52023AE2515

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52023AE2515 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52023AE2515

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till rådets rekommendation om de viktigaste möjliggörande faktorerna för framgångsrik digital utbildning (COM(2023) 205 final – 2023/0099 (NLE)), om Förslag till rådets rekommendation om att förbättra utbudet av digitala färdigheter i utbildningen (COM(2023) 206 final – 2023/0100 (NLE)) och om Nya sätt att uppnå digital delaktighet (förberedande yttrande på begäran av det belgiska ordförandeskapet)

EESC 2023/02515

EUT C, C/2024/885, 6.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/885/oj (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/885/oj

HTML

PDF - authentic OJ

e-signature

How to verify the authenticity of the Official Journal

officiella tidning
Europeiska unionens

Serien C

C/2024/885

6.2.2024

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till rådets rekommendation om de viktigaste möjliggörande faktorerna för framgångsrik digital utbildning

(COM(2023) 205 final – 2023/0099 (NLE))

om Förslag till rådets rekommendation om att förbättra utbudet av digitala färdigheter i utbildningen

(COM(2023) 206 final – 2023/0100 (NLE))

och om Nya sätt att uppnå digital delaktighet

(förberedande yttrande på begäran av det belgiska ordförandeskapet)

(C/2024/885)

Föredragande:

Milena ANGELOVA

Tatjana BABRAUSKIENĖ

Justyna Kalina OCHĘDZAN

Remiss	Europeiska kommissionen, 29.6.2023 Skrivelse från det belgiska rådsordförandeskapet, 10.7.2023
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt Förberedande yttrande
Ansvarig sektion	Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Antagande av sektionen	4.10.2023
Antagande vid plenarsessionen	25.10.2023
Plenarsession nr	582
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	221/02/04

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) stöder kommissionens och det belgiska rådsordförandeskapets åtagande att sörja för digital delaktighet för alla och är fast besluten att bidra till att skapa verktyg för att minska det digitala utanförskapet och överbrygga den digitala klyftan. Alla medborgare i EU bör ha rätt att få ta del av inkluderande digital utbildning av god kvalitet med hjälp av vilken de kan utveckla den kunskap, de färdigheter och den kompetens som krävs för att delta aktivt i dagens alltmer digitala värld och som rustar dem för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden och få tillgång till arbetstillfällen av god kvalitet.

1.2

EESK välkomnar paketet om digitala färdigheter och digital utbildning (1) och ser det som ett viktigt och konkret bidrag till Europaåret för kompetens (2). Digital utbildning spelar helt klart en avgörande roll för personlig utveckling, social sammanhållning, konkurrenskraft och innovation – förutsatt att den tillgodoser de behov av färdigheter och kompetens det moderna samhället, dess befolkning och ekonomin har – och utgör själva grunden för den dubbla omställningen. Mot bakgrund av detta ställer sig EESK bakom de två strategiska prioriteringarna i kommissionens handlingsplan för digital utbildning 2021–2027 (3) om att främja utvecklingen av ett högpresterande digitalt utbildningssystem och att förbättra den digitala kompetensen och de digitala färdigheterna för den digitala omställningen.

1.3

EESK efterfrågar ytterligare specifik vägledning om inkluderande infrastruktur av god kvalitet, konnektivitet och säkerhet samt säker datahantering för alla användare. EESK rekommenderar att kommissionen, i syfte att genomföra en ändamålsenlig politik för utveckling av digitala färdigheter, bör uppmuntra medlemsstaterna att använda en övergripande strategi som inbegriper de berörda institutionerna, arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer, utbildningsorganisationerna och forskarsamhället. EESK betonar vikten av att vidta riktade åtgärder, bland annat inom ramen för de nationella koalitionerna för digital kompetens och digitala arbetstillfällen, i syfte att öka arbetsmarknadsparternas deltagande – även på sektorsnivå och lokal nivå – och att säkerställa att berörda parter har tillräcklig kapacitet för att fullgöra sina skyldigheter. De nationella koalitionerna för digital kompetens och digitala arbetstillfällen bör ges mer publicitet och synlighet i syfte att öka deras deltagande i utvecklingen av utbildningsmöjligheter och att öka investeringarna i utvecklingen av digitala färdigheter för att uppnå en bättre anpassning till de nya behoven på arbetsplatsen.

1.4

EESK understryker vikten av att respektera utbildning såsom mänsklig rättighet och kollektiv nyttighet. Vid digitalisering av utbildningsinstitutioner måste man sörja för lika tillgång till utbildning för alla och inte begränsa tillgången till utbildning. Utmaningarna och möjligheterna i samband med långtgående digitalisering av utbildningsinstitutioner måste analyseras noggrant för att se till att omställningar av detta slag bidrar till, snarare än hämmar, en jämlik tillgång till utbildning av god kvalitet. Digitaliseringen av skolan måste sörja för social interaktion mellan elever och lärare/utbildare eftersom elever därmed förbättrar nyckelkompetenser, i synnerhet social kompetens. En solid grund bestående av grundläggande färdigheter och nyckelkompetenser, i synnerhet språk, måste säkerställas inom digital utbildning. Digitaliseringen bör inte ses som något som kan ersätta klassrumsundervisning. Man måste beakta att överanvändning av digital utrustning kan leda till trötthet och andra negativa effekter för elever och lärare.

1.5

Digitala färdigheter och digital kompetens är viktiga för studerande i alla åldrar, lärlingar, entreprenörer och anställda inom ramen för kompetenshöjnings- och omskolningsprogram, eftersom de har stor betydelse för det sociala livet och arbetsmarknaden. Samtidigt som EESK konstaterar att rådets rekommendationer om att förbättra utbudet av digitala färdigheter i utbildningen och om de viktigaste möjliggörande faktorerna för framgångsrik digital utbildning (paketet om digitala färdigheter och digital utbildning) utgör en solid grund, efterlyser kommittén ytterligare specifik vägledning till medlemsstaterna om nödvändig infrastruktur, konnektivitet och säkerhet samt skyddad och säker datahantering för alla användare. Detta i syfte att stödja en rättvis, högkvalitativ, inkluderande och hållbar digitalisering av alla utbildningssektorer samtidigt som subsidiaritetsprincipen respekteras.

1.6

EESK anser att man måste ägna särskild uppmärksamhet åt arbetet med att utveckla och förbättra tillhandahållandet av digital utbildning av god kvalitet med hjälp av information, motivation, bedömning av färdigheter och kartläggning av luckor och utbildningsbehov, yrkesvägledning och mentorskap vid förvärvande av särskilda digitala färdigheter, men även validering av icke-formellt och informellt lärande osv. Detta är särskilt viktigt för att tillhandahålla riktat och ändamålsenligt stöd, i synnerhet till personer med bristande digitala färdigheter. EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja tillgång till och delaktighet i inkluderande personalutbildning och vuxenutbildning av god kvalitet genom att tillhandahålla lämpliga verktyg och strategier för att finansiera utbildning i digitala färdigheter till stöd för individer och företag, i synnerhet mikroföretag och små och medelstora företag.

1.7

EESK påpekar att politik och åtgärder som syftar till att utveckla och förbättra digitala färdigheter bör utgöra en integrerad del av det övergripande systemet för kompetensstyrning. Demokratisk samhällsstyrning, med en särskild tonvikt på social dialog och medborgardialog, är avgörande för att säkerställa en effektiv samordning av hela förvaltningen, underlätta ett framgångsrikt samarbete med relevanta aktörer på utbildnings- och arbetsmarknadsområdet och möjliggöra utvecklingen av samordnade arrangemang för finansiering av satsningar på kompetens. Av detta skäl föreslår EESK att kommissionen samordnar de båda rådsrekommendationerna och uppmanar medlemsstaterna att utarbeta en enda nationell handlingsplan för att uppnå målen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter genom en gemensam utformning av digitala strategier och strategier för utbildning och en effektiv politisk samordning med arbetsmarknadens parter och berörda parter om digitala färdigheter och digital kompetens, inklusive uppdatering av yrkesprofiler och kompetensprognoser, samt hållbara investeringar.

1.8

Det är avgörande att stödja och utveckla digitalt entreprenörskap eftersom entreprenörer spelar en viktig roll i att driva på digital innovation och ekonomisk tillväxt. EESK efterfrågar därför ett stödjande ekosystem. Kommittén förespråkar också främjande av samarbete och partnerskap mellan entreprenörer, utbildningsinstitutioner och berörda parter när det gäller stöd till utveckling av digitala färdigheter, särskilt för lågutbildade vuxna (4). Utvecklingen av digitala färdigheter bör förbättra entreprenörskompetens såsom kreativitet, problemlösning, anpassningsförmåga och risktagande, och på så sätt ge de berörda möjlighet att satsa på entreprenörskap och bidra till digital innovation.

1.9

Det är avgörande att man bakar in digital kompetens i utbildningsprocessen för att göra de studerande redo för det snabbt föränderliga digitala landskapet. För att detta ska kunna uppnås på ett effektivt sätt krävs det att man ger stöd till att förbättra metoderna för undervisning och bedömning med hjälp av inkluderande digitala verktyg av god kvalitet, genom kontinuerlig fortbildning för lärare och utbildare och genom att förbättra lärarnas förmåga att på ett mer effektivt sätt integrera teknik i klassrummen, skapa flexibla och anpassningsbara inlärningsmiljöer, integrera naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, humaniora och konstnärliga ämnen samt matematik (STEAM) i läroplaner och arbeta utifrån en studerandecentrerad strategi som ger studerande möjlighet att ta ansvar för sitt lärande, lägger större vikt vid problembaserat och projektbaserat lärande samt främjar samarbete, tvärvetenskapligt lärande och kreativitet.

1.10

EESK noterar att en avgörande faktor för framgång är att se till att de utvalda aspekterna från ramen för digital kompetens för medborgarna (DigComp2.2) överensstämmer med den kompetens som behövs för arbetstillfällena i fråga. Digitala färdigheter har aldrig varit så viktiga som nu, eftersom de inte längre är ”frivilliga” utan nu är ”kritiska” (5). EESK ber därför medlemsstaterna att genom förbättrad tillgång till EU-medel och nationella medel stödja insatser av arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället som syftar till att förbättra digitala färdigheter, undanröja digitalt utanförskap och överbrygga den digitala klyftan i samhället. EESK sätter stort värde på de budgetanslag utan motstycke som riktats till den digitala omställningen (130 miljarder euro, eller 26 % av den totala tilldelningen i de nationella planerna för återhämtning och resiliens och en väsentlig del av partnerskapsöverenskommelserna), men påtalar att ett skyndsamt genomförande och arbetsmarknadsparternas samt civilsamhällesorganisationernas deltagande är av yttersta vikt.

1.11

EESK förespråkar att lärare, utbildare och rektorer ges bredare tillgång till relevant fortbildning av god kvalitet om digitala färdigheter och digital kompetens, utveckling och bedömning av läroplaner samt AI- och it-färdigheter, och att fortbildningen bör äga rum under arbetstid och åtnjuta ekonomiskt stöd från ministerier och skolor. Lika tillgång till utbildning och åtgärder för att ta itu med lärarbristen är de främsta utmaningarna i nuläget (6). För att på ett övergripande plan integrera utbildning av god kvalitet om digitala färdigheter och digital kompetens i läroplanerna måste lärarbristen åtgärdas och läraryrket göras mer attraktivt, så att man även kan anlita vikarier när lärare är på fortbildning. Attraktiva löner och arbetsvillkor på samma nivå som för andra högskoleutbildade yrkeskårer spelar en viktig roll för att göra läraryrket uppskattat och attraktivt.

1.12

EESK uppmanar medlemsstaterna att inkludera generativa AI-modeller, såsom ChatGPT, i tillämpningsområdet för befintliga och kommande förordningar om användningen av AI, och att tillsammans med arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer och berörda parter hantera inverkan av generativ AI, såsom ChatGPT, på utbildningen för alla åldersgrupper och i synnerhet på arbetsvillkoren för lärare, akademiker, forskare och annan personal i utbildningssystemet. När det gäller barn och ungdomar är det mycket viktigt att de utbildas så att de besitter rätt kompetens för att kunna hantera algoritmer på så vis att skadliga effekter på deras psykologi och psykiska hälsa förebyggs.

1.13

EESK rekommenderar att kommissionen uppmuntrar och stöder medlemsstaterna när det gäller att utveckla och lansera storskaliga informationskampanjer om möjligheter till digitalt lärande så att man når ut till alla. Arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer, nationella och lokala medier och olika andra relevanta bidragande aktörer på nationell och lokal nivå bör involveras i dessa kampanjer och individanpassade strategier bör tillämpas så att alla uppmuntras till att delta i sådana utbildningsprogram. EESK rekommenderar att medlemsstaterna förbättrar genomförandet av rådets rekommendation om mikromeriter, med särskild uppmärksamhet på kvalitetsstandarder.

1.14

EESK rekommenderar att kommissionen uppmuntrar medlemsstaterna att fokusera på lika tillgång till digital utbildning och digitala verktyg genom följande:

1.14.1

Man bör sörja för en fullt inkluderande digital utbildning genom att se till att elever och lärare med funktionsnedsättning ges full tillgång och genom att tillhandahålla specialutrustning och lösningar för elever med särskilda utbildningsbehov och för språkliga minoriteter och migranter.

1.14.2

Skillnader mellan stad och landsbygd och andra geografiska klyftor bör undanröjas när det gäller tillgång till digital utbildning, digitala verktyg och internet.

1.14.3

Man bör upptäcka och undanröja de fördomar avseende kön, etnisk bakgrund, sexuell identitet, ålder, språk, religion, politisk åskådning, ekonomisk och social status vid födelsen, funktionsnedsättning och alla andra områden som täcks av de mänskliga rättigheterna, som förekommer i vår vardag och i de algoritmer som formar vår digitala verklighet.

1.14.4

Jämställdhetspolitik bör genomsyra alla skeden av digital utbildning och kompetensgapet mellan könen bör minska, särskilt inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM), inbegripet programmering och AI (7).

1.14.5

Algoritmisk snedvridning bör undanröjas, såsom en av de främsta källorna till ojämlikhet i utvecklingen av AI-teknik och digital verklighet, och särskild uppmärksamhet ägnas åt att undanröja stereotyper och fördomar för att till exempel undvika att en digital klyfta mellan könen eller andra ojämlikheter utvecklas i tekniska tillämpningar. Bestämmelser som reglerar etiska aspekter av AI bör omfatta både undervisningsmaterial och inlärningssätt, men även användning av data, utveckling av digital pedagogik och livslångt lärande. EESK noterar att det krävs ett inkluderande språk inom kodning och programmering för att skapa teknik och tjänster som är mer inkluderande och respekterar alla människor.

1.15

AI spelar en allt större roll i utvecklingen av den digitala ekonomin. EESK önskar uppmärksamma att det är viktigt att öka kunskapen om och utveckla färdigheterna i AI i de europeiska samhällena i syfte att undvika digitala klyftor och stärka EU:s konkurrenskraft (8). EESK konstaterar att det finns ett växande behov av AI-specialister i offentliga och privata enheter och av utbildning i AI-färdigheter för arbetstagare, personer i alla åldrar (såväl yngre som äldre), personer med funktionsnedsättning, personer med särskilda behov och landsbygdsinvånare. EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att alla, särskilt politiskt ansvariga och beslutsfattare, besitter relevant information om de utmaningar och möjligheter som användningen av AI medför och om de moraliska, etiska och rättsliga aspekterna av denna.

2. De viktigaste möjliggörande faktorerna för framgångsrik digital utbildning

2.1

Under covid-19-krisen uppstod ett plötsligt behov av att digitalisera utbildningen. År 2019 var 50 % av de europeiska utbildningssystemen föremål för en pågående reformprocess avseende digital utbildning. I hälften av utbildningssystemen ingick dock digital kompetens inte i bedömningarna i nationella prov (9). Enligt Eurydice-rapporten (10) är informatik fortfarande ett relativt nytt ämne inom skolutbildningen och undervisas på olika sätt i de europeiska länderna. Det är avgörande att omfattande nationella strategier för digital utbildning och digitala verktyg, såsom kommissionens Selfie-verktyg (11), bidrar till att skapa en säker digital miljö i skolorna. Detta genom att skolorna får hjälp med att genomföra en modell för omfattande digitalisering, bedöma sin grad av digitalisering och identifiera lämpliga ytterligare steg i den digitala omställningen. Detta innebär att en särskild it-specialist alltid ska finnas tillgänglig vid utbildningsinstitutioner för att bidra till en effektiv förvaltning av de digitala resurserna, upprätthålla av en säker miljö och se till att man hänger med i den tekniska utvecklingen.

2.2

I syfte att överbrygga den digitala klyftan förväntas utbildningssystemen hjälpa studerande och elever att bli digitalt kompetenta medborgare och yrkesutövare som kan dra nytta av fördelarna med det digitala samhället och samtidigt hanterar dess utmaningar på ett kreativt och ansvarsfullt sätt. För att uppnå detta är det mycket viktigt att medlemsstaterna prioriterar utvecklingen och genomförandet av långtgående strategier för digitala färdigheter och tillhandahåller hållbar finansiering till stöd för en bred digital kompetens hos alla studerande och elever. Utbildningen i grundläggande färdigheter och nyckelkompetenser bör fokuseras på undervisning och inlärning av digital kompetens samt utmaningar och möjligheter kopplade till användningen av AI. Den bör också stödja kritiskt tänkande, problemlösning, kreativitet och innovation samt specialiserade och yrkesmässiga digitala färdigheter såsom cybersäkerhet, kodning, dataanalys, digitalt samarbete och digital mobilitet. Medlemsstaterna måste motiveras att använda DigComp (12) så att de har samma syn på digital kompetens. Det är viktigt att digital kompetens integreras i olika ämnen och årskurser så att eleverna verkligen blir skickliga på detta område. Det är också viktigt att främja färdigheter inom digitalt entreprenörskap för att förbättra såväl etablering av små och medelstora företag som anställbarhet.

2.3

Utbildningens digitala omställning måste uppnås genom högkvalitativ och inkluderande utbildning, undervisning och bedömning av digital kompetens, vilka bör förbättras med hjälp av problembaserat, projektbaserat och ömsesidigt lärande, inbegripet inom STEAM, samtidigt som man frångår traditionella bedömningsmodeller. Ett sådant skifte kan bidra till att studerande aktivt tar sig an verkliga utmaningar, tillämpar sina digitala färdigheter och utvecklar en djupare förståelse av komplexa koncept, samarbetar och blir delaktiga i den övergripande utbildningsupplevelsen.

2.4

Den digitala omställningen håller redan på att förändra jobben. I handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter fastställs ambitiösa mål om att stödja medlemsstaternas digitala omställning genom att säkerställa att 80 % av de vuxna besitter åtminstone grundläggande digitala färdigheter och att 20 miljoner IKT-specialister anställs i EU, med ett ökat deltagande av kvinnor. EESK efterlyser ytterligare insatser när det gäller genomförandet av åtgärder som syftar till att minska arbetskraftsbristen och kompetensglappet och bidra till hållbar tillväxt, produktivitet och innovation som säkerställer arbetstillfällen av god kvalitet, skäliga löner och arbetsvillkor. Mot bakgrund av hur viktigt det är att arbetskraften besitter digitala färdigheter och digital kompetens måste den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter genomföras tillsammans med 2022 års europeiska förklaring om digitala rättigheter och principer för det digitala decenniet, och lämplig finansiering säkerställas för yrkesutbildning jämte vuxenutbildningsprogram och utbildning av hög kvalitet för alla.

2.5

Kompetenshöjning och omskolning för att med hjälp av digitaliseringen få till stånd en rättvis omställning av arbetsmarknaden och erhållande av digitala färdigheter och digital kompetens för jobb är inte enbart ett individuellt ansvar för de studerande (inklusive arbetssökande och anställda) utan är med tanke på den betydande sociala och ekonomiska inverkan ett ansvar för staten, arbetsmarknadens parter och samhället som helhet. Effektiva kompetens- och digitaliseringsstrategier på nationell nivå, sektorsnivå och företagsnivå bör stödja arbetstagarna genom att tillhandahålla relevant utbildning av god kvalitet. Företagen och arbetsmarknadens parter spelar en viktig roll när det gäller att tillhandahålla lärlingsutbildningar av god kvalitet samt kompetenshöjning och omskolning av arbetstagare för den digitala omställningen. Särskilda insatser och investeringar bör ägnas åt digitaliseringen av yrkesutbildningen för att säkerställa att framtida specialister förvärvar avancerade digitala färdigheter.

2.6

EESK påminner om rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (13) där det betonas att digital kompetens är bredare än bara kunskap om digital teknik. Det är viktigt att digitala färdigheter och digital kompetens inkluderas i yrkesutbildning och vuxenutbildning i så måtto att det gäller att främja kritiskt tänkande och demokratiskt medborgarskap, och även motverka falska nyheter och felaktig information.

2.7

Det är avgörande att stödja och utveckla digitalt entreprenörskap eftersom entreprenörer spelar en avgörande roll i att driva på digital innovation och ekonomisk tillväxt. Entreprenörer är ofta drivande i att utnyttja digitala färdigheter och digital teknik för att skapa nya företag och sysselsättning. De bidrar till ekonomisk utveckling och kan ge ett mer övergripande perspektiv på digitalt lärande.

2.8

EESK rekommenderar att kommissionen uppmuntrar och stöder medlemsstaterna på följande områden:

—

Särskilda medel och resurser måste anslås till stöd för digitaliseringen av yrkesutbildning och vuxenutbildning för alla åldrar, inklusive för arbetslösa och unga som varken arbetar eller studerar, och för att förbättra den övergripande kvaliteten och relevansen hos programmen för yrkesutbildning och vuxenutbildning. Detta omfattar ekonomiskt stöd till både arbetsgivare och deras anställda vid betald studieledighet, för individuella utbildningskonton eller för liknande finansieringsmekanismer som förvaltas gemensamt med arbetsmarknadens parter. Det är mycket viktigt att tillräckliga investeringar tillhandahålls för att uppgradera utbildningsinstitutioners infrastruktur, utveckla läroplaner med hjälp av DigComp, fortbilda lärare och utbildare, ge fri tillgång till digitala läranderesurser av god kvalitet och inrätta bidrag och stipendier till stöd för studerande som genomgår yrkesutbildningsprogram med digital inriktning.

—	Samarbetet mellan yrkesutbildningsinstitutioner i kompetenscentrum osv. bör stödjas ytterligare.

—

Man bör se över och uppdatera tillhandahållandet av yrkesutbildning och vuxenutbildning så att man däri tillhandahåller den digitala kompetens som krävs i vardagen och de avancerade digitala färdigheter som krävs i arbetslivet. Det är viktigt att förbättra tillgången på och till utbildning för studerande från alla bakgrunder och i alla åldrar om ny teknik såsom avancerad robotteknik och automatisering, AI, sakernas internet osv., vilket kommer att öka anställbarheten. Medlemsstaterna måste därtill se till att man inom yrkesutbildning och vuxenutbildning tar itu med verkliga digitala utmaningar och att de studerande med hjälp av praktisk erfarenhet får en ökad förståelse av digital teknik och dess betydelse på arbetsplatsen.

—

Man bör främja mångfald i tillgången till digitala färdigheter och kompetensutveckling för alla åldrar och en jämn könsfördelning inom it-sektorn. Man måste uppnå jämställdhet inom it-sektorn genom att främja STEAM från tidig ålder, för att stödja lika tillgång för kvinnliga studerande och elever till it-studier, och genom att säkerställa att det inom it-sektorn finns jämställda stödjande arbetsmiljöer och karriärutvecklingsmöjligheter, såsom genom att man ser till att kvinnor får ledande och beslutsfattande yrkesroller (14).

—

Man bör skapa och utveckla ett stödjande ekosystem genom att främja samarbete mellan institutioner för yrkesutbildning och vuxenutbildning och arbetsmarknadsexperter, teknikföretag och nystartade företag i syfte att tillhandahålla specialiserade utbildningsprogram inom yrkesutbildningen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt digitalt entreprenörskap, inbegripet stöd för tillgång till finansiering och finansieringsmöjligheter, mentorskapsprogram, inkubatorer och företagsacceleratorer, regelverk som främjar innovation och entreprenörsverksamhet, inrättande av plattformar för kunskapsutbyte osv. Sådana samarbeten skulle kunna bidra till att deltagande studerande får värdefulla erfarenheter, blir bekanta med arbetsplatsmetoder och utvecklar lämpliga färdigheter, vilket rustar dem med de verktyg som krävs för att briljera i jobb på det digitala området.

—

Det bör finnas ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet för studerande i alla åldrar och i alla sektorer som berörs av den digitala omställningen samt i de digitala sektorerna. Det är viktigt att förbättra genomförandet av rådets rekommendation om en europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet för att stödja den gemensamma utformningen av utbildningsprogram och erbjuda rättvisa, inkluderande och ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet, så att företagen kan investera i en högkvalificerad arbetskraft och att arbetstillfällen av god kvalitet skapas för unga yrkesverksamma samt arbetstagare och arbetslösa i behov av omskolning.

2.9

EESK stöder idén om att man vid upphandlingar i samband med digitaliseringsprocesser inom utbildningsinstitutioner måste sörja för kvalitet, öppenhet och insyn, tillgänglighet och hållbarhet. EESK understryker behovet av att säkerställa att offentlig upphandling för digitalisering av utbildningsanläggningar och utbildningsutrustning omfattar en social dimension och garanterar tjänster av god kvalitet och goda arbetsvillkor.

2.10

EESK välkomnar förslaget om att stödja lärare, utbildare, skolledare och studerande, och föreslår att medlemsstaterna ser till att dessa har kännedom om och använder sig av ”Riktlinjer till lärare och utbildare om hur man bekämpar desinformation och underlättar digital kompetens genom utbildning” (15) och verktygslådan för att upptäcka och bekämpa desinformation, samt ”Etiska riktlinjer för lärare avseende användningen av artificiell intelligens (AI) och data vid undervisning och inlärning” (16).

2.11

De rekommendationer som kommissionen föreslår är en bra grundval för utbildningssystemens fortsatta utveckling när det gäller digital kompetens och digitala färdigheter. Med hänsyn till de nationella befogenheterna på utbildningsområdet understryker EESK att den befintliga europeiska ramen digital kompetens för medborgarna kan stödja förvärvandet av digitala färdigheter, men att den inte bör användas för att bedöma de studerandes färdigheter. EESK rekommenderar att kommissionen och medlemsstaterna ger den europeiska ramen för digital kompetens ett bredare fokus genom att man inom den tar hänsyn till utbildningsnivåer och andra färdigheter, i synnerhet övergripande färdigheter, och att man fäster särskild uppmärksamhet vid arbete med AI, ChatGPT, sociala medier, algoritmer och skydd av personuppgifter samt bekämpning av falska nyheter och nätmobbning.

2.12

EESK rekommenderar att särskilda ramar såsom DigCompEdu, ”DigComp at Work” m.fl. vidareutvecklas. Kompetenspaktens projekt kan vara ett sätt att utarbeta ramar på sektorsnivå, med deltagande av relevanta arbetsmarknadsparter, civilsamhällesorganisationer och andra berörda parter, och kan tjäna som riktlinjer för utvecklingen av digitala färdigheter på arbetsmarknaden. Utöver att medborgarna besitter relativt begränsade allmänna digitala färdigheter i de flesta medlemsstater, finns det också ett antal specifika färdigheter som krävs för specifika uppgifter. Detta skulle kunna behandlas med arbetsmarknadens parter när yrkesprofilerna uppdateras.

3. Arbetskraft och arbetsmarknad

3.1

För att arbetskraften i rätt tid ska åtnjuta stöd och rustas med de digitala kunskaper, de digitala färdigheter och den digitala kompetens som krävs är det nödvändigt att utveckla och tillhandahålla mer flexibla utbildningsprogram och utbildningsmetoder samt skräddarsydda erbjudanden som är tillgängliga och ekonomiskt överkomliga, inbegripet distansundervisning och kortare utbildningsprogram som motsvarar de studerandes behov. Ökad användning av digital teknik i vuxenutbildningen är avgörande, liksom genomförandet av distansundervisning online, inklusive yrkesutbildning, som man kan ta del av när som helst och från vilken plats som helst. Det kan bidra till att förbättra balansen mellan arbete, privatliv och familjeansvar. Man måste hitta lösningar för att öka motivationen och tillgången till onlineutbildning, med stöd av utbildningskonton och utbildningskuponger för arbetssökande och personer som behöver kompetenshöjning och omskolning och genom att ge yrkesvägledning av hög kvalitet till alla och säkerställa att kurser erkänns. Det behövs en mångfasetterad strategi i vilken erkännandet av icke-formellt och informellt lärande samt validering och certifiering av färdigheter behandlas, för att säkerställa att alla individer kan dra nytta av och delta i den digitala omställningen.

3.2

För att kunna möta den förändrade efterfrågan på digitala färdigheter är det nödvändigt att främja livslångt lärande och att säkerställa att alla människor har tillgång till inkluderande livslångt lärande av god kvalitet i alla skeden av och övergångar i karriären och livet. Som ett svar på detta måste det ges utrymme för mer flexibla och tillgängliga former av lärande, inbegripet utveckling av särskilda former av lärande som motsvarar de enskilda målgruppernas särdrag och som erbjuder innovativa inlärningsmetoder samt elektroniska verktyg och resurser för lärande.

4. På vägen mot tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet avseende digitala färdigheter och digital utbildning

4.1

Alla EU-medborgare bör ha rätt att få ta del av inkluderande digital utbildning av god kvalitet med hjälp av vilken de kan utveckla den kunskap, de färdigheter och den kompetens som krävs för att aktivt delta i dagens alltmer digitala värld. Kommittén stöder till fullo det belgiska rådsordförandeskapets ståndpunkt att den digitala omställningen måste gå hand i hand med digital delaktighet och är fast besluten att bidra till att skapa verktyg för att minska det digitala utanförskapet och överbrygga den digitala klyftan.

4.2

Ett livslångt perspektiv på inkluderande digital utbildning börjar från tidig ålder och går genom vuxenlivet till ålderdomen. Medlemsstaterna bör uppmuntras till att förbättra ramen och villkoren i syfte att tillhandahålla inkluderande och tillgängliga möjligheter till utbildning och livslångt lärande av högre kvalitet för alla genom att reformera och utveckla utbildningssystemet och det livslånga lärandet.

4.3

Man bör eftersträva att bättre förstå, upptäcka och undanröja de fördomar avseende kön, etnisk bakgrund, sexuell identitet, ålder, språk, religion, politisk åskådning, ekonomisk och social status vid födelsen, funktionsnedsättning och alla andra områden som täcks av de mänskliga rättigheterna, som förekommer i vår vardag och i de algoritmer som formar vår digitala verklighet. Det är en av milstolparna för den digitala delaktigheten. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att se till att de studerande inte tar till sig och för vidare sina lärares fördomar och begränsningar.

4.4

Kompetensklyftan mellan könen framträder mycket klart inom STEM-specialiseringar, inbegripet programmering och AI. År 2018 angav i genomsnitt enbart 1 % av flickorna att de hade för avsikt att arbeta inom IKT-relaterade yrken, jämfört med 10 % av pojkarna (17). Kvinnor utgör omkring 27 % av de yrkesverksamma inom naturvetenskap och ingenjörsvetenskap i EU (18). Forskning utförd av Engineering UK visar att 73 % av 11–14-åringarna inte vet vad ingenjörer gör och att 42 % av lärarna inte känner att de kan ge yrkes- och studievägledning om ingenjörskarriärer.

4.5

Det är viktigt att uppmuntra medlemsstaterna att utveckla forskning och internationellt samarbete på områdena digital utbildning och digital pedagogik. Myndigheter och organisationer bör satsa på att utvidga internetinfrastrukturen till områden med dålig täckning och erbjuda subventionerade enheter till låginkomsttagare, organisationer i det civila samhället och företag. Kundstödcentraler och digitala hjälpcentraler bör inrättas för att hjälpa människor att hantera digitala tjänster och tekniska utmaningar samtidigt som de får lära sig grundläggande minimifärdigheter.

4.6

Indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) visar på stora territoriella skillnader i olika delar av Europa samt mellan landsbygds- och stadsområden. Denna sorts ojämlikhet bör också omnämnas i medlemsstaternas politik och reformer. Det är viktigt att se till att alla har tillgång till internet. Alla bör även ha den utrustning och de färdigheter som krävs för att kunna utnyttja de digitala offentliga tjänster som de behöver. Det är myndigheternas ansvar att se till att alla har tillgång till tjänster och att ingen lämnas utanför. Detta är viktigt i landsbygdsområden och i områden med undermålig eller obefintlig internetuppkoppling.

5. Kunskap och färdigheter inom AI som en bidragande faktor till digital delaktighet

5.1

5.2

Det är nödvändigt att undanröja algoritmisk snedvridning – en av de främsta källorna till ojämlikhet i utvecklingen av AI-teknik och digital verklighet – och att ägna särskild uppmärksamhet åt att undanröja stereotyper och fördomar i syfte att undvika att införa en digital klyfta mellan könen eller andra ojämlikheter i tekniska tillämpningar. Bestämmelser som reglerar etiska aspekter av AI bör omfatta både undervisningsmaterial och inlärningssätt, men även användning av data, utveckling av digital pedagogik och livslångt lärande. EESK noterar att det krävs ett inkluderande språk inom kodning och programmering för att skapa teknik och tjänster som är mer inkluderande och respekterar alla människor.

5.3

Offentliga och privata enheter använder AI för att uttolka data, automatisera processer, förbättra kundupplevelser och utveckla nya produkter och tjänster eller förbättra befintliga produkter och tjänster. De viktigaste tjänsterna relaterade till AI-förvaltning och AI-stöd är dataproduktförvaltare, AI-strateg, kvalitetskontrollansvarig för AI, AI-etikansvarig, AI-användarexpert, AI-revisor och juridisk rådgivare för AI (19).

5.4

Precis som framgår av ”AI Skills Needs Analysis” behöver yrkesverksamma inom AI vid sidan av tekniska färdigheter olika mjuka färdigheter, såsom problemlösning, kritiskt tänkande och kommunikationsförmåga, samt övergripande färdigheter, såsom tillgänglighet, etik, integritet och säkerhet. De behöver också kunskap om hur de ska arbeta inom organisationer, t.ex. projektledningskompetens, DevOps och förståelse av affärsprocesser. Dessa färdigheter är avgörande för att de ska vara effektiva yrkesverksamma inom AI.

5.5

EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att alla, särskilt politiskt ansvariga och beslutsfattare, besitter relevant information om de utmaningar och möjligheter som användningen av AI medför och om de moraliska, etiska och rättsliga aspekterna av denna.

Bryssel den 25 oktober 2023.

Oliver RÖPKE

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) COM(2023) 205 final, COM(2023) 206 final, 18.4.2023.

(2) https://state-of-the-union.ec.europa.eu/index_sv.

(3) COM(2020) 624 final.

(4) Rådets rekommendation av den 19 december 2016 om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna (EUT C 484, 24.12.2016, s. 1).

(5) Rapporten ”Index för digital ekonomi och digitalt samhälle” 2022. ”Tematiska kapitel”.

(6) Utbildningsöversikten 2022 och lägesrapporten om det europeiska utbildningsområdet.

(7) År 2018 angav i genomsnitt enbart 1 % av flickorna att de hade för avsikt att arbeta inom IKT-relaterade yrken, jämfört med 10 % av pojkarna. Kvinnor utgör omkring 27 % av de yrkesverksamma inom naturvetenskap och ingenjörsvetenskap i EU.

(8) Enligt Världsekonomiskt forums rapport ”The future of Jobs” från år 2023 står AI- och maskininlärningsspecialister först på listan över snabbt växande yrken.

(9) Eurydice: ”Digital Education at School in Europe” (europa.eu).

(10) Eurydice: ”Informatics education at school in Europe” – EU:s publikationsbyrå (europa.eu).

(11) Selfie – det europeiska utbildningsområdet (europa.eu).

(12) Gemensamma forskningscentrumets publikationsbas – ”DigComp 2.2: The Digital Competence Framework for Citizens – With new examples of knowledge, skills and attitudes” (europa.eu).

(13) EUT C 189, 4.6.2018, s. 1, punkt 4 i bilagan.

(14) EIGE:s publikation ”Work-life balance in the ICT sector” visar att ökad mångfald kan öka en organisations innovationskapacitet med cirka 2,5 %.

(15) ”Riktlinjer till lärare och utbildare om hur man bekämpar desinformation och underlättar digital kompetens genom utbildning” (europa.eu).

(16) ”Etiska riktlinjer för lärare avseende användningen av artificiell intelligens (AI) och data vid undervisning och inlärning” – EU:s publikationsbyrå (europa.eu).

(17) https://eige.europa.eu/publications-resources/toolkits-guides/gender-equality-index-2020-report/men-dominate-technology-development.

(18) https://eige.europa.eu/publications-resources/toolkits-guides/gender-equality-index-2020-report/men-dominate-technology-development.

(19) ”AI Skills Needs Analysis: An insight into the AI roles and skills needed for Europe”, 2023.

ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/885/oj

ISSN 1977-1061 (electronic edition)

Top

Choose the experimental features you want to try