1)

Metan , som utgör den huvudsakliga komponenten i naturgas, är den gas efter koldioxid som bidrar mest till klimatförändringarna och står för ungefär en tredjedel av den nuvarande globala uppvärmningen.

1)

Metan är den gas efter koldioxid som bidrar mest till klimatförändringarna och står för ungefär en tredjedel av den nuvarande globala uppvärmningen. Den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) offentliggjorde i sin sjätte utvärderingsrapport slutsatsen att det krävs stora minskningar av antropogena metanutsläpp till 2030 för att ligga kvar under 1,5 o C.

2)

Även om metan stannar kvar i atmosfären under kortare tid (tio till tolv år) än koldioxid (hundratals år) är metanets växthuseffekt på klimatet på molekylärnivå mer betydelsefull och den bidrar till bildningen av ozon, en kraftfull luftförorening som orsakar allvarliga hälsoproblem . Mängden metan i atmosfären globalt sett har ökat kraftigt under det senaste årtiondet.

2)

Även om metan har en kortare genomsnittlig uppehållstid i atmosfären (tio till tolv år) än koldioxid (hundratals år) är metanets växthuseffekt på klimatet mer än 80 gånger  (1a) större än koldioxidens över en 20-årsperiod . Mängden metan i atmosfären globalt sett har ökat kraftigt under det senaste årtiondet.

2a)

3a)

Europaparlamentets resolution av den 21 oktober 2021 om en EU-strategi för att minska metanutsläppen  (1a) uppmanar kommissionen att analysera vilka konsekvenser det får för de politiska strategierna och åtgärderna om man använder en tidsram på 20 år för global uppvärmningspotential, som ett komplement till den 100 år långa tidsram som i dag används i enlighet med riktlinjerna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) avseende inventering av växthusgaser. Parlamentet konstaterar vidare att mer transparens kring metanutsläppens kortsiktiga konsekvenser för den globala uppvärmningen skulle bidra till ett bättre underlag för unionens klimatpolitik och betonar att användningen av ett sådant kompletterande mått inte på något vis bör leda till en försening av de åtgärder som krävs för att även koldioxidutsläppen drastiskt och snabbt ska minska.

4)

Enligt EU:s inventeringsdata för växthusgaser uppskattas energisektorn stå för 19 % av metanutsläppen i unionen. Då räknar man inte med metanutsläpp utanför unionen som orsakas av unionens användning av fossil energi.

4)

Enligt EU:s inventeringsdata för växthusgaser kommer 53 % av de antropogena metanutsläppen från jordbruket och 26 % från avfall, medan energisektorn står för uppskattningsvis 19 % av metanutsläppen i unionen. Då räknar man inte med metanutsläpp utanför unionen som orsakas av unionens användning av fossil energi. Unionen är världens största importör av fossil gas, och unionen är därför en viktig drivkraft för globala metanutsläpp.

5)

I den europeiska gröna given ingår en omfattande uppsättning av ömsesidigt stärkande åtgärder och initiativ med syfte att uppnå klimatneutralitet i EU senast 2050. I meddelandet om den europeiska gröna given (14) anges att minskningen av koldioxidutsläpp i gassektorn kommer att underlättas, bl.a. genom arbete med frågan om energirelaterade utsläpp av metan. I oktober 2020 antog kommissionen en EU-strategi om att minska metanutsläppen (metanstrategin), i vilken fastställs åtgärder för att minska utsläppen i EU, däribland från energisektorn, och internationellt. I förordning (EU) 2021/1119 (15) (europeisk klimatlag), har unionen införlivat målet om att uppnå klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050 i lagstiftning samt fastställt ett bindande åtagande om inhemsk minskning av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030. För att uppnå denna nivå av minskade växthusgasutsläpp bör metanutsläppen inom energisektorn minskas med runt 58 % senast 2030 , jämfört med 2020 .

5)

I den europeiska gröna given ingår en omfattande uppsättning av ömsesidigt stärkande åtgärder och initiativ med syfte att uppnå klimatneutralitet i EU senast 2050. I meddelandet om den europeiska gröna given (14) anges att minskningen av koldioxidutsläpp i gassektorn kommer att underlättas, bl.a. genom arbete med frågan om energirelaterade utsläpp av metan. I oktober 2020 antog kommissionen en EU-strategi om att minska metanutsläppen (metanstrategin), i vilken fastställs åtgärder för att minska utsläppen i EU, däribland från energisektorn, och internationellt. I förordning (EU) 2021/1119 (15) (europeisk klimatlag), har unionen införlivat målet om att uppnå klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050 i lagstiftning samt fastställt ett bindande åtagande om inhemsk minskning av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030. Kommissionen anger i sin åtföljande konsekvensbedömning till denna förordning att 77 % av de sammanlagda förväntade metanutsläppen utöver referensscenariot kan minskas under 2030 till en lägre kostnad än summan av de sociala fördelarna och miljöfördelarna  (15a) . Detta kommer att bidra positivt till en begränsning av den globala uppvärmningen till 1,5   oC och skulle göra att unionen verkligen kan leda kampen mot metanutsläppen och stärka energitryggheten .

6)

Metanutsläpp omfattas av tillämpningsområdet för unionens mål för minskade växthusgasutsläpp för 2030 som fastställs i den europeiska klimatlagen och de nationella bindande utsläppsminskningsmålen i förordning (EU) 2018/842 (16). Däremot finns det för närvarande ingen rättslig ram på unionsnivå med specifika värden för minskning av de antropogena metanutsläppen inom energisektorn . Dessutom omfattar direktiv 2010/75 (17) om industriutsläpp endast metanutsläpp från raffinering av olja och gas, men inte från annan verksamhet inom energisektorn.

6)

Metanutsläppen kommer från en rad olika sektorer, bland annat jordbruk, avfall, avloppsvatten och energi. Metanutsläpp omfattas av tillämpningsområdet för unionens mål för minskade växthusgasutsläpp för 2030 som fastställs i den europeiska klimatlagen och de nationella bindande utsläppsminskningsmålen i förordning (EU) 2018/842 (16). Däremot finns det för närvarande ingen rättslig ram på unionsnivå med specifika mål och åtgärder som omfattar alla sektorer för en minskning av de antropogena metanutsläppen som leder till en betydande minskning av metanutsläppen i unionen senast 2030 i linje med Parisavtalet . Dessutom omfattar direktiv 2010/75 (17) om industriutsläpp endast metanutsläpp från raffinering av olja och gas, men inte från annan verksamhet inom energisektorn.

7)

Mot bakgrund av detta bör denna förordning gälla minskningar av metanutsläpp i samband med undersökning och utvinning, insamling och bearbetning av naturgas, gasöverföring, distribution, lagring under jord och på terminaler för kondenserad naturgas (LNG), och även gälla kolgruvor i drift under och ovan jord samt stängda och övergivna underjordiska kolgruvor.

7)

Mot bakgrund av detta bör denna förordning gälla minskningar av metanutsläpp i samband med undersökning och utvinning, insamling och bearbetning av naturgas, gasöverföring, distribution, lagring under jord och på terminaler för kondenserad naturgas (LNG), och även gälla petrokemiska produkter, kolgruvor i drift under och ovan jord samt stängda och övergivna underjordiska kolgruvor.

7a)

Med tanke på att undersökning och produktion i tidiga led och insamling och behandling av olja och fossilgas också genererar nafta och naturgasvätskor för användning i den petrokemiska sektorn och ger upphov till metanutsläpp. Den petrokemiska sektorn bör omfattas av liknande åtgärder för övervakning och rapportering, detektering och reparation av läckage och gränser för ventilering och fackling som dem i energisektorn.

8)

Regler för korrekt mätning, rapportering och verifiering av metanutsläpp inom olje- och kolsektorn samt för minskning av dessa utsläpp, bland annat genom undersökning för detektering och reparation av läckage (LDAR, Leak Detection and Repair) och reglering av ventilering och fackling, bör regleras genom en lämplig rättslig ram på unionsnivå. Ett sådant regelverk bör omfatta regler som ökar öppenheten vad gäller import av fossil energi till unionen och därmed öka incitamenten för mer omfattande lösningar för att begränsa metanutsläppen runt om i världen.

8)

Regler för korrekt mätning, rapportering och verifiering av metanutsläpp inom olje- och kolsektorn samt för minskning av dessa utsläpp, bland annat genom undersökning för detektering och reparation av läckage (LDAR, Leak Detection and Repair) och reglering av ventilering och fackling, samtidigt som arbetstagare skyddas från metanutsläpp, bör regleras genom en lämplig rättslig ram på unionsnivå. De regler som fastställs i denna förordning bör öka öppenheten vad gäller import av fossil energi till unionen och leda till mer omfattande lösningar för att begränsa metanutsläppen runt om i världen.

9)

Efterlevnad av skyldigheterna i denna förordning kommer troligtvis att kräva investeringar från reglerade operatörer, och vid fastställande av tariffer bör kostnaderna för sådana investeringar tas i beaktande, i enlighet med principerna om effektivitet.

9)

Efterlevnad av skyldigheterna i denna förordning kommer troligtvis att kräva investeringar från reglerade operatörer, och vid fastställande av tariffer bör merkostnaderna för sådana investeringar tas i beaktande, i enlighet med principerna om effektivitet. Enligt Internationella energiorganet (IEA) är åtgärder för att minska metanutsläppen mycket kostnadseffektiva i sektorerna för olja och gas, särskilt med tanke på de ökade marknadspriserna på gas, och nödvändiga investeringar i sådana åtgärder skulle vara begränsade med kort återbetalningstid  (1a) . De nödvändiga kostnaderna bör inte medföra en oproportionerlig ekonomisk börda för slutanvändare och konsumenter. Kostnader för investeringar i åtgärder för att minska metanutsläppen till en nettokostnad över noll bör därför beaktas vid fastställandet av tariffer. Utsatta hushåll bör skyddas mot oproportionerliga ekonomiska bördor på grund av denna förordning. Lämpliga åtgärder som vidtas av operatörerna för att förebygga och minimera metanutsläpp bör vara sådana där utsläppens samhällseffekter är större än begränsningsåtgärdens samhällseffekter.

10)

Varje medlemsstat bör utse minst en behörig myndighet som ska kontrollera att operatörerna ändamålsenligt uppfyller de skyldigheter som fastställs i denna förordning och bör meddela kommissionen om ett sådant beslut och om eventuella förändringar. Den utsedda behöriga myndigheten bör vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att kraven i denna förordning uppfylls. Eftersom verksamhet inom och metanutsläpp från energisektorn till sin natur är gränsöverskridande bör behöriga myndigheter samarbeta med varandra och med kommissionen. Mot bakgrund av detta bör kommissionen och de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna bilda ett gemensamt nätverk med offentliga myndigheter som genomför denna förordning i syfte att främja ett nära samarbete med arrangemang för utbyte av information och bästa praxis, samt samråd.

10)

Varje medlemsstat bör utse minst en behörig myndighet som ska kontrollera att operatörerna ändamålsenligt uppfyller de skyldigheter som fastställs i denna förordning och bör meddela kommissionen om ett sådant beslut och om eventuella förändringar. De utsedda behöriga myndigheterna bör förses med tillräckliga ekonomiska och mänskliga resurser av medlemsstaten och bör vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att denna förordning uppfylls . Den behöriga myndigheten bör inrätta en kontaktpunkt . Eftersom verksamhet inom och metanutsläpp från energisektorn till sin natur är gränsöverskridande bör behöriga myndigheter samarbeta med varandra och med kommissionen. Mot bakgrund av detta bör kommissionen och de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna bilda ett gemensamt nätverk med offentliga myndigheter som genomför denna förordning i syfte att främja ett nära samarbete med arrangemang för utbyte av information och bästa praxis, samt samråd.

12)

För att säkerställa att de behöriga myndigheternas arbete kan utföras bör operatörerna bistå myndigheterna med erforderlig hjälp. Dessutom bör operatörerna vidta de åtgärder som de behöriga myndigheterna anser vara nödvändiga inom den period som dessa behöriga myndigheter fastställer eller inom en annan tid som de behöriga myndigheterna godkänner.

12)

För att säkerställa att de behöriga myndigheternas arbete kan utföras bör operatörerna bistå myndigheterna med erforderlig hjälp. Dessutom bör operatörerna vidta de åtgärder som de behöriga myndigheterna anser vara nödvändiga inom den period som dessa behöriga myndigheter fastställer eller inom en annan tid som de behöriga myndigheterna godkänner. Medlemsstaterna bör regelbundet övervaka situationen i sektorn för att upptäcka eventuella förseningar i tillämpningen av denna förordning på grund av brist på kvalificerad arbetskraft och teknik.

12a)

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006  (1a) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG1b  (1b) är utsläpp i miljön miljöinformation. Eventuella skäl till varför medlemsstaternas myndigheter eller unionens institutioner, organ eller byråer vägrar att lämna ut information bör därför tolkas restriktivt, med beaktande av allmänhetens intresse av att informationen lämnas ut och huruvida den begärda informationen avser utsläpp i miljön.

13)

De huvudsakliga instrument som de behöriga myndigheterna har tillgång till bör vara inspektioner, däribland granskning av dokumentation och register, mätning av utsläpp och kontroller på plats. Inspektioner bör genomföras regelbundet, i enlighet med en bedömning av miljöriskerna som de behöriga myndigheterna genomfört. Inspektioner bör dessutom genomföras vid utredning av välgrundade klagomål och i händelse av bristande efterlevnad och för att säkerställa att reparation eller byte av komponenter utförs i enlighet med denna förordning. När behöriga myndigheter konstaterar en allvarlig överträdelse av kraven i denna förordning bör de utfärda ett meddelande om vilka avhjälpande åtgärder som operatören ska vidta. Behöriga myndigheter bör föra register över inspektioner, och annan relevant information bör göras tillgänglig i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG (19).

13)

De huvudsakliga instrument som de behöriga myndigheterna har tillgång till bör vara inspektioner, däribland granskning av dokumentation och register, mätning av utsläpp och kontroller på plats. Inspektioner bör genomföras regelbundet, i enlighet med en bedömning av miljöriskerna som de behöriga myndigheterna genomfört. Redan etablerade kontrollmekanismer som är tillgängliga för de behöriga myndigheterna bör beaktas. Exempel på bästa praxis bör identifieras av de behöriga myndigheterna. Inspektioner bör dessutom genomföras vid utredning av välgrundade klagomål och i händelse av bristande efterlevnad och för att säkerställa att reparation eller byte av komponenter utförs i enlighet med denna förordning. När behöriga myndigheter konstaterar en överträdelse av kraven i denna förordning bör de utfärda ett meddelande om vilka avhjälpande åtgärder som operatören ska vidta. Behöriga myndigheter bör föra register över inspektioner, och annan relevant information bör göras tillgänglig i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG (19).

14)

Med anledning av att vissa källor till metanutsläpp ligger i anslutning till stadsområden eller bostadsområden, bör fysiska eller juridiska personer som lidit skada vid överträdelser av denna förordning kunna inge välgrundade klagomål till behöriga myndigheter. Klaganden bör hållas informerade om förfarandet och om fattade beslut och bör delges ett slutligt beslut inom rimlig tid från det att klagomålet inkommit.

14)

Med anledning av att vissa källor till metanutsläpp ligger i anslutning till stadsområden eller bostadsområden och med tanke på deras påverkan på hälsan , miljön och klimatet bör fysiska eller juridiska personer kunna inge välgrundade klagomål till behöriga myndigheter om överträdelser av denna förordning . I detta sammanhang bör den europeiska e-juridikportalen möjliggöra inlämning av klagomål och ge åtkomst till behöriga myndigheter samt information . Klaganden bör hållas informerade om förfarandet och om fattade beslut och bör delges ett slutligt beslut inom rimlig tid från det att klagomålet inkommit.

15)

En stabil ram för verifiering kan öka trovärdigheten hos inrapporterade data. Dessutom kräver detaljnivån och den tekniska komplexiteten vid mätning av metanutsläpp korrekt verifiering av metanutsläppsdata som inrapporterats av operatörer och gruvoperatörer. Även om självverifiering är möjlig så säkerställer en verifiering utförd av en tredje part större oberoende och öppenhet. Dessutom möjliggör det för en harmoniserad uppsättning behörigheter och en kunskapsnivå som inte alla offentliga inrättningar nödvändigtvis har tillgång till. Verifieringsenheter bör vara ackrediterade av ett ackrediteringsorgan i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 (20). Oberoende, ackrediterade verifieringsenheter bör därmed säkerställa att de utsläppsrapporter som operatörer och gruvoperatörer tagit fram är korrekta och uppfyller kraven i denna förordning. De bör granska data i utsläppsrapporterna för att bedöma deras tillförlitlighet, trovärdighet och precision gentemot kostnadsfria och offentligt tillgängliga europeiska och internationella standarder som tagits fram av oberoende organ och som tillgänglighetsgjorts av kommissionen. Kommissionen bör därmed ha befogenhet att anta delegerade akter i syfte att införliva och fastställa tillämpligheten av sådana europeiska eller internationella standarder. Verifieringsenheterna är separerade från behöriga myndigheter och bör vara oberoende av operatörer och gruvoperatörer, vilka bör ge dem all hjälp som behövs för att säkerställa eller underlätta utförandet av verifieringsverksamheten, i synnerhet vad gäller tillträde till anläggningar och tillgång till dokumentation och register.

15)

En stabil ram för verifiering kan öka trovärdigheten hos inrapporterade data. Dessutom kräver detaljnivån och den tekniska komplexiteten vid mätning av metanutsläpp korrekt verifiering av metanutsläppsdata som inrapporterats av operatörer och gruvoperatörer. Även om självverifiering är möjlig så säkerställer en verifiering utförd av en tredje part större oberoende och öppenhet. Dessutom möjliggör det för en harmoniserad uppsättning behörigheter och en kunskapsnivå som inte alla offentliga inrättningar nödvändigtvis har tillgång till. Verifieringsenheter bör vara ackrediterade av ett ackrediteringsorgan i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 (20). Oberoende, ackrediterade verifieringsenheter bör därmed säkerställa att de utsläppsrapporter som operatörer och gruvoperatörer tagit fram är korrekta och uppfyller kraven i denna förordning. Verifieringsverksamheten bör bedrivas i överensstämmelse med nuvarande europeiska eller internationella standarder och metoder och med vederbörligt beaktande av vilket slags verksamhet operatören bedriver. Verifieringsenheterna bör granska data i utsläppsrapporterna för att bedöma deras tillförlitlighet, trovärdighet och precision gentemot kostnadsfria och offentligt tillgängliga europeiska och internationella standarder som tagits fram av oberoende organ och som tillgängliggjorts av kommissionen . Verifieringsenheterna bör utföra anmälda och oanmälda kontroller på plats för att säkerställa att uppgifterna är korrekta . Kommissionen bör därmed ha befogenhet att anta delegerade akter i syfte att införliva och fastställa tillämpligheten av sådana europeiska eller internationella standarder. Verifieringsenheterna är separerade från behöriga myndigheter och bör vara oberoende av operatörer och gruvoperatörer, vilka bör ge dem all hjälp som behövs för att säkerställa eller underlätta utförandet av verifieringsverksamheten, i synnerhet vad gäller tillträde till anläggningar och tillgång till dokumentation och register.

16)

Data i de utsläppsrapporter som lämnas in till behöriga myndigheter bör tillhandahållas kommissionen med anledning av den verifieringsfunktion som kommer att tilldelas det internationella observatoriet för metanutsläpp (IMEO , International Methane Emissions Observatory ), i synnerhet vad gäller metoder för datainsamling- och analys samt verifiering av de metoder och statistiska processer som företagen använder i syfte att kvantifiera deras rapporterade utsläppsdata. I detta avseende kan referenskriterier komma att inkludera standarder och riktlinjer från OGMP. Den information som tas fram av IMEO bör göras tillgänglig för allmänheten, och kommissionen bör använda sådan information för att ta itu med samtliga identifierade tillkortakommanden vad gäller mätning, rapportering och verifiering av metanutsläppsdata.

16)

När verifieringsenheterna, de behöriga myndigheterna och kommissionen fullgör sina skyldigheter och utövar sina befogenheter enligt denna förordning bör de beakta den information som gjorts tillgänglig internationellt, till exempel av det internationella observatoriet för metanutsläpp (IMEO), i synnerhet vad gäller metoder för datainsamling- och analys samt verifiering av de metoder och statistiska processer som operatörer och gruvoperatörer använder i syfte att kvantifiera deras rapporterade utsläppsdata. I detta avseende kan referenskriterier komma att inkludera en ram för rapportering , mallar och riktlinjer från metanpartnerskapet för olja och gas (OGMP) .

17)

IMEO inrättades i oktober 2020 genom ett samarbete mellan unionen, FN:s miljöprogram, klimatkoalitionen för att minska kortlivade föroreningar (CCAC) och Internationella energiorganet och lanserades på G20-mötet i oktober 2021. IMEO har fått i uppdrag att samla in, sammanställa, verifiera och offentliggöra data över antropogena metanutsläpp på global nivå. IMEO ingår i FN:s miljöprogram, som ingått ett samförståndsavtal med Europeiska unionen. IMEO spelar en viktig roll för verifieringen av metanutsläppsdata från energisektorn och lämpliga relationer bör inrättas i syfte att genomföra de verifieringsuppgifter som anförtros. Eftersom IMEO inte är ett unionsorgan och inte lyder under unionsrätten är det mycket viktigt att säkerställa att IMEO vidtar lämpliga åtgärder för att säkerställa att unionens och dess medlemsstaters intressen skyddas .

17)

IMEO inrättades i oktober 2020 genom ett samarbete mellan unionen, FN:s miljöprogram, klimatkoalitionen för att minska kortlivade föroreningar (CCAC) och Internationella energiorganet och lanserades på G20-mötet i oktober 2021. IMEO har fått i uppdrag att samla in, sammanställa, verifiera och offentliggöra data över antropogena metanutsläpp på global nivå. IMEO bör spela en roll när det gäller att identifiera aktörer med mycket stora metanutsläpp genom ett system för tidig upptäckt och varning .

25)

För att mätningar och rapporter ska vara ändamålsenliga, bör olje- och gasföretag vara skyldiga att mäta och rapportera metanutsläpp per källa och att tillgängliggöra sammanställda data för medlemsstaterna så att medlemsstaterna kan förbättra noggrannheten i sina inventeringsrapporter. Dessutom behövs ändamålsenlig verifiering av företagens rapporterade data, och rapporteringen bör organiseras på årsbasis för att minska operatörernas administrativa börda.

25)

För att kvantifieringar och rapporter ska vara ändamålsenliga, bör olje- och gasföretag vara skyldiga att kvantifiera och rapportera metanutsläpp per källa och att tillgängliggöra sammanställda data för medlemsstaterna så att medlemsstaterna kan förbättra noggrannheten i sina inventeringsrapporter. Dessutom behövs ändamålsenlig verifiering av företagens rapporterade data, och rapporteringen bör organiseras på årsbasis för att minska operatörernas administrativa börda.

27)

OGMP 2.0 har fem rapporteringsnivåer. Rapportering på källnivå börjar på nivå 3, vilket anses vara jämförbart med UNFCCC:s nivå 3. På den nivån får generiska utsläppsfaktorer användas. För rapportering på nivå 4 enligt OGMP 2.0 krävs mätning direkt vid källan till metanutsläppen. På den nivån får specifika utsläppsfaktorer användas. För rapportering på nivå 5 enligt OGMP 2.0 krävs ytterligare kompletterande mätningar på anläggningsnivå. Dessutom krävs enligt OGMP 2.0 att företag rapporterar direkta mätningar av metanutsläpp inom tre år från det att de anslutit sig till OGMP 2.0 för tillgångar i egen drift och inom fem år för tillgångar i annans drift. Utifrån den strategi som används inom OGMP 2.0 vad gäller rapportering på källnivå och med hänsyn till att ett stort antal företag i unionen redan har anslutit sig till OGMP 2.0 under 2021, bör operatörer i unionen vara skyldiga att tillhandahålla direkta mätningar på källnivå av sina utsläpp inom 24 månader för tillgångar i egen drift och inom 36 månader för tillgångar i annans drift. Utöver kvantifiering på källnivå ger kvantifiering på anläggningsnivå möjlighet till bedömning, verifiering och jämförelse av uppskattningar på källnivå som sammanställs per anläggning, vilket därmed ökar trovärdigheten för rapporterade utsläpp. Liksom i OGMP 2.0 finns det krav i denna förordning på att mätningar på anläggningsnivå ska sammanställas med mätningar på källnivå.

27)

Den senaste OGMP 2.0 har fem rapporteringsnivåer. Rapportering på källnivå börjar på nivå 3, vilket anses vara jämförbart med UNFCCC:s nivå 3. På den nivån får generiska utsläppsfaktorer användas. För rapportering på nivå 4 enligt OGMP 2.0 krävs mätning direkt vid källan till metanutsläppen. På den nivån får specifika utsläppsfaktorer användas. För rapportering på nivå 5 enligt OGMP 2.0 krävs ytterligare kompletterande mätningar på anläggningsnivå. Dessutom krävs enligt OGMP 2.0 att företag rapporterar direkta mätningar av metanutsläpp inom tre år från det att de anslutit sig till OGMP 2.0 för tillgångar i egen drift och inom fem år för tillgångar i annans drift. Utifrån den strategi som används inom OGMP 2.0 vad gäller rapportering på källnivå och med hänsyn till att ett stort antal företag i unionen redan har anslutit sig till OGMP 2.0 under 2021, bör operatörer i unionen vara skyldiga att tillhandahålla direkta mätningar på källnivå av sina utsläpp inom 12 månader för tillgångar i egen drift och inom 24 månader för tillgångar i annans drift. Utöver kvantifiering på källnivå ger kvantifiering på anläggningsnivå möjlighet till bedömning, verifiering och jämförelse av uppskattningar på källnivå som sammanställs per anläggning, vilket därmed ökar trovärdigheten för rapporterade utsläpp. Liksom i OGMP 2.0 finns det krav i denna förordning på att mätningar på anläggningsnivå ska sammanställas med kvantifieringar på källnivå.

30)

Även om ventilering av metan normalt sett är avsiktligt och uppstår som ett resultat av processer eller aktiviteter eller anordningar som är utformade för detta ändamål , så kan den kan också vara oavsiktlig, till följd av t.ex. ett funktionsfel .

30)

Fackling och ventilering av metan är avsiktligt och ett resultat av processer eller aktiviteter och anordningar som utformats för detta ändamål.

31a)

De företag som är medlemmar i olje- och gasklimatinitiativet (OGCI), däribland många med huvudkontor i Europa, har åtagit sig att sänka metanintensiteten till 0,2  % senast 2025 och har börjat vidta begränsningsåtgärder. OGCI-medlemsföretagen nådde redan 2020 sin ursprungliga nivå för metanintensitet i tidiga led för 2025 och nådde 0,17  % 2021. Flera stora europeiska producenter uppger att de har nått en metanintensitet för sin intensitetsnivå i tidiga och mellanliggande led långt under nivån. Kommissionen bör därför undersöka möjligheten att införa en ambitiös prestandanorm för metanutsläppsintensitet i tidiga led på högst 0,2  % och ta fram ett mått och bestämmelser för att genomföra en lämplig prestandanorm.

32)

Mer specifikt minskas metanutsläpp från läckage oftast genom undersökningar för detektering och reparation av läckage (LDAR, Leak Detection And Repair), vilka utförs för att identifiera läckage samt efter det att läckage har åtgärdats . Operatörer bör därför åtminstone regelbundet genomföra LDAR-undersökningar och dessa bör också omfatta undersökningar av komponenter som ventilerar metan i syfte att upptäckta oavsiktlig ventilering av metan .

32)

Mer specifikt minskas metanutsläpp från läckage oftast genom undersökningar för detektering och reparation av läckage (LDAR, Leak Detection And Repair), vilka utförs för att identifiera och sedan åtgärda läckage eller byta ut läckande komponenter . Operatörer bör därför åtminstone regelbundet genomföra LDAR-undersökningar och dessa bör också omfatta undersökningar av komponenter som ventilerar metan i syfte att upptäcka utrustning med funktionsfel .

33)

För detta syfte bör en harmoniserad strategi införas för att säkerställa lika villkor för samtliga operatörer inom unionen. Denna strategi bör omfatta minimikrav för LDAR-undersökningar med en lämplig nivå av flexibilitet för medlemsstaterna och operatörerna. Detta erfordras för att möjliggöra för innovation och framtagande av ny LDAR-teknik och nya LDAR-metoder, och därmed förhindra teknisk inlåsning, som endast skulle vara negativt för miljöskyddet. Ny teknik och nya detekteringsmetoder utarbetas kontinuerligt och medlemsstaterna bör uppmuntra till innovation inom sektorn så att de mest exakta och kostnadseffektiva metoderna kan antas.

33)

För detta syfte bör en harmoniserad strategi införas för att säkerställa lika villkor för samtliga operatörer inom unionen. Denna strategi bör omfatta minimikrav för LDAR-undersökningar med en lämplig nivå av flexibilitet för medlemsstaterna och operatörerna. Detta erfordras för att möjliggöra för innovation och framtagande av nya komponenter, ny LDAR-teknik och nya LDAR-metoder, och därmed förhindra teknisk inlåsning, som endast skulle vara negativt för miljöskyddet. Ny teknik och nya detekteringsmetoder utarbetas kontinuerligt och medlemsstaterna bör uppmuntra till innovation inom sektorn så att de mest läckfria, exakta och kostnadseffektiva alternativen i fråga om komponenter, LDAR-teknik och LDAR-metoder kan antas.

33a)

En harmoniserad metod gynnas av standardiserade specifikationer för att identifiera eller upptäcka metanutsläpp med användning av olika instrument och tekniker som kan baseras på eller fastställas genom europeiska standarder eller, om sådana standarder saknas, internationella standarder. I avsaknad av lämpliga europeiska standarder bör kommissionen överväga att begära att de relevanta europeiska standardiseringsorganen antar sådana standarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012. Kommissionen bör därmed ha befogenhet att anta delegerade akter i syfte att fastställa sådana specifikationer.

34)

Skyldigheter vad gäller LDAR-undersökningar bör återspegla en rad exempel på bästa praxis. LDAR-undersökningar bör i första hand ha som syfte att upptäcka och åtgärda läckage, snarare än att kvantifiera dessa , och områden där det föreligger högre risk för läckage bör kontrolleras oftare . Hur ofta undersökningarna genomförs bör inte vägledas endast av behovet av att reparera komponenter som avger metan över tröskelvärdet för metanutsläpp, utan även av driftsvillkor, med beaktande av säkerhetsrisker. När en högre säkerhetsrisk eller en högre risk för metanförluster har identifierats bör de behöriga myndigheterna ha möjlighet att rekommendera mer frekventa undersökningar av de relevanta komponenterna . Alla läckage oavsett omfattning bör registreras och övervakas , eftersom små läckage kan utvecklas till stora. Reparationer av läckage ska kontrolleras för att styrka att reparationen gett effekt. I syfte att möjliggöra användning av framtida, mer avancerade typer av detekteringsteknik för metanutsläpp bör man fastställa omfattningen av metanförluster för vilka reparation erfordras, samtidigt som operatörerna själva tillåts välja detekteringsanordning. När så lämpar sig kan kontinuerlig övervakning användas inom ramen för denna förordning.

34)

Skyldigheter vad gäller LDAR-undersökningar bör återspegla en rad exempel på bästa praxis. LDAR-undersökningar bör i första hand ha som syfte att så snabbt som möjligt upptäcka och eliminera läckage genom att reparera eller byta ut den läckande komponenten, snarare än att kvantifiera dessa. Hur ofta undersökningarna genomförs bör inte vägledas endast av behovet av att reparera eller ersätta komponenter med en teknik som är mer läckagetät . Alla läckage oavsett omfattning bör repareras , eftersom små läckage kan utvecklas till stora. Reparationer av läckage ska kontrolleras för att styrka att reparationen gett effekt. I syfte att möjliggöra användning av framtida, mer avancerade komponenter eller typer av detekteringsteknik för metanutsläpp bör man specificera minimikraven för den anordning och den metod som används för detektering av läckage, på grundval av deras bevisade effektivitet .

34a)

Idag beror läckage ofta på föråldrad teknik och bristande underhåll. Sådan teknik bör snabbt ersättas med nya innovativa lösningar. Programmet för detektering och reparation av läckage bör därför beskriva hur operatören avser att kartlägga de komponenter med hög risk för metanläckage och ange hur operatören avser att ersätta alla dessa komponenter med ny innovativ teknik som säkerställer långsiktigt skydd mot framtida läckage.

35)

Ventilering innebär utsläpp av oförbränt metan till atmosfären , antingen avsiktligt från processer eller aktiviteter eller anordningar som är utformade för detta ändamål , eller oavsiktligt till följd av ett funktionsfel . Mot bakgrund av ventileringens stora växthusgasutsläpp bör den förbjudas förutom i nödsituationer, vid funktionsfel eller under vissa särskilda omständigheter när ventilering inte kan undvikas.

35)

Ventilering innebär avsiktliga utsläpp av oförbränt metan till atmosfären från processer eller aktiviteter eller anordningar som är utformade för detta ändamål. Mot bakgrund av ventileringens stora växthusgasutsläpp bör den förbjudas förutom i nödsituationer, vid funktionsfel eller under vissa särskilda omständigheter när ventilering inte kan undvikas. För att säkerställa att operatörerna inte använder utrustning som är konstruerad för att ventilera bör tekniska standarder antas som gör det möjligt att använda alternativ med nollutsläpp.

36)

Fackling innebär kontrollerad förbränning av metan för att bli av med metanet, i en anordning som är utformad för denna förbränning. När fackling utförs under normal produktion av olja eller fossil gas och som ett resultat av otillräckliga anläggningar eller olämpliga geologiska förhållanden för att återföra metanet, använda det på plats eller bjuda ut det på en marknad klassificeras det som rutinmässig fackling. Rutinmässig fackling bör förbjudas. Fackling bör endast tillåtas när det är det enda alternativet till ventilering och när ventilering inte är förbjudet. Ventilering är skadligare för miljön än fackling eftersom den utsläppta gasen vanligtvis innehåller höga halter metan, medan metan under fackling oxideras till koldioxid.

36)

Fackling innebär kontrollerad förbränning av metan för att bli av med metanet, i en anordning som är utformad för denna förbränning. När fackling utförs under normal produktion av olja eller fossil gas och som ett resultat av otillräckliga anläggningar eller olämpliga geologiska förhållanden för att återföra metanet, använda det på plats eller bjuda ut det på en marknad klassificeras det som rutinmässig fackling. Rutinmässig fackling bör förbjudas. Fackling bör endast tillåtas när det är det enda alternativet till ventilering och när ventilering inte är förbjudet , varför fackling alltid bör ha företräde framför ventilering om det inte finns något annat alternativ. Enligt IEA  (1a) facklades dock 143 miljarder kubikmeter fossilgas i världen under 2021, vilket ungefär motsvarar den totala volymen naturgas som importerades till Tyskland, Frankrike och Nederländerna. Detta resulterade i direkta utsläpp av 270 megaton koldioxid och nästan 8 megaton metan (240 megaton koldioxidekvivalenter) . Ventilering är skadligare för miljön än fackling eftersom den utsläppta gasen vanligtvis innehåller höga halter metan, medan metan under fackling oxideras till koldioxid. Enligt IEA skulle mindre fackling, ventilering och metanläckage snabbare hjälpa gasmarknaderna än investeringar i ny tillförsel. IEA  (1b) uppskattade att nästan 210 miljarder kubikmeter naturgas skulle kunna göras tillgänglig för gasmarknaderna genom en global insats för att undvika fackling vid icke-nödsituationer och minska metanutsläppen från olje- och gasverksamhet.

37)

Fackling som alternativ till ventilering kräver en effektiv förbränning av metan i facklingsanordningen. Av den anledningen bör också ett krav på förbränningsverkningsgraden införas i de fall då fackling är tillåtet. Det bör också införas krav på att tändbrännare används, vilket ger en mer pålitlig antändning då de inte påverkas av vindförhållanden.

37)

Fackling som alternativ till ventilering kräver en effektiv förbränning av metan i facklingsanordningen. Av den anledningen bör också ett krav på förbränningsverkningsgraden införas i de fall då fackling är tillåtet. Det bör också införas krav på att anordningar med självantändning eller ständiga tändbrännare används, vilket ger en mer pålitlig antändning då de inte påverkas av vindförhållanden.

40)

Metanutsläpp från inaktiva olje- och gasbrunnar utgör en risk för människors hälsa och säkerhet samt för miljön. Därför bör övervaknings- och rapporteringsskyldigheterna fortfarande tillämpas, och dessa brunnar och anläggningar med brunnar bör återställas och saneras. I sådana fall bör medlemsstaterna spela en viktig roll, i synnerhet genom att införa en inventerings- och begränsningsplan.

40)

Metanutsläpp från inaktiva olje- och gasbrunnar utgör en risk för människors hälsa och säkerhet samt för miljön. Därför bör övervaknings- och rapporteringsskyldigheterna fortfarande tillämpas, och dessa brunnar och anläggningar med brunnar bör återställas och saneras. I sådana fall bör medlemsstaterna spela en viktig roll, i synnerhet genom att införa en inventerings- och begränsningsplan inom tydliga tidsfrister .

44)

När produktionen upphör och gruvan stängs eller överges fortsätter den att släppa ut metan, vilket benämns som metan från övergivna gruvor (AMM, Abandoned Mine Methane). Dessa utsläpp sker vanligtvis från tydliga punktkällor, såsom ventilationsschakt eller tryckutjämningsschakt. I och med den höjda klimatambitionen och övergången till energiproduktion från mindre koldioxidintensiva energikällor kommer utsläppen av metan från övergivna gruvor troligtvis att öka inom unionen. Det uppskattas att metan från icke-vattenfyllda gruvor, även tio år efter det att gruvbrytningen har upphört, fortfarande släpps ut med halter som utgör nästan 40 % av de utsläpp som registrerades vid tidpunkten för stängningen25. Vidare är hanteringen av metan från övergivna gruvor fortfarande splittrad på grund av skillnader i ägarstrukturer och exploateringsrättigheter runt om i EU. Medlemsstaterna bör därmed göra inventeringar av tillgångar i form av stängda och övergivna kolgruvor och bör, antingen själva eller via en identifierad ansvarig part, vara skyldiga att installera anordningar för mätning av metanutsläpp.

44)

När produktionen upphör och gruvan stängs eller överges fortsätter den att släppa ut metan, vilket benämns som metan från övergivna gruvor (AMM, Abandoned Mine Methane). Dessa utsläpp sker vanligtvis från tydliga punktkällor, såsom ventilationsschakt eller tryckutjämningsschakt. I och med den höjda klimatambitionen och övergången till energiproduktion från mindre koldioxidintensiva energikällor kommer utsläppen av metan från övergivna gruvor troligtvis att öka inom unionen. Det uppskattas att metan från icke-vattenfyllda gruvor, även tio år efter det att gruvbrytningen har upphört, fortfarande släpps ut med halter som utgör nästan 40 % av de utsläpp som registrerades vid tidpunkten för stängningen25. Vidare är hanteringen av metan från övergivna gruvor fortfarande splittrad på grund av skillnader i ägarstrukturer och exploateringsrättigheter runt om i EU. Medlemsstaterna bör därmed göra inventeringar av tillgångar i form av stängda och övergivna kolgruvor och bör, antingen själva eller via en identifierad ansvarig part, vara skyldiga att installera anordningar för mätning av metanutsläpp. Exempel på bästa praxis bör identifieras och integreras i eventuella riktlinjer för behandling av metan från övergivna gruvor.

48)

Underjordiska gruvor är antingen energikolgruvor eller kokskolgruvor. Energikol används huvudsakligen som energikälla och kokskol används som bränsle och som reaktant vid tillverkning av stål. Både kokskol- och energikolgruvor bör vara föremål för mätning, rapportering och verifiering av metanutsläpp.

48)

Underjordiska gruvor är antingen energikolgruvor eller kokskolgruvor. Energikol används huvudsakligen som energikälla och kokskol används som bränsle och som reaktant vid tillverkning av stål. Både kokskol- och energikolgruvor bör vara föremål för mätning, rapportering och verifiering av samt begränsningsåtgärder för metanutsläpp.

49)

För underjordiska kolgruvor i drift bör metanutsläpp begränsas genom en utfasning av ventilering och fackling. Vad gäller stängda eller övergivna underjordiska kolgruvor kan metanutsläpp förhindras genom att gruvan vattenfylls, men detta sker inte systematiskt och medför andra risker för miljön. Ventilering och fackling i dessa gruvor bör också fasas ut. Eftersom geologiska begränsningar och miljöaspekter gör det omöjligt att ta fram en enskild lösning för att begränsa metanutsläppen från övergivna underjordiska kolgruvor som passar alla (31), bör medlemsstaterna införa en egen begränsningsplan som tar hänsyn till dessa förhållanden och till de tekniska möjligheterna att begränsa metan från övergivna gruvor.

49)

För underjordiska kolgruvor i drift bör metanutsläpp begränsas genom en utfasning av ventilering och fackling med en effektivitet på mindre än 99 % . Vad gäller stängda eller övergivna underjordiska kolgruvor kan metanutsläpp förhindras genom att gruvan vattenfylls, men detta sker inte systematiskt och medför andra risker för miljön. Ventilering och fackling med en effektivitet på mindre än 99 % i dessa gruvor bör också fasas ut. Eftersom geologiska begränsningar och miljöaspekter gör det omöjligt att ta fram en enskild lösning för att begränsa metanutsläppen från övergivna underjordiska kolgruvor som passar alla (31), bör medlemsstaterna införa en egen begränsningsplan som tar hänsyn till dessa förhållanden och till de tekniska möjligheterna att begränsa metan från övergivna gruvor.

49a)

För att minska metanutsläppen från kolgruvor i drift bör unionen stödja incitamentssystem för att minska metanutsläpp. Dessa system kan i synnerhet ge incitament till investeringar i avskiljning och injektion av metan i nätet, minskade metanutsläpp från ventilationsaxlar och från fackling. Unionen bör vidta kraftfulla åtgärder för att mobilisera finansiella resurser från unionen i syfte att investera i teknik för metanminskning i alla gruvor i drift och nedlagda gruvor. Om unionens stöd inte är tillräckligt för att stödja detta mål bör man uppmuntra särskilda avgiftssystem som är tydligt strukturerade för att underlätta investeringar i metanminskning, bland annat som en del av program för statligt stöd vars syfte är att avveckla kapacitet när det gäller kolproduktion.

51)

Unionen är beroende av import för 70 % av sin förbrukning av stenkol, 97 % av sin oljeförbrukning och 90 % av sin förbrukning av fossil gas. Det finns ingen exakt kunskap om omfattning, ursprung eller karaktär avseende de metanutsläpp som kan härledas till användningen av fossil energi i unionen men som uppstår i tredje länder .

51)

Unionen är beroende av import för 70 % av sin förbrukning av stenkol, 97 % av sin oljeförbrukning och 90 % av sin förbrukning av fossil gas. Enligt IEA:s uppskattningar släpptes det under 2020 ut cirka 9 000 kiloton metan på grund av den olja och gas som importerades till unionen  (1a) . Detta kan jämföras med de 1 033 kiloton metanutsläpp från olja och gas som beräknas ha ägt rum i unionen under 2019  (1b) . Andelen av de totala metanutsläppen orsakade av människan i Europa uppskattas till omkring 6 %  (1c) , men förbrukningen av, och importberoendet av , fossila bränslen som produceras utanför unionen bidrar således till ytterligare betydande metanutsläpp som uppstår på grund av förbrukning inom unionen .

52)

Effekterna av den globala uppvärmningen som orsakas av metanutsläpp är gränsöverskridande. Även om vissa länder som producerar fossil energi har börjat agera på hemmaplan för att minska metanutsläppen från sina energisektorer, är många exportörer inte föremål för någon form av lagstiftning på sina respektive inhemska marknader. Sådana operatörer behöver tydliga incitament för att ta itu med sina metanutsläpp och därmed bör transparent information om metanutsläpp göras tillgänglig på marknaden .

52)

Effekterna av den globala uppvärmningen som orsakas av metanutsläpp är gränsöverskridande. Även om vissa länder som producerar fossil energi har börjat agera på hemmaplan för att minska metanutsläppen från sina energisektorer, är många exportörer inte föremål för någon form av lagstiftning på sina respektive inhemska marknader. Sådana operatörer behöver tydliga incitament för att ta itu med sina metanutsläpp , varför denna förordning måste omfatta hela leveranskedjan .

54)

Så som angetts i meddelandet om en EU-strategi för att minska metanutsläppen (34) har EU åtagit sig att samarbeta med sina energipartner och andra viktiga länder som importerar fossil energi för att angripa metanutsläppen globalt. Energidiplomati om metanutsläpp har redan gett viktiga resultat. I september 2021 presenterade unionen och Förenta staterna den globala utfästelsen om metan (Global Methane Pledge), ett politiskt åtagande att minska de globala metanutsläppen med 30 % fram till 2030 (jämfört med 2020 års nivåer) som lanserades på FN:s klimatkonferens (COP 26) i november 2021 i Glasgow. Fler än hundra länder har uttryckt sitt stöd, vilket motsvarar nästan hälften av de globala antropogena metanutsläppen. Den globala utfästelsen om metan innehåller ett åtagande om att börja använda bästa tillgängliga inventeringsmetoder för att kvantifiera metanutsläpp , med särskilt fokus på källor med höga utsläpp .

54)

Så som angetts i meddelandet om en EU-strategi för att minska metanutsläppen (34) har EU åtagit sig att samarbeta med sina energipartner och andra viktiga länder som importerar fossil energi för att angripa metanutsläppen globalt. Energidiplomati om metanutsläpp har redan gett viktiga resultat. I september 2021 presenterade unionen och Förenta staterna den globala utfästelsen om metan (Global Methane Pledge), ett politiskt åtagande att vidta frivilliga åtgärder för att bidra till gemensamma insatser för att minska de globala metanutsläppen med 30 % fram till 2030 (jämfört med 2020 års nivåer) som lanserades på FN:s klimatkonferens (COP 26) i november 2021 i Glasgow. Fler än hundra länder har uttryckt sitt stöd, vilket motsvarar nästan hälften av de globala antropogena metanutsläppen. Den globala utfästelsen om metan innehåller ett åtagande om att börja använda bästa tillgängliga inventeringsmetoder för att kvantifiera metanutsläpp.

57)

Unionen kommer parallellt med en fortsatt inriktning på det framgångsrika diplomatiarbetet för att uppnå globala åtaganden att ytterligare uppmuntra till en betydande minskning av metanutsläppen globalt, och i synnerhet i länder som förser unionen med fossil energi.

57)

Parallellt med en fortsatt inriktning på diplomatiarbetet för att uppnå globala åtaganden om en betydande minskning av metanutsläpp bör unionen ytterligare främja alla insatser som rör en betydande minskning av metanutsläppen globalt, och i synnerhet i länder som förser unionen med fossil energi , genom att reglera importen .

58)

Därför bör de som importerar fossil energi till unionen vara skyldiga att tillhandahålla medlemsstaterna information om åtgärder som rör mätning, rapportering och minskning av metanutsläpp och som vidtagits av exportörer , i synnerhet tillämpningen av obligatoriska eller frivilliga åtgärder för att kontrollera metanutsläppen , vilket inbegriper undersökningar för detektering och reparation av läckage eller åtgärder för kontroll och begränsning av ventilering och fackling av metan. De nivåer för mätning och rapportering som fastställs i de informationskrav som gäller för importörer motsvarar de som kommer att krävas av operatörer inom unionen i denna förordning, vilket framgår av skälen 24–26 och 46. Informationskraven om åtgärder för kontroll av metanutsläpp är inte mer betungande än de som gäller för operatörer inom unionen.

58)

Därför bör de som importerar fossil energi till unionen omfattas av regler liknande dem som gäller för producenter inom unionen i fråga om övervakning , rapportering och verifiering , detektering och reparation av läckage och gränser för ventilering och fackling.

58a)

Om en importör visar att det i hela leveranskedjan vidtagits åtgärder vars effektivitet bedöms motsvara kraven i denna förordning, eller tillhandahåller ursprungs- och transportgarantier i länder som bedöms ha en likvärdig lagstiftning, bör den importören vara berättigad till ett undantag. Kommissionen bör bedöma och bevilja undantaget i syfte att säkerställa att det är förenligt med handelsrätten.

59)

Medlemsstaterna bör kommunicera denna information till kommissionen. På grundval av denna information bör unionen inrätta och driva en öppenhetsdatabas över import av fossil energi till unionen i vilken det anges i detalj huruvida exportören har anslutit sig till OGMP vad gäller olje- och gasföretag och, i den utsträckning en sådan finns, en likvärdig standard som är erkänd internationellt eller i unionen vad gäller kolföretag. Denna information bör visa i vilken utsträckning företag i exportländer åtagit sig att mäta, rapportera och verifiera sina metanutsläpp i enlighet med nivå 3-metoden i UNFCCC:s rapporteringssystem. En sådan öppenhetsdatabas kan fungera som informationskälla när importörer fattar beslut om inköp av fossil energi till unionen samt för andra berörda parter och allmänheten. Öppenhetsdatabasen bör också återspegla de insatser som vidtagits av företag i unionen och av företag som exporterar fossil energi till unionen för att mäta och rapportera samt att minska sina metanutsläpp. Den bör också omfatta information om lagstiftningsåtgärder för mätning, rapportering och begränsning som vidtagits av länder där fossil energi produceras.

59)

Medlemsstaterna bör kommunicera denna information till kommissionen. På grundval av denna information bör unionen inrätta och driva en öppenhetsdatabas över import av fossil energi till unionen i vilken det anges i detalj huruvida exportören har anslutit sig till OGMP vad gäller olje- och gasföretag och, i den utsträckning en sådan finns, en likvärdig standard som är erkänd internationellt eller i unionen vad gäller kolföretag. Denna information bör visa i vilken utsträckning företag i exportländer åtagit sig att mäta, rapportera och verifiera sina metanutsläpp i enlighet med nivå 3-metoden i UNFCCC:s rapporteringssystem. En sådan öppenhetsdatabas kan fungera som informationskälla när importörer fattar beslut om inköp av fossil energi till unionen samt för andra berörda parter och allmänheten. Öppenhetsdatabasen bör också återspegla de åtgärder som vidtagits av företag i unionen och av företag som exporterar fossil energi till unionen för att mäta och rapportera samt att minska sina metanutsläpp. Den bör också omfatta information om lagstiftningsåtgärder för mätning, rapportering och begränsning som vidtagits av länder där fossil energi produceras.

61)

Tillsammans bör de åtgärder som avses i skälen 58–60 öka öppenheten gentemot köpare , göra det möjligt för dem att fatta informerade beslut om inköp och förbättra möjligheten för ett bredare spektrum av lösningar för begränsning av metan runt om i världen . Dessutom bör de ytterligare motivera internationella företag att ansluta sig till internationella standarder för mätning och rapportering av metan så som OGMP eller vidta effektiva åtgärder för mätning, rapportering och begränsning. Dessa åtgärder är utformade på grundval av ett stegvist genomförande för att skärpa nivån på de åtgärder som kan tillämpas på importsidan. Kommissionen bör därmed ha befogenhet att ändra eller komplettera rapporteringskraven för importörer. Vidare bör kommissionen utvärdera genomförandet av dessa åtgärder och, om det anses lämpligt, lämna in förslag för granskning om att införa strängare åtgärder för importörer och för att säkerställa en jämförbar nivå av effektivitet på åtgärder som är tillämpliga i tredje länder vad gäller övervakning, rapportering, verifiering och begränsning av metanutsläpp . Utvärderingen bör ta det arbete som IMEO förbundit sig att utföra i beaktande, vilket inbegriper metantillförselindexet, öppenhetsdatabasen och verktyget för global övervakning av metanutsläppare. Om kommissionen skulle finna det lämpligt att skärpa nivån på de åtgärder som är tillämpliga på importsidan är det särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under förberedelsearbetet, vilket omfattar att samråda med berörda tredje länder.

61)

Tillsammans bör de åtgärder som avses i skälen 58–60 öka öppenheten gentemot köpare och underlätta granskningen av huruvida unionens importregler efterlevs till fullo . Dessutom bör de ytterligare motivera internationella företag att ansluta sig till internationella standarder för mätning och rapportering av metan så som OGMP eller vidta effektiva åtgärder för mätning, rapportering och begränsning. Kommissionen bör ha befogenhet att ändra eller komplettera rapporteringskraven för importörer. Vidare bör kommissionen utvärdera genomförandet av dessa åtgärder och, om det anses lämpligt, lämna in förslag för granskning om att införa strängare åtgärder för importörer. Utvärderingen bör ta det arbete som IMEO förbundit sig att utföra i beaktande, vilket inbegriper metantillförselindexet, öppenhetsdatabasen och verktyget för global övervakning av metanutsläppare. Om kommissionen skulle finna det lämpligt att skärpa nivån på de åtgärder som är tillämpliga på importsidan är det särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under förberedelsearbetet, vilket omfattar att samråda med berörda tredje länder.

b)

överföring, distribution och underjordslagring av gas och LNG-terminaler som hanterar fossil och/eller förnybar metan (biometan eller syntetisk metan),

b)

överföring, distribution (med undantag för mätarsystem vid slutförbrukningspunkter), underjordslagring och terminaler för kondenserad gas som hanterar fossil och/eller förnybar metan (biometan eller syntetisk metan),

ca)

petrokemiska produkter,

1)

metanutsläpp: alla direkta utsläpp som uppstår från alla komponenter som är potentiella källor till metanutsläpp, orsakat av avsiktlig eller oavsiktlig ventilering, ofullständig förbränning vid fackling eller i andra komponenter, samt oavsiktliga läckage.

1)

metanutsläpp: alla direkta utsläpp som uppstår från alla komponenter som är potentiella källor till metanutsläpp, orsakat av ventilering, ofullständig förbränning vid fackling eller i andra komponenter, samt läckage.

1a)

1b)

7)

verifieringsenhet: en annan juridisk person än någon av de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 4 i denna förordning, som bedriver verifieringsverksamhet och som är ackrediterad av ett nationellt ackrediteringsorgan enligt förordning (EG) nr 765/2008, eller en fysisk person som på annat sätt är bemyndigad, utan att det påverkar tolkningen av artikel 5.2 i den förordningen, vid den tidpunkt då ett verifieringsutlåtande utfärdas.

7)

verifieringsenhet: en juridisk person som bedriver verifieringsverksamhet och som är ackrediterad av ett nationellt ackrediteringsorgan enligt förordning (EG) nr 765/2008, eller en fysisk person som på annat sätt är bemyndigad, utan att det påverkar tolkningen av artikel 5.2 i den förordningen, vid den tidpunkt då ett verifieringsutlåtande utfärdas.

9a)

9b)

10)

utsläppsfaktor: en koefficient som ger ett mått på utsläpp eller upptag av en gas i förhållande till den verksamhet som bedrivs, och som ofta är baserad på ett urval av mätdata som ligger till grund för ett medelvärde som ger en representativ utsläppsnivå för en viss nivå av verksamhet under vissa givna driftsförhållanden.

10)

utsläppsfaktor: en koefficient som ger ett mått på utsläpp av en gas i förhållande till den verksamhet som bedrivs, och som ofta är baserad på ett urval av mätdata som ligger till grund för ett medelvärde som ger en representativ utsläppsnivå för en viss nivå av verksamhet under vissa givna driftsförhållanden.

12)

specifik utsläppsfaktor: en utsläppsfaktor som baseras på direkta mätningar.

12)

specifik utsläppsfaktor: en utsläppsfaktor för en typ av utsläppskälla som baseras på direkta mätningar.

13)

direkt mätning: direkt kvantifiering av metanutsläppen vid källan, med hjälp av en mätanordning för metan.

13)

direkt mätning: mätning av metanutsläppen vid källan, med hjälp av en mätanordning för metan som möjliggör en sådan mätning .

13a)

14)

metanutsläpp på anläggningsnivå: utsläppen från samtliga källor inom en tillgång .

14)

metanutsläpp på anläggningsnivå: utsläppen från samtliga källor på hela platsen .

15)

mätning på anläggningsnivå: mätning från luften som typiskt innebär användning av sensorer som är monterade på en mobil plattform, t.ex. fordon, drönare, luftfartyg, båtar och satelliter eller på andra hjälpmedel, för att dokumentera en fullständig översikt av utsläppen från en hel anläggning.

15)

mätning på anläggningsnivå: mätning från luften som typiskt innebär användning av sensorer som är monterade på en mobil plattform, t.ex. fordon, drönare, luftfartyg, båtar, satelliter , användning av fasta sensorer, såsom kontinuerliga sensornätverk, eller på andra hjälpmedel, för att dokumentera en fullständig översikt av utsläppen från en hel anläggning.

17)

undersökning för detektering och reparation av läckage (LDAR, Leak Detection and Repair): undersökning för att kartlägga källor till metanutsläpp , inklusive läckage och oavsiktlig ventilering .

17)

undersökning för detektering och reparation av läckage (LDAR, Leak Detection and Repair): undersökning med ett instrument eller annan avancerad teknik med en lägsta detektionsgräns och intervallgränser för att kartlägga källor till metanutsläpp och andra oavsiktliga metanutsläpp, och för att reparera eller ersätta läckande komponenter .

18)

ventilering: utsläpp av oförbränt metan till atmosfären, antingen avsiktligt från processer eller aktiviteter eller anordningar som är utformade för detta ändamål , eller oavsiktligt till följd av ett funktionsfel eller geologiska begränsningar .

18)

ventilering: utsläpp av oförbränt metan till atmosfären, avsiktligt från processer eller aktiviteter eller anordningar som är utformade för detta ändamål.

22)

rutinmässig fackling: fackling under normal produktion av olja eller fossilgas, och i frånvaro av tillräckliga anläggningar eller lämpliga geologiska förhållanden för att återföra metan, använda det på plats eller bjuda ut det på en marknad.

22)

rutinmässig fackling: fackling under normal produktion av olja eller fossilgas, och i frånvaro av tillräckliga anläggningar eller lämpliga geologiska förhållanden för att återföra metan, använda det på plats , behandla det eller bjuda ut det på en marknad , exklusive fackling som orsakats av en nödsituation .

24)

inaktiv brunn: en olje- eller gasbrunn eller anläggning med sådana brunnar där verksamhet i form av undersökning eller produktion avslutats minst ett år tidigare.

24)

inaktiv brunn: en olje- eller gasbrunn eller anläggning med sådana brunnar vilken finns på land eller till havs och vid vilken verksamhet i form av undersökning eller produktion avslutats minst ett år tidigare ; detta inbegriper inte permanent igenpluggade och övergivna brunnar .

24a)

39a)

41)

importör: en fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som i sin kommersiella verksamhet släpper ut fossil energi från ett tredjeland på unionsmarknaden.

41)

importör: en fysisk eller juridisk person som i sin kommersiella verksamhet släpper ut fossilgas, olja eller kol från ett tredjeland på unionsmarknaden , inbegripet en fysisk person som är etablerad i unionen och som utsetts att genomföra de åtgärder som krävs enligt artikel 27 .

a)

utreda motiverade klagomål som avses i artikel 7 och bristande efterlevnad, snarast möjligt efter det datum då den behöriga myndigheten får kännedom om sådana klagomål eller sådan bristande efterlevnad,

a)

utreda motiverade klagomål som avses i artikel 7 och bristande efterlevnad, snarast möjligt efter det datum då den behöriga myndigheten får kännedom om sådana klagomål eller sådan bristande efterlevnad och senast sex månader efter det datumet ,

d)

Samtliga kvalitetskontroller eller kvalitetssäkringssystem som operatörerna eller gruvoperatörerna använt .

d)

Samtliga kvalitetskontroller eller kvalitetssäkringssystem som använts av operatörerna, gruvoperatörerna eller importörerna, i den mån importörerna i fråga omfattas av kraven i artikel 27 .

e)

Rapportering av konstaterade stora skillnader mellan datakällor.

e)

Rapportering av konstaterade stora skillnader mellan datakällor som bidrar till att skapa mer robusta vetenskapliga metoder .

ea)

Rapportering av aktörer med mycket stora metanutsläpp som identifierats genom ett system för tidig upptäckt och varning.

a)

avseende tillgångar i egen drift senast den … [12 månader från och med den dag då denna förordning träder i kraft], och

b)

avseende tillgångar i annans drift senast den … [24 månader från och med den dag då denna förordning träder i kraft], förutsatt att dessa tillgångar inte har rapporterats av en operatör i enlighet med skyldigheten i led a .

a)

avseende tillgångar i egen drift senast den … [24 månader från och med den dag då denna förordning träder i kraft] och senast den 31 maj varje år därefter, och

b)

avseende tillgångar i annans drift senast den … [42 månader från och med den dag då denna förordning träder i kraft] och senast den 31 maj varje år därefter, förutsatt att dessa inte har rapporterats av en operatör i enlighet med led a .

c)

Utförlig information om de kvantifieringsmetoder som användes för att mäta metanutsläpp .

c)

Utförlig information om kvantifieringsmetoderna .

a)

Om mätningen på anläggningsnivå ligger statistiskt signifikant högre än inventeringen på källnivå ska operatören inkludera dokumentation i rapporten för att bringa inventeringen på källnivå i samklang med mätningen på anläggningsnivå, och operatören ska uppdatera sin inventering på källnivå för att spegla de högre mätvärdena på anläggningsnivå.

b)

Om mätningen på anläggningsnivå ligger statistiskt signifikant lägre än inventeringen på källnivå ska operatören se över den lägsta detektionsgränsen för mätanordningar på anläggningsnivå för att bekräfta att den lägsta detektionsgränsen är tillräckligt låg för att detektera förväntade utsläppsnivåer från en enskild komponent. Om den lägsta detektionsgränsen inte är tillräckligt låg ska operatören inom samma kalenderår upprepa mätningen med hjälp av anordningar med tillräckligt låg lägsta detektionsgräns och jämföra resultatet med inventeringen på källnivå. Om det fastställs att den lägsta detektionsgränsen är adekvat ska operatören inkludera dokumentation i rapporten som anger orsakerna till skillnaden.

a)

En gång varannan månad för alla komponenter över jord med användning av detekteringsanordningar med den lägsta detektionsgräns som avses i punkt 3 a.

b)

En gång var fjärde månad för alla komponenter över jord med användning av detekteringsanordningar med den lägsta detektionsgräns som avses i punkt 3 b.

c)

En gång var femte månad, eller enligt de frekvensnivåer som anges i del 1 i bilaga I, för alla komponenter under jord med användning av detekteringsanordningar med den lägsta detektionsgräns som avses i punkt 3c.

a)

17 gram metan per timme vid standardtemperatur och standardtryck; undersökningen ska utföras vid varje enskild potentiell utsläppskälla.

b)

50 ppm metan i volym eller 1 gram per timme; undersökningen ska utföras vid kontakt med varje enskild potentiell utsläppskälla för komponenter över jord.

c)

500 ppm eller 5 gram metan per timme för komponenter under jord.

a)

säkerheten för personal och andra människor i närheten av den upptäckta läckan,

b)

eventuella negativa miljökonsekvenser av att vidta åtgärder om det kan påvisas att dessa konsekvenser skulle vara större än miljövinsterna med att vidta åtgärder, t.ex. om reparation skulle leda till högre sammanlagd nivå på metanutsläppen än utebliven reparation,

c)

en komponents tillgänglighet, inklusive eventuella tillstånd för att få tillgång till den, och

d)

bristande tillgång på nödvändiga reservdelar för att reparera den komponent eller de komponenter som krävs för bytet.

a)

Vid nödsituationer eller funktionsfel.

a)

(Berör inte den svenska versionen.)

b)

Om det är oundvikligt och absolut nödvändigt för komponenternas eller utrustningens drift, reparation, underhåll eller testning och om det omfattas av de rapporteringsskyldigheter som fastställs i artikel 16.

a)

Vid särskilda komponenters normala drift, förutsatt att utrustningen uppfyller alla angivna standarder för utrustning och att den underhålls korrekt och inspekteras regelbundet för att minimera metanförluster.

a)

Vid normal drift av pneumatiska anordningar och pumpar, torrgastätningar, kompressorer, lagringstankar med atmosfärstryck eller andra komponenter som är avsedda för ventilering , förutsatt att utrustningen uppfyller alla angivna standarder för utrustning som fastställts i enlighet med punkt 5b och att den underhålls korrekt och inspekteras regelbundet för att minimera metanförluster.

c)

Vid mätning eller provtagning av en lagringstank eller ett annat lågtryckskärl.

c)

Vid mätning eller provtagning av en lagringstank eller ett annat lågtryckskärl , förutsatt att tanken eller kärlet uppfyller de standarder som fastställts i enlighet med punkt 5b .

d)

Vid tömning av vätska från en lagringstank eller ett annat lågtryckskärl till ett transportfordon i överensstämmelse med tillämpliga standarder.

d)

Vid tömning av vätska från en lagringstank eller ett annat lågtryckskärl till ett transportfordon i överensstämmelse med tillämpliga standarder , förutsatt att tanken eller kärlet uppfyller de standarder som fastställts i enlighet med punkt 5b .

e)

Vid reparation eller underhåll, inbegripet med utrustning för olika typer av trycksänkning i syfte att utföra reparation och underhåll.

e)

Vid reparation, underhåll, testförfaranden och avveckling , inbegripet med utrustning för olika typer av trycksänkning i syfte att utföra reparation och underhåll.

a)

orsakas av en nödsituation eller ett funktionsfel,

a)

orsakas av en nödsituation, ett funktionsfel, eller

c)

Metanutsläpp som sker under verksamhet efter gruvbrytning.

c)

Metanutsläpp som sker under verksamhet efter gruvbrytning och inom gruvområdet .