52023BP1828

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52023BP1828 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52023BP1828

Europaparlamentets resolution (EU) 2023/1828 av den 10 maj 2023 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2021, avsnitt IV – Europeiska unionens domstol

EUT L 242, 29.9.2023, p. 100–109 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

ELI: http://data.europa.eu/eli/res/2023/1828/oj

HTML

PDF

Official Journal

29.9.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 242/100

EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION (EU) 2023/1828

av den 10 maj 2023

med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2021, avsnitt IV – Europeiska unionens domstol

EUROPAPARLAMENTET UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

—	med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2021, avsnitt IV – Europeiska unionens domstol,

—	med beaktande av artikel 100 och bilaga V i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor,

—	med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0073/2023), och av följande skäl:

Europeiska unionens domstol (domstolen) är Europeiska unionens rättsliga institution, som har till uppgift att säkerställa efterlevnaden av unionsrätten genom att övervaka den enhetliga tolkningen och tillämpningen av fördragen och säkerställa att de åtgärder som vidtas av unionens institutioner, organ och byråer är lagliga.

B.	EU-domstolen bidrar till att bevara unionens värderingar och arbetar genom sin rättspraxis för uppbyggnaden av Europa.

C.	EU-domstolen består av två domstolar: domstolen och tribunalen.

I samband med förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet betonar den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten hur viktigt det är att ytterligare stärka EU-institutionernas demokratiska legitimitet genom att öka transparensen och ansvarsskyldigheten och genom att tillämpa en resultatbaserad budgetering och en god förvaltning av personalresurser.

Europaparlamentet noterar att EU-domstolens budget omfattas av rubrik 7 i den fleråriga budgetramen, ”Europeisk offentliga förvaltning”, som uppgick till totalt 10,7 miljarder EUR 2021 (vilket motsvarar 5,9 % av EU:s budgetutgifter). Parlamentet konstaterar att EU-domstolens budget motsvarar omkring 4,1 % av unionens totala utgifter för administration.

Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten i sin årsrapport för budgetåret 2021 ökade sitt urval av transaktioner under Administration från 48 under 2020 till 60 under 2021.

Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten nämner att det arbete som har utförts under många år tyder på att rubrik 7 i den fleråriga budgetramen avser utgifter med låg övergripande risk. Parlamentet noterar dock att årsrapporten om genomförandet av unionens budget för budgetåret 2021 inte innehåller någon relevant information om EU-domstolen, och uppmanar revisionsrätten att i kommande årsrapporter inkludera heltäckande uppgifter om uppfyllandet av alla krav som är nödvändiga för ett konsekvent ansvarsfrihetsförfarande.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrätten i årsrapporten för budgetåret 2021 inte identifierade några specifika problem som rörde EU-domstolen.

Budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen

Europaparlamentet konstaterar att EU-domstolens totala budget för 2021 uppgick till cirka 444 miljoner EUR, dvs. en ökning jämfört med 436 miljoner EUR för 2020 och 429 miljoner EUR för 2019.

Europaparlamentet noterar det höga budgetgenomförandet under 2021 på 98,69 %, vilket ligger i linje med föregående års budgetgenomförande på 98,19 %. Parlamentet noterar att EU-domstolen under 2021 gjorde tio budgetöverföringar enligt artikel 29 i budgetförordningen, vilket motsvarar totalt 17,9 miljoner EUR eller 4 % av anslagen det budgetåret.

Europaparlamentet lovordar EU-domstolen för att ha fortsatt att minska den genomsnittliga betalningstiden, som var 24,63 dagar 2021, dvs, en minskning med ungefär en dag jämfört med 2020. Parlamentet uppskattar att den genomsnittliga tiden för betalning av fakturor för extern översättning, som står för 75 % av det totala antalet betalda fakturor och för vilka den avtalsmässiga tidsfristen är 60 dagar, var 27,48 dagar, medan den genomsnittliga tiden för betalning av andra fakturor, för vilka den avtalsmässiga tidsfristen för betalningar är 30 dagar, var 18,92 dagar.

Europaparlamentet påpekar att under 2021 påverkade covid-19-pandemin i hög grad all verksamhet vid EU-domstolen, både den rättsliga och administrativa verksamheten, och att budgetutnyttjandet i flera av EU-domstolens budgetposter påverkades av denna kris. Parlamentet konstaterar att för vissa poster var nettoeffekten en minskad användning av anslag, medan denna kris för andra krävde ytterligare utgifter. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att EU-domstolen, för att dra nytta av erfarenheten av covid-19-pandemin, såg över sin beredskapsplan och kontinuitetsplan under 2021.

Europaparlamentet konstaterar att när det gäller siffror beräknas de ytterligare utgifter som krävdes till följd av covid-19-pandemin till 1,7 miljoner EUR (de ytterligare kostnaderna inkluderade förvärv av it-utrustning och it-tjänster till följd av den allmänna tillämpningen av distansarbete för personal till ett belopp på 0,9 miljoner EUR, förvärv av desinfektionsmedel och personlig skyddsutrustning för ledamöter och personal vid EU-domstolen som måste arbeta i EU-domstolens byggnader till ett belopp på 0,1 miljoner EUR och ökade uppvärmningskostnader på grund av beslutet om ett mer frekvent luftutbyte i EU-domstolens byggnader till ett belopp på 0,3 miljoner EUR). Parlamentet noterar att besparingarna beräknas uppgå till 6 miljoner EUR (1,1 miljoner EUR för frilanstolkning, 1,1 miljoner EUR för fortbildning och tjänsteresor, 0,5 miljoner EUR för städning och skötsel av byggnaderna, 0,5 miljoner EUR för möbler, kontorsmateriel och protokollrelaterad verksamhet och 1,2 miljoner EUR för sänkningen av lönejusteringen till 1,9 %).

10.

Europaparlamentet påpekar att nettosumman av besparingarna kan beräknas till 4,3 miljoner EUR, vilket gjorde det möjligt att, som en del av uppsamlingsöverföringarna vid årets slut, finansiera en förskottsbetalning avseende byggnader med målet att minska EU-domstolens framtida finansiella börda.

Intern förvaltning, resultat och internkontroll

11.

Europaparlamentet konstaterar att till följd av de åtgärder som utformats för att hantera effekterna av covid-19-pandemin kunde EU-domstolen upprätthålla en hög prestationsnivå under 2021, genom att utnyttja erfarenheterna med distansarbete, kommunikationsteknik och ett system för videokonferenser som möjliggjorde distansförhandlingar vid båda domstolarna. Parlamentet uppskattar att EU-domstolen tilldelades Europeiska ombudsmannens pris för god förvaltning i kategorin ”Excellence in Innovation/Transformation”.

12.

Europaparlamentet påpekar att det under 2021 skedde en ökning av det totala antalet mål vid de två domstolarna (1 720 år 2021 jämfört med 1 584 år 2020) samt av antalet avslutade mål (1 723 år 2021 jämfört med 1 540 år 2020). Parlamentet konstaterar att ökningen främst rör domstolen och i huvudsak avser den betydande ökningen av antalet överklaganden mot tribunalens beslut, med koppling till ökningen av tribunalens verksamhet till följd av den reform av tribunalen som slutfördes i september 2021. Parlamentet betonar att 29 % av tribunalens beslut överklagas till domstolen.

13.

Europaparlamentet noterar en ökning av förfarandenas genomsnittliga längd under 2021 (17,2 månader jämfört med 15,4 månader 2020). Parlamentet konstaterar att i domstolen ökade förfarandenas genomsnittliga längd till 16,6 månader 2021 jämfört med 15,4 månader 2020, medan de i tribunalen ökade till 17,3 månader jämfört med 15,4 månader 2020. Parlamentet håller med om att ökningen av den totala genomsnittliga längden åtminstone delvis skulle kunna vara kopplad till de pandemirelaterade åtgärder som vidtogs för att underlätta parternas kapacitet att utöva sina rättigheter genom att bevilja en extra månad för att lämna in skriftliga inlagor och till parternas oförmåga att resa till EU-domstolens säte i Luxemburg, vilket ledde till en längre muntlig fas i förfarandena.

14.

Europaparlamentet konstaterar att antalet pågående mål vid de två domstolarna var oförändrat 2021 (2 541 mål, varav 1 428 vid tribunalen och 1 113 vid domstolen, jämfört med 2 542 mål 2020).

Personalresurser, jämställdhet och personalens välbefinnande

15.

Europaparlamentet noterar att en omfattande partiell förnyelse av EU-domstolen ägde rum 2021, med nio nya domare vid domstolen och fem nya domare vid tribunalen.

16.

Europaparlamentet konstaterar att tribunalen sedan juli 2022 har två domare per medlemsstat, medan domstolen fortfarande består av en domare per medlemsstat. Parlamentet uppmuntrar domstolen att fortsätta sin analys av hur arbetsbördan kan omfördelas mellan de två domstolarna.

17.

Europaparlamentet vidhåller att bristen på jämn könsfördelning inom domarkollegiet måste åtgärdas. Parlamentet är medvetet om att domstolens och tribunalens ledamöter utnämns av medlemsstaternas regeringar i samförstånd och att EU-domstolen inte har något inflytande över valet av domare eller generaladvokater, samt att varken rådet eller parlamentet har någon roll i detta avseende. Parlamentet uppskattar att tribunalens ordförande, efter en uppmaning från parlamentet, den 26 mars 2021 skickade en skrivelse till ordföranden för konferensen för företrädarna för medlemsstaternas regeringar med anledning av utgången av mandatperioden för 26 domare i tribunalen i syfte att betona vikten av att säkerställa en jämn könsfördelning inom tribunalen och uppmana medlemsstaternas regeringar att ta hänsyn till detta mål vid nomineringen av kandidater för den partiella nytillsättningen av domare, i enlighet med skäl 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2015/2422 (1). Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaternas regeringar att beakta behovet av en jämn könsfördelning när de nominerar nya domare.

18.

Europaparlamentet konstaterar att det i slutet av 2021 fanns 2 247 tjänstemän och annan personal vid EU-domstolen, jämfört med 2 239 i slutet av 2020, och noterar att fördelningen av personal över de administrativa kategorierna under 2021 stämmer överens med fördelningen tidigare år (2021 bestod personalen av 59 % tjänstemän, 33 % tillfälligt anställda och 8 % kontraktsanställda, jämfört med 60 % tjänstemän, 32 % tillfälligt anställda och 8 % kontraktsanställda 2020). Parlamentet noterar den höga sysselsättningsgraden på 97 % för 2021. Parlamentet noterar att fördelningen av tjänster per verksamhetssektor är ungefär densamma som för tidigare år, med nästan 86 % av tjänsterna inom juridisk och språklig verksamhet.

19.

Europaparlamentet noterar att könsfördelningen bland personal och inom den högsta ledningen under 2021 låg i linje med föregående år. Parlamentet konstaterar att i slutet av 2021 var 60 % av personalen kvinnor (1 355 anställda) och understryker att EU-domstolen har överskridit genomsnittet för unionsinstitutioner när det gäller kvinnor i ledande positioner inom administrationen (kvinnor innehar 54 % av handläggartjänsterna och 40 % av chefstjänsterna på mellannivå och högre nivå).

20.

Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse EU-domstolens insatser för att uppnå en geografisk balans genom att uppmuntra ansökningar från underrepresenterade medlemsstater, offentliggöra lediga tjänster inom den interinstitutionella portalen och samarbeta nära med kommissionens tjänst för urval och rekrytering av personal (Epso) för att hitta sätt att förbättra rekryteringen av personal. Parlamentet påpekar att obalansen fortfarande är stor och uppmanar EU-domstolen att eftersträva en jämnare representation av medlemsstaterna bland sin personal, särskilt när det gäller de medlemsstater som anslöt sig till unionen 2004.

21.

Europaparlamentet är medvetet om arbetsmarknadens särdrag i Luxemburg och välkomnar den helhetsstrategi som har antagits vid utformningen av en ny personalledningsstrategi som omfattar alla skeden i arbetslivet: rekrytering, kompetensutveckling, grundutbildning och fortbildning, jobbskuggning och mentorskap, karriärvägledningstjänster, som lanserades 2021, och mobilitetsmöjligheter fram till förberedelsen inför pension. Parlamentet anser att rekrytering av engagerad och talangfull personal kräver en stimulerande och dynamisk arbetsmiljö och uppskattar att frågor som avser mångfald och inkludering införs i alla de strategier som tillämpas i EU-domstolens administration.

22.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att verksamheten i EU-domstolens utbildnings- och utvecklingsenhet, som driver cellen för lika möjligheter och mångfald, under 2021 innefattade särskilda initiativ som rörde lika möjligheter, mångfald och inkludering, däribland deltagande av representanter för lika möjligheter och mångfald i de olika interinstitutionella arbetsgrupperna på det här området, och särskilt i Epsos arbetsgrupp för mångfald i rekryteringsförfaranden, medvetenhetshöjande åtgärder för personal och chefer och en ny utformning av introduktionsprogrammet för nyanställda för att integrera aspekter av policyn för mångfald och inkludering.

23.

Europaparlamentet påpekar att de höga förväntningarna när det gäller resultatet från den interinstitutionella högnivågruppen (Hlig), som inrättades 2020 för att undersöka lösningar som kan göra Luxemburg mer attraktivt för personal och för att hitta lösningar för att främja dess attraktivitet jämfört med andra städer som är säten för andra av unionens institutioner, organ och byråer. Parlamentet är medvetet om att Hlig i juni 2021 antog en rapport om åtgärder som skulle kunna vidtas inom de relevanta områdena. Parlamentet noterar att en av åtgärderna avsåg tillhandahållandet av tillfälliga bostäder. Parlamentet ber EU-domstolen att rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om de åtgärder som har inletts för att genomföra det förslaget.

24.

Europaparlamentet oroas av ökningen av antalet fall av utbrändhet 2021 (34 uppskattade fall) jämfört med 2020 (27 uppskattade fall). Parlamentet välkomnar att EU-domstolen har använt mer resurser för att förebygga och följa upp fall av utbrändhet genom att öka antalet timmar för sin rådgivande psykolog, genom att rekrytera en extra fjärde sjuksköterska och en assistent med specifikt ansvar för att utveckla och samordna åtgärder för att förbättra personalens välbefinnande och genom att organisera ett stort antal utbildningar för chefer för att förbättra deras ledningskompetens och hjälpa dem att fördela arbetsbördan rättvist och undvika diskriminering. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU-domstolen att fortsätta att övervaka konsekvenserna av den ständigt ökande arbetsbördan på personalens välbefinnande och uppmuntrar till användning av nöjdhetsundersökningar bland personal för att få en bättre förståelse av problemets ursprung och konsekvenserna av de åtgärder som vidtas.

25.

Europaparlamentet lovordar EU-domstolen för att den vidtagit specifika åtgärder för att säkerställa personalens fysiska och psykiska välbefinnande med tanke på de specifika arbetsvillkoren vid distansarbete som orsakades av covid-19-pandemin 2021. Parlamentet noterar att de flexibla arbetsformer som finns vid EU-domstolen innefattar deltidsarbete, föräldraledighet, familjeledighet, flextid och distansarbete, att sådana alternativ är tillgängliga för alla personalkategorier i enlighet med bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna, anställningsvillkoren för övriga anställda och de tillämpliga interna besluten, och att relevanta uppdateringar meddelas personalen i vederbörlig ordning via intranätet och interna nyhetsbrev. Parlamentet betonar dock att det fortfarande råder obalans på så sätt att det mest är kvinnliga anställda som utnyttjar sådana arbetsformer. Av 205 personer som ansökte om föräldraledighet var 163 kvinnor och bara 42 män, och av 98 personer som ansökte om deltidsarbete var 87 kvinnor och bara 11 män. Parlamentet upprepar sin begäran om att EU-domstolen ska engagera sig i effektiv intern kommunikation som är inriktad på att bättre förtydliga de alternativ som erbjuds alla anställda.

26.

Europaparlamentet noterar att arbetsvillkoren vid EU-domstolen 2021 under covid-19-pandemin och efter pandemin generellt uppfattades som positiva av personalen och att EU-domstolen genomförde tre personal- och chefsundersökningar 2020 och 2021, där man tog hänsyn till det intresse som hade uttryckts för ett system med en permanent möjlighet att arbeta hemifrån efter att de normala arbetsmönstren hade återupptagits. Parlamentet välkomnar de initiativ som har tagits för att förbättra villkoren för de anställda som arbetar på distans, exempelvis paketet för hemmakontor (bärbar dator, skärm, dockningsstation, mus och tangentbord, headset och ergonomisk stol) och tekniskt stöd och assistans som innefattar videokonferensmöjligheter, erbjudanden om utbildning i arrangemang och strategier för distansarbete, spridning av god praxis och inrättande av en telefontjänst via EU-domstolens säkra nätverk för att undvika ytterligare kostnader för personalens telekommunikationer.

27.

Europaparlamentet uppskattar fokusen på personalens psykiska hälsa under nedstängningsperioden 2021, de många meddelanden som regelbundet skickades till personalen, inbegripet råd om hur man ska hantera isolering, kontakter och information om hur man söker hjälp och stöd, praktisk information om medicinsk rådgivning, bästa praxis för distansarbete, informativa videofilmer från den rådgivande psykologen om hur man uppnår balans mellan arbete och privatliv under nedstängningen och möjligheten till rådgivning med den rådgivande psykologen.

28.

Europaparlamentet noterar att EU-domstolen under 2021 rekryterade 255 praktikanter, varav 173 fick månadslön. Parlamentet beklagar att andelen avlönade praktikanter 2021 (68 %) minskade jämfört med föregående år (72 % år 2020). Parlamentet välkomnar dock antagandet nyligen den 29 november 2021 av ett ändringsbeslut om praktikplatser, enligt vilket alla praktikanter måste få ersättning från EU-domstolen, utom de som får betalning från andra källor, och att de dessutom, utöver ett schablonbidrag för resor, har rätt till ett månatligt bidrag i likhet med det som beviljas av andra unionsinstitutioner. Parlamentet noterar de framsteg som EU-domstolen har gjort när det gäller att minska andelen oavlönade praktikplatser, och uppmanar EU-domstolen att se till att alla praktikanter får en skälig ersättning på samma nivå som ersättningen vid andra unionsinstitutioner, förutom praktikanter som får betalt från andra källor.

29.

Europaparlamentet uppmanar EU-domstolen att fortsätta sin policy som syftar till att vägleda och engagera chefer i att säkerställa personalens välbefinnande samt fortsätta att bedöma konsekvenserna av den ständigt ökande arbetsbördan på personalens välbefinnande för att bättre förstå svårigheternas ursprung och utforska möjliga lösningar. Parlamentet välkomnar den sociala dialogen mellan administrationen och personalens företrädare och lanseringen av undersökningar som syftar till att samla in personalens åsikter om många relevanta frågor, exempelvis systemet med distansarbete och självständighet på arbetsplatsen.

Etisk ram och transparens

30.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av den nya uppförandekoden för ledamöter av domstolen och tribunalen, som trädde i kraft den 7 oktober 2021. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att den särskilt fokuserar på ledamöternas intresseförklaringar, vilka tyvärr fortsätter att vara självdeklarationer, på deras regelbundna uppdateringar vid varje förändring av situationen och minst vart tredje år, samt på offentliggörandet av dem på webbplatsen Curia, med början i slutet av 2021. Parlamentet betonar att de nya bestämmelserna särskilt inriktar sig på förebyggandet av intressekonflikter och håller med EU-domstolen om att den strikta strategin är utformad för att stärka allmänhetens förtroende för unionens domstolars oberoende.

31.

Europaparlamentet uppskattar konsolideringen i ett enda beslut, som antogs i mars 2021, av EU-domstolens interna bestämmelser om ledamöternas resor, tjänsteresor, bilar och användning av chaufförer, som tidigare fastställdes i olika kompletterande beslut. Parlamentet anser att detta kommer att göra det möjligt att förenkla genomförandet av bestämmelserna och tillhandahålla en mer transparent ram. Parlamentet välkomnar offentliggörandet i slutet av 2021 av ledamöternas meritförteckningar, inbegripet ytterligare upplysningar såsom tilldelade hedersbefattningar eller titlar samt medlemskap i stiftelser.

32.

Europaparlamentet noterar den tillfredsställande transparensnivå som uppnås genom det årliga offentliggörandet på webbplatsen Curia, sedan 2018, av förteckningarna över extern verksamhet som utförs av ledamöterna vid både domstolen och tribunalen. Parlamentet betonar att ledamöterna förväntas ägna sig fullt ut åt att utföra sina uppgifter vid EU-domstolen och att de endast får utföra extern verksamhet om den hör samman med utförandet av deras uppgifter och efter förhandstillstånd, vilket endast beviljas om denna verksamhet är förenlig med kraven i uppförandekoden och särskilt med skyldigheten att vara tillgänglig för domstolsverksamhet.

33.

Europaparlamentet beklagar att den nya uppförandekoden för anställda, som förväntades slutföras före slutet av 2021 fortfarande håller på att antas, och uppmanar därför EU-domstolen att slutföra denna process så snart som möjligt. Parlamentet understryker betydelsen av att ge personalen uppdaterade och heltäckande referensramar för många känsliga frågor, såsom svängdörrsproblematik, extern verksamhet och yrkesverksamhet efter frånträdandet av tjänsten, och upprepar sin begäran om att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten vederbörligen ska informeras om det slutgiltiga innehållet i och antagandet av den nya uppförandekoden för personalen.

34.

Europaparlamentet påpekar att personalens efterlevnad av etiska regler för närvarande säkerställs av EU-domstolen, främst genom ett obligatoriskt utbildningspaket för nyanställda, som också är tillgängligt för kollegor som har haft sina befattningar länge, och genom utbildning i internkontroll och ekonomi (under 2021 anordnades totalt 14 utbildningstillfällen). Parlamentet noterar återigen det begränsade antalet anställda som deltog vid dessa utbildningstillfällen (99 av mer än 2 000 anställda). Parlamentet uppmanar EU-domstolen att ytterligare uppmuntra personalen att delta i kurser i etiska frågor, att genomföra personalundersökningar för att kontrollera hur den nuvarande etiska ramen uppfattas och att öka personalens engagemang. Parlamentet välkomnar utfärdandet av ad hoc-riktlinjer för användning av elektroniska kommunikationer, som inbegriper överväganden som rör rätten att inte vara uppkopplad och skyddet av personuppgifter och fastställer regler för användning, lagring och arkivering.

35.

Europaparlamentet konstaterar att 96 begäranden lämnades in av personal om tillstånd att utöva yrkesverksamhet efter att ha lämnat EU-domstolen och att alla dessa godkändes, att ingen överträdelse av karenstiden upptäcktes, att de särskilda reglerna i uppförandekoden för rättssekreterare om konfidentialitet och intressekonflikter gäller för tidigare anställda som lämnar sådana befattningar och att två förklaringar om extern verksamhet under tjänstledighet granskades och godkändes.

36.

Europaparlamentet noterar att EU-domstolen har uppdaterat sin bedrägeribekämpningsstrategi som en integrerad del av sin riskhanteringspolicy och att riskregistret har upprättats i enlighet med detta och inbegriper risker som är kopplade till den känsliga karaktären hos EU-domstolens verksamhet, såsom felaktigt utlämnande av information.

37.

Europaparlamentet vill se ett slut på användningen av externa företag som enligt Yale-universitetets rankning (2) fortfarande är verksamma i Ryssland.

Digitalisering, it-säkerhet och skydd av personuppgifter

38.

Europaparlamentet välkomnar EU-domstolens arbete för att påskynda och utöka digitaliseringen av sin verksamhet och sina förfaranden, på både det rättsliga och administrativa området. Parlamentet förstår att målet är att stärka tillhandahållandet av direkt stöd till domstolsverksamheten och därigenom hantera den aldrig tidigare skådade arbetsbörda som har uppstått, särskilt vid domstolen.

39.

Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts under 2021 med utvecklingen av det integrerade ärendehanteringssystemet (SIGA) och de möjligheter som detta erbjuder för ökad optimering och automatisering av de olika etapperna i handläggningen av ärenden.

40.

Europaparlamentet noterar den höga nivå av it-attacker som ägde rum 2021 jämfört med tidigare år och uppskattar att alla dessa hanterades utan betydande konsekvenser. Parlamentet lovordar EU-domstolens aktiva roll när det gäller att stödja initiativ för att stärka it-säkerheten inom alla unionens institutioner, organ och byråer, som en del av CERT-EU:s styrelse och som medlem i den interinstitutionella kommittén för digital omvandling (ICDT). Parlamentet är medvetet om att EU-domstolen har förnyat sitt program för ökad medvetenhet om it-säkerhet, har utvecklat en obligatorisk elektronisk utbildning om it-säkerhet för sin personal och har genomfört en studie om ”nollförtroende” som en del av det fleråriga programmet för digital omvandling, samtidigt som man under 2021 inledde arbetet med den detaljerade utformningen av det nya nätverket som införlivar en ”arkitektur med nollförtroende”. Parlamentet uppmuntrar också EU-domstolen att genomföra regelbundna riskbedömningar av sin it-infrastruktur och att säkerställa regelbundna revisioner och tester av sitt it-försvar.

41.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att EU-domstolen använder interna system, baserade på teknik med öppen källkod, som ett förstahandsval för att hantera och behandla sitt känsliga rättsliga innehåll och att EU-domstolen, när molnlösningar används, utformar särskilda tekniska åtgärder och förhandlar om avtal med stränga krav på skydd av personuppgifter och säkerhet, vid behov med tillstånd från Europeiska datatillsynsmannen (EDPS). Parlamentet förstår att en sådan strategi gör det möjligt för EU-domstolen att behålla kontrollen över sina tekniska system, skydda äganderätten till datalagring och dataflöden och undvika ett kritiskt beroende av något externt system, inbegripet andra institutioners system. Parlamentet påpekar att äganderätten stärks genom den befintliga policyn för åtkomsträttigheter, genom utnämnandet av tjänstemän till chefer med ansvar för EU-domstolens infrastruktur, genom att säkerställa kontinuerlig övervakning av verksamheten och genom att åtskilja de uppdrag som utförs av utvecklingsteamen och externa konsulter och uppdragstagare.

42.

Europaparlamentet välkomnar att man överväger att använda mer neutrala format för utbyte av data och dokument för att främja ”allmänt tillgängliga” kontorsverktyg och förbättra transparensen. Parlamentet noterar att det centrala registret över behandlingsverksamhet har varit online sedan januari 2021 och är direkt åtkomligt för allmänheten.

43.

Europaparlamentet påminner om att EU-domstolen, som en del av sitt deltagande i alla undergrupper i ICDT, 2021 tog över ordförandeskapet i gruppen för framväxande teknik. Parlamentet förstår att det huvudsakliga målet för denna grupp, som skapades i oktober 2020, är att hålla jämn takt med den tekniska utvecklingen och främja en gemensam strategi gentemot den inom unionens institutioner, organ och byråer på områdena artificiell intelligens, blockkedjeteknik, automatisering av robotprocesser och kvantdatorteknik. Parlamentet är medvetet om att ett gemensamt interinstitutionellt program med överblick över investeringar, tillgängliga kompetenser, produkter som redan har utvecklats och möjligheter till återanvändning samt framtida samarbete håller på att framställas och att det förväntas inbegripa utbildning i ny kompetens, en gemensam arkitektur för att stödja framtida samarbeten och inrättande av ett interinstitutionellt innovationscentrum.

44.

Europaparlamentet följer upp tidigare resolutioner om användning av artificiell intelligens i domstolssystem och uppmanar EU-domstolen att säkerställa högsta respekt för mänskliga rättigheter. Parlamentet förstår att det främsta syftet med att använda verktyg för artificiell intelligens är att analysera texter för att ta fram information automatiskt och påskynda utförandet av vissa uppgifter. Parlamentet noterar EU-domstolens åtagande om att ta hänsyn till principerna om respekt för de grundläggande rättigheterna, icke-diskriminering, säkerhet, transparens, neutralitet och intellektuell integritet, samt användarkontroll, i enlighet med den europeiska etiska stadgan om användning av artificiell intelligens i rättssystemen och deras omgivande områden. Parlamentet påminner om att de uppgifter som utförs med hjälp av artificiell intelligens i alla händelser alltid bör övervakas och lösas av en mänsklig operatör och vara ”etiskt utformade” och ”utformade för att respektera mänskliga rättigheter”. Parlamentet upprepar sin begäran om att informeras om metoderna för den möjliga användningen av artificiell intelligens i utövandet av EU-domstolens verksamhet.

45.

Europaparlamentet noterar att den utredning som inleddes av Europeiska datatillsynsmannen 2020 om EU-domstolens användning av externa webbtjänster (t.ex. YouTube, Twitter, LinkedIn, Google Play och Apple) och skyldigheten att offentliggöra det väsentliga i ett gemensamt avtal mellan personuppgiftsansvariga fortfarande pågår. Parlamentet noterar vidare att Europeiska datatillsynsmannen också inledde en utredning av EU-domstolens användning av molntjänster som tillhandahölls av Amazon Web Services och Microsoft under Cloud II-upphandlingsavtal och att ett beslut ännu inte har fattats. Parlamentet välkomnar de uppföljningsåtgärder som vidtagits av EU-domstolen för anpassning till Europeiska datatillsynsmannens rekommendationer.

Byggnader och säkerhet

46.

Europaparlamentet välkomnar den detaljerade rapporten till budgetmyndigheten om EU-domstolens byggnadsinvesteringsplan som har upprättats i enlighet med artikel 266 i budgetförordningen. Parlamentet noterar att EU-domstolen sedan juni 2021 har haft ett kontrakt om upprättande av en inventering av sina arkitekturtillgångar och deras systematiska inspektion, för vilka det anslogs 140 000 EUR för 2021 och 230 000 EUR för 2022.

47.

Europaparlamentet konstaterar att EU-domstolen under 2021 fortsatte att vara ordförande för den interinstitutionella säkerhetsgrupp som inrättades 2014 på EU-domstolens initiativ för att harmonisera strategier, utbyta bästa praxis, samarbeta i händelse av ett specifikt hot och samordna upprättandet av förfaranden för åtkomstkontroll för byggnader.

48.

Europaparlamentet är medvetet om att EU-domstolen sedan oktober 2019 har inhyst Epsos kontor i Luxemburg i sitt byggnadskomplex och tillhandahållit de sammanträdeslokaler som har behövts för att anordna utvärderingscentrum för kandidater till tjänster i Luxemburg, särskilt på översättningsområdet.

49.

Europaparlamentet konstaterar att den interinstitutionella arbetsgruppen för byggnadssamordning i Luxemburg (GICIL) har fortsatt sitt arbete på mer sporadisk basis för att främja harmoniseringen av arbetsmetoderna i de unionsinstitutioner som är etablerade i Luxemburg. Parlamentet noterar att GICIL främjar utbytet av god praxis på byggnadsförvaltningsområdet och underlättar ett interinstitutionellt samarbete på området för gas- och elförsörjning samt tekniska biståndstjänster i byggnadssektorn som genererar stordriftsfördelar. Parlamentet påpekar att den 11 juni 2021 hölls en workshop om nya koncept för arbetsplatsdesign efter pandemin inom ramen för dess verksamhet.

Miljö och hållbarhet

50.

Europaparlamentet välkomnar att EU-domstolen har antagit en miljöpolicy, som är tillgänglig för allmänheten på dess webbplats, och stöder EU-domstolens registrering i Emas-systemet (sedan 2016) och dess deltagande i flera interinstitutionella miljökommittéer där god praxis på miljöområdet utbyts och bidrag ges till utformningen av gemensamma miljöstrategier för att minska koldioxidutsläppen och uppnå ekonomiska synergieffekter, närmare bestämt GIME (Groupe Interinstitutionnel de Management Environmental), som samlar Emas-samordnare från flera EU-institutioner vars säten inte enbart finns i Luxemburg) och ECOnet (interinstitutionellt miljönätverk bestående av Emas-samordnare från olika unionsinstitutioner i Luxemburg som samarbetar med kollegiet för generalsekreterarna och cheferna för administrationen i Luxemburg – CaLux) och den insterinstitutionella arbetsgruppen Green Public Procurement som verkar i sektorn för grön upphandling.

51.

Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att EU-domstolen 2021 kraftigt minskade förbrukningen av el, vatten och papper, avfallet från personalmatsalar och kontor och utsläppen av växthusgaser. Parlamentet noterar att de solcellspaneler som installerats på en total yta på 3 447 m2 producerade 381 586 kWh, vilket därmed bidrog till att säkerställa en hållbar energiförsörjning. Parlamentet noterar även att det under 2021 installerats 32 vattenfontäner, som togs i bruk under 2022, i enlighet med den medicinska personalens hälsorekommendationer, vilket minskade förbrukningen av plastflaskor för engångsbruk.

52.

Europaparlamentet är medvetet om att den mycket kraftiga minskningen av koldioxidutsläpp (en minskning från 32 747 ton koldioxidekvivalenter 2010 till 11 181 ton koldioxidekvivalenter 2020) även beror på den låga användningsgraden för byggnaderna och de minskade resorna till följd av covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar EU-domstolen att ytterligare begränsa sin pappersförbrukning och eftersträva målet att bli en pappersfri institution.

53.

Europaparlamentet förstår att EU-domstolen, i linje med Emas-programmet för 2022, kommer att inkludera förnyade miljömål för att minska sitt miljöavtryck ytterligare. Parlamentet välkomnar de många initiativ som har antagits av EU-domstolen för att stödja personalens hållbara mobilitet och öka medvetenheten om denna fråga, inbegripet främjande av hybrid- och elbilar för sina ledamöter, en subvention för årlig kollektivtrafik över gränserna och gratis abonnemang på den lånecykeltjänst som har inrättats av Luxemburgs stad.

Interinstitutionellt samarbete

54.

Europaparlamentet välkomnar EU-domstolens åtagande om att hitta samordnade strategier för att hantera de många utmaningarna till följd av covid-19-pandemin. Parlamentet konstaterar att utbyten som rör krishanteringsstrategin ägde rum under ordförandeskap av EU-domstolens justitiesekreterare, vid sammanträdena i kollegiet för de administrativa cheferna vid Europeiska unionens institutioner och organ, och vid CALux-sammanträden, med deltagande av företrädare för Luxemburgs nationella myndigheter.

55.

Europaparlamentet noterar EU-domstolens många servicenivåavtal med kommissionen (byrån för löneadministration och individuella ersättningar och publikationsbyrån), med CERT-EU (på it-säkerhetsområdet) och med parlamentet och rådet (för att dela den ekonomiska bördan i samband med tjänsten för distanstestverktyg inom ramen för den interinstitutionella ackrediteringen av frilanstolkar) samt det årliga finansieringsavtalet med översättningstjänsterna vid unionens övriga institutioner, organ och byråer för att finansiera olika it-verktyg. Parlamentet är medvetet om att samarbetet fortsatte på översättnings- och tolkningsområdet inom ramen för den interinstitutionella kommittén för översättning och tolkning och inom dess verkställande kommitté för tolkning och verkställande kommitté för översättning.

56.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att EU-domstolen även samarbetar med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska ombudsmannen och att aktiva utbyten genomförs med Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) i syfte att utbyta kunskaper, inbegripet ett utbildningserbjudande för de europeiska delegerade åklagarna för att de ska bekanta sig med EU-domstolens verksamhet, i enlighet med det samförståndsavtal som för närvarande håller på att förhandlas fram och som syftar till att stärka samarbetet mellan EU-domstolen och Eppo.

57.

Europaparlamentet välkomnar den verksamhet som bedrivs av Europeiska unionens rättsliga nätverk och som har bidragit till att främja och underlätta samarbetet mellan EU-domstolen och de nationella domstolarna, särskilt när det gäller forskning på det rättsliga området, flerspråkig terminologi och teknisk innovation.

Kommunikation

58.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU-domstolen att öka sina kommunikationsinsatser för att stärka kopplingen till medborgarna genom att främja större transparens i sin verksamhet, intensifiera användningen av digital teknik och fullfölja en kommunikationsstrategi som gör det möjligt att korrekt uppfatta och förstå EU-domstolens roll och hur den passar in i unionens vision.

59.

Europaparlamentet noterar att budgeten 2021 för kommunikation till allmänheten och marknadsföringsåtgärder uppgick till 510 500 EUR, vilket omfattade produktion av interna och externa publikationer (t.ex. årsrapporter), av videomaterial, pr-material för besökare, mediebevakning och särskilt material för jurister eller press och media.

60.

Europaparlamentet noterar att videokonferenser under 2021 användes för 131 förhandlingar vid tribunalen och domstolen, och att 231 pressmeddelanden offentliggjordes på totalt 3 206 olika språkversioner på webbplatsen Curia, 601 nyhetsbrev skickades (veckovis eller var fjortonde dag) till medier och jurister för att ge förstahandsinformation, öka medvetenheten om viktiga mål och förklara de beslut som fattats och 630 korta informationsmeddelanden gavs ut om de mål som inte omfattades av pressmeddelandena.

61.

Europaparlamentet påpekar att webbplatsen Curia hade 6,1 miljoner besökare och 25,3 miljoner sidvisningar under 2021. Parlamentet understryker den ökande roll som e-Curia spelar som kommunikationsknutpunkt mellan å ena sidan domstolen och tribunalen och å andra sidan parterna och deras företrädare. Parlamentet uppmuntrar till ytterligare utveckling av e-Curia:s funktioner.

62.

Europaparlamentet påpekar att nästan 90 % av alla rättegångshandlingar som ingavs till domstolen och tribunalen under 2021 lämnades in med hjälp av e-Curia. Parlamentet belyser att användningsgraden av e-Curia var 85 % vid domstolen och 93 % vid tribunalen (jämfört med 79 respektive 95 % 2020). Parlamentet understryker att antalet konton som öppnats vid de två domstolarna har ökat ytterligare från 7 378 i slutet av 2020 till 8 212 konton ett år senare. Parlamentet noterar att antalet konton som öppnats av nationella domstolar endast uppgick till 45 i slutet av 2019, nådde 121 i slutet av 2020 och ökade ytterligare till 223 fram till den 31 december 2021, vilket tyder på utbredd tillit bland användarna till e-Curias användbarhet och tillförlitlighet. Parlamentet gläder sig över att införandet av e-Curia 2011 har haft en betydande inverkan på postkostnaderna, som har minskat med cirka 85 % under perioden 2011–2021.

63.

Europaparlamentet påpekar EU-domstolens ökade närvaro och det ökade antalet följare på större plattformar och sociala nätverk (Twitter och LinkedIn men också plattformen Mastodon) och utarbetandet av skräddarsydda kommunikationer till jurister via faktablad och månatliga publikationer om rättspraxis.

64.

Europaparlamentet välkomnar att EU-domstolen aktivt deltar i EU:s Voice-projekt, som inletts av Europeiska datatillsynsmannen för att interagera med allmänheten och som avser att främja användningen av decentraliserade och fria sociala nätverk med öppen källkod som ett alternativ till immaterialrättsligt skyddade nätverk.

65.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU-domstolen att öka transparensen genom att anta innovativa lösningar i kommunikation med allmänheten. Parlamentet välkomnar de framsteg som har gjorts med att direktsända meddelandet av domar och förhandlingar på internet, vilket, baserat på tekniskt arbete som utförts under 2021, gick in i en pilotfas i början av 2022 där de första förhandlingarna i stora avdelningen i domstolen har direktsänts på internet sedan april 2022.

66.

Europaparlamentet lovordar EU-domstolens engagemang när det gäller flerspråkighet och håller med om att kommunikationen med alla parter och medborgare bör ske på deras eget språk, och att detta både handlar om att skydda den kulturella och språkliga mångfalden i unionen och om effektiviteten, tillgängligheten och legitimiteten hos unionens rättsväsende.

67.

Europaparlamentet betonar vikten av EU-domstolens arbete för att ta itu med ärenden där den grundläggande tanken med det europeiska projektet och dess underliggande värderingar och principer ifrågasätts. Parlamentet understryker vikten av EU-domstolens beslut, särskilt när det gäller efterlevnad av rättsstatsprincipen. Parlamentet är medvetet om de långtgående konsekvenserna av dess beslut.

68.

Europaparlamentet välkomnar EU-domstolens initiativ att erbjuda virtuella besöksprogram för EU-medborgare. Parlamentet noterar att pilotprojektet för närvarande har utökats till alla gymnasieelever i unionen och har i framtiden som mål att diversifiera det genom utveckling av program riktade till andra typer av målgrupper. Parlamentet välkomnar att EU-domstolens dataskyddsombud var involverad från början av pilotfasen.

69.

Europaparlamentet stöder det civila samhällets (3) krav på direktsändning av förhandlingarna vid EU-domstolen på dess webbplats, vilket redan är praxis vid flera nationella och internationella domstolar, såsom Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2015/2422 av den 16 december 2015 om ändring av protokoll nr 3 om stadgan för Europeiska unionens domstol (EUT L 341, 24.12.2015, s. 14).

(2) https://som.yale.edu/story/2022/over-1000-companies-have-curtailed-operations-russia-some-remain

(3) https://www.thegoodlobby.eu/a-letter-to-the-president-of-the-court-of-justice-of-the-european-union-to-live-stream-hearings/

Top

Choose the experimental features you want to try