Sammanfattning

Konsekvensbedömning av ett initiativ för att stärka de befintliga reglerna och utvidga regelverket för utbyte av upplysningar på beskattningsområdet till att omfatta kryptotillgångar.

A. Behov av åtgärder

Varför? Vilket problem behöver åtgärdas?

Huvudproblemet som ska lösas genom initiativet är att skatteförvaltningarna saknar information om hur de ska övervaka intäkter från användning av kryptovalutor. Underrapporteringen om uppgifter avseende de intäkter och inkomster som användare av kryptotillgångar tjänar begränsar skatteförvaltningarnas förmåga att säkerställa att skatter faktiskt betalas. Kryptotillgångar ingår för närvarande inte i direktivet om administrativt samarbete (rådets direktiv 2011/16/EU (DAC)), som föreskriver automatiskt utbyte av upplysningar mellan medlemsstaterna för skatteändamål. 
Internetbaserade produkter, tjänster och applikationer, särskilt sådana som drar nytta av distribuerade nät, såsom kryptotillgångar, handlas enkelt över gränserna. Detta ger upphov till utmaningar på beskattningsområdet när det gäller tillgång till upplysningar, som endast kan lösas genom starkt administrativt samarbete.

Vad förväntas initiativet leda till?

Förslagets allmänna mål är ett säkerställa att den inre marknaden fungerar på ett rättvist och effektivt sätt genom att generellt öka skattetransparensen. Detta skulle inte bara gynna skatteförvaltningarna, utan även användare och tjänsteleverantörer. Initiativet syftar även till att skydda medlemsstaternas skatteintäkter genom att utvidga och klargöra rapporteringskraven för kryptotillgångar inom EU. Det nuvarande förslaget (DAC8) bör närmare bestämt bidra till att förbättra medlemsstaternas förmåga att upptäcka och motverka skattebedrägerier, skatteundandragande och skatteflykt. De bör även bidra till att avskräcka från bristande efterlevnad.

Vad är mervärdet med åtgärder på EU-nivå? 

Medlemsstaternas åtgärder ger inte en ändamålsenlig och effektiv lösning på problemen, eftersom de har en gränsöverskridande karaktär: Åtgärder på EU-nivå är att föredra för att undvika ett lappverk av rapporteringskrav som tillämpas ensidigt av en del eller samtliga medlemsstater. Åtgärder på EU-nivå säkerställer samstämmighet, bidrar till att minska den administrativa bördan för rapporterande enheter och skatteförvaltningar och är en mer kraftfull lösning när det gäller eventuella kryphål på grund av de berörda tillgångarnas volatila karaktär.

B. Lösningar

Vilka alternativ, både lagstiftning och andra åtgärder, har övervägts? Finns det ett rekommenderat alternativ? Varför? 

Följande alternativ har övervägts: a) Andra åtgärder än lagstiftning (”icke-bindande instrument”). b) Sex möjliga lagstiftningsinitiativ. Lagstiftningsinitiativens skulle omfatta följande alternativ: 1) Transaktion för transaktion. 2) Transaktion för transaktion med en tröskel för små och medelstora företag. 3) Fullständigt aggregerad rapportering. 4) Fullständigt aggregerad rapportering med en tröskel för små och medelstora företag. 5) Hybridlösning eller en mellanväg. 6) Hybridlösning eller en mellanväg med en tröskel för små och medelstora företag. 
Det rekommenderade alternativet är ett lagstiftningsinitiativ med omedelbar räckvidd. Därför är alternativet med en hybridlösning eller en mellanväg (alternativ 5) det lämpligaste alternativet för att uppfylla initiativets mål. Alla tjänsteleverantörer av kryptotillgångar, oavsett storlek eller etableringsland, skulle vara skyldiga att rapportera när de genomför transaktioner för kunder som är bosatta i EU. Detta kommer att skapa ett nytt regelverk för rapportering och utbyte av upplysningar mellan skatteförvaltningarna. Initiativet kommer att omfatta omsättningsbara kryptotillgångar, där syftet är att utbyta upplysningar om transaktioner, dock med en viss aggregationsgrad.

Vem stöder vilka alternativ? 

Resultaten av det offentliga samrådet och det riktade samrådet med tjänsteleverantörer av kryptotillgångar visar en tendens till förmån för ett lagstiftningsinitiativ. Merparten av medlemsstaterna har också uttryckt sitt stöd för det rekommenderade valet.

C. Det rekommenderade alternativets konsekvenser

Vad är nyttan med det rekommenderade alternativet (om ett sådant alternativ finns, annars anges för huvudsakliga alternativ)?

Initiativet förväntas ge betydande och direkta ekonomiska fördelar. Det kommer att ha en positiv inverkan på skatteuppbörden, och de ytterligare skatteintäkterna uppskattas till 1,7 miljarder euro från transaktioner med kryptovalutor. Medlemsstaterna kan använda dessa intäkter för att finansiera sin ekonomiska och sociala politik. Initiativet förväntas bidra till rättviseaspekter och ökat förtroende för skattesystemet genom en rättvis bördesfördelning mellan skattebetalarna.

Vad är kostnaderna för det rekommenderade alternativet (om det finns ett sådant alternativ, annars anges kostnaderna för de huvudsakliga alternativen)? 

Den it-lösning som bäst skulle underlätta rapportering och utbyte av upplysningar till de lägsta kostnaderna och med de största fördelarna för alla berörda parter – tjänsteleverantörer av kryptotillgångar, medlemsstaterna och kommissionen – är den centrala katalogen (som redan används för utbyten enligt DAC3 och DAC6). I analogi med tidigare rapporteringskrav uppskattas kostnaderna för skatteförvaltningarna när de hanterar kryptotillgångar att uppgå till mellan 1 miljon euro och 12,96 miljoner euro i engångskostnader (utveckling) och mellan 1 miljon euro och 5,67 miljoner i återkommande kostnader. Tjänsteleverantörer av kryptotillgångar uppskattas att ådra sig omkring 259 miljoner euro i engångskostnader och mellan 22,6 miljoner euro och 24 miljoner euro i återkommande kostnader. Europeiska kommissionen kommer också att få kostnader och dessa uppskattas uppgå till omkring 0,48 miljoner euro i engångskostnader och 0,21 miljoner euro i återkommande kostnader. Dessa uppskattningar grundar sig emellertid på ett antal antaganden och extrapoleringar och bör användas med försiktighet.

Hur påverkas företagen, särskilt små och medelstora företag och mikroföretag?

Initiativet förväntas ha en begränsad inverkan på små och medelstora företag. De upplysningar som ska rapporteras finns i stor utsträckning tillgängliga för tjänsteleverantörer av kryptotillgångar i deras dagliga verksamhet. Marknaden för kryptotillgångar mognar dessutom snabbt, och detsamma gäller tjänsteleverantörerna. Initiativet kommer att medföra efterlevnadskostnader, vilket innebär att det kan vara mer gynnsamt för små och medelstora företag att ha en gemensam uppsättning regler som gäller i hela EU i stället för ett eventuellt lappverk av rapporteringskrav i de olika medlemsstaterna. Initiativet bör också säkerställa lika villor mellan alla kategorier av aktörer, vilken bör gynna små och medelstora företag.

Påverkas medlemsstaternas budgetar och förvaltningar i betydande grad? 

De nationella förvaltningarnas kostnader beror på den it-lösning som används för utbytet av upplysningar. Fördelarna för de nationella budgetarna i form av ytterligare skatteintäkter är betydligt större än kostnaderna i varje alternativ, och beräknas till miljarder euro (omkring 1,7 miljarder euro enligt det rekommenderade alternativet).

Uppstår andra betydande konsekvenser? 

Initiativet kommer att vara förenligt med den allmänna dataskyddsförordningen och kommer därför inte ha en negativ inverkan på den grundläggande rättigheten till skydd av personuppgifter.

D. Uppföljning

När kommer åtgärderna att ses över?

Initiativet kommer att övervakas med hjälp av information som samlas in via årliga bedömningar och diskussioner med skatteförvaltningarna. En mer omfattande bedömning kommer att göras i enlighet med direktivets allmänna bestämmelser om utvärdering, eftersom kommissionen ska lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om hur direktivet om administrativt samarbete i fråga om direkt beskattning fungerar.