. Det huvudsakliga syftet är att främja ekonomisk och social utveckling samt miljöutveckling med särskild inriktning på att långsiktigt minska och utrota fattigdom genom att förse de stödmottagande länderna med utvecklingsstöd och tekniskt bistånd.

C.	Målet för unionens utvecklingssamarbete är att vidmakthålla och främja unionens värderingar och intressen runtom i världen för att uppfylla de principer och mål för dess yttre åtgärder som fastställs i artiklarna 3.5, 8 och 21 i fördraget om Europeiska unionen.

Från 1959 och fram till 2020 har Europeiska utvecklingsfonden (EUF) gett bistånd för utvecklingssamarbete till länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) och utomeuropeiska länder och territorier (ULT). Ramen för unionens förbindelser med AVS-länderna och ULT är ett partnerskapsavtal som undertecknades i Cotonou (Cotonouavtalet) den 23 juni 2000 för en period på 20 år, som senare förlängdes till den 30 juni 2022.

Elfte EUF har nått sitt sista stadium i och med att bestämmelsen om tidsbegränsning trädde i kraft den 31 december 2020, och från och med 2021 ingår EUF-programmen i unionens fleråriga budgetram. Vissa kontrakt för befintliga finansieringsavtal kommer dock ändå att skrivas under fram till och med den 31 december 2023.

Vad beträffar den fleråriga budgetramen 2021–2027 har bistånd för utvecklingssamarbete till AVS-länderna införlivats i instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (instrumentet Europa i världen) och bistånd för utvecklingssamarbete till ULT har införlivats i ULT-beslutet, som även inbegriper Grönland (1).

G.	Åttonde, nionde, tionde och elfte EUF har inte införlivats i unionens allmänna budget utan fortsätter att genomföras separat och vara föremål för separat rapportering tills de avslutas.

H.	EUF förvaltas nästan helt och hållet av kommissionens generaldirektorat för internationella partnerskap (GD INTPA) (2). En liten andel (0,25 %) av EUF:s utgifter för 2021 förvaltas av generaldirektoratet för humanitärt bistånd och civilskydd.

I.	Utvecklingssamarbetet utvecklas från en mer traditionell inriktning på de sociala sektorerna till en starkare betoning på ömsesidiga intressen, inbegripet när det gäller investeringar, handel och utveckling av ekonomiska sektorer med högt mervärde, hållbar utveckling, utbildning och jämställdhet.

J.	Strukturella förändringar är nödvändiga inom jordbrukssektorn i partnerutvecklingsländerna, särskilt genom att stärka lokala småskaliga jordbrukare, hjälpa dem att använda ny jordbruksteknik, införa moderna vattenförvaltningsmetoder och underlätta deras tillträde till marknaden.

Genom en Team Europa-strategi (3) samarbetar unionen med medlemsstaterna på fältet, med lokala stödmottagare och med andra givare för att åstadkomma påtagliga effekter och förändringar i partnerländerna. Parlamentet påminner om att budgetstödet måste motsvara partnerländernas behov och unionens viktigaste politikområden. Parlamentet påminner om att det också är nödvändigt att mäta programmens resultat och deras effekter i partnerländerna och för civilbefolkningen.

L.	Utvecklingssamarbetet är en delad befogenhet mellan medlemsstaterna och unionen, och i artikel 208 i EUF-fördraget anges särskilt att ”unionens och medlemsstaternas politik för utvecklingssamarbete ska komplettera och förstärka varandra.”

M.	Unionen och medlemsstaterna kan vidta gemensamma åtgärder och bör informera varandra om åtgärder som vidtas på området för utvecklingssamarbete.

N.	Hållbarhet är av avgörande vikt för att man ska uppnå de fastställda målen och resultaten, och i synnerhet för utvecklingsbiståndets långsiktiga effekter.

Traditionellt sett sker genomförandet av EUF och utvecklingen i allmänhet i riskfyllda, komplexa och snabbt föränderliga miljöer, vilket under 2021 förvärrades av covid-19-pandemin och den instabila politiska situationen i vissa av unionens partnerländer och därmed hämmade genomförandet av EUF och respektive revisionsverksamhet.

Den ständigt växande klyftan mellan de medel som behövs och de medel som finns tillgängliga för att hantera den allt djupare klimatkrisen, hungersnöden, skuldsättningen, den humanitära krisen och andra kriser leder till större skillnader mellan industriländerna och mindre utvecklade länder och ökad fattigdom för första gången på årtionden.

Q.	Trots det tidigare uttalandet är främjandet av transparens, ansvarsskyldighet, tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter och kampen mot korruption och bedrägerier avgörande för att unionens budgetstödåtgärder ska bli framgångsrika.

R.	Humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd är ett uttryck för en faktisk global solidaritet som är inskriven i fördragen och utgör kärnan i unionens värderingar.

Budgetgenomförande

Europaparlamentet påminner om de två händelser som markerade 2021, nämligen att det var det första året som följde på tidsfristklausulen för elfte EUF (den 31 december 2020), vilket innebär att det under 2021 inte fanns några ytterligare övergripande åtaganden för projekt inom ramen för elfte EUF, och dessutom att under 2021 påverkades det finansiella genomförandet av kontrakt (enskilda åtaganden: 2 118 miljoner EUR) och betalningar (3 393 miljoner EUR) inom ramen för tionde och elfte EUF av den utdragna covid-krisen (4).

Europaparlamentet konstaterar att EUF står för 46,1 % av portföljen för GD INTPA när det gäller betalningar under 2021, som uppgick till 3 435 miljoner EUR (dvs. 91,27 % av det årliga målet). Parlamentet noterar att EIB:s betalningar uppgick till 613 miljoner EUR. Parlamentet konstaterar att eftersom bestämmelsen om tidsbegränsning för elfte EUF löpte ut den 31 december 2020 gjordes inga nya åtaganden under 2021, med undantag för åtaganden avseende medel som härrör från återflöden inom ramen för AVS-investeringsanslaget från insatser inom ramen för nionde, tionde och elfte EUF. Parlamentet noterar att EIB:s betalningar avseende AVS-investeringsanslaget uppgick till 179 miljoner EUR.

Europaparlamentet beklagar att 50 % av delegationerna i Afrika söder om Sahara inte nådde sitt betalningsmål på 90 % till följd av den långvariga covid-19-situationen. Parlamentet betonar att det mest påfallande av dessa fall var Madagaskar, som nästan helt stängde sina gränser, vilket gjorde det mycket svårt att fortsätta genomförandet såsom ursprungligen förutsågs, Tchad och Gambia på grund av tillfälligt avbrutet eller försenat genomförande, och Etiopien, Guinea och Mali, där politiska kriser drabbade verksamheten allvarligt, med betydande inverkan på de beräknade utbetalningarna av budgetstöd. Parlamentet noterar dessutom att covid-19-restriktionerna i Stillahavsområdet och Västindien även påverkade genomförandet, och i Fiji och Haiti hade de negativa sidoeffekterna till följd av den försämrade ekonomiska, sociala och politiska situationen en förödande inverkan på infrastrukturprojekt.

Europaparlamentet välkomnar GD INTPA:s regelbundna insatser för att minska gammal förfinansiering och gamla utestående åtaganden med ett mål på 35 %. Parlamentet noterar att GD INTPA överskred målet genom att minska EUF:s gamla förfinansiering med 46 % (50 % för andra biståndsområden) och med 39 % för både EUF:s gamla utestående åtaganden och inom hela dess ansvarsområde.

Europaparlamentet noterar att GD INTPA uppnådde sitt mål om att inte ha mer än 15 % gamla EUF-kontrakt som löpt ut. Parlamentet noterar att det uppnådde 13 % för EUF och 10 % inom hela sitt ansvarsområde. Parlamentet noterar att det för EUF har skett en konsekvent förbättring sedan 2017.

Verksamhetens inverkan på årsredovisningen

Europaparlamentet noterar att det skett en minskning på 101 miljoner EUR av förfinansieringen främst till följd av att färre förskott betalats ut på grund av att färre kontrakt undertecknats (3 670 miljoner EUR under 2020 jämfört med 2 118 miljoner EUR under 2021). Parlamentet noterar dessutom att denna minskning främst berodde på utmaningar som uppstått på grund av den pågående covid-19-pandemin och geopolitiska krisen, och att likvida medel följaktligen ökade med 266 miljoner EUR till följd av denna betydande minskning av förfinansiering och andra betalningar.

Europaparlamentet noterar det betydligt lägre antalet öppna kontrakt vid utgången av 2021, förorsakat av både nedtrappningen av EUF och de negativa konsekvenserna av den pågående covid-19-pandemin och geopolitiska kriser på undertecknandet av nya kontrakt, resulterade i en betydande minskning av upplupna kostnader med 519 miljoner EUR.

Europaparlamentet noterar vidare att den sammanlagda minskningen av utgifter för stödinstrument med 1 743 miljoner EUR är en kombinerad effekt: dels hindrade de utmanande förhållandena i samband med covid-19-pandemin och den instabila geopolitiska situationen i flera länder genomförandet av EUF:s verksamhet under 2021, dels är minskningen av verksamheten inom ramen för tionde och tidigare EUF i linje med nedtrappningen av dessa EUF, vilket leder till färre öppna kontrakt inom ramen för dessa EUF.

Europaparlamentet konstaterar att ett effektivt genomförande och tillräcklig finansiering garanterar legitimitet och säkerställer effektiviteten i unionens utvecklingssamarbete. Parlamentet anser att ju längre löptiden för kontrakten inom utvecklingspolitiken är, desto mer hållbara blir projekten.

10.

Europaparlamentet noterar att EUF-anslaget på 600 000 000 EUR till andra åtgärder i AVS-länderna som nyligen frigjorts av medlemsstaterna nu kommer att användas för åtgärder som bidrar till att lindra den globala livsmedelskrisen. Parlamentet anser att dessa medel måste användas till ytterligare stöd till lokalt småskaligt jordbruk samt agroekologiska metoder och hållbart fiske som leder till livsmedelssuveränitet för lokalsamhällena och gör dem mindre beroende av fluktuationerna på de globala livsmedels- och jordbruksmarknaderna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att hädanefter genomgående avstå från att erhålla återbetalning av frigjorda EUF-medel, med tanke på behoven av medel för att täcka akuta behov i AKS-länderna och med tanke på unionens och dess medlemsstaters finansiering av utvecklingsåtaganden, liksom förpliktelserna som fastställs i fördraget om en konsekvent politik för utveckling.

11.

Europaparlamentet betonar vidare att för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till livsmedelskrisen krävs strukturella förändringar inom jordbrukssektorn i partnerutvecklingsländerna, särskilt genom att göra det möjligt för lokala småskaliga jordbrukare att använda ny jordbruksteknik och införa moderna vattenförvaltningsmetoder och genom att underlätta deras tillträde till marknaden.

Räkenskapernas tillförlitlighet

12.

Europaparlamentet noterar att budgeten för åttonde EUF (1995–2000) var 12,8 miljarder EUR, för nionde EUF (2000–2007) 13,8 miljarder EUR, för tionde EUF (2008–2013) 22,7 miljarder EUR och för elfte EUF 30,5 miljarder EUR, varav 29,1 miljarder EUR har anslagits till AVS-länderna och 0,4 miljarder EUR till utomeuropeiska länder/territorier, med 1,1 miljarder EUR för administrativa kostnader.

13.

Europaparlamentet noterar att kommissionen under 2019 avslutade de återstående utestående transaktionerna för projekten inom ramen för åttonde EUF och att alla saldon och återtaganden har överförts till nionde EUF. Parlamentet noterar dessutom att kommissionen under 2021 tillkännagav den finansiella och operativa avslutningen av åttonde EUF och att all därmed sammanhängande verksamhet har slutförts, att alla kontroller har utförts och att alla kontrakt och finansiella beslut har avslutats i EUF:s räkenskaper.

14.

Europaparlamentet välkomnar det faktum att revisionsrätten i sin årsrapport om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2021 drar slutsatsen att räkenskaperna för EUF för det budgetår som slutade den 31 december 2021 i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av Europeiska utvecklingsfondernas finansiella ställning och det finansiella resultatet, kassaflödena och förändringarna i nettotillgångarna för året, i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning (EU) 2018/1877 (5) (EUF:s budgetförordning) och redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn.

15.

Europaparlamentet är medvetet om att revisionsrättens revision av EUF kommer att avvecklas när EUF:s betalningar minskar och betalningarna från unionens budget ökar i och med att EUF:s program inkluderas i unionens fleråriga budgetram. Parlamentet noterar att revisionsrätten därefter successivt kommer att flytta resurser till revisionen av unionens budget. Parlamentet noterar dock att den nuvarande metoden (separat rapport om EUF) bibehålls för revisionsförklaringen för 2022.

Lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna

16.

Europaparlamentet gläder sig över att revisionsrätten anser att de inkomster som ligger till grund för räkenskaperna för det budgetår som avslutades den 31 december 2021 i alla väsentliga avseenden är lagliga och korrekta.

17.

Europaparlamentet upprepar sin oro över de många tänkbara orsakerna till revisionsrättens flera på varandra följande uttalanden med avvikande mening om utgifternas laglighet och korrekthet på grund av att de utgifter som godkänts i räkenskaperna för det budgetår som slutade den 31 december 2021 innehåller väsentliga fel.

18.

Europaparlamentet noterar att för revisionen av transaktionernas korrekthet granskade revisionsrätten ett urval bestående av 140 transaktioner som var representativt för alla typer av utgifter inom EUF. Parlamentet noterar vidare att urvalet omfattade 26 transaktioner avseende förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika, 92 transaktioner som hade bemyndigats av 17 EU-delegationer (6) och 22 betalningar som hade godkänts av kommissionens huvudkontor (7).

19.

Europaparlamentet noterar oroat att av de 140 granskade transaktionerna innehöll 54 (38,8 %) fel, jämfört med 36 (25,7 %) under 2020 för samma antal transaktioner. Parlamentet betonar dessutom att revisionsrätten kvantifierade 43 fel (31 under 2020), på grundval av vilka den uppskattade felnivån för budgetåret 2021 till 4,6 % (3,8 % under 2020).

20.

Europaparlamentet noterar med oro att den typ av fel som identifierades under budgetåret 2021 följer mönstret från 2020, nämligen det uppskattade felet i samband med icke stödberättigande utgifter (38,6 % 2021, 38,2 % 2020), allvarlig underlåtenhet att följa reglerna för offentlig upphandling (14,6 % 2021, 2,2 % 2020), avsaknad av väsentliga styrkande handlingar (23,3 % 2021, 38,3 % 2020) och utgifter som inte ådragits (18,1 % 2021, 14,9 % 2020).

21.

Europaparlamentet noterar med oro att den uppskattade felnivån systematiskt överskrider väsentlighetsgränsen (2 %), och noterar att 4,6 % av utgifterna för åttonde, nionde, tionde och elfte EUF för budgetåret 2021 innehöll fel (jämfört med 3,8 % år 2020, 3,5 % år 2019, 5,2 % år 2018, 4,5 % år 2017, 3,3 % 2016, 3,8 % både år 2014 och år 2015, 3,4 % år 2013 och 3 % år 2012). Parlamentet konstaterar att jämfört med budgetåret 2020 är ökningen av den uppskattade felnivån 0,8 % (0,3 % år 2020). Parlamentet upprepar att det är avgörande att effektivt ta itu med orsakerna till denna ökning.

22.

Europaparlamentet erkänner att revisionsrätten år 2020, på grund av covid-19-pandemin, inte kunde genomföra besök på plats hos EU-delegationerna (8) och därmed inte heller kunde genomföra vissa revisionsförfaranden, framför allt inte kontroller av genomförandet av kontrakt för de utvalda transaktionerna, och att revisionsrättens revisionsarbete begränsades till främst skrivbordsgranskningar av transaktioner och projekt genom kommunikation med revisionsobjekten på distans. Parlamentet noterar dock att det enligt kommissionens svar på skriftliga frågor och den utfrågningsdebatt som hölls i parlamentets budgetkontrollutskott inte finns några bevis för att frånvaron av besök på plats ledde till ökat missbruk av medel. Parlamentet noterar dessutom att kommissionen anser att Team Europa-strategin bidrog till en mycket närmare samordning på mottagarlandsnivå mellan unionen och dess medlemsstater, vilket ökade både effektiviteten och ansvarsskyldigheten.

Övervaknings- och kvalitetssäkringssystemens transparens och effektivitet

23.

Europaparlamentet noterar slutsatsen från GD INTPA om kostnadseffektiviteten för de kontroller som det ansvarar för (ändamålsenlighet, effektivitet och sparsamhet i sitt kontrollsystem) (9). Parlamentet oroar sig dock över revisionsrättens iakttagelse att den konstaterade felfrekvensen, bland annat några fel i de slutgiltiga ersättningsanspråk som hade granskats vid externa revisioner och utgiftskontroller i förväg, liksom tidigare år visar på brister i dessa kontroller. Parlamentet uppmanar kommissionen att med tanke på den höga felprocenten varje år se över sin strategi för förhands- och efterhandsrevisioner och att ytterligare generalisera digitaliseringen för mer systematiska kontroller med en prioritering av de partnerländer där de flesta felen har identifierats.

24.

Europaparlamentet noterar med oro att kommissionen och dess genomförandepartner liksom 2020 begick fler fel i transaktioner som gällde bidrag samt överenskommelser om medverkan med mottagarländer, internationella organisationer och organ i medlemsstater än i andra former av stöd (t.ex. de som omfattar byggentreprenad-, varu- och tjänstekontrakt). Parlamentet konstaterar dessutom att 39 av de 92 transaktioner av denna typ som revisionsrätten granskade innehöll kvantifierbara fel, vilket innebär att de stod för 81 % av den uppskattade felnivån.

25.

Europaparlamentet är medvetet om, som kommissionen konstaterade i sina svar (10) på revisionsrättens årsrapport, att kommissionen är verksam i tredjeländer i komplexa politiska och tekniska sammanhang och arbetar med många partner, såsom partnerländer, internationella organisationer och organ i medlemsstaterna. Parlamentet noterar vidare att även om handlingsplanerna regelbundet körs för att hålla felprocenten så låg som möjligt anser kommissionen att det är osannolikt att ett nollfelscenario skulle inträffa i detta sammanhang.

26.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att än en gång, i linje med revisionsrättens iakttagelser, ompröva den metod för kostnadseffektivitet som används vid efterhandskontroller, eftersom den kanske inte är effektiv och kan leda till de svagheter som både revisionsrätten och parlamentet har påpekat.

27.

Europaparlamentet noterar med oro på basis av revisionsrättens rapport att när det gällde 15 kvantifierbara fel och åtta icke kvantifierbara fel hade kommissionen tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera felen innan den godkände kostnaderna. Parlamentet noterar dessutom att om kommissionen hade använt alla tillgängliga uppgifter på rätt sätt skulle den uppskattade felnivån enligt revisionsrättens bedömning ha varit 2,4 procentenheter lägre, jämfört med 1,19 procentenheter 2020.

28.

Europaparlamentet noterar dessutom att enligt revisionsrättens rapport var 25 transaktioner, som innehöll kvantifierbara fel och som bidrog med 1,9 procentenheter till den uppskattade felnivån, föremål för revision eller utgiftskontroll. Parlamentet noterar vidare att GD INTPA:s kontrollsystem bygger på förhandskontroller och att utifrån informationen i gransknings- eller kontrollrapporterna om vilket granskningsarbete som hade utförts kunde revisionsrätten inte bedöma om felen hade kunnat upptäckas och korrigeras vid förhandskontrollerna, eftersom rapporterna inte omfattar 100 % av de rapporterade utgifterna och inte heller ger tillräckligt med information för att fastställa huruvida de punkter där revisionsrätten upptäckte fel hade varit föremål för förhandskontroller.

29.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens översyn i september 2021 och maj 2022 av kravspecifikationerna för utgiftskontroller. Parlamentet noterar att kommissionen planerar att ytterligare fördjupa analyserna och ta itu med andra aspekter såsom stickprov samt integrera de lärdomar som dragits och svaren från en undersökning som genomfördes i februari 2022 av användare av revisionsramavtalet.

30.

Europaparlamentet understryker att revisionsrätten identifierade två utgiftsområden där det i mindre utsträckning förekommer fel i transaktionerna på grund av specifika betalningsvillkor, nämligen a) budgetstöd och ii) projekt med flera givare som genomförs av internationella organisationer och som omfattas av den så kallade hypotetiska strategin (11). Parlamentet noterar att under 2021 granskade revisionsrätten fyra budgetstödtransaktioner och åtta projekt som omfattades av den hypotetiska strategin och som förvaltades av internationella organisationer.

31.

Europaparlamentet anser att det är oacceptabelt att vissa internationella organisationer, precis som under tidigare år, endast gav begränsad tillgång till handlingar (t.ex. i skrivskyddat format), vilket hindrade revisionsrätten från att göra kopior av dokumenten, och därmed hindrade planeringen och genomförandet av revisionen och ledde till förseningar som hindrade revisionsrätten från att uppfylla sina grundläggande befogenheter enligt EUF-fördraget, vilket tidigare nämnts i relaterade iakttagelser i revisionsrättens årsrapporter för 2018 och 2020. Parlamentet erkänner kommissionens insatser för att ta itu med problemet genom aktivt samarbete med de berörda internationella organisationer vars transaktioner bidrog till felprocenten, både genom identifiering av praktiska lösningar och genom dialog på hög nivå. Parlamentet välkomnar vissa positiva resultat från dessa insatser, såsom att samarbetet med Världsbanken har förbättrats för revisionsrättens granskning 2021 jämfört med 2020. Parlamentet betonar dock att mer måste göras, och uppmanar kommissionen att fortsätta med sina insatser och att stärka samarbetet med de internationella organisationerna för att säkerställa att revisionsrätten har fullständig, obegränsad och snabb tillgång till all nödvändig information, så att revisionsrätten kan kontrollera lagligheten och korrektheten i unionens budgetutgifter.

32.

Europaparlamentet konstaterar att i GD INTPA:s tionde undersökning av procentsatsen för kvarstående fel, som 2021 genomfördes av en extern entreprenör å dess vägnar, uppskattades den övergripande procentsatsen för kvarstående fel för sjätte året i rad vara under den väsentlighetsgräns på 2 % som kommissionen har fastställt: 1,14 % (0,95 % för 2020).

33.

Europaparlamentet betonar att revisionsrättens bedömning visar att undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel inte utgör ett bestyrkandeuppdrag eller en revision och att den bygger på den metod och handbok för kvarstående fel som tillhandahålls av GD INTPA. Parlamentet betonar dessutom att revisionsrätten i årsrapporterna om EUF 2017–2020 har beskrivit de begränsningar i studierna som kan ha bidragit till att procentsatsen för kvarstående fel systematiskt har underskattats.

34.

Europaparlamentet noterar revisionsrättens åsikt att i hur hög grad man förlitar sig på andra revisorers arbete är en kritisk aspekt av undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel, och förklarar att följande tre scenarier är möjliga: a) Att man inte förlitar sig på andra revisorers arbete utan gör en fullständig substansgranskning. b) Att man delvis förlitar sig på andra revisorers arbete och gör en mindre substansgranskning. c) Att man fullständigt förlitar sig på andra revisorers arbete utan att göra någon ytterligare granskning. Parlamentet noterar att andelen transaktioner där man förlitade sig helt på andra revisorers arbete ökade från 15 % år 2020 till 34 % år 2021. Parlamentet delar därför revisionsrättens uppfattning att en så omfattande tillit till andra revisorers arbete strider mot själva syftet med en undersökning av procentsatsen för kvarstående fel, som är att uppskatta andelen fel som har undgått GD INTPA:s alla förvaltningskontroller för att förebygga, upptäcka och korrigera sådana fel.

35.

Europaparlamentet noterar att GD INTPA från och med 2018 avsevärt minskade reservationernas omfattning (dvs. den andel av utgifterna som omfattades av dem) i de årliga verksamhetsrapporterna och att den årliga verksamhetsrapporten för 2021 inte innehåller några reservationer.

36.

Europaparlamentet delar revisionsrättens åsikt att avsaknaden av reservationer i 2021 års årliga verksamhetsrapport är omotiverad och anser att den delvis beror på begränsningarna i undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel, med tanke på att revisionsrättens granskningsresultat för denna undersökning också gäller uppskattningarna av riskbelopp som grundar sig på den. Parlamentet noterar att GD INTPA uppskattar att det totala riskbeloppet vid betalning var 79,65 miljoner EUR (1,41 % av kostnaderna 2021) och att det totala riskbeloppet vid avslutandet var 66,03 miljoner EUR. När det gäller riskbeloppet vid betalning uppskattar GD INTPA att 13,62 miljoner EUR (24 %) kommer att korrigeras genom dess kontroller under efterföljande år (detta belopp kallas ”korrigerande kapacitet”) (12).

37.

Europaparlamentet noterar att GD INTPA, efter revisionsrättens rekommendationer i årsrapporterna för räkenskapsåren 2019 och 2020, undersökte det bästa sättet att införliva revisionsrättens rekommendationer, och gjorde ändringar i manualen och metoden för den kvarstående felprocenten, med full hänsyn till förväntade kostnader och fördelar. Parlamentet noterar att GD INTPA uppdaterade manualen och metoden för undersökningen av den kvarstående felprocenten i januari 2022.

38.

Europaparlamentet noterar att GD INTPA arbetar med att förbättra kvaliteten på sina uppgifter för att beräkna den korrigerande kapaciteten, och att det under 2021 fortsatte sina utbildningsinsatser och medvetandehöjande åtgärder när det gällde återkrav och kvaliteten på redovisningsuppgifter. Liksom tidigare år gjorde GD INTPA riktade kontroller av betalningskrav för att korrigera de identifierade avvikelserna. Parlamentet noterar att revisionsrätten granskade beräkningen av den korrigerande kapaciteten för 2021, och att den efter att ha granskat 35 % (av värdet) av den totala populationen av återkrav inte upptäckte några fel i urvalet.

39.

Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en ”finansiell resultattavla” med sex indikatorer (13) för att göra den finansiella rapporteringen mer konsekvent mellan kommissionens generaldirektorat. Parlamentet noterar att ytterligare fyra indikatorer lades till 2021 (14). Sex av dessa tio indikatorer var tillämpliga på EUF och förvaltningsfonderna under 2021. Parlamentet noterar att GD INTPA uppnådde ett resultat på 99 % för unionens budget och 97 % för EUF 2021, jämfört med 95 % respektive 94 % 2020. När det gäller ”betalningar i rätt tid” uppnådde GD INTPA 97 % för unionens budget och 95 % för EUF 2021, jämfört med 98 % respektive 97 % 2020.

Förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier

40.

Europaparlamentet noterar att GD INTPA sedan 2014 har utvecklat och genomfört sin egen strategi för bedrägeribekämpning, på grundval av den metod som tillhandahålls av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), och att det sedan ikraftträdandet har gjorts tre uppdateringar, varav den sista antogs 2021. Parlamentet noterar att genomförandet av strategin övervakas och att ledningen får halvårsrapporter om de pågående Olaf-utredningarna och uppföljningen av Olafs rekommendationer. Parlamentet noterar dessutom att GD INTPA antog en ny handlingsplan 2021 som innehåller 16 interna åtgärder, varav 80 % genomfördes inom den angivna tidsfristen eller enligt den förväntade upprepningen och att de återstående 20 % av åtgärderna antingen pågår eller har en tidsfrist för genomförande som fastställts för 2022, och att de förväntas vara slutförda 2022 (15).

41.

Europaparlamentet noterar att GD INTPA också bidrog till kommissionens strategi för bedrägeribekämpning och genomförde åtgärd 33 i kommissionens handlingsplan mot bedrägeri (SWD(2021) 262 final) (16) i rätt tid. Parlamentet beklagar att GD INTPA endast följde upp 33 % av Olafs ekonomiska rekommendationer och att, generellt sett, 20 % av de ekonomiska rekommendationerna (som utfärdades 2017–2021) har genomförts fullt ut, 20 % har delvis genomförts och 60 % håller på att genomföras eller analyseras fortfarande. Parlamentet vill se ett bättre genomförande av Olafs rekommendationer även om de återkommande svårigheterna med att uppfylla Olafs rekommendationer beror på rättsliga särdrag och begränsningar, såsom bl.a. långdragna rättsliga åtgärder, preskriptionstid som löpt ut och konkurser.

42.

Europaparlamentet noterar att GD INTPA i slutet av 2021 kände till 23 pågående utredningar (17 år 2020, 19 år 2019) och att Olaf avslutade tre utredningar med ekonomiska, administrativa och/eller rättsliga rekommendationer och två utredningar utan rekommendationer.

43.

Europaparlamentet välkomnar den nya onlineutbildningen om förebyggande av bedrägerier i unionens yttre förbindelser, lanseringen av en informationskampanj som ägnas åt GD INTPA:s externa partner, fortsatt centralisering och spridning av information av generaldirektoratets korrespondent för bedrägeribekämpning i nära samarbete med generaldirektoratets nätverk för bedrägeribekämpning och Olaf, uppdateringar av webbsidor och handböcker, årliga anteckningar och informationskampanjer till all personal om verktyg för förebyggande av bedrägerier och bedrägeribekämpning.

44.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare förbättra kontrollerna för att minska transaktionsfelen och att fullt ut genomföra revisionsrättens rekommendationer.

45.

Europaparlamentet betonar att legitimiteten och effektiviteten i unionens utvecklingssamarbete är beroende av att verksamheten genomförs korrekt och att den har ordentlig finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare förbättra kontrollerna för att minska antalet transaktionsfel och att fullt ut genomföra revisionsrättens rekommendationer.

Potentiell effekt på EUF:s årsredovisning för 2021 av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen

46.

Europaparlamentet noterar att efter de båda parternas undertecknande av avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (utträdesavtalet) åtog sig Förenade kungariket att fortsätta delta i EUF till dess att elfte EUF och alla andra tidigare oavslutade EUF avslutas. Förenade kungariket kommer att åta sig samma skyldigheter som de medlemsstater som ingick den interna överenskommelse genom vilken elfte EUF bildades, och även de uppkomna skyldigheterna från tidigare EUF tills de avslutas.

47.

Europaparlamentet noterar att det i utträdesavtalet också anges att när det inte har gjorts åtaganden för belopp från projekt inom tionde EUF eller från tidigare EUF eller när åtagandena har dragits tillbaka vid det datum då överenskommelsen träder i kraft, ska Förenade kungarikets andel av dessa belopp inte återanvändas. Detta gäller även för Förenade kungarikets andel av belopp som det inte har gjorts åtaganden för, eller där åtagandena har dragits tillbaka, inom elfte EUF efter den 31 december 2021.

48.

Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens slutsats att det inte finns någon ekonomisk inverkan på EUF:s årsredovisning för 2021 att rapportera och att EUF:s räkenskaper per den 31 december 2021 korrekt återspeglar läget i utträdesprocessen det datumet.

Unionens budgetstöd

49.

Europaparlamentet noterar från de konsoliderade svaren på frågeformuläret till kommissionen att betalningarna av budgetstöd inom ramen för EUF uppgick till 340 miljoner EUR 2021: 25 AVS-länder och 10 utomeuropeiska länder och territorier fick budgetstöd inom ramen för EUF 2021.

50.

Europaparlamentet noterar att unionens budgetstöd under de senaste två åren har hjälpt länder med totala betalningar på 4,2 miljarder EUR – 3 miljarder EUR 2020 och 1,2 miljarder EUR 2021 – för att stödja reformer inom olika sektorer och förhindra ytterligare ekonomiska och sociala bakslag, och noterar dessutom att insatserna för att tidigarelägga resurser under 2020 inte helt kunde kompenseras 2021, eftersom det nya instrumentet Europa i världen trädde i kraft under året och instrumentet för stöd inför anslutningen först i slutet av 2021. Parlamentet noterar dessutom att politiska blockeringar och inhemska kriser hindrade genomförandet av pågående program i flera länder.

51.

Europaparlamentet noterar att Afrika söder om Sahara fortfarande är den största mottagaren av unionens budgetstöd (35 %), följt av det europeiska grannskapet (31 %), Asien (16 %), Latinamerika (6 %), västra Balkan (4 %), Västindien (3 %), utomeuropeiska länder/territorier (3 %) och Stillahavsområdet (2 %). Parlamentet noterar vidare att prestationsavtal om sektorreformer uppväger avtal om statsbyggande och resiliensuppbyggnad och avtal om målen för hållbar utveckling, med 79 % av portföljens värde, jämfört med 19 % respektive 2 %.

52.

Europaparlamentet understryker att unionens budgetstöd är ett sätt att tillhandahålla effektivt bistånd, även i krissituationer, och bidrar till att stärka ländernas system och budgetprocesser för att genomföra offentlig politik och uppnå hållbara resultat. Parlamentet påminner om vikten av att upprätthålla upphandlingsmekanismen Covax för att maximera möjligheterna för människor i deltagande länder att få tillgång till covid-19-vacciner eller andra vacciner i händelse av en ny krissituation, på ett så snabbt, rättvist och säkert sätt som möjligt. Parlamentet betonar dessutom att mekanismen har varit avgörande under covid-19-pandemin och erbjuder ytterligare finanspolitiskt utrymme för att hantera pandemins negativa effekter. Parlamentet erkänner att dessa ansträngningar bör fortsätta inom en snar framtid med tanke på de förödande globala effekterna av det ryska anfallskriget mot Ukraina.

53.

Europaparlamentet uppmärksammar att fattigdomsbekämpning, främjande av demokratiska värden och miljöförstöring fortfarande är en av de största utmaningarna vi står inför i dag. Parlamentet påminner om att en värld med 1,2 miljarder människor i 111 utvecklingsländer (17) som lever i akut flerdimensionell fattigdom är både orättvis och ekologiskt ohållbar. Parlamentet efterlyser lämplig finansiering för att stoppa de pågående avvikelserna från FN:s mål för hållbar utveckling.

54.

Europaparlamentet betonar att utrotandet av fattigdom inte är en välgörenhetsuppgift utan en rättvisehandling och nyckeln till att frigöra en enorm mänsklig potential. Parlamentet betonar dessutom att utan yttre insatser tenderar fattigdomscykeln att fortsätta på flera fronter eftersom familjer med begränsade eller inga tillgångar fastnar i fattigdom och drabbas av kronisk livsmedelsbrist, dålig hälsa, chocker från klimatförändringar och social stigmatisering. Parlamentet understryker att familjer som bor i avlägsna områden fortfarande är avskurna från många grundläggande tjänster såsom rent vatten och sanitet, hälso- och sjukvård och marknadssystem, vilket bidrar till att den socioekonomiska statusen för dem förblir oförändrad eller försämras.

55.

Europaparlamentet uppmärksammar att människor, och särskilt ungdomar, bör kunna bo, studera och arbeta i sitt land och sin region. Parlamentet understryker att utan effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att hantera fattigdom och ett effektivt stöd till mikrofinansiering och till utveckling av småföretag kommer migrationsströmmarna av ekonomiska skäl att fortsätta att öka, särskilt kompetensflykt, vilket leder till flera utmaningar för både värd- och ursprungsländerna.

56.

Europaparlamentet är fast övertygat om att en flerdimensionell och holistisk strategi för extrem fattigdom är den bästa strategin och upprepar att utbildning (och yrkesutbildning) både är en mänsklig rättighet och det mest kraftfulla verktyget för att bekämpa fattigdom, socialt utanförskap och ojämlikhet.

57.

Europaparlamentet understryker att uppskattningsvis 64 miljoner barn i utvecklingsländerna inte går i grundskolan. Parlamentet betonar att i synnerhet flickor har drabbats särskilt hårt, eftersom deras rätt till utbildning av god kvalitet fortsatte att äventyras ytterligare på grund av skolstängningar, bristen på tillgång till distansundervisning, inbegripet digital undervisning, och minskningen av de nationella utbildningsbudgetarna till följd av trycket på ländernas ekonomier. Parlamentet betonar dessutom att ett viktigt skäl är våld i världens pågående konfliktområden, och att ett annat stort hinder – ofta nära sammanflätat med konflikter – är fattigdom. Parlamentet påminner om vikten av att sätta lika möjligheter i centrum för utvecklingen. Parlamentet betonar att egenmakt för kvinnor och tillgång till adekvat utbildning i utvecklingsländerna, särskilt för flickor och kvinnor, är viktiga steg i kampen mot fattigdom och osäker livsmedelsförsörjning. Parlamentet betonar dessutom att unga kvinnors tillgång till europeiska projekt, utbildning i företagande och medel måste uppmuntras i partnerländerna, eftersom kvinnor spelar en viktig roll för utvecklingen av den lokala och regionala ekonomin i flera utvecklingsländer.

58.

Europaparlamentet noterar att unionen stöder utbildning i omkring 100 länder och genom partnerskap såsom det globala partnerskapet för utbildning (18) och Education cannot Wait (19), och fortsätter att främja jämställdhet i partnerskap med regeringar och icke-statliga aktörer.

59.

Europaparlamentet lovordar kommissionens prioritering att gå längre än det fastställda målet på 10 % och nå 13 % för utbildning i GD Internationella partnerskap.

60.

Europaparlamentet noterar att unionen under 2021 betalade ut 85 miljoner EUR från EUF för att stödja utbildning i partnerländer, vilket bidrog till inskrivningen av över 32 miljoner grundskoleelever och nästan 3 miljoner gymnasieelever under 2018–2020. Av de 85 miljonerna EUR användes 6 miljoner EUR för att stödja rörlighetsprogrammet Erasmus och kapacitetsuppbyggnadsprojekt för AVS-länderna, 31 miljoner EUR betalades ut för yrkesutbildning – varav 5 miljoner EUR betalades ut som en del av budgetstödprogrammen, 1,2 miljoner EUR betalades ut för arbeten och varor, 0,8 miljoner EUR betalades ut för tjänster och återstående 24 miljoner EUR betalades ut i form av bidrag.

61.

Europaparlamentet noterar att kommissionen utlovade 700 miljoner EUR till det globala partnerskapet för utbildning förra året, för att hjälpa till att förse 140 miljoner barn med utbildade lärare och få in 88 miljoner fler barn i skolan och i lärandet.

62.

Europaparlamentet upprepar att program för entreprenörskap spelar en avgörande roll i kampen mot fattigdom och utvecklingen av ekonomisk tillväxt. Parlamentet betonar att tillhandahållande av företagsutbildning kan hjälpa småföretagare att starta företag och förbättra sina affärsmetoder, vilket gör det möjligt för fattiga familjer att staka ut sin väg mot hållbara försörjningsmöjligheter och socioekonomisk motståndskraft. Parlamentet konstaterar dock att för att sådana program ska bli effektivare bör utbildningen kompletteras med särskilt anpassat stöd och uppföljningstjänster. Parlamentet påminner om att unga kvinnors tillgång till europeiska projekt, företagsutbildning och medel måste uppmuntras i partnerländerna.

63.

Europaparlamentet välkomnar ikraftträdandet 2021 av en ny landsspecifik ram för riskhantering (RMF+). Parlamentet noterar att detta nya verktyg bygger på den tidigare ramen för riskhantering, som infördes 2013. Parlamentet noterar dessutom att RMF+ är anpassad till det föränderliga sammanhanget för internationella partnerskap, det föränderliga geopolitiska landskapet och det nya instrumentet Europa i världen, och att det gäller länder med vilka unionen har bilaterala samarbetsarrangemang, inbegripet ett betydande antal länder där budgetstöd inte ges.

64.

Europaparlamentet noterar att EU:s delegationer och kommissionens centrala avdelningar använder slutsatserna i RMF+ och följer upp genomförandet av riskreducerande åtgärder och de framsteg som gjorts med prioriteringar för den politiska dialogen, i samverkan med andra befintliga analys- och rapporteringsverktyg.

65.

Europaparlamentet anser att EUF, i likhet med andra unionsprogram, påverkas av bristande synlighet, förståelse och publicitet gentemot lokalbefolkningen, som drar nytta av unionens medel utan att känna till unionens stöd och solidaritet. Parlamentet anser också att EUF måste förklaras bättre för allmänheten.

66.

Europaparlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens införande av enhetliga och bindande minimiregler för kommunikation om och synlighet för EU inom alla EU:s finansieringsprogram och förvaltningsformer under finansieringsperioden 2021–2027 (20). Parlamentet anser dock att varje stödmottagande land delvis bör ansvara för programplaneringen av kommunikationsåtgärder (under tillsyn av unionens avdelningar) i syfte att öka medvetenheten hos befolkningen om de projekt och verksamheter som finansieras av unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka denna möjlighet.

67.

Europaparlamentet anser att varje stödmottagande land bör lägga fram en långsiktig plan med uppgifter om sina projekt och mål i den fleråriga budgetramens tidsplan. Parlamentet anser att denna struktur skulle kunna öka transparensen och förutsägbarheten i det europeiska utvecklingsbiståndet, vilket skulle göra det möjligt att fastställa långsiktiga mål enligt kommissionens definition, närmare bestämt inom områden som kräver planering i förväg, såsom energi, hälsa, vattenförsörjning, digital och grön omställning. Parlamentet noterar att en sådan plan bör läggas fram av den stödmottagande regeringen, som skulle förlita sig på deltagande av lokala intressenter, vars bidrag bör främjas. Parlamentet anser att det också skulle främja destinationsländernas deltagande i utformningen av unionens utvecklingspolitik, genom deltagande av deras institutioner och berörda parter.

68.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om en onlineplattform där alla EUF-projekt och projekt inom instrumentet Europa i världen offentliggörs skulle kunna inrättas, för att öka transparensen och tillgången till data.

69.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att GD INTPA tillsammans med andra berörda generaldirektorat och avdelningar har antagit en ny strategi för kommunikation på nationell, regional och global nivå. Parlamentet noterar att denna nya strategi går från fragmenterad, projektspecifik kommunikation till en mer fokuserad och strategisk insats. Parlamentet välkomnar offentliggörandet av de uppdaterade riktlinjerna om kommunikation och ökad synlighet för EU i yttre åtgärder som beskriver vad som förväntas av partner som genomför unionens yttre åtgärder (21).

70.

Europaparlamentet beklagar att rådet, efter det att Cotonouavtalet mellan unionen och AVS-länderna löpte ut i februari 2020 och ett nytt partnerskapsavtal initierades i april 2021, fortfarande inte har godkänt undertecknandet det nya partnerskapsavtalet, vilket tvingar fram en årlig förlängning av det gamla avtalet och placerar alla AVS- och EU-samhällen i en laglig gråzon i samband med den fortsatta politiska dialogen och utvecklingspolitiken. Parlamentet uppmanar med kraft rådet att lösa problemet med en enda medlemsstats veto och att godkänna undertecknandet av det nya partnerskapsavtalet.

71.

Europaparlamentet anser att resultaten av unionens utvecklingsbistånd skulle kunna utökas med en stark och målinriktad samordning mellan finansieringsåtgärder som vidtas av EUF och inom ramen för instrumentet Europa i världen, särskilt genom gränsöverskridande projekt, i syfte att skapa synergier och öka EUF:s och instrumentet Europa i världens finansieringsmervärde.

72.

Parlamentet pekar på mervärdet av blandfinansieringsinstrument, där offentliga bidrag kombineras med privata lån. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera och stimulera användningen av sådana instrument. Parlamentet uppmanar kommissionen att involvera den privata sektorn, närmare bestämt genom lokala små och medelstora företag och entreprenörer.

73.

Europaparlamentet noterar kommissionens kommentarer om de utvärderingar som parlamentet bland annat gör av EUF. Parlamentet upprepar dock sin begäran om en omfattande utvärdering av EUF-finansierade projekt, så att parlamentet exakt kan utvärdera effekterna av EUF-medlen och kontrollera att det slutliga målet för utvecklingsbiståndet respekteras, nämligen att minska och i slutändan utrota fattigdomen.

74.

Europaparlamentet uppmärksammar den ständigt försämrade situation i vilken unionens politik för utveckling och humanitärt bistånd genomförs, som särskilt kännetecknas av covid-19-pandemin, den fortlöpande förvärringen av klimatförändringarnas effekter, förlusten av biologisk mångfald, större osäkerhet i livsmedelsförsörjningen och de ökande återverkningarna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet noterar den ständigt växande klyftan mellan de medel som behövs och de medel som finns tillgängliga för att hantera den allt djupare klimatkrisen, hungersnöden, skuldsättningen, humanitära krisen och andra kriser som leder till ökad ojämlikhet och ökad fattigdom för första gången på årtionden. Parlamentet efterlyser lämplig finansiering så att man kan stoppa de pågående avvikelserna från FN:s mål för hållbar utveckling och i stället vända utvecklingen i riktning mot ett uppfyllande av målen. Parlamentet betonar att det behövs ökade utgifter för utvecklingsbistånd, trots de många utmaningar som unionen står inför i samband med covid-19-pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess geopolitiska och ekonomiska konsekvenser.

75.

Europaparlamentet beklagar att det inte skett någon övergång ”från miljarder till biljoner” i den utvecklingsfinansiering som erkändes som nödvändig när målen för hållbar utveckling antogs 2015. Parlamentet noterar det akuta behovet av att mobilisera mycket mer av världens privatägda resurser, genom att främja investeringar och effektivare beskattning, samtidigt som det säkerställs att åtgärderna är förenliga med Agenda 2030-målen och den konsekventa politiken för utveckling, men också genom att öka den offentliga utvecklingsfinansieringen, i enlighet med internationella åtaganden på nivåer som unionen fortfarande är långt ifrån att uppnå.

Uppföljning av ansvarsfrihetsförfarandet för 2020

76.

Europaparlamentet noterar att kommissionen genom sin rapport till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2020 (22), vilken utgör en del av den integrerade finansiella rapporteringen och redovisningsrapporteringen, tillhandahöll en sammanfattning av de åtgärder som kommissionen vidtagit som svar på de huvudsakliga politiska prioriteringar som parlamentet och rådet framförde i samband med ansvarsfrihetsförfarandet för 2020.

77.

Europaparlamentet noterar att kommissionen som svar på parlamentets begäran har lämnat en uppdatering till Europaparlamentet om genomförandet av åttonde och nionde EUF.

78.

Europaparlamentet välkomnar genomförandet av parlamentets rekommendation om stöd till förvaltningen av de utomeuropeiska länderna och territorierna, vilket garanterar en rättvis fördelning av medlen. Parlamentet understryker dock att unionens åtgärder i AVS-regionen måste bli mer samstämmiga, att det måste säkerställas att utvecklingsmålen prioriteras och att politiska åtgärder för ULT-länderna är kopplade till utvecklingen av deras respektive geografiska regioner och är i linje med unionens prioriteringar.

79.

Europaparlamentet noterar dessutom att parlamentets iakttagelser har beaktats vid bedömningen av GD INTPA:s handlingsplan för 2021 för att ta itu med identifierade svagheter i kontrollen och höga risker.

(1) Rådets beslut (EU) 2021/1764 av den 5 oktober 2021 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (Beslutet om ULT, inbegripet Grönland) (EUT L 355, 7.10.2021, s. 6).

(2) GD DEVCO bytte namn till GD INTPA i januari 2021.

(3) Ett verktyg för att hjälpa EU:s delegationer att arbeta bättre tillsammans med medlemsstaterna och berörda parter i länderna genom gemensam programplanering och gemensamt genomförande, https://europa.eu/kapacity4dev/wbt-team-europe

(4) Europeiska utvecklingsfondens årsredovisning 2021, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52022DC0321

(5) Rådets förordning (EU) 2018/1877 av den 26 november 2018 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EU) 2015/323 (EUT L 307, 3.12.2018, s. 1).

(6) Botswana, Burkina Faso, Djibouti, Östtimor, Etiopien, Ghana, Guinea-Bissau, Haiti, Jamaica, Liberia, Malawi, Mali, Niger, Nigeria, Tanzania, Uganda och Zambia.

(7) Alla 140 betalningar gjordes via GD INTPA.

(8) Botswana, Burkina Faso, Etiopien, Guinea-Bissau, Haiti, Liberia, Malawi, Niger, Nigeria, Tanzania, Uganda och Zambia.

(9) GD INTPA, Årlig verksamhetsrapport 2021, s. 51.

(10) https://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/annualreports-2021/annualreports-2021_SV.pdf (s. 383).

(11) När den hypotetiska strategin tillämpas och kommissionens bidrag till projekt med flera givare slås ihop med andra givares bidrag och inte öronmärks för specifika, identifierbara kostnadsposter, förutsätter kommissionen att unionens stödregler följs så länge det sammanslagna totalbeloppet innefattar tillräckligt med stödberättigande kostnader för att täcka unionens bidrag, https://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/annualreports-2021/annualreports-2021_SV.pdf

(12) Se GD INTPA:s årliga verksamhetsrapport för 2021, s. 34.

(13) Indikatorerna är följande: 1) genomförande av åtagandebemyndiganden, 2) genomförande av prognoser för åtagandebemyndiganden, 3) genomförande av betalningsbemyndiganden, 4) genomförande av prognoser för betalningsbemyndiganden, 5) övergripande utnyttjande av åtaganden och 6) betalningar i rätt tid.

(14) De fyra ytterligare indikatorerna är följande: 7) tillbakadraganden i rätt tid, 8) registreringtid för fakturor, 9) kvalitet på redovisningsuppgifter och 10) kvalitet på förvaltningsuppgifter.

(15) Se GD INTPA:s årliga verksamhetsrapport för 2021 (s. 43).

(16) Inkludera vid behov särskilda åtgärder för bedrägeribekämpning bland villkoren för budgetstöd. För budgetstöd och makroekonomiskt stöd, förbättra kontrollstrategierna och stärka kontrollmekanismerna, när så är lämpligt, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A52021DC0578&qid=1675154430354

(17) 2022 års globala flerdimensionella fattigdomsindex (MPI).

(18) https://www.globalpartnership.org/

(19) https://www.educationcannotwait.org/

(20) https://commission.europa.eu/funding-tenders/managing-your-project/communicating-and-raising-eu-visibility_sv

(21) https://international-partnerships.ec.europa.eu/knowledge-hub/communicating-and-raising-eu-visibility-guidance-external-actions_en

(22) COM(2022), 331 final https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52022DC0331

Top

Choose the experimental features you want to try