Offentliggörande av en ansökan om registrering av ett namn i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2022/C 100/10)

I enlighet med artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) ges rätt att göra invändningar inom tre månader från dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”Cidre du Perche/Perche”

EU-nr: PDO-FR-2648 – 1 december 2020

SUB (X) SGB ( )

1.   Namn

”Cidre du Perche/Perche”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Frankrike

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1.   Produkttyp

Klass 1.8 Övriga produkter i bilaga I till fördraget (kryddor etc.).

3.2.   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Cidre du Perche/Perche” är en halvtorr eller torr opastöriserad skummande cider utan tillsatt kolsyra som framställs genom kolsyreutveckling på flaska. Den framställs av ren must från cideräpplen av specifika sorter.

”Cidre du Perche/Perche” särskiljer sig genom sin färg som går från gyllengul till orange, sin rundhet, balansen mellan sötma, bitterhet och syrlighet, fruktiga toner, en lätt besk smak och en aning frisk eftersmak.

”Cidre du Perche/Perche” har följande analytiska egenskaper:

—	En verklig alkoholhalt på minst 3,5 volymprocent.

—	En total alkoholhalt på minst 6 volymprocent.

—	En sockerhalt på minst 18 g/liter.

—	Ett minsta tryck på 1,5 bar vid 20 °C.

De cideräpplen som används för att framställa ”Cidre du Perche/Perche” kommer från fruktodlingar som ligger i det geografiska området.

Dessa fruktodlingar ska ha växtlighet på marken, utom vid trädens fot (i en radie av 0,30 meter eller i en bredd av 1 meter i raden) där gräset kan tas bort.

Arealen på fruktodlingen med högväxande träd motsvarar minst 30 % av fruktodlingens totala areal.

Fruktodlingarna består av följande cideräppelsorter:

Huvudsakliga sorter:

Beska sorter: Ameret eller améret blanc Fréquin blanc Fréquin long	Fréquin rouge Gringoire Médaille d’or	Tardive de la sarthe
Besksöta sorter: Argile grise Argile rouge Bedan eller calotte Binet rouge Bois droit eller drébois	Cartigny Damelot Moulin à vent eller moulin à vent de l’eure eller moulin à vent petit de l’eure	Noël des champs (Petit) jaunet pointu Saint-hilaire
Söta sorter: Atroche eller troche Bérat blanc Coquerelle Doux normandie eller normandie Fréquin lacaille	Grise de l’eure Muscadet petit de l’orne eller muscadet doré Petite sorte Pilée Roger guyot	Rouge duret Doux normand Doux véret de carrouges Rousse de l’orne eller rousse de la sarthe
Syrliga sorter: Groseille Locard blanc Locard vert	Pomme de boué eller pomme de bouet eller boué de bonnétable Pomme de fer	Queue torse Marnière

Sekundära sorter:

Beska sorter: Kermerrien	Peau de chien
Besksöta sorter: Bisquet	Clos renaux	Douce moën
Söta sorter: Douce coët ligné
Syrliga sorter: Avrolles	Petit jaune

För att bevara mångfalden av sorter är det tillåtet att använda sorter av cideräpplen från högväxande träd som inte anges i denna förteckning, upp till högst 20 % av fruktodlingens sammanlagda areal. Dessa sorter betraktas som sekundära sorter.

Varje blandning består av cider

—	som härrör från äpplen som har skördats under samma skördeår,

—	där andelen från syrliga sorter får utgöra högst 20 % av blandningen,

—	där andelen från huvudsakliga sorter ska utgöra minst 50 % av blandningen.

3.3.   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

–

3.4.   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Produktionen av äpplen och framställningen av cider måste utföras i det geografiska området.

3.5.   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

”Cidre du Perche/Perche” är en skummande cider som framställs genom kolsyreutveckling (jäsning) på flaska. Den får endast säljas tappad för att trycket ska bibehållas och den måste förpackas i det geografiska området.

3.6.   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Utöver de uppgifter som krävs enligt reglerna om märkning och presentation av livsmedel ska cider med den skyddade ursprungsbeteckningen märkas med namnet på beteckningen och uppgiften ”SUB” eller ”skyddad ursprungsbeteckning” med bokstäver som är tydliga, lättläsliga, outplånliga och tillräckligt stora för att vara tydligt urskiljbara från övriga uppgifter i ord och bild.

På etiketten ska uppgiften ”skyddad ursprungsbeteckning” stå omedelbart under namnet på beteckningen, utan mellanliggande uppgifter.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Det geografiska området sträcker sig över följande kommuner, på grundval av 2019 års officiella geografiska kodex:

Departementet Eure-et-Loir (28)

Kommuner som ingår i sin helhet: Arcisses, Argenvilliers, Authon-du-Perche, Beaumont-les-Autels, Belhomert-Guéhouville, Béthonvilliers, Champrond-en-Perchet, Charbonnières, Coudray-au-Perche, Les Etilleux, La Gaudaine, La Loupe, Marolles-les-Buis, Meaucé, Miermaigne, Montireau, Montlandon, Nogent-le-Rotrou, Saint-Bomer, Saintigny, Saint-Jean-Pierre-Fixte, Saint-Victor-de-Buthon, Souancé-au-Perche, Trizay-Coutretot-Saint-Serge, Vaupillon och Vichères.

Departementet Orne (61)

Kommuner som ingår i sin helhet: Appenai-sous-Bellême, Bazoches-sur-Hoëne, Belforêt-en-Perche, Bellavilliers, Bellême, Bellou-le-Trichard, Berd’huis, Bizou, Bretoncelles, Ceton, Champeaux-sur-Sarthe, La Chapelle-Montligeon, La Chapelle-Souëf, Comblot, Corbon, Coulimer, Courgeon, Courgeoût, Cour-Maugis sur Huisne, Dame-Marie, Fay, Feings, Ferrières-la-Verrerie, Igé, Loisail, La Madeleine-Bouvet, Le Mage, Mahéru, Mauves-sur-Huisne, Les Menus, Montgaudry, Mortagne-au-Perche, Moulins-la-Marche, Moutiers-au-Perche, Parfondeval, Le Pas-Saint-l’Homer, Perche en Nocé, Pervenchères, Le Pin-la-Garenne, Pouvrai, Rémalard en Perche, Réveillon, Sablons sur Huisne, Saint-Agnan-sur-Sarthe, Saint-Aquilin-de-Corbion, Saint-Aubin-de-Courteraie, Saint-Cyr-la-Rosière, Saint-Denis-sur-Huisne, Saint-Germain-de-la-Coudre, Saint-Germain-de-Martigny, Saint-Germain-des-Grois, Saint-Hilaire-le-Châtel, Saint-Hilaire-sur-Erre, Saint-Jouin-de-Blavou, Saint-Langis-lès-Mortagne, Saint-Mard-de-Réno, Saint-Martin-des-Pézerits, Saint-Martin-du-Vieux-Bellême, Saint-Ouen-de-Sécherouvre, Saint-Pierre-la-Bruyère, Soligny-la-Trappe, Val-au-Perche, Vaunoise, Verrières och Villiers-sous-Mortagne.

Delar av följande kommuner: Tourouvre au Perche (endast den del som hör till de delegerade kommunerna Autheuil, Bivilliers, Bubertré och Tourouvre), Longny les Villages (endast den del som tillhör de delegerade kommunerna Longny-au-Perche, Maletable, Monceaux-au-Perche, Moulicent och Saint-Victor-de-Réno).

Departementet Sarthe (72)

Kommuner som ingår i sin helhet: Avezé, La Chapelle-du-Bois, Cormes, Courgenard, Gréez-sur-Roc, Nogent-le-Bernard, Préval, Saint-Ulphace, Souvigné-sur-Même och Théligny.

Delar av följande kommun: Cherré-Au (endast den del som hör till den delegerade kommunen Cherreau).

5.   Samband med det geografiska området

De särskilda egenskaper som ”Cidre du Perche/Perche” har härrör från jordmånen och klimatförhållandena i området, framför allt det faktum att klimatet präglas av att årstiderna kommer sent, vilket har gjort att producenterna har fått anpassa sina metoder både när det gäller vilka sorter som odlas och framställningsmetoder.

Äppelsorterna är sådana sorter som har valts ut lokalt eller sorter som har anpassat sig till att årstiderna kommer sent i området. Skörden och förädlingen av frukten från det att kylan kommer bidrar till att bromsa jäsningen, vilket främjar utvecklingen av smakerna.

Specifika uppgifter om det geografiska området

Naturliga faktorer

Det geografiska området för ursprungsbeteckningen ”Cidre du Perche/Perche” ligger i övergången mellan det armorikanska massivet i väster och Parisbäckenet i öster. Det bildar en enhet som kännetecknas av ett kuperat landskap med allt från grönskande kullar till skogsmassiv och omfattar departementen Eure-et-Loir, Orne och Sarthe.

De underliggande jordlagren består huvudsakligen av formationer från jura och cenomanska kritaperioden. De vanligaste jordmånerna är kalkhaltig lerjord eller sandjord: krita från Rouen, grön lera och sand från Perche. Flintlera, som härrör från dekalcifikation av karbonatlagret, förekommer också och kan vara täckt av silt från mer eller mindre tjocka platåer. Alla dessa substrat ger väldränerad odlingsbar jord med bra djup.

Klimatmässigt ligger Perche där influenserna från kustklimatet i väster och inlandsklimatet i öster möts. Det ger en mildare variant av kustklimat som kännetecknas av stora temperaturskillnader under året med kalla vintrar (det är ovanligt med snö, men antalet frostdagar kan vara ända upp till 60 dagar per år) och varma somrar.

Påverkan från inlandsklimatet innebär att det finns risk för frost sent på säsongen – det blir ofta frost under maj och juni.

Mänskliga faktorer

Även om äpplen har odlats mycket länge i Normandie, var det först under 1500-talet som fruktodlingarna utvecklades inom kyrkans domäner eller hos adeln, och under 1600- och 1700-talet omfattade de en stor del av landsbygden i Perche. Man odlade huvudsakligen cideräpplen eftersom cider hade blivit en populär dryck som producerades vid nästan alla gårdar i Perche.

Under 1800-talet specialiserade sig jordbruket i Perche successivt på uppfödning av nötkreatur och hästar samtidigt som man fortsatte producera cider. Perche blev därmed ett område med blandjordbruk med både djuruppfödning och odling, och där ett kännetecken var att äppelträd planterades vid odlingsmarkerna.

Under första hälften av 1900-talet producerades ”Cidre du Perche/Perche” på alla gårdar och hos specialiserade cidertillverkare runt om i hela regionen. Många gånger kunde lantbrukarna dubbla sin omsättning från äppelodling under perioden 1930–1950.

Under 1950-talet och de efterföljande årtiondena medförde dock industriella cidertillverkares nedläggning av verksamheten, mekaniseringen av jordbruksredskap och intensifieringen av jordbruket att äppelträden praktiskt taget försvann från betesmarkerna och åkrarna i Perche.

Det var inte förrän i slutet av 1980-talet som några gårdsproducenter började specialisera sig på cidertillverkning och den kunde återupptas i Perche. De här producenterna använde sig av det traditionella yrkeskunnandet inom cidertillverkning i Perche, exempelvis användning av senmognande sorter, äpplen som plockas när de har nått optimal mognad, spontanjäsning och långsam jäsning samt naturlig kolsyreutveckling.

Det traditionella blandjordbruket i Perche, med både djuruppfödning och odling, gjorde att arbetsbördan blev stor under september och oktober. Valet av sorter styrdes därför av behovet av att jämna ut jordbruksarbetet och en anpassning till klimatet i Perche. Man valde sorter med sen blomning, eftersom de inte drabbades så hårt av frosten på våren och frukten mognar senare. Förutom de lokala sorter som valdes, introducerades även andra sorter i Perche, vilka lyckades anpassa sig väl. Samma sort kan mogna vid olika tidpunkter beroende på region, och de som odlas i Perche mognar senast. De vanligaste sorterna är bedan, doux normandie, tardive de la sarthe, saint-hilaire, fréquin rouge och binet rouge.

Äpplena plockas vid optimal mognad, och skörden inleds vanligtvis i slutet av oktober och pågår ända fram till december för de senaste sorterna. Bryggningen sker i huvudsak från mitten av november. De låga temperaturerna vid den här tiden på året begränsar mikrobiell utveckling som kan påverka produktens kvalitet och möjliggör en långsam jäsningsstart. Jäsningen på tankar, utan tillsättning av jäst, sker under en period på minst åtta veckor, jämfört med sex veckor i andra delar av Normandie.

Produktens särskilda egenskaper

”Cidre du Perche/Perche” är en cider som framställs genom kolsyreutveckling på flaska. Den har

—	en gyllengul till orange färg,

—	god balans mellan beska, sötma och syrlighet,

—	lätt besk smak och en aning frisk eftersmak,

—	livliga men inte ymniga bubblor.

Orsakssamband

Det geografiska områdets särskilda topografi, klimat och geologi är anledningen till att det finns så många äppelträd. I Perche är förhållandena främjande för äppelodling genom den kuperade terrängen och den väldränerade jorden, vilket ger god vattencirkulation och tillräckliga mineraler.

Det traditionella blandjordbruket, med både odling och djuruppfödning, liksom det faktum att årstiderna kommer sent i Perche har påverkat producenterna i valet av sorter. I fruktodlingarna i Perche finns ett fyrtiotal sorter jämfört med de mer än 200 sorter cideräpplen som finns i Normandie.

I de blandningar som görs förenas särdragen hos var och en av de olika sortkategorierna, vilket ger en cider med god balans mellan beska, sötma och syrlighet. De beska och besksöta sorterna, som är rika på fenolföreningar, ger den gyllengula till orange färgen och den lätt beska smaken, de söta och besksöta sorterna ger rundhet, och de syrliga sorterna, i begränsad kvantitet, ger den lätt friska smaken.

I och med att frukten mognar sent inleds bryggningen vanligtvis från november. Temperaturerna är lägre under den här perioden än i september och oktober, vilket gör att jäsningen sker sakta och att de smaker som kännetecknar ”Cidre du Perche/Perche” kan utvecklas.

Kolsyreutvecklingen på flaska ger livliga men inte ymniga bubblor och bidrar till utvecklingen av aromerna.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-964fa31f-76f5-4816-ad72-ff8e3bcb255a

---

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.