Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33

(2022/C 450/11)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Arbois”

PDO-FR-A0994-AM01

Datum för meddelandet: 28.9.2022

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1.   Geografiskt område

I kapitel I avsnitt IV.1 a och b i produktspecifikationen för produkten ersätts orden ”ska äga rum” med orden ”äger rum” och orden ”på grundval av 2021 års officiella geografiska kodex” läggs till efter ”Jura”.

Denna redaktionella ändring gör det möjligt att hänvisa till det geografiska området i förhållande till den version av den officiella geografiska kodexen, som ges ut av den franska nationella statistikbyrån Insee, som gällde år 2021 och därmed juridiskt säkerställa det geografiska områdets avgränsning.

Förteckningen över kommuner som utgör det geografiska området, samt deras namn, har uppdaterats utan att avgränsningen ändrats för det geografiska området för att ta hänsyn till de administrativa förändringar som har skett av den officiella kommunindelningen.

Punkt 6 i det sammanfattande dokumentet ändras.

Dessutom läggs en mening till i IV.1 för att informera om att kartor över det geografiska området finns tillgängliga på INAO:s webbplats.

2.   Omedelbart närområde

I kapitel I avsnitt IV.3 a i produktspecifikationen läggs orden ”på grundval av 2021 års geografiska kodex” till efter ”följande”.

Denna redaktionella ändring gör det möjligt att hänvisa till det omedelbara närområdet i 2021 års version av den officiella geografiska kodexen som upprättats av Insee.

Tillägget av denna hänvisning gör det möjligt att juridiskt säkerställa definitionen av omedelbart närområde.

För att ta hänsyn till de administrativa ändringar som skett har förteckningen över kommuner som utgör det omedelbara närområdet samt deras namn uppdaterats utan att avgränsningen ändrats.

Rubriken ”Ytterligare villkor” i det sammanfattande dokumentet har ändrats.

3.   Druvbestånd

I kapitel I avsnitt V.1 i produktspecifikationen, har de anpassade sorterna ligoté B, chenin B, enfariné B, marsanne B, roussane B, sacy B, béclan N, franc noir de Haute-Saône N och gamay N redan lagts till för följande viner:

—	Stilla vita viner: aligoté B, chenin B, enfariné N, marsanne B, roussane B och sacy B,

—	Stilla röda viner och roséviner: béclan N, enfariné N, franc noir de Haute-Saône N och gamay N,

—	Stilla viner som får märkas med uttrycket ”vin jaune”: enfariné N.

Den behöriga nationella kommittén vid Institut national de l’origine et de la qualité (nationella institutet för ursprung och kvalitet) har beslutat att, för de beteckningar för vilka ansökningshandlingar lämnas in, införa sorter anpassade för klimatförändringen eller för samhällets förväntningar när det gäller användningen av växtskyddsmedel.

Dessa druvsorter, vilka delvis har sitt ursprung i Juraregionen, kan vara en fördel i samband med den globala uppvärmningen. En del av sorterna är sena och möjliggör en anpassning till risken för frost, andra har en högre syrahalt, vilket ger förutsättningar för mer balanserade viner. De är minst lika motståndskraftiga mot sjukdomar som de druvsorter som redan är godkända för beteckningen. Införandet av dessa sorter syftar även till att framhäva de särskilda egenskaperna hos vinerna med beteckningen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av dessa ändringar.

4.   Regler om andelar för användning

I kapitel I avsnitt V.2 i produktspecifikationen läggs en bestämmelse till enligt vilken de anpassade sorternas andel begränsas till 5 volymprocent av druvbeståndet som används och beräknas på alla jordlotter där vinet med den skyddade ursprungsbeteckningen produceras.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av dessa ändringar.

5.   Beskärningsbestämmelser

I kapitel I avsnitt VI.1 b i produktspecifikationen ändras bestämmelserna rörande beskärning av stockarna för att innefatta de anpassade sorterna.

Rubriken ”Specifika oenologiska metoder” i det sammanfattande dokumentet ändras.

6.   Allmänt odlingssätt för vinstockarna

I kapitel I avsnitt VI.1 f i produktspecifikationen anges det att gödningsmedel med syntetiskt mineralkväve begränsas till 40 enheter per hektar och år för att begränsa vinodlingens miljöpåverkan.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av dessa ändringar.

7.   Andra odlingsmetoder

I kapitel I avsnitt VI.2 i produktspecifikationen anges det att på jordlotter med en lutning på över 15 procent ska växtligheten, sådd eller spontan, hållas efter på mekanisk eller fysikalisk väg på minst vartannat radmellanrum för att bevara den fysiska och biologiska miljöns egenskaper. Denna bestämmelse ersätter begränsningen längs raderna för jordlotter med en lutning över 15 procent.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av dessa ändringar.

8.   Skörd

I kapitel I avsnitt VII.1 a i produktspecifikationen stryks bestämmelsen rörande fastställande av startdatum för skörd. Denna bestämmelse stryks eftersom produktspecifikationen anger en minsta sockerhalt i druvorna som ger aktörerna möjlighet att skörda enligt årets egenskaper och sin geografiska belägenhet.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av dessa ändringar.

9.   Avkastning

I kapitel I avsnitt VIII.2 i produktspecifikationen ökas gränsen för skördeuttag för stilla vita viner från 72 till 78 hl/ha. Denna ändring gör det möjligt för vinodlarna att dra nytta av produktiva år i samband med att den genomsnittliga produktionsvolymen minskar.

Rubriken ”Högsta avkastning” i det sammanfattande dokumentet ändras.

10.   Blandning av druvsorter

I kapitel I avsnitt IX.1 a anges det att anpassade sorter inte, vare sig tillsammans eller var för sig, kan utgöra mer än 10 volymprocent av den slutliga blandningen av druvsorter i vinerna.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av dessa ändringar.

11.   Förflyttning mellan godkända upplagshavare

I kapitel I avsnitt IX.5 stryks led b om datum för förflyttning av vinet mellan godkända upplagshavare.

För att tillåta överföringar av tidigt vin, bland annat till aktörer inom vinhandeln, stryks datumet från vilket viner kan förflyttas mellan godkända upplagshavare.

Rubriken till IX.5 ändras därför, och orden ”förflyttning av produkterna och” tas bort.

Rubriken i IX.5 a tas bort.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av dessa ändringar i produktspecifikationen.

12.   Samband med det geografiska området

I kapitel I avsnitt X.3 i produktspecifikationen tas orden ”begränsning av radernas längd” bort. Denna ändring överensstämmer med ändringen i punkten ”Andra odlingsmetoder” i kapitel I avsnitt VI.2 i produktspecifikationen.

Rubriken ”Samband med det geografiska området” i det sammanfattande dokumentet ändras.

13.   Deklarationskrav

I kapitel II avsnitt I.2 i produktspecifikationen ändras sista datum för deklaration om anspråk för att överensstämma med sista datum för skördedeklarationen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av dessa ändringar.

14.   Huvudpunkter som ska kontrolleras och utvärderingsmetoder

I kapitel III avsnitt I i produktspecifikationen ändras tabellen med huvudpunkter som ska kontrolleras innan hänsyn tas till de nya skrivreglerna.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av dessa ändringar i produktspecifikationen.

15.   Hänvisningar till kontrollorganet

I kapitel III avsnitt II i produktspecifikationen uppdateras adressen till kontrollorganet som anges i första stycket.

Andra stycket där kontrollorganet citeras har strukits på grund av de nya skrivreglerna för denna del av produktspecifikationen.

Tredje stycket har ändrats och fjärde stycket har tagits bort på grund av de nya skrivreglerna.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av dessa ändringar.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1.   Namn

Arbois

2.   Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3.   Kategorier av vinprodukter

1.

Vin

15.	Vin från lätt torkade druvor

4.   Beskrivning av vinet eller vinerna

1.   Stilla vita viner

KORT BESKRIVNING

De vita vinerna uttrycker mycket friskhet, ofta med en palett av fruktiga aromer som harmonierar med toner av mineraler och flinta. De vita vinernas naturliga alkoholhalt är minst 10,5 volymprocent. Efter berikning har vinerna en total alkoholhalt på högst 14 volymprocent. Vid buteljering och utsläppande på marknaden för försäljning till konsument har vinerna en halt av jäsbart socker (glukos + fruktos) på högst 3 gram per liter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs genom unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

2.   Stilla röda viner och roséviner

KORT BESKRIVNING

De röda vinerna och rosévinerna uppvisar en stor komplexitet när det gäller aromer. Druvsorten poulsard N, från vilken vinerna framställs, bland annat i kommunen Pupillin, används oftast för att producera röda viner och ger vinerna en karaktäristisk ljust rubinröd färg och fruktiga aromer. Druvsorten pinot noir N ger en djupare nyans och aromatiska toner av röda bär. Druvsorten trousseau N, ger viner med mer tanniner och ofta kraftigare färg i kombination med animaliska toner. När röda viner (eller roséviner) mognar utvecklas aromerna ofta mot skogsmark, humus och svamp. De röda vinerna och rosévinerna har en naturlig alkoholhalt på minst 10 volymprocent. Efter berikning har vinerna en total alkoholhalt på högst 13,5 volymprocent. Vid buteljering och utsläppande på marknaden för försäljning till konsument har de röda vinerna en halt av äppelsyra på högst 0,4 gram per liter. Vid buteljering och utsläppande på marknaden för försäljning till konsument har vinerna en halt av jäsbart socker (glukos + fruktos) på högst 3 gram per liter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs genom unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

3.   Viner med det traditionella uttrycket ”vin de paille”

KORT BESKRIVNING

Vin med uttrycket ”vin de paille” är ett sött vin som utvecklar aromer av kanderad frukt med drag av plommon, syltade apelsinskal eller honungstoner. Detta vins aromer och smaker varierar inte bara efter ursprunget utan även beroende på vilka druvsorter det framställs från och kunskaperna hos respektive producent eller källarmästare. Viner med det traditionella uttrycket ”vin de paille” har en verklig alkoholhalt på minst 14 volymprocent och en total alkoholhalt på minst 19 volymprocent Viner med uttrycket ”vin de paille” har vid buteljering och utsläppande på marknaden för försäljning till konsument en halt av flyktiga syror under 25 milliekvivalenter per liter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs genom unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

4.   Viner med det traditionella uttrycket ”vin jaune”

KORT BESKRIVNING

Vinet med uttrycket ”vin jaune” kännetecknas främst av sin unika och komplexa ”goût de jaune”, en kombination av aromatiska toner av valnöt, äpple, kanderad frukt och kryddor, och av sin vackra gyllengula färg. Viner med uttrycket ”vin jaune” har en lägsta naturlig alkoholhalt på 10,5 volymprocent. Vid buteljering och utsläppande på marknaden för försäljning till konsument har vinerna en halt av jäsbart socker (glukos + fruktos) på högst 3 gram per liter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs genom unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5.   Vinframställningsmetoder

5.1.   Specifika oenologiska metoder

1.   

 

Odlingsmetoder

—

Planteringstätheten ska vara minst 5 000 stockar per hektar, med undantag för vinstockar planterade i terrassodlingar. För vinstockar som inte är planterade i terrassodlingar och för terrassodlingar med minst 2 rader vinstockar ska varje vinstock förfoga över en yta på högst 2 kvadratmeter. Denna yta beräknas genom att man multiplicerar avstånden mellan raderna med avståndet mellan vinstockarna i samma rad. Avståndet mellan raderna får vara högst 2 meter.

—	Endast enkel eller dubbel guyotbeskärning och kort beskärning (med cordon de royat-metoden är tillåten).

—

För druvsorterna chardonnay B, poulsard N, savagnin B, trousseau N, aligoté B, chenin B, enfariné N, marsanne B, roussane B, Sacy B, béclan N, franc noir de Haute-Saône N och gamay N beskärs högst 20 skott per vinstock och 120 000 skott per hektar. Vid enkel eller dubbel guyotbeskärning beskärs 10 skott eller mer på den långa grenen, och högst 2 årsgrenar med 2 skott.

—	För druvsorten pinot noir N beskärs högst 80 000 skott per hektar. Vid enkel eller dubbel guyotbeskärning beskärs högst 8 skott på den långa grenen och högst 2 årsgrenar med 2 skott.

—	Viner med det traditionella uttrycket ”vin de paille” framställs av druvor som har skördats för hand i omgångar.

2.   

 

Särskilda oenologiska metoder

Efter berikningen får den totala alkoholhalten i volymprocent inte överstiga 13,5 volymprocent för de röda vinerna och rosévinerna och 14 volymprocent för de vita vinerna.

Vid framställningen av roséviner är det förbjudet att använda kol för oenologiskt bruk, enskilt eller som blandning i beredningar. Användning av träspån vid lagringen av vinet är förbjuden för alla viner.

Subtraktiva berikningsmetoder är tillåtna på vinmust för röda viner. Den partiella koncentreringen är fastställd till högst 10 volymprocent. Därutöver måste vinerna uppfylla alla oenologiska krav i unionens regelverk och i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime).

5.2.   Högsta avkastning

1.	Stilla vita viner 78 hektoliter/hektar

2.	Stilla röda viner och roséviner 66 hektoliter/hektar

3.	Viner med uttrycket ”vin de paille” 20 hektoliter/hektar

6.   Avgränsat geografiskt område

a)

Skörd av druvor, framställning, beredning och lagring av vinet äger rum i följande kommuner i departementet Jura, på grundval av 2021 års geografiska kodex: Abergement-le-Grand, Arbois, Les Arsures, Mathenay, Mesnay, Molamboz, Montigny-lès-Arsures, Les Planches-près-Arbois, Pupillin, Saint-Cyr-Montmalin, Vadans och Villette-lès-Arbois.

b)	För den kompletterande geografiska beteckningen ”Pupillin”, äger skörd av druvor, framställning, beredning och lagring av vinet rum i följande kommun i departementet Jura, på grundval av 2021 års geografiska kodex: Pupillin. Kartor över det geografiska området finns på INAO:s webbplats.

7.   Druvsorter

Chardonnay B

Pinot noir N

Poulsard N – ploussard

Savagnin blanc B

Trousseau N

8.   Beskrivning av samband

8.1.   Beskrivning av de naturliga faktorerna bakom sambandet

Det geografiska området är beläget längs Juramassivets västra gräns. Det utgör en del av den naturliga regionen Revermont, vilken begränsas enligt följande:

—	i öst av Juras första kalkstensplatå, på en genomsnittlig höjd av 550 meter,

—	i väst av slätten som utgör den östliga randen av fossé bressan.

Det geografiska området omfattar 13 kommuner i kantonen Arbois, i departementet Jura.

De tydligt avgränsade jordlotterna för skörd av druvorna finns på sluttningarna längs platåns kant och vetter allmänhet mot väst. De finns på sluttningar med kalkhaltig jord eller lera från äldre jura och trias och domineras av gulaktig kalksten från mellersta jura. Området omfattar även några höjder på sluttningen mot Piedmont, bestående av samma leror. Klinten är rik på kalkrika rasbranter som tillför näring och lättar upp den underliggande märgeln. Lokalt är lerorna blandade med ”chailles”, flintnoduler som är rester av upplösningen av vissa kalklager. Jordlotterna där vinet odlas ligger på mellan 250 och 400 meters höjd.

Viner med den kompletterande geografiska beteckningen ”Pupillin” produceras enbart i kommunen Pupillin som ligger söder om Arbois. På en oländig höjd med rikligt med flintnoduler har de tydligt avgränsade jordlotterna för skörd av druvorna jordar som utvecklats på lerig och kompakt, mycket djup keuperjord.

Det geografiska området har ett svalt kustklimat med påverkan från inlandsklimat: kraftiga temperaturvariationer under året, med en medeltemperatur på omkring 10,5° C, samt varma och fuktiga somrar. Den naturliga regionen Revermont får betydligt mer nederbörd än den intilliggande slätten. Årsnederbörden överstiger 1 000 millimeter och är jämnt fördelad över året. Hösten är i allmänhet solig och torr men blåsig.

Den geografiska zonens klimatförhållanden, som beror på platsens egenskaper (skyddade sluttningar, naturlig avrinning av vattenöverskott, maximal solinstrålning), är väsentliga för vinodlingen i detta svåra regionala klimat. Skyddet utgörs av särskilt höga klippor som skyddar vinodlingarna från nordliga och östliga vindar.

8.2.   Beskrivning av de mänskliga faktorerna bakom sambandet

Redan under keltisk tid fanns det vinodlingar i Jura. Från och med år 1000 finns det rikligt med vittnesbörd om vinodlingarnas existens. Från 1200-talet ägde länsherrarna i Salins, Otto IV och hans efterföljare och därefter Filip den djärve, hertig av Burgund, en stor del av vinodlingarna i Arbois. De bidrog på ett avgörande sätt till den ekonomiska utvecklingen av vinodlingen genom att marknadsföra sina viner i hela Europa och vid de kungliga hoven.

Louis Pasteur, som av många betraktas som oenologins fader, kommer från Arbois. Han ägde för övrigt en vingård nära Arbois.

Efter vinlusens härjningar i slutet av 1800-talet, vilka följdes av 1900-talets krig och ekonomiska kriser, lyckades vinodlingen återhämta sig tack vare producenternas vilja och målmedvetenhet. 1858 inrättades ”Société de viticulture d’Arbois”, vars mål är att ”främja goda metoder för odling och tillverkning av viner [...] ”.

Det första franska vinkooperativet bildades 1906 i Arbois. Producenterna gick samman för att få tillgång till goda redskap för beredning och lagring genom att samarbeta.

1908 bildades ett ”Syndicat de défense viticole de l’appellation d’origine du canton d’Arbois” som kunde utfärda ursprungsintyg för att skydda vinodlingarna i Arbois.

Genom generationerna har producenterna valt tre typiska druvsorter för Jura: savagnin B, poulsard N och trousseau N. De har även börjat använda två druvsorter från grannområdet Bourgogne, chardonnay och pinot noir N.

Jordlotterna på kullarna är för det mesta starkt sluttande, vilket kräver utrustning och tekniker som bandtraktor, upptransport av jord, terrassering m.m.

Tillverkning av vin med uttrycket ”vin jaune” är en specialitet för Jura vars ursprung är oklart. Producenterna i Jura har fastställt stränga regler för detta vin: val av druvsorten savagnin B, bevarande av förhållanden för naturlig utveckling av endogena mikrobarter som bildar jästtäcket, lagring utan påfyllning m.m. Druvorna skördas vid optimal mognad och vinifieras till torrt vitt vin. Detta vin lagras sedan, utan påfyllning, under minst 6 år på ekfat. Under den långa mognaden utvecklas jästtäcke naturligt på vinets yta. Den säkerställer en reglerad oxidation under lagringen. Slutligen buteljeras ”vin jaune” i en originalflaska på 62 centiliter som kallas clavelin.

Även tillverkning av viner med uttrycket ”vin paille” är en specialitet för Jura. För att få en hög koncentration av socker i ett relativt fuktigt och svalt klimat används torkning av utvalda druvor i torkrum under sex veckor. Druvorna hängs i ståltrådar eller läggs i små perforerade lådor eller på galler och placeras i torra och välventilerade, men inte uppvärmda, lokaler. Därefter ger en långsam pressning med lågt utbyte av druvsaft en must med mycket hög sockerhalt som jäses långsamt.

2009 var årsproduktionen av viner med ursprungsbeteckningen Arbois på 820 hektar ungefär 15 000 hektoliter röda viner och roséviner, 12 000 hektoliter vita viner, 1 000 hektoliter vin med uttrycket ”vin jaune” och 500 hektoliter med uttrycket ”vin de paille”. Av 252 vindruvsproducenter vinifierade 55 sin egen skörd och producerade därvid 60 procent av vinerna, 3 vinkooperativ vinifierade 30 procent av produktionen och 7 handlare köpte druvor för framställning av återstående 10 procent.

8.3.   Samspel mellan de olika sambanden

De särskilda egenskaperna hos viner med den skyddade ursprungsbeteckningen Arbois är bland annat förknippade med tydligt avgränsade jordlotter med kalkhaltig lera som i högre grad än på andra håll innehåller flintnoduler, men även med sluttningarnas lutning och deras exponering. Vinstockarna har en kontinuerlig svalka på djupet och på ytan främjar flintnodulerna uppvärmning och dränering av jorden.

Producenterna har genom långvarig observation kunnat plantera druvsorterna där de trivs bäst. Druvsorterna trousseau N och savagnin B har specifika krav på edafiska faktorer. Den förstnämnda behöver mycket varma grusjordar medan den andra trivs bäst i jordar som är mycket steniga på ytan men svala på djupet.

Föreningen av dessa pedologiska, topografiska och mesoklimatiska faktorer ger det geografiska området optimala förhållanden för produktion av aromatiska vita viner som uttrycker fruktighet och mineralitet och har en friskhet som ger god potential för förmågan att åldras.

Vinproducenten säkerställer optimala förhållanden för plantan och kontroll över produktionens livskraft och potential genom att använda metoder för styrd avkastning. Producenten använder metoder som bidrar till att bevara jorden (gräsremsor m.m.) för att motverka erosion för vinodlingar i sluttningar och på lerjordar.

För viner med den kompletterande geografiska beteckningen ”Pupillin” är djup och lerig, kompakt jord i kraftiga sluttningar särskilt gynnsam för produktion av röda viner, bland annat av druvsorten poulsard N.

Även det geografiska områdets svåra klimat har betydelse för de särskilda egenskaperna hos ”vin jaune”. De stora temperaturskillnaderna mellan vinter och sommar bidrar till utvecklingen av jästtäcket som ligger bakom ”goût de jaune”. Traditionen med mycket lång lagring, utan påfyllning, som beskrivs i produktspecifikationen, gynnar uttrycket av särdragen hos ”vin jaune”. Under lagringen koncentreras aromerna och blir mer komplexa.

De relativt torra och blåsiga höstarna gynnar koncentreringen av druvorna som ska användas för framställning av ”vin de paille”. Den minimala lagringsperioden fram till 15 november det tredje året som följer efter skörden, varav 18 månader på fat, gynnar utvecklingen av vinernas komplexa aromer och deras förfining.

Vinet från Arbois var berömt redan 1285, då greven av Chiny bjöd sina gäster på det vid Chauvencytornerspelen, enligt trubaduren Jacques Bretel, som drack av det där i sällskap med Henri de Briey!

Louis Pasteur köpte en vingård i Arbois där han gjorde experiment med jäsningar och kunde avsluta diskussionen där han innan dess varit motståndare till dem som framfört teorin om en spontan process. Han visade även att den lokala mikrofloran är en del i det fortfarande något mystifierande sambandet mellan en plats och egenskaperna hos produkten som framställs där.

9.   Ytterligare tillämpliga krav (förpackning, märkning, kompletterande krav)

Omedelbart närområde

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Avvikelse med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Det omedelbara närområdet, som fastställts genom undantag för vinifiering, vinberedning och lagring, omfattar följande kommuner, på grundval av 2021 års officiella geografiska kodex:

– Departementet Doubs: Arc-et-Senans, Bartherans, Brères, Buffard, By, Cademène, Cessey, Charnay, Châtillon-sur-Lison, Chay, Chenecey-Buillon, Chouzelot, Courcelles, Cussey-sur-Lison, Echay, Epeugney, Fourg, Goux-sous-Landet, Lavans-Quingey, Liesle, Lombard, Mesmay, Montrond-le-Château, Myon, Palantine, Paroy, Pessans, Quingey, Rennes-sur-Loue, Ronchaux, Rouhe, Rurey, Samson och Le Val.

– Departementet Jura: Abergement-le-Petit, Abergement-lès-Thésy, Aiglepierre, Aresches, Arlay, Augea, Augerans, Augisey, Aumont, Balanod, Bans, Barretaine, Baume-les-Messieurs, Beaufort-Orbagna, Belmont, Bersaillin, Besain, Biefmorin, Bletterans, Blois-sur-Seille, Blye, Bois-de-Gand, Bonnefontaine, Bornay, Bracon, Brainans, Briod, Buvilly, Cernans, Césancey, La Chailleuse (endast den del som motsvarar den tidigare kommunen Saint-Laurent-la-Roche), Chamblay, Chamole, Champagne-sur-Loue, Champrougier, La Chapelle-sur-Furieuse, Chapelle-Voland, La Charme, La Chassagne, Château-Chalon, La Châtelaine, Chatelay, Le Chateley, Châtillon, Chaumergy, Chaussenans, Chaux-Champagny, La Chaux-en-Bresse, Chemenot, Chêne-Sec, Chevreaux, Chille, Chilly-le-Vignoble, Chilly-sur-Salins, Chissey-sur-Loue, Clucy, Colonne, Commenailles, Condamine, Conliège, Cosges, Courbette, Courbouzon, Courlans, Courlaoux, Cousance, Cramans, Cuisia, Darbonnay, Desnes, Les Deux-Fays, Digna, Domblans, Dournon, Ecleux, L’Etoile, Fay-en-Montagne, La Ferté, Le Fied, Fontainebrux, Foulenay, Francheville, Frébuans, Frontenay, Geraise, Germigney, Geruge, Gevingey, Gizia, Grange-de-Vaivre, Graye-et-Charnay, Grozon, Hauteroche, Ivory, Ivrey, Ladoye-sur-Seille, Larnaud, Lavigny, Lemuy, Loisia, Lombard, Lons-le-Saunier, Le Louverot, La Loye, Macornay, Mantry, Marnoz, La Marre, Maynal, Menétru-le-Vignoble, Messia-sur-Sorne, Miéry, Moiron, Molain, Monay, Montagna-le-Reconduit, Montaigu, Montain, Montbarrey, Montholier, Montmarlon, Montmorot, Mont-sous-Vaudrey, Mouchard, Nance, Neuvilley, Nevy-sur-Seille, Nogna, Ounans, Oussières, Pagnoz, Pannessières, Passenans, Perrigny, Le Pin, Picarreau, Plainoiseau, Plasne, Poids-de-Fiole, Poligny, Pont-d’Héry, Pont-du-Navoy, Port-Lesney, Pretin, Publy, Quintigny, Recanoz, Relans, Repots, Revigny, Rosay, Rotalier, Ruffey-sur-Seille, Rye, Saint-Amour, Saint-Didier, Saint-Lamain, Saint-Lothain, Saint-Maur, Saint-Thiébaud, Sainte-Agnès, Saizenay, Salins-les-Bains, Santans, Sellières, Sergenaux, Sergenon, Souvans, Thésy, Thoissia, Toulouse-le-Château, Tourmont, Trenal, Les Trois-Châteaux, Val-d’Epy (uniquement pour la partie correspondante au territoire des anciennes communes de Nantey, Val d’Epy et Senaud), Val-Sonnette, Vaudrey, Vaux-sur-Poligny, Verges, Véria, Vernantois, Le Vernois, Vers-sous-Sellières, Vevy, La Vieille-Loye, Villeneuve-d’Aval, Villeneuve-sous-Pymont, Villerserine, Villers-Farlay, Villers-les-Bois, Villevieux, Le Villey, Vincent-Froideville och Voiteur.

Omedelbart närområde

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Avvikelse med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

För den kompletterande geografiska beteckningen ”Pupillin”, utgörs det omedelbart närliggande området, vilket genom undantag definieras för vinifiering, beredning och lagring av viner, av kommunerna i avsnitt IV.1 a och avsnitt IV.3 a. Det innefattar inte kommunen Pupillin som utgör ett geografiskt område för denna geografiska beteckning.

Märkning

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen ”Arbois” kan kompletteras med det traditionella uttrycket ”vin de paille”.

Namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen ”Arbois” kan kompletteras med det traditionella uttrycket ”vin jaune”.

För viner med uttrycket ”vin de paille” måste även årgången anges.

För viner med den kompletterande geografiska beteckningen ”Pupillin” måste den kompletterande geografiska beteckningen anges efter namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen och vara tryckt med lika stora bokstäver både på bredden och höjden och får inte vara större än bokstäverna i den skyddade ursprungsbeteckningen.

Märkningen av viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan ange en mindre geografisk enhet, förutsatt

—	att det rör sig om en registrerad plats, och

—	att platsen nämns i skördedeklarationen.

De bokstäver som används för denna registrerade plats får varken på höjden eller på bredden vara mer än hälften så stora som de bokstäver som används för den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Förpackning

Rättslig ram:

EU-lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Flaskan ”clavelin” eller ”bouteille à vin jaune” rymmer ungefär 62 centiliter och är reserverad för förpackning endast av viner med ursprungsbeteckning med det traditionella uttrycket ”vin jaune”.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-f3ff41c6-ac5a-4378-aec8-0837f4d9d8d6

---

(1)  EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.